Neddragning av statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet
Interpellation 2025/26:21 av Marie Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-09-24
- Överlämnad
- 2025-09-25
- Anmäld
- 2025-09-26
- Sista svarsdatum
- 2025-10-16
- Svarsdatum
- 2025-10-17
- Besvarad
- 2025-10-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Arbetslivskriminaliteten innebär bland annat att människor utnyttjas, ibland med inslag av människohandel. Den skapar farliga arbetsmiljöer, snedvrider konkurrensen och tränger ut seriösa företag. Arbetsmarknadens parter är oerhört viktiga aktörer i arbetet för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Arbetslivskriminaliteten bekämpar alla involverade parter bäst tillsammans, och alla behövs för att komma åt problemen på arbetsmarknaden. Myndigheterna är beroende av parternas kunskap och närhet till verkligheten, och parterna behöver myndigheter som agerar effektivt och träffsäkert.
Sedan 2018 har arbetsmarknadens parter kunnat söka statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Statsbidraget är i år 4,5 miljoner kronor – en ytterst liten summa i den stora budget som regeringen har. Nu har regeringen aviserat att detta statsbidrag ska sänkas till 2,5 miljoner åren 2026 och 2027 och till 2 miljoner från 2028. Det är mer än en halvering av nuvarande stöd. Detta samtidigt som vi i Sverige har stora problem med arbetslivskriminalitet och arbetsmarknadens parter behövs för att stävja detta.
Regeringens motivering är att statsbidraget nyttjas i låg grad. Det stämmer att statsbidraget hade kunnat nyttjas i betydligt högre grad om regeringen hade gjort stödet mer tillgängligt. Bristerna i stödets utformning har återkommande påtalats för regeringen. Bristerna handlar bland annat om oförutsägbara ansökningsprocesser och snäva kriterier. Delegationen mot arbetslivskriminalitet uppmanade i SOU 2024:14 regeringen att göra stödet mer tillgängligt. Arbetsmiljöverket har påpekat att stödet bör utökas och göras mer tillgängligt. LO har sagt samma sak. Behovet av statsbidraget finns, men det måste kunna användas på ett adekvat sätt.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz:
Vilken grund har ministern och regeringen för att genomföra en neddragning av statsbidraget i stället för att omforma det och göra det mer tillgängligt för att det ska kunna användas fullt ut?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:21
Webb-tv: Neddragning av statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet
Dokument från debatten
- Fredag den 17 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:21
- Protokoll 2025/26:21 Fredagen den 17 oktoberProtokoll 2025/26:21 Svar på interpellation 2025/26:21 om neddragning av statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet
Protokoll från debatten
Anf. 33 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Herr talman! Marie Olsson har frågat mig vilken grund jag och regeringen har för att genomföra en neddragning av statsbidraget för att bekämpa arbetslivskriminalitet i stället för att omforma det och göra det mer tillgängligt för att det ska kunna användas fullt ut.
Jag vill inleda med att tacka ledamoten för frågan. Som för alla regeringar innebär arbetet med en budgetproposition också att göra prioriteringar.
Arbetslivskriminalitet är ett fortsatt allvarligt och omfattande samhällsproblem. Regeringen har förlängt och förstärkt uppdraget om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren till och med den 31 december 2026 (A2024/01109). Utöver den permanenta finansieringen av det arbete som de nio myndigheter som omfattas av uppdraget gör har regeringen gjort flera budgetsatsningar under mandatperioden.
I vårändringsbudgeten för 2024 förstärktes arbetet med 30 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2025 med 100 miljoner kronor. För 2026 beräknas tillskottet uppgå till 100 miljoner kronor, och 80 miljoner kronor beräknas tillföras från och med 2027.
Enligt regeringsuppdraget ska Arbetsmiljöverket årligen redovisa det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverkets redovisning för 2024 visar att fler brott upptäcks, mer pengar återkrävs och fler utsatta arbetstagare identifieras. Totalt har över 91 miljoner kronor krävts tillbaka på grund av upptäckta oegentligheter.
Arbetet mot människohandel och människoexploatering ingår i arbetet mot arbetslivskriminalitet. För närvarande pågår ett arbete i Regeringskansliet med att ta fram en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. Syftet är att kraftsamla i arbetet med att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel för alla ändamål samt att stärka skyddet för utsatta personer.
