Neddragningar på Lantmäteriet
Interpellation 2025/26:199 av Lars Isacsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-27
- Överlämnad
- 2025-11-28
- Anmäld
- 2025-12-01
- Sista svarsdatum
- 2025-12-12
- Svarsdatum
- 2026-02-06
- Besvarad
- 2026-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Västra Götaland och Dalarna är de två län som drabbas hårdast när totalt 144 tjänster hotas på Lantmäteriet. Enligt uppgifter från Lantmäteriet har 26 anställda i Dalarna varslats: 15 i Falun, 8 i Mora och 3 i Borlänge. Detta är en oproportionerligt stor neddragning för ett län där kritik mot långa handläggningstider har varit återkommande i årtionden.
Dalarna hör till de regioner som längst har påtalat problemen med Lantmäteriets förrättningsverksamhet. Handläggningstider för bland annat avstyckningar, fastighetsbildning, samfälligheter och servitut är ofta mycket långa och hämmar bostadsbyggande, näringslivsutveckling och kommunal planering. Flera kommuner – bland annat i Dalarna – har därför under senare år ansökt om att få starta kommunala lantmäterier för att snabba upp processerna. Dessa ansökningar har avslagits.
Mot den bakgrunden är varslen särskilt allvarliga. Lantmäteriet uppger att antalet inkomna ärenden minskat under lågkonjunkturen, men detta förändrar inte det strukturella problemet: När statliga resurser nu minskas riskerar redan långa handläggningstider att bli ännu längre. Det får direkta följder för människors och företags möjligheter att investera, bygga och bo i Dalarna.
Varslen måste också ses i ett större sammanhang. För län som Dalarna har den statliga närvaron successivt minskat: Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har redan dragit ned. Polisen lägger ned receptioner och stationer. Apotek och annan samhällsservice försvinner från mindre orter. Nu följer ytterligare en försämring av statlig service – med konsekvenser för medborgarnas förtroende för och tillit till staten.
Med anledning av det som anförts ovan vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
- Hur avser ministern, inom ramen för sitt ansvar, och regeringen att säkerställa att Lantmäteriets neddragningar inte ytterligare försvårar samhällsplanering, bostadsbyggande och viktiga investeringar i Dalarna?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta, inom sitt ansvarsområde, för att säkerställa en långsiktigt hållbar statlig närvaro i hela landet – inklusive geografisk service som lantmäteri – så att län som Dalarna kan upprätthålla tillväxt, tillit och fungerande samhällsbyggnad?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:199
Webb-tv: Neddragningar på Lantmäteriet
Dokument från debatten
- Fredag den 6 februari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:70
- Protokoll 2025/26:70 Fredagen den 6 februariProtokoll 2025/26:70 Svar på interpellation 2025/26:199 om neddragningar på Lantmäteriet
Protokoll från debatten
Anf. 8 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Lars Isacsson har frågat mig hur jag, inom ramen för mitt ansvar, och regeringen avser att säkerställa att Lantmäteriets neddragningar inte ytterligare försvårar samhällsplanering, bostadsbyggande och viktiga investeringar i Dalarna.
Lars Isacsson har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, inom mitt ansvarsområde, för att säkerställa långsiktigt hållbar statlig närvaro i hela landet – inklusive geografisk service som lantmäteri – så att län som Dalarna kan upprätthålla tillväxt, tillit och fungerande samhällsbyggnad.
Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna själva, utifrån de av regeringen och riksdagen fastställda målen och uppgifterna, avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets samlade behov. Det innebär att myndigheterna ansvarar för att besluta om sin organisation.
Jag har stor respekt för att individer och lokalsamhällen kan uppleva oro över en risk för sämre service.
Lågkonjunkturen i Sverige har inneburit att antalet inkomna ärenden till Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet minskat med cirka 32 procent mellan 2021 och 2024. Ett lägre inflöde av ärenden innebär lägre intäkter till verksamheten.
Det är myndighetens ledning som är bäst lämpad att avgöra hur myndighetens organisation ska utformas för att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Med det sagt följer regeringen och jag utvecklingen noga.
