Neddragningar inom Stockholmspolisen
Interpellation 2007/08:255 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2007-12-04
- Inlämnad:
- 2007-12-04
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2007-12-14
- Sista svarsdatum:
- 2007-12-17
- Besvarad:
- 2007-12-20
Interpellationen
den 3 december
Interpellation
2007/08:255 Neddragningar inom Stockholmspolisen
av Börje Vestlund (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Vid polisstyrelsens senaste sammanträde i Stockholm ansåg sig länspolismästaren vara tvungen att lämna förslag om att skära i budgeten med ca 50 miljoner kronor. Åtgärden innebär bland annat att huvuddelen av de aspiranter som tilldelats Stockholmspolisen – totalt 145 – kommer att vara tvungna att arbeta med civilanställdas arbetsuppgifter, trots att det står klart att varje polis behövs till de traditionella polisuppgifterna.
Stockholms län är ett av de län som har den tyngsta kriminella verksamheten, något som alla riksdagens partier vill bekämpa. Den nuvarande regeringen har deklarerat sin syn på detta och vill satsa mer pengar för att bekämpa brottslighet varhelst den finns. Det är därför förvånande att man då tvingas skära i Stockholmspolisen budget.
Jag vill därför fråga justitieministern:
Vad tänker justitieministern göra för att Stockholmspolisen inte ska behöva skära i sin budget för 2008?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:255
Webb-tv: Neddragningar inom Stockholmspolisen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 9 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vad jag avser att göra för att Stockholmspolisen inte ska behöva skära i sin budget för 2008.
Jag svarade på en riksdagsfråga för några veckor sedan med samma innehåll som den här interpellationen. Jag har inte ändrat uppfattning i frågan och lämnar därför samma svar nu som då.
Rättsväsendet har fått ett tillskott på drygt 1,5 miljarder kronor för 2007. Från och med 2008 får polisen ytterligare 415 miljoner kronor. Det är den största enskilda satsningen på rättsväsendet någonsin, och den innebär även ett betydande resurstillskott för polisen. Resurstillskottet möjliggör ett stort antal fler poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser.
När det gäller fördelningen av såväl personella som ekonomiska resurstillskott har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen fördelar pengarna mellan polismyndigheterna medan respektive polismyndighet beslutar i frågor som rör verksamheten lokalt. Den ordningen tycker jag är rimlig om vi ser till den styrningsmodell vi har i Sverige med myndigheter som agerar självständigt inom de ramar som riksdag och regering har satt upp.
Anf. 10 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ska först tacka för svaret, och sedan ska jag också säga att jag hade läst frågan men inte svaret när jag lämnade in min interpellation.
Om man ska tro Beatrice Ask när hon säger att det är den största enskilda satsningen - det är en ökning med 415 miljoner till polisen - måste man ändå tycka att det är lite underligt att en av de tyngst belastade polismyndigheterna måste skära ned sin budget med 50 miljoner kronor. Fördelningen av detta innebär 20 miljoner mindre till övertid, och jag kan inte se annat än att det slår väldigt hårt mot polisen, 20 miljoner till civilanställda och 10 miljoner mindre för driften. Detta har jag hämtat från pressen.
När man hör kritiken utifrån handlar den om att man vill se fler poliser på gatorna. Jag tror att vi alla är överens om det. Det ska inte skäras ned på det antal polisaspiranter som skulle ha kommit till Stockholm enligt plan. Det kan möjligen vara positivt. Men problemet är att de här poliserna inte kommer ut på gatorna. De kommer inte att finnas där. Det handlar i stället om att de i så fall måste fylla en del av den administrativa roll som de civilanställda har i sammanhanget.
Det tycker jag är en något underlig hantering från regeringens sida. Man har sagt att man vill satsa på polisen. Man vill satsa för att det ska bli fler poliser, underförstått att fler poliser finns ute i samhället, som utreder brott, som finns på gator och torg och som är medborgarna nära. Men i det här sammanhanget tas de här poliserna bort därför att de måste utföra en del av de civilanställdas uppgifter. Är inte det konstigt, Beatrice Ask?