Regeringen tillförde 10 miljoner kronor för stöd till utsatta i budgetpropositionen för 2025. Medlen har använts för att finansiera nya uppdrag som bland annat baseras på förslag i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97). I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen att 14 miljoner kronor per år avsätts för ytterligare finansiering av handlingsplanen under åren 2026, 2027 och 2028.
I juni i år gav regeringen Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i uppdrag att förstärka arbetet mot människohandel och människoexploatering. I uppdraget ingår bland annat att myndigheterna ska förbättra arbetsmetoderna för att öka utredningsförmågan och lagföringen av människohandels- och människoexploateringsbrott.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet har redovisat ett antal analyser och förslag som rör åtgärder mot arbetslivskriminalitet, bland annat i frågor om statsbidrag. Slutbetänkandet från Delegationen mot arbetslivskriminalitet (SOU 2025:25) har remitterats. Remisstiden löpte ut den 22 september 2025. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Anf. 34 Marie Olsson (S)
Herr talman! Tack till ministern för svaret på min interpellation!
Arbetslivskriminaliteten är allvarlig. Den innebär bland annat att människor utnyttjas, ibland med inslag av människohandel. Den skapar farliga arbetsmiljöer, snedvrider konkurrensen och tränger ut seriösa företag.
I arbetet mot arbetslivskriminaliteten är arbetsmarknadens parter oerhört viktiga. Den här typen av kriminalitet bekämpas bäst av alla parter tillsammans. Myndigheterna är beroende av parternas kunskap och närhet till verkligheten, och parterna behöver myndigheter som agerar effektivt och träffsäkert.
Sedan 2018 har arbetsmarknadens parter kunnat söka statsbidrag för att bekämpa arbetslivskriminalitet. I år är detta statsbidrag 4,5 miljoner kronor. Det är en ytterst liten summa i den stora budget som regeringen har. Nu har regeringen aviserat en sänkning av det här bidraget, först till 2,5 miljoner kronor och sedan till 2 miljoner kronor från 2028. Det är mer än en halvering av nuvarande stöd – detta samtidigt som vi i Sverige har stora problem med arbetslivskriminalitet. Arbetsmarknadens parter behövs för att stävja detta.
Ministern skriver i sitt svar att arbetet med budgetpropositionen innebär prioriteringar. Det förstår jag. Men i det här fallet väljer regeringen att inte prioritera den lilla summa som parterna kan söka för att gemensamt motverka arbetslivskriminalitet. Summan är så liten i regeringens budget att den knappt går att räkna i promille. Det regeringen sparar genom att ta bort dessa 2 miljoner är 0,0013 promille av statens hela budget. Mer än så är det inte.
Herr talman! Regeringens motivering är att statsbidraget nyttjas i låg grad – och det stämmer. Statsbidraget hade kunnat nyttjas i betydligt högre grad om stödet hade gjorts mer tillgängligt. Bristerna i stödets utformning har återkommande påtalats för regeringen. Bland annat handlar det om oförutsägbara ansökningsprocesser och snäva kriterier.
Som ministern själv tog upp har Delegationen mot arbetslivskriminalitet tagit fram förslag där man också uppmanat regeringen att göra stödet mer tillgängligt. Arbetsmiljöverket har påtalat att stödet bör utökas och göras mer tillgängligt. LO har sagt samma sak. Behovet av statsbidraget finns, men det måste kunna användas.
Min fråga till ministern handlade om vilken grund regeringen har för att genomföra en neddragning av statsbidraget i stället för att omforma det och göra det mer tillgängligt så att det ska kunna användas fullt ut. Nu får jag alltså svar från ministern att det handlar om prioriteringar i budgetarbetet. På utgiftssidan uppgår regeringens hela budget till drygt 1 500 miljarder, och man har alltså valt att prioritera bort 2 miljoner nästa år och 2 ½ miljon åren efter det från detta partsgemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet.
Jag vill utifrån ministerns svar fråga hur regeringen framöver har tänkt att stödja det viktiga partsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet när man minskar statsbidraget i så stor omfattning.
Anf. 35 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag vill börja med att slå fast vikten av att justeringen av detta statsbidrag föregicks av noggranna avvägningar. Som ledamoten lyfter upp har statsbidraget hitintills nyttjats i låg grad. Det bör i det här sammanhanget också framhållas att statsbidraget inte har nyttjats i högre utsträckning än den nivå som det nu har justerats till.
Vi är helt överens om att arbetslivskriminalitet är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Jag tror inte att det råder något tvivel om att den här regeringen tar alla typer av kriminalitet på största allvar.