Anf. 9 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Tack till infrastrukturministern för svaret!
I Dalarnas län har vi redan i dag betydligt längre handläggningstider hos Lantmäteriet än i riket i stort, särskilt i ärenden som rör infrastruktur, samhällsservice och mark för utveckling. Trots detta är det just i Dalarna några av de största neddragningarna nu genomförs.
I Dalarna har vi två basnäringar. Det är besöksnäringen och industrin. I Malung-Sälen ser vi en utveckling som saknar motstycke i Sverige. Sälenfjällen har vuxit till världens fjärde största vintersportdestination. Det görs miljardinvesteringar i liftsystem, boende, infrastruktur och service. Det är en av landets starkaste motorer för jobbskapande inom besöksnäringen. I Ludvika pågår en exceptionell industriell utveckling med Hitachi i spetsen. Jag vet att infrastrukturministern har varit där på besök. Man nyanställer i snitt tre personer om dagen. Det har man gjort i tre år. Det är ett nav för framtidens industriella tillväxt, inte bara för Dalarna utan för hela Sverige.
Det är i kommuner som Ludvika och Malung-Sälen – där utvecklingen går som snabbast, investeringarna är som störst och samhällsnyttan är som tydligast – som fungerande infrastrukturprocesser är helt avgörande, men där möts man i dag av ett system som bromsar.
Enligt riksdagens utredningstjänst är handläggningstiden för infrastrukturärenden i Ludvika 258 veckor. I Malung-Sälen är den 208 veckor. Det handlar alltså om upp till fem år för ärenden som rör vägar, va, elnät, markåtkomst och andra grundförutsättningar för fortsatt tillväxt.
Falun, som är residensstad i länet, är också platsen för statens stora försvarssatsning med utbyggnad av I 13. Där är handläggningstiden för infrastrukturärenden omkring 80 veckor.
Jag läste för någon dag sedan att infrastrukturministern och försvarsministern pratat om behovet av snabbare processer och av att snabbare komma igång med byggen som gäller viktiga försvarssatsningar. Det tycker jag var mycket glädjande och viktigt. Men det är svårt att förstå logiken i att man samtidigt genomför stora neddragningar i just Falun. Statens egna projekt har redan svårt att hålla tidsplanen. Man märker att den tidsplan man har satt upp inte håller.
Fru talman! Detta handlar om kommuner som driver Sveriges industriella omställning och en besöksnäring i världsklass och förvaltar stora statliga investeringar men som möts av väntetider på upp till fem år. Hur menar statsrådet att den exceptionella utvecklingen i tillväxtkommuner som Ludvika och Malung-Sälen ska kunna fortsätta och statens egna försvarsinvesteringar i Falun genomföras när handläggningen tar upp till fem år? Det är ju orimligt.
Anf. 10 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill tacka Lars Isacsson för engagemanget i frågan. Ledtiderna är långa i flera delar av samhällsbyggnadsprocessen. De behöver hela tiden vara under lupp och kortas.
Inledningsvis vill jag också säga att det är min förhoppning att de här varslen inte ska behöva leda till uppsägningar. Men konjunkturläget har tyvärr inneburit att investeringsviljan och bostadsbyggandet påverkats negativt, vilket i sin tur inneburit att även efterfrågan på fastighetsbildningsåtgärder har minskat. Det är mot bakgrund av detta som Lantmäteriet har behövt anpassa verksamheten.
Fastighetsbildningen är avgiftsfinansierad, så kostnaderna ska bäras av intäkterna från förrättningsavgifterna. Med en över 30 procent lägre ärendeinströmning följer naturligtvis också lägre intäkter.
Lantmäteriet har trots det minskade antalet ärenden valt att upprätthålla en hög handläggningskapacitet i syfte att minska ärendebalanser. När man har haft ett lägre inflöde av ärenden har man alltså betat av andra ärenden som har väntat länge för att vara redo när konjunkturen väl vänder.