Vi har all respekt för den ordning som vi har haft ganska länge i Sverige, att myndigheterna ska fördela pengarna själva. Men är det inte konstigt, om man nu säger att man har satsat 415 miljoner, att det är länspolisorganisationen, som kanske har den tyngsta arbetsbördan när det gäller kriminell belastning, som måste skära ned sitt anslag med 50 miljoner. Det måste väl ändå vara en signal till regeringen. Vad är det regeringen ska göra? Vad vill man göra för att få ordning på detta? Det kan väl inte vara så att vi bara ska acceptera att det kommer några fler poliser men att de får arbeta med en del uppgifter som de kanske hade sluppit om man inte hade skurit ned utan hade kunnat ha civilanställda som hade skött de här uppgifterna i stället.
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Börje Vestlund har helt rätt. Det är lite underligt när man gör den största enskilda satsningen någonsin på rättsväsendet och en väldigt stor satsning på polisen att våra storstadsmyndigheter aviserar att de kanske måste göra neddragningar därför att pengarna har kommit. Men vi har den ordningen att det är Rikspolisstyrelsen som ska fördela resurserna. Det som är ett bekymmer i det här sammanhanget är hur resursfördelningsmodellen ser ut.
Det pågår alltså en diskussion i dag mellan storstadsmyndigheterna och Rikspolisstyrelsen centralt om hur man faktiskt beräknar behoven och hur verktygen ser ut. Det har pågått en sådan diskussion ganska länge. Rikspolisstyrelsen centralt beställde före sommaren från Stockholm en åtgärdsplan över hur man skulle komma till rätta med prognostiserade underskott utifrån de direktiv man hade haft om hur man skulle göra sina prognoser.
Vi har tittat lite grann på det här, men det är inte departementet som ska göra detta. De här diskussionerna pågår. Och jag tror att det är otroligt viktigt att Rikspolisstyrelsen får en bra resursfördelningsmodell som alla kan vara någorlunda överens om. Där är man inte än. Det kanske i någon del kan rätta till de problem som finns.
Man kan också tycka att det är underligt om vi säger att vi ska ha fler poliser i yttre tjänst och det finns myndigheter som pekar på att vi nu får dra ned på antalet civilanställda. Avsikten från regeringen är verkligen inte att antalet civilanställda ska minska. Gör man så får det ju den effekt som Börje Vestlund pekar på, nämligen att poliser måste göra en del administrativt arbete.
Men det är så i personaltyngda verksamheter, att det är väldigt lätt att det så att säga drabbar verksamheten. Det fordras också ett ganska avancerat arbete för att undvika detta. Men det finns en sak som måste göras, och det är naturligtvis att se över administration och rutiner. Det är inte så att polisverksamheten i varje del är supereffektiv och obyråkratisk. Det är inte så att man kan känna att det i varje del är så att all administration är den mest fantastiska eller att man har de bästa verktygen i form av IT-stöd och annat.
Här pågår ett utvecklingsarbete. Här pågår förbättringar. Det görs en hel del för att förändra och modernisera. Jag tror att man måste göra väldigt mycket mer. Jag tycker att de frågeställningar som Börje Vestlund tar upp är väldigt relevanta. Det är samma frågor som jag ställer mig hela tiden i arbetet. Men det blir ganska komplexa svar.
Det vi nu väntar på mest i närtid tycker jag är att se hur de här diskussionerna mellan storstadsmyndigheterna och Rikspolisstyrelsen landar och vad de hittar för möjligheter. Jag tror också att det vore önskvärt att man även inom myndigheterna kunde arbeta lite mer över tid. Det blir väldigt låst i våra ettårsbudgetar fortfarande, tyvärr. Där är vi bundna av det statliga systemet också. Men det ställer till en hel del.
Det finns bekymmer. Jag känner väl till de rapporter som kommer om svårigheter. Men jag utgår från, och det är min bestämda uppfattning, att Rikspolisstyrelsen centralt sköter dialogen och diskussionen i samförstånd med storstadsmyndigheterna så att man verkligen ser till att den satsning som regeringen har gjort på polisen också kommer alla delar av polisverksamheten till del på ett vettigt sätt.