Kärnan i bekämpandet av arbetslivskriminalitet är den operativa samverkan som bedrivs mellan myndigheter i de sju etablerade centren mot arbetslivskriminalitet. Det uppdraget har nu alltså förlängts till den 31 december 2026. Vi har förstärkt det här arbetet och tillfört ännu mer resurser i arbetet mot arbetslivskriminalitet.
Jag kan konstatera att Arbetsmiljöverkets senaste årsrapport om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, som presenterades i maj 2025, ger en positiv bild av hur myndigheterna samverkar och hur kontrollverksamhet har utvecklats. Ett exempel är den nya lagstiftning om att riva sekretesshinder mellan myndigheterna som regeringen tagit initiativ till. Den har särskilt lyfts fram i årsrapporten som ett viktigt steg för att bekämpa arbetslivskriminaliteten mer effektivt.
Delegationen mot arbetslivskriminalitet har därtill redovisat ett antal analyser och förslag som rör åtgärder mot arbetslivskriminalitet – bland annat i fråga om statsbidrag, som ledamoten lyfte upp. Som jag sa tidigare har slutbetänkandet remitterats, remisstiden har gått ut och vi jobbar vidare med de förslagen i Regeringskansliet.
Anf. 36 Marie Olsson (S)
Fru talman! De medel som regeringen nu först sänker med nästan hälften och sedan minskar med ännu mer har möjliggjort viktiga insatser. En sådan är det uppmärksammade projektet vid Västlänken i Göteborg som handlar om att få bort kriminella och oseriösa aktörer i upphandlingar. Inom städbranschen har man hjälpt utsatta arbetare från oseriösa och kriminella arbetsgivare till seriösa arbetsgivare med goda arbetsvillkor. Det handlar inte om symbolpolitik utan om satsningar som faktiskt har gjort konkret skillnad och skapat förändring i människors liv.
Ministern säger återigen att motivet är att statsbidraget har nyttjats i låg grad. Det finns ju flera förslag på hur statsbidraget skulle kunna användas fullt ut och på ett betydligt bättre sätt, men i stället väljer den här regeringen att minska bidraget rejält.
Förutsättningarna för att praktiskt kunna genomföra projekt utifrån dagens utformning av de här statsbidragen är ganska dåliga. Under åren har också projekt med potential att bekämpa arbetslivskriminalitet fått avslag. Regeringen har möjlighet att göra om och göra rätt i stället, men man väljer den enkla vägen och drar ned på bidraget genom att hänvisa till låg nyttjandegrad och prioriteringar i budgeten.
Det handlar i det här fallet alltså inte om att det inte finns ett behov eller en vilja. Det är avsaknad av politiska beslut, styrning och politisk vilja som gör att stödet inte nyttjats mer.
Jag vill fortfarande hävda att arbetslivskriminalitet bekämpas bäst tillsammans, och arbetsmarknadens parter är oerhört viktiga. Statsbidragets syfte är just att samverka.
Fru talman! Precis som ministern sa i sitt svar har Delegationen mot arbetslivskriminalitet redovisat förslag på åtgärder mot arbetslivskriminalitet. Det handlar bland annat om statsbidrag som även omfattar möjligheter för arbetstagarorganisationer att få ersättning för kostnader för att bistå utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige så att de kan få hjälp enligt lagen om rätt till lön och annan ersättning för det arbete de faktiskt har utfört.
Det finns alltså förslag på att utöka möjligheterna för arbetsmarknadens parter att söka bidrag – även om det kan komma i en annan bidragsform. Regeringen minskar dock på bidraget i ett läge där det kan komma att behövas mer pengar.
Jag vill återigen påpeka vikten av att vi alla hjälps åt i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Delaktigheten från arbetsmarknadens parter är avgörande i det arbetet. Myndigheterna behöver parterna, och parterna behöver myndigheterna.
Som politiker behöver vi bidra till att skapa förutsättningar för denna delaktighet, och en av förutsättningarna är att vi avsätter pengar som de kan söka. De ska också ha möjlighet att söka på ett så effektivt och enkelt sätt som möjligt, för nu har det varit ganska krångligt att få ut de här pengarna.
Jag vill avslutningsvis i det här inlägget fråga ministern varför regeringen inte har lyssnat på alla de instanser som har kritiserat bidragets utformning och tittat på hur man i stället kan omforma bidraget så att det kan användas fullt ut. Jag undrar också varför man inte inväntar de förslag som har kommit från Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Där finns det ju faktiskt förslag på att skapa ytterligare möjligheter för bidrag till – i det fallet – arbetstagarorganisationer.