Därutöver har andra åtgärder vidtagits för att utnyttja de fördelar som kan finnas med en sådan här situation med överkapacitet. Bland annat har Lantmäteriet omfördelat resurser för att arbeta med sekretessgranskning av akter. Jag tror att det är väl känt för Lars Isacsson och många andra att det har rått en situation där Lantmäteriet har stängt tillgången till digitala tjänster och det har varit manuell hantering. Man har kunnat använda den överkapacitet som man har haft för att avlasta i det arbetet.
Alla myndigheter ansvarar själva för att besluta om sin organisation. Den statliga arbetsgivarpolitiken är delegerad till myndigheterna, och ansvaret för dessa frågor åvilar därför Lantmäteriet och ytterst myndighetschefen. Jag litar på att myndighetsledningen fattar väl avvägda beslut, men vi följer givetvis detta noga.
I den här situationen, fru talman, har Lantmäteriet sedan flera år tillbaka en nationell ärendefördelning – detta för att kunderna ska behandlas lika oberoende av var fastigheterna är belägna. Utgångspunkten är att handläggningstider och kvalitet i förrättningen ska vara enhetliga över hela landet. Lantmäteriet finns på 50 platser runt om i landet, och det är förstås viktigt att den service som Lantmäteriet står för är god oavsett var i landet man befinner sig.
Som Lars Isacsson är inne på har regeringen vidtagit olika åtgärder för att skynda på processer och korta ledtider. Ledamoten nämner att det häromdagen informerades i medierna om det uppdrag vi har givit för att skynda på utbyggnaden av försvarets verksamhet – det är en viktig del. En annan handlar om att skynda på utbyggnaden av häkten och anstalter, där vi har presenterat en lagrådsremiss. Andra delar handlar om digitala fastighetsköp, förköpsrätt vid fastighetstransaktioner och ett regeringsuppdrag som Lantmäteriet haft för att möjliggöra fler elektroniska handlingar på fastighetsrättens område. Koordinatbestämda fastighetsgränser är också något vi har arbetat med, med tanke på att man där kan effektivisera arbetet över hela året.
Det är alltså ett viktigt område som Lars Isacsson pekar på. Samtidigt vill jag återigen påpeka att det är myndighetsledningen som beslutar om den exakta organiseringen av verksamheten.
Anf. 11 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Tack till infrastrukturministern för svaret!
Mycket av det som infrastrukturminister Andreas Carlson säger om vikten av att få ned ledtider håller jag helt med om. Detta är inget nytt problem. Det här är min första mandatperiod i riksdagen, men för riksdagsledamöter från Dalarna har det väl varit ett uppdrag man fått i arv att kolla på Lantmäteriets handläggningstider. Jag tror att det sedan fyra mandatperioder tillbaka är något vi har sett verkligen är en hämsko för Dalarnas utveckling. Detta är alltså inget nytt problem. Men nu är det infrastrukturministern som är ansvarig och som är inne på fjärde året.
Jag hör två återkommande argument från ministern. Det ena är att Lantmäteriet självt avgör hur verksamheten organiseras. Det andra är att verksamheten till stor del är avgiftsfinansierad och att minskad efterfrågan innebär att myndigheten måste anpassa kostymen.
Jag tycker inte att dessa argument håller när man ser till konsekvenserna för samhällsutvecklingen. Att staten organiserar sin verksamhet genom myndigheter innebär inte att regeringen saknar ansvar för likvärdig service, kapacitet och närvaro i hela landet. När handläggningstiderna är upp till fem år i tillväxtkommuner handlar det inte om ett internt effektiviseringsproblem för Lantmäteriet, utan då är det ett politiskt misslyckande.
Ledtiderna måste kortas, och jag tror också att vi behöver ha mer av statlig styrning. Jag har tidigare haft debatter med infrastrukturministern om att vi måste styra bättre från våra departement och myndigheter – mer styrning i regleringsbrev, om så behövs.
När det gäller finansieringen tycker jag att resonemanget blir bakvänt. Eftersom Lantmäteriet till stor del är avgiftsfinansierat kommer intäkterna när ärenden avslutas. Med långa handläggningstider får man vänta länge innan man kan fakturera. Man kan få vänta i fem år. Om man kan få ned handläggningstiderna kommer intäkterna att öka. Om det görs neddragningar blir det ett moment 22.