Anf. 12 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Även om jag aldrig har sysslat med de här frågorna själv, kan jag väl säga att jag tror att jag kan föreställa mig gott och väl att det här är komplexa och inte helt lätta frågor. Om det kan jag gärna hålla med Beatrice Ask. Men det duger ju inte som förklaring till att man måste skära ned i ett så tungt belastat distrikt som Stockholm. Det duger inte som förklaring. Då måste man göra någonting.
Jag kommer ihåg att när jag var ny i riksdagen träffade jag genom det utskott jag satt i då en av de generaldirektörer som var verksamma på det området. Då sade den generaldirektören så här: Ni får diskutera och säga vad ni vill, men ni har två sätt att styra oss. Det ena är genom att anslå pengar, det andra är att stifta lagar.
I det här fallet säger Beatrice Ask att man har anslagit mer pengar till polisen. Ändå får polisen mindre pengar. Det håller inte.
Jag kan möjligen förstå att avsikten inte är att minska antalet civilanställda, men när man nu gör så att de får mindre pengar att röra sig med ute i det stora polisdistriktet säger Beatrice Ask att hon avvaktar och ser.
Det håller inte, Beatrice Ask. Man måste väl ändå kräva av en regering att den faktiskt agerar när just den här verksamheten får skära ned, en verksamhet som den här regeringen har varit väldigt tydlig med är en prioriterad verksamhet. Det är viktigt med polisverksamheten, ibland med understrykande av att den är viktigast i just storstäderna och de polisdistrikt som har den tyngsta kriminella belastningen.
Ändå står Beatrice Ask och säger att hon vill avvakta och se. Det håller inte. Det måste ändå vara så att vi stockholmare får ett rimligt svar från justitieministern. Vad tänker justitieministern verkligen göra? Det kan väl ändå inte vara så att man måste få vänta ytterligare ett år för att sedan börja om från början. Det är inte rimligt. Justitieministern måste kunna svara på frågan: Vad är det man tänker göra för att åtgärda detta så att polisen inte ska behöva säga upp civilanställda och för att situationen för Stockholmspolisen ska kunna förbättras?
Den andra saken är att man ska se över administrationen och administrativa rutiner. Det är självklart. Det tycker jag att varje verksamhet ska göra. Det ska man fortsätta med. Men risken är ju, det har vi också erfarenhet av, att man ser över de administrativa rutinerna så långt att det sedan i verkligheten blir de människor som behövs för själva verksamheten, i det här fallet poliserna - men vi kan se det på andra områden också - som får sitta och vända papper i stället för att syssla med den verksamhet som är viktigast, i det här sammanhanget polisverksamhet.
Jag tycker att Beatrice Ask fortfarande är svaret skyldig. Vad är det man tänker göra? Det går inte att bara gömma sig bakom och säga att det är Rikspolisstyrelsen som fördelar de här pengarna. När sådant här händer måste man ha en justitieminister som törs säga ifrån. Vi kan inte ha det på det här sättet. Det är inte rimligt. Det är inte lämpligt. Det här måste man åtgärda.
Anf. 13 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! När Beatrice Ask nu skyller ifrån sig på Rikspolisstyrelsen bekräftar det kanske den bild som gick genom landet för några veckor sedan i samband med en annan polisdebatt. Det var en debatt om hur polisen ska styras och ledas. Det var uppenbart för de flesta att från Justitiedepartementet och statsrådet fanns det ingen ledning att hämta.
Det är väl likadant i det här fallet. Det finns ingen ledning att hämta här heller från justitieministern. Nu skyller man på underlydande, på myndigheterna.
Kan justitieministern säga att det är en stor satsning? Det är inte sant. Det är inte en särskilt stor satsning. Den socialdemokratiska regeringen gjorde vid flera tillfällen mycket större budgetpåslag än det Beatrice Ask nu har åstadkommit.
Dessutom är det så, vilket är viktigt i sammanhanget, att Beatrice Ask kan säga: Ni socialdemokrater kritiserar oss, men jag bryr mig inte så mycket om det.
