Nätneutral internetaccess
Interpellation 2011/12:304 av Green, Monica (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-03-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2012-03-28
- Svar fördröjt anmält
- 2012-04-17
- Sista svarsdatum
- 2012-04-18
- Besvarad
- 2012-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 28 mars
Interpellation
2011/12:304 Nätneutral internetaccess
av Monica Green (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Att människor har tillgång till ett fritt internet är viktigt för demokratin. Att fritt söka information och kommunicera med andra via nätet är betydelsefullt för utvecklingen av hela samhället. När jag ställde en fråga till statsrådet på samma tema blev svaret bland annat ”att det ibland är viktigt att försöka förekomma problem som kan dyka upp” och hänvisade till en rapport.
Post- och telestyrelsen och Konsumentverket har i den rapporten bland annat undersökt om internetoperatörerna begränsar åtkomsten till tjänster och innehåll för sina kunder. Detta är alltså någonting som myndigheterna inte har haft kunskap om tidigare. Resultatet är att denna typ av trafikstyrning förekommer på mobilt internet men att det knappast finns någon information till kunderna över huvud taget om det. När det sker anges kapacitetsproblem och att stävja missbruk som skäl. I rapporten visas också att internetoperatörerna skaffar sig alltmer sofistikerad utrustning för att kunna göra detta.
Enligt regeringen är det marknaden som i första hand ska ge konsumenterna den tjänstekvalitet på internet som de efterfrågar. Samtidigt konstateras i rapporten att internetoperatörerna har ”ett stort handlingsutrymme” för ”att ensidigt begränsa tillgången till tjänster och innehåll på ett sätt som konsumenterna inte har möjlighet att upptäcka eller reagera på”. En lagstiftning om nätneutralitet, det vill säga att internetoperatörer inte ska ha möjlighet att reducera hastigheten till vissa hemsidor eller prioritera andra, skulle därmed ge konsumenterna ett fritt sökande efter information och vara betydelsefullt för yttrandefriheten. Regeringens nuvarande inställning att marknaden ska hantera detta innebär att konsumenterna i olika grad har en fri tillgång till information allt eftersom marknadskrafterna förändras. Detta är inte rimligt för någonting som är centralt för demokratin.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder hon ser som viktiga för att garantera kunderna en nätneutral internetaccess.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:304
Webb-tv: Nätneutral internetaccess
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:105 Fredagen den 27 aprilProtokoll 2011/12:105 16 § Svar på interpellation 2011/12:304 om nätneutral internetaccess
Protokoll från debatten
Anf. 81 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Monica Green har frågat mig vilka åtgärder jag ser som viktiga för att garantera kunderna en nätneutral internetaccess.
Regeringens utgångspunkt är att politiker varken ska bestämma vilka tjänster som ska finnas på marknaden eller priserna för dessa. Däremot är regeringens uppgift att se till att förutsättningarna på marknaden är gynnsamma för ett antal olika samhällsintressen. Förutom att verka för en mångfald av öppna tjänster på internet måste det finnas bra förutsättningar för konkurrens, investeringsincitament, innovation, konsumentmakt, driftsäkerhet, effektivt resursutnyttjande och internets styrning, för att nämna några av de viktigaste områden vi arbetar med.
Ledordet för mig när det gäller nätneutral internetaccess är att konsumenten alltid ska ha en reell valmöjlighet. Konsumenter ska kunna välja en uppkoppling utan några begränsningar om det är vad de efterfrågar. Konsumenterna ska alltid kunna få tillgång till de tjänster de vill använda och de ska få vad de förväntar sig när de köper en tjänst. Regeringens målsättning är att vi ska stärka konsumentmakten samtidigt som vi främjar utvecklingen av tjänster på internet. Det innebär att leverantörer av tjänster även i fortsättningen ska kunna vara innovativa vad gäller paketering och uppfinningsrikedom.