Samtidigt finns det fungerande alternativ. I kommuner som Sundsvall och även andra kommuner har man en kommunal lantmäterimyndighet. Där har man tydligt visat att planeringen blir bättre, genomförandet snabbare och hela processen mer effektiv när fastighetsrättslig kompetens finns integrerad i samhällsbyggnadsprocessen. Man varnar nu för att statens utredningsinriktning riskerar att slå sönder välfungerande kommunala verksamheter och göra samhällsbyggandet långsammare i hela landet.
Jag vet inte hur många gånger kommuner som Malung-Sälen och även Falun har ansökt, även hos tidigare regeringar, om att få ha en kommunal lantmäterimyndighet. Då får man nej därför att det sägs att befolkningen är för liten. Man är 10 000 invånare i Malung-Sälen. Men då tittas det inte på antalet ärenden. Man har fler ärenden i Malung-Sälen än i Västerås, som är en storstad.
Fru talman! Hur motiverar statsrådet att fungerande kommunala lösningar begränsas? Som kommun tänker man: Okej, Lantmäteriets handläggningstider är för långa – ska vi försöka göra det själva? Och så får man nej. Hur ser ministern på det?
Anf. 12 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! För det första var jag inne på att myndigheten har utnyttjat det nuvarande läget med ett lägre inflöde av ärenden till att jobba av en del äldre ärenden för att komma bättre i balans. I och med att myndigheten har gjort detta är min förhoppning att det ska skapa goda förutsättningar att hantera en vändning i konjunkturen när fler ärenden kan komma att komma in.
Jag har också blivit informerad om det beslut om varsel som Lantmäteriet har tagit. Man har varit noggrann med att inte varsla förrättningslantmätare eller mät- och kartingenjörer, som bland annat utför inmätning av nya fastighetsgränser. Anledningen är att det under högkonjunkturen har varit svårast att rekrytera och behålla den typen av personal. Jag har blivit informerad om att man ska vara redo när det väl vänder, vilket vi hoppas att det ska göra snart. Vi ser ljusningar i ekonomin även om det fortsatt är lågkonjunktur.
Enligt den senaste samlade statistik som Lantmäteriet tillsammans med de kommunala lantmäterimyndigheterna och SKR tagit fram, med rubriken Nyckeltal för Sveriges Lantmäterimyndigheter 2024, har Lantmäteriet kortare handläggningstider än KLM:erna för sex av nio kundbehov, avseende både medel- och mediantid. Lantmäteriet har heller ingen kötid i dag, det vill säga ingen tid från det att ansökan skickas in till dess att man har tilldelats en handläggare.
Lars Isacsson beskriver den långa tidsutdräkten från det att en handläggning har startat till dess att man går i mål. Det är förstås något som vi har ögonen på från regeringens och departementets sida. Det finns flera delar som helt enkelt handlar om att man väntar på svar från andra aktörer. Det kan vara många aktörer inblandade, och det kan bli väntetid. Att korta ned den i möjligaste mån är förstås en angelägenhet för Lantmäteriet. Jag pekade också på några utredningar som regeringen har tillsatt, och vi har under mandatperioden även vidtagit åtgärder för att korta ledtiderna.
När det gäller finansieringen är det klart att man kan tycka som Lars Isacsson: att det bara är att ändra och skjuta till medel. Men att tillföra anslagsmedel är inte ett alternativ om man inte vill ändra på grundprincipen att detta är en avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning som mål. Den modellen bygger på att kostnaderna täcks av intäkterna, vilket innebär att anslagsfinansiering skulle strida mot grundprincipen för verksamheten.
Samtidigt är det väldigt angeläget att arbeta med att dämpa kostnaderna och ha kontroll på kostnadsutvecklingen. De som drabbas i slutändan är ju inte bara kommuner som vill ta fram mark för exempelvis industrietableringar utan även enskilda som drömmer om att bygga hus och förverkliga villadrömmen. För dem kan kostnaderna för lantmäteriförrättningar vara väldigt höga och handläggningstiderna långa.