Men när Beatrice Asks egna allianskamrater uttalar samma kritik så kanske Beatrice Ask kan lyssna och fundera på att det kanske vore dags att göra någonting, även om förmågan inte är så stor.
Låt mig citera ur Dagens Nyheter. Den 28 november står det: "Ledamoten Lennart Gabrielsson (fp)" - han är ledamot av polisstyrelsen i Stockholm - "är besviken över att regering och rikspolisstyrelse inte bättre beaktar Stockholmsregionens polisiära behov." Och så säger han: "Nu får vi svårare att möta vardagsbrott och utredningar riskerar att ta för lång tid."
Jag fortsätter citera från artikeln: "Budgeten för 2008 uppgår till 4,3 miljarder kronor." Länspolismästaren föreslår besparingar i 50-miljonersklassen. 20 miljoner ska tas genom mindre övertid. Det ska bli färre poliser ute på gatorna, tvärtemot vad regeringen har lovat. 20 miljoner ska tas genom att det blir färre civilanställda. Tvärtemot vad Moderaterna lovade före valet blir det alltså färre civilanställda. Det blir neddragningar och uppsägningar. Driften ska också minskas med 10 miljoner.
Precis som Börje Vestlund sade förut innebär det att merparten av de nya aspiranter som kommer att komma till Stockholm får ägna sig inte åt polisarbete utan åt civilanställdas arbetsuppgifter, som det står i artikeln "en yrkeskategori på väg ut ur myndigheten". Så illa är det i Beatrice Asks polisiära verksamhet att de civilanställda är på väg ut ur myndigheten. Polis efter polis ska alltså anställas för att ägna sig åt kontorsarbete, inte åt polisiärt arbete.
Jag roade mig, Beatrice Ask - det är ju viktigt att hålla sig till sanningen i den här branschen - åt att ta fram Moderaternas valbudskap från september 2006. Där säger Moderaterna i en annons, dagen före valdagen: "Dessutom vill vi anställa civil personal, som ger poliserna möjlighet att öka tryggheten och lösa brott i stället för att fastna i onödigt kontorsarbete."
Nu säger Beatrice Ask att hon tycker att det är bra om man kan behålla civil personal. Men konsekvensen, Beatrice Ask, är att du medverkar till att den civila personalen får sluta. Polisen får ägna sig åt icke polisiärt arbete och i stället bli kontorsarbetare. Ni lovade en sak i valrörelsen, men ni gör något helt annat när ni kommer till verkligheten.
Och detta gör ni i en region där statsministern i går berättade att han möter person efter person som känner sig väldigt illa omhändertagen av samhället, och polisen gör ingenting. Det säger statsministern. Till och med statsministern står och klagar och tycker att det inte görs någonting av polisen. Och Beatrice Ask säger: Vi har en jättestor budget. Ja, vadå? Rikspolisstyrelsen och länspolismästaren tvingas säga upp personal. Det är ganska ynkligt, Beatrice Ask. Det är ingen styrning av polisen - hon bara skyller ifrån sig.
Anf. 14 Inge Garstedt (M)
Herr talman! Jag är från Malmö, och jag har suttit i polisstyrelsen i Skåne. Jag måste säga att jag hade blivit ganska arg och frustrerad om dåvarande justitieministern hade detaljstyrt vad Polismyndigheten i Skåne skulle göra. Nu vet vi i och för sig via TT-meddelanden som har gått ut tidigare att den förra justitieministern använde halva sin arbetstid till att styra rikspolisen. Det är ju förvånansvärt. Hade jag suttit i riksdagen på den tiden så hade jag väl funderat på att om en minister använder halva sin tid till att styra en myndighet så är det ett gränsfall för om man ska KU-anmäla för ministerstyre. Nog talat om det.