Tre viktiga byggstenar måste finnas på plats för att konsumenter ska kunna "rösta med fötterna". För det första krävs en fungerande konkurrens, för det andra transparenta och tydliga avtalsvillkor så att konsumenter vet vad de har att välja mellan och för det tredje en god kundrörlighet på marknaden, så att missnöjda kunder faktiskt kan byta internetleverantör. För ungefär ett år sedan överlämnade jag därför ett lagförslag till riksdagen som bland annat handlar om att konsumenterna ska få tydligare information, ett förslag som riksdagen också antog.
Många gånger har information om begränsningar dolts i den finstilta texten som väldigt få läser. Sedan den 1 juli förra året har det blivit ändring på den punkten. Nu säger lagen att om ett abonnemang innehåller en begränsning, till exempel av IP-telefoni, ska det finnas tydlig, heltäckande och lättillgänglig information om det. Lagen innebär också att operatörernas information ska vara lätt att jämföra sinsemellan. Dessutom måste alla operatörer erbjuda minst ett abonnemang med en maximal bindningsperiod på ett år vilket ökar kundrörligheten på marknaden.
Som Monica Green påpekar konstaterar Post- och telestyrelsen 2011 i sin rapport
Transparenta internetaccesser
att det i vissa mobila bredbands- och internettjänster förekom begränsningar som inte kommunicerats tillräckligt tydligt. Det är inte acceptabelt, och PTS har getts verktygen att motverka att kunden kommer i kläm. Och för att leva upp till lagens numera mycket stränga krav arbetar PTS proaktivt med operatörerna på marknaden. PTS har också, om det skulle krävas, möjlighet att meddela föreskrifter eller utfärda allmänna råd.
Om det trots detta skulle visa sig att konsumenter inte kan få de tjänster de vill använda har PTS fått ett nytt regleringsverktyg som innebär att myndigheten kan besluta om vad ett internetabonnemang minst ska innehålla, så kallad lägsta tjänstekvalitet. Frågan om nätneutralitet är mycket viktig, och jag följer noga utvecklingen på området.
Anf. 82 Monica Green (S)
Fru talman! Nu byter vi fokus lite grann, även om också den här frågan handlar om möjligheter för människor i hela landet att få tillgång till bra internetuppkopplingar och möjlighet att komma ut på internet. Vi ska ha ett fritt och öppet internet som inte stängs ned vissa tider, och vi ska inte hamna i ett läge där någon annan bestämmer vilka sidor vi får gå ut på. Vi vurmar båda för ett demokratiskt och öppet samhälle och vill inte hamna i ett sådant läge som vissa länder befinner sig i, där man till och med stänger ned möjligheten att surfa på nätet eller att finnas på Facebook, Twitter och så vidare.
Jag tänkte likna den här situationen något vid situationen för tv. Vi har i dag inte någon öppen och fri tv. Vi har tre kanaler som alla kan se. Sedan måste man välja, och man blir inlåst i ett visst fack. Om du väljer ett visst abonnemang får du vissa kanaler. Väljer du ett annat abonnemang får du andra kanaler. Utöver det måste du, för att få tillgång till kanalerna, betala en mycket hög kortavgift en gång i halvåret. Dessutom är du inlåst ett antal år innan du kan byta operatör.
Det var en miss att det blev så med tv. Nu har vi möjlighet att stämma i bäcken och se till att det inte blir på samma sätt med internet. Vi måste se till att vi har ett fritt och öppet internet och att vissa sidor inte segas ned eller att vi inte ens har tillgång till vissa sidor. Jag kan tänka mig att Anna-Karin Hatt tycker att det vore trevligt om människor med ett visst internetabonnemang hade bättre tillgång till Centerpartiets hemsida än till andra hemsidor, men så kan vi inte ha det. Jag tror faktiskt inte att Anna-Karin Hatt i förlängningen skulle vilja ha det så; det var bara ett exempel eftersom Centerpartiet kanske har en häftig hemsida som alla ska få tillgång till. Vi vill att alla ska ha tillgång till alla partiers hemsidor. Så vill vi ha det med det som finns på nätet. Vi tycker inte att någon ska bli inlåst i ett visst fack, att om du betalar för ett visst abonnemang får du se vissa sidor och betalar du för något annat får