Regeringen har utsett Stefan Attefall till egnahemskommissionär med uppdrag att främja ökad småhusproduktion och tillskapande av nya trädgårdsstäder. Han har i sitt tredje delbetänkande tittat på de avgifter och taxor som är förknippade med att bygga småhus och har pekat på att kostnadsutvecklingen behöver granskas hårdare och hållas nere, även vad gäller myndigheters avgifter. Det är ett arbete som regeringen tittar på.
Jag vill verkligen understryka att Lars Isacsson sätter fingret på någonting som regeringen arbetar med. Men den specifika frågan om hur personalen ska vara fördelad på olika orter är en fråga för myndighetens ledning, fru talman.
Anf. 13 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för debatten.
Jag är inte ute efter att vi ska öka anslagen till Lantmäteriet. Jag vill att vi ska få ned ledtiderna. Där tror jag att vi är överens. Men jag är orolig för hur de stora varslen i Dalarna slår mot arbetet med att få ned ledtiderna.
Ingen kötid, säger infrastrukturministern. Det är bra. Men det avgörande är inte hur fort man får en handläggare utan när ärendet är klart. När våra två största tillväxtkommuner i Dalarna, Ludvika och Malung-Sälen, har infrastrukturärenden som tar upp till fem år är det ingen glädje att man fick en handläggare snabbt, utan det handlar om att få ned den tiden. Det här är kommuner där man driver Sveriges industriella omställning och har en besöksnäring i världsklass. I Falun, där staten bygger ett regemente, dras det ned mest. Kommuner som vill ta ansvar och skapa egen kapacitet stoppas.
Regeringen hänvisar till att myndigheten styr sig själv. Jag tycker att det är ett problem. Riksdagens utredningstjänst visar att problemen är långvariga och strukturella. Lantmäteriet konstaterar självt att handläggningstiderna är alltför långa. Det här är inte rättvist, fru talman. Staten kan inte lämna stora delar av landet med sämre service, längre väntetider och sämre förutsättningar för utveckling. Det är dåligt för människors tillit till samhället, dåligt för företagens vilja att investera och dåligt för Sveriges tillväxt. Jag är nöjd med att ministern ser de här problemen och försöker åtgärda dem. Men jag tycker att det går för långsamt.
Anf. 14 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Det är nationell ärendehantering, och det är viktigt att lyfta fram att det ska vara god tillgänglighet och god service i hela landet. Lantmäteriet finns på 50 platser, och man har förrättningsverksamhet på 49 platser. Det är självklart viktigt att följa de åtgärder som Lantmäteriet nu vidtar för att hantera det minskade inflödet av ärenden, som också minskar intäkterna.
Det är inte så att myndigheten styr sig själv, som Lars Isacsson säger. Vi har en mycket tydlig styrning av Lantmäteriet, och vi har förstärkt den genom ökad myndighetsdialog. Vi har förstås också haft starkt fokus på ett höjt säkerhetsarbete på myndigheten och på att allt ska vara rätt och riktigt.
Regeringen har även fokus på att korta ledtiderna, öka tempot i arbetet och på det sättet kanske också minska kostnaderna, vilka är höga inte minst för enskilda husbyggare. Det fokuset hade behövt finnas för länge sedan. Då hade vi varit i en bättre sits med tanke på de industrietableringar som Lars Isacsson pekar på, både nyetableringarna och de uppskalningar av redan starka industrier som i dag ökar kraftigt. Det gäller inte minst det som Lars Isacsson hänvisar till i Ludvika, där det anställs tre personer om dagen. Om vi hade sett till att ta tag i den här typen av strukturella problem tidigare hade vi förstås varit bättre rustade. Det är därför regeringen fortsatt arbetar för att korta ledtider och se till att vi får en mer effektiv samhällsbyggnadsprocess. Där är Lantmäteriets verksamhet förstås väldigt viktig.
Exakt hur myndigheten ska organisera sin personal på de här 50 platserna runt om i landet är en fråga för myndighetens ledning. Den typen av ministerstyre har vi inte i Sverige. Jag tror att vi delar den uppfattningen.
Jag tackar för debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.