Jag tycker att det är ganska fantastiskt. Polisen har fått 415 miljoner kronor det här budgetåret 2008, och man har satsat 1,5 miljarder kronor på rättsväsendet. Rättsväsendet i Sverige har ungefär 32 miljarder kronor till sitt förfogande. Man kan göra enormt mycket av så mycket pengar. Som relativt ny i den här kammaren är jag något förvånad över synen att vi i riksdagen eller ministern skulle detaljstyra hur verksamheten ska se ut i Skåne, i Stockholm eller i Göteborg. Vi har ju haft en rikspolischef som såvitt jag vet anställdes av den socialdemokratiska regeringen. Det var väl hans ansvar att ha hand om organisationen, och det har varit hans ansvar att anställa de länspolischefer vi har. Jag förutsätter faktiskt, trots att rikspolischefen ska lämna sin post nu, att han har anställt kompetenta människor som har förmåga att styra den ytterst viktiga verksamhet som det är att styra en länspolismyndighet.
Herr talman! Jag är fortfarande lika förvånad över att, för andra gången på mindre än en månad, sitta i kammaren och höra något som jag knappast kan uppfatta på något annat sätt än som att man förespråkar ministerstyre.
Jag är hemskt tacksam över att ha en justitieminister som styr genom regleringsbrev och genom de bestämmelser som finns i våra grundlagar och i vår konstitution. Jag är väldigt glad att vi har en justitieminister som - förhoppningsvis - inte använder halva sin tid till att styra Rikspolisstyrelsen. Det finns nämligen väldigt mycket annat också på Justitiedepartementets bord, nämligen hela civillagstiftningen. Den hann man ju inte med när man använde halva tiden till att styra rikspolischefen.
Anf. 15 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill först vända mig till Börje Vestlund, som säger att det inte duger att Stockholm måste spara i polisbudgeten. Jag vill bara erinra om att det faktiskt är så att vi anslår väldigt stora resurser till polisen. Resurserna fördelas av Rikspolisstyrelsen. Det finns inte bara en myndighet inom svensk polis och inte heller bara tre storstadsmyndigheter, utan det finns i hela landet. Det är de tre storstadsmyndigheterna som har en fortsatt dialog, kan jag säga, om det är en rimlig fördelning som Rikspolisstyrelsen har gjort, och man har olika uppfattningar. Jag tycker att det är bra att den diskussionen förs. Jag har gett det beskedet till de inblandade att jag utgår ifrån att de löser uppgiften.
Det problem som finns bygger på ett rätt hastigt påkommet resursfördelningssystem, som man använde med den förra regeringens goda minne därför att man totalt misslyckades med att ta fram en ny resursfördelningsmodell. Man har alltså ett kanske mindre genomtänkt sådant. Det slår ganska hårt mot storstäderna, och det är ett bekymmer.
Jag tror att det är viktigt att man som minister inte går in och reder ut detta utan att man faktiskt ser till att myndigheterna i dialog med Rikspolisstyrelsen så att säga löser upp de knutar som finns.
Det är inte heller så enkelt att man kan säga att om vi ska ha fler poliser i yttre tjänst och det finns administrativa uppgifter så är varje uppgift att vända papper. Jag vill bara varna för det synsättet. En del av de administrativa uppgifter som ändå måste finnas är polisiära. Jag tror att det är bra med förhör. Jag tror att det i viss utredningsverksamhet faktiskt behövs poliskompetens även om mer kan göras av civil personal. Det är alltså lite mer komplext än så.
Problemet är när man drar ned på personalresurser som är centrala för medborgarna och den service som ska ges. Det är det som är så otroligt viktigt, nämligen att man kan lösa uppgiften att få verksamhet av kvalitet ute bland medborgarna. I Stockholmsmyndigheten har vi nu snart öppnat 13 nya poliskontor och alltså verkligen sett till att vi har fått verksamhet på plats. Det är också så att i en sådan myndighet som i Stockholm, som omfattar ungefär en tredjedel av svensk polis, är 50 miljoner kronor otroligt mycket pengar. Men det behövs väldigt lite - en demonstration i Salem, några rejäla derbyn eller någonting annat - för att det ska gå åt väldigt många miljoner. En procent hit eller dit slår väldigt hårt. Det gör att det i sammanhanget borde finnas möjligheter att hitta lösningar också på detta.
Jag vill bara till Bosse Ringholm säga att det under den förra mandatperioden var så att anslagen till rättsväsendet ökade med 2 miljarder kronor totalt, under hela perioden. Det har vi redan klarat av i den här regeringen. Så kom inte och säg till mig att vi inte anslår betydligt mer resurser till detta.
Det är inte heller så att antalet civilanställda minskar totalt sett inom svenskt polisväsende. Däremot är det så att man i den diskussion som förs mellan Polismyndigheten i Stockholm och Rikspolisstyrelsen centralt har pekat på att man kan vara tvingad att dra ned på civil personal, vilket var en olycka när det gjordes för ett antal år sedan då Socialdemokraterna tvingade fram det, och jag hoppas verkligen att man kan undvika det. Men totalt sett är det inte så, utan vi använder mer civil personal än tidigare i en del delar av verksamheten med väldigt goda resultat.
Sammanfattningsvis är det så att diskussionen pågår. Det handlar inte om att jag inte vill styra, men det handlar lite grann om det Inge Garstedt talar om, nämligen att man ska ha viss respekt för att man kan se frågor ur olika perspektiv och viss respekt för att vi ska ha självständiga myndigheter i Sverige utan ministrar som går in i varje detalj hela tiden.
Jag har dock varit tydlig med att jag utgår ifrån att man hanterar resurstillskottet på ett sätt som är bra för verksamheten och att det ska ge en verksamhet som medborgarna märker, det vill säga fler poliser i yttre tjänst.
Anf. 16 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det där tycker jag låter som ett försök att säga någonting som är totalt obegripligt för de allra flesta.
Det är väl ganska enkelt? Om man anslår mer pengar till en verksamhet borde det innebära att verksamheten växer och att man får fler anställda eller någonting annat som gör att man utvidgar verksamheten, i det här fallet polisen generellt sett. Men i stället innebär det att man minskar antalet anställda inom polisen i Stockholm. Det är inte acceptabelt.
Beatrice Ask säger att man har öppnat 13 nya poliskontor. Ja, det är 13 nya lokaler som inte har så långt öppethållande. Jag tror att det är rätt väg att gå i och för sig, men det låter ungefär som att det var 13 nya polisstationer. Så är det inte. Det är just 13 nya poliskontor, som är bemannade vissa timmar per dag eller vissa timmar i veckan i något fall.
Naturligtvis kom det jag har väntat på under hela debatten. Det kom till slut i alla fall. Det är naturligtvis Socialdemokraternas fel att regeringen inte får fram pengar till det de har nu.
Den här regeringen borde väl egentligen kunna sluta att använda den argumentationen när man inte har fått ordning på det här. Nu börjar vi närma oss mitten av mandatperioden. Vi har snart hunnit dit. Ändå skyller man fortfarande på den förra regeringen när det gäller en så enkel sak som fördelning av medel. Det borde vara enkla beslut i regeringen. Det är lite ryggradslöst av justitieministern. Det borde väl ändå vara så att vi kunde få ett svar på frågan vad man har för avsikt att göra. Man kan inte bara vänta och se och invänta nya utredningar.
Anf. 17 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det kan, Beatrice Ask, straffa sig att säga en sak före valet och göra någonting helt annat efter valet.
Före valet, Beatrice Ask, sade Moderaterna att man skulle anställa fler poliser för att se till att de inte skulle behöva ägna sig så mycket åt kontorsarbete. De civilanställda skulle ägna sig åt det i stället.
Nu, efter valet, tvingas polisen avskeda civilanställda. De där poliserna som skulle ägna sig åt polisarbete får i stället bli kontorsarbetare. Det kan straffa sig, Beatrice Ask, att säga en sak före valet och göra någonting helt annat efter valet.
Till och med Folkpartiets representant i Polisstyrelsen i Stockholm har reagerat och tyckt att det inte är rätt. Men Beatrice Ask tycker inte att det är något bekymmer över huvud taget. Det är klart att det är så om man som justitieminister inte har någon ambition att ens styra den verksamhet man har ansvar för. Man fungerar som ett slags hejaklack på läktaren möjligtvis. I bästa fall skulle jag säga diskussionsledare, men jag tror inte ens att Beatrice Ask har ambitionen att vara diskussionsledare. Hon bara följer diskussionen och räknar med att någon annan ska sköta det här.
Vi kommer att få höra fler sagor som statsministern berättar. I går hade statsministern en liten sagostund, där han berättade den ena händelsen efter den andra om sådant som han hade hört i det svenska samhället. Det var illavarslande uppgifter. Många medborgare kände sig kränkta, och polisen gjorde ingenting. Uppenbarligen har statsministern ingen som helst förväntan på att hans justitieminister ska hjälpa till med att lösa problemen. Han verkar uppgiven.
Beatrice Ask och statsministern Reinfeldt har någonting gemensamt: De verkar båda rätt uppgivna. Det skulle jag också ha varit om jag haft de opinionssiffrorna.
Anf. 18 Inge Garstedt (M)
Herr talman! Det finns en viss skillnad. Fredrik Reinfeldt står på torget och berättar vad han har lyssnat in i det svenska samhället. Han pratar inte i telefon och säger saker och ting om den svenska polisen.
Jag tror att det är oerhört viktigt att man konstaterar att den svenska polisen har större resurser än man någonsin har haft och att det måste vara länspolischeferna som organiserar arbetet.
Nu har man diskuterat Stockholm här. Jag tycker inte att man ska diskutera enskilda länspolisdistrikt i Stockholm. Men i Stockholm är det 0,25 procent av totalen i en budget på 4 miljarder, 4 000 miljoner kronor, när man förändrar organisationen.
Såvitt jag vet brukar man alltid i budgettider i alla sammanhang klaga på att man har för lite pengar. Nu har justitieministern stått här och sagt att man kommer att se över resursfördelningsmodellen, som jag vet att man har diskuterat under många år, även om vi i Malmö och Skåne, som är hårt belastat, under den socialdemokratiska tiden tyckte att vi kanske hade för lite i förhållande till andra orter.
Det här måste vara någonting som man ger Justitiedepartementet en chans att arbeta vidare med, så att man får en väl fungerande polis. Vi vet att polisen i dag gör ett jättebra arbete. Åtminstone tycker jag det som moderat. Vi ska låta dem fortsätta med det och också slå vakt om de duktiga civilanställda som gör ett bra arbete hos polisen.
Anf. 19 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Antalet poliser i Stockholm ökar och har ökat med 315 tjänster mellan 2005 och 2007. Jag har själv varit ordförande i City polisnämnd under ganska många år och vet ganska väl hur antalet poliser har ökat. Den ökningen fortsätter att finansieras genom budgeten.
Att det finns en diskussion mellan RPS centralt och annat är ingenting som är nytt. Jag kan också till Bosse Ringholm säga att jag har haft många diskussioner med mina partikamrater i polisstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö och även i de andra länen. Jag vet vilka svårigheter de har. De är inte begripligt att vi skickar mer och mer pengar när man undrar var de hamnar. Vi har till exempel varit tvingade att försöka få någon ordning för att ta reda på hur mycket RPS centralt och administrationen där har ökat under socialdemokratiskt styre. Man har inte ens någon statistik så att det går att läsa ut hur det ser ut.
Det finns en del att göra, och det finns frågor kring detta. Jag är väldigt glad över att det tas upp, för jag tror att medborgarna behöver veta det.
Jag har inga problem med vad jag sade före valet och efter valet. Det kommer däremot att bli problem för Bosse Ringholm när han inser att vi menar allvar och tänker genomföra det vi har lovat.
Jag blir väldigt upprörd när man raljerar om sagostunder. Statsministern redovisar hur två unga kvinnor med psykiska problem berättar om sina erfarenheter av en psykvård som inte fungerar, hur en dotter och en hustru på väldigt underliga sätt fick veta av myndigheterna att deras pappa och make hade blivit mördad och hur man misslyckas med bemötandefrågorna.
Vi är helt överens, jag och Fredrik Reinfeldt. Vi har mycket kvar att göra på det området. Men säg inte att det är sagor när vi lyfter fram hur vanliga människor i olika delar av landet har det. Om man när man sitter i regeringsställning eller i opposition tror att det inte finns problem är man illa ute. Jag vet att vi har många tillkortakommanden, trots satsningar och annat. Det är därför jag är så entusiastisk över att få fortsätta.