Anf. 37 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tycker ändå att det är viktigt att slå fast att vi är helt överens om vad vi vill åstadkomma. Sedan kan vi ha lite olika ingångar vad gäller metoder.
Jag ska dock säga att regeringen instämmer i ledamotens beskrivning av arbetsmarknadens parter som viktiga aktörer i det här arbetet. Återigen: Skälet till att anslaget har minskat är att pengarna inte har använts. Även om man kan tycka att det i det stora hela, i en statsbudget, handlar om små summor är det ändå så att många små summor blir större summor på slutraden i en statsbudget.
Jag är inte alls främmande för att utveckla det här arbetet, och rollen för arbetsmarknadens parter i det arbetet, i syfte att få till ett effektivare sätt att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som jag nämnde tidigare och som vi har pratat om här, har lämnat förslag till regeringen. De förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet, men vi är inte färdiga med den beredningen. Därför är det rimligt att vänta med eventuella justeringar i anslaget.
Anf. 38 Marie Olsson (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater vill sjösätta ett väldigt brett program med långsiktiga och kraftfulla insatser för att städa upp på svensk arbetsmarknad.
Bland annat vill vi stärka tillsynen i riskbranscher, höja sanktionsavgifterna och bredda dem till fler områden, utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling och lagstifta om att som huvudregel begränsa antalet underentreprenörsled till två i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitet. Vi vet nämligen ungefär vilka branscher det är som har förhållandevis hög arbetslivskriminalitet.
Vi vill även återinföra satsningen på fackligt samråd, förstärka den regionala skyddsombudsverksamheten och förbättra uppföljningen av A1-intyg i syfte att få mer ordning och reda på arbetsmarknaden. På samma tema vill vi ha mer anslag till Arbetsmiljöverket. Det handlar om att stärka arbetet mot både arbetsrelaterade dödsolyckor och arbetslivskriminalitet.
Det här är några av de åtgärder som vi ser som oerhört viktiga för att komma åt arbetslivskriminaliteten, och i allt det arbetet är arbetsmarknadens parter oerhört viktiga. Det är avgörande att de är med oss i arbetet. Vi är beroende av varandra för att klara av att få stopp på detta.
Jag vill fortfarande hävda att det inte är ett hållbart argument att hänvisa till prioriteringar i budgeten när det, som sagt, i själva verket handlar om 0,0013 promille av regeringens budget. Att bidraget inte nyttjats fullt ut är inte heller ett hållbart argument eftersom det finns förslag på hur man skulle kunna göra om bidraget för att det ska kunna sökas på ett mycket bredare sätt.
För mig framstår det tyvärr mer som att regeringen i det här fallet har valt att prioritera ned möjligheterna för arbetsmarknadens parter att vara delaktiga i och utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet. Det anser vi socialdemokrater vara en felprioritering. Jag hoppas fortfarande att regeringen kan tänka om och visa att man prioriterar det partsgemensamma arbetet.
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tycker att diskussionen vi har är väldigt viktig. Arbetslivskriminalitet är någonting som kryper in i kapillärerna i det svenska samhället och den svenska ekonomin. Den påverkar tilliten mellan människor, och den påverkar tilliten mellan företag. Den innebär, skulle jag säga, stora systemhotande risker. Låt oss alltså slå fast det, och låt oss slå fast att vi är helt överens – tror jag – om vart vi bör gå.
Det kanske låter lite byråkratiskt och tråkigt, men jag kommer ändå tillbaka till att pengarna inte har använts och inte beräknas användas. Därför har vi dragit ned på anslaget. Vi har fått in förslag som håller på att beredas, och innan vi har berett de förslagen vore det så att säga konstigt att också göra anslagsförändringar. Det är helt enkelt så jag ser på saken.
Det vi däremot har gjort – bara för att anknyta till ledamotens inlägg om inspektioner eller tillsyn i riskbranscher – är att tillföra resurser till Arbetsmiljöverket för just inspektioner och för att inspektioner ska göras tillsammans med andra myndigheter, som Migrationsverket, Polismyndigheten och så vidare, för att man ska komma till rätta med den olagliga och farliga verksamhet som finns på en del av våra arbetsplatser.
Jag tror och hoppas att vi kommer att få fortsätta diskutera den här frågan. Detta är en gemensam uppgift som vi alla har som värnar det svenska samhället och tilliten. Jag tackar så mycket för den här diskussionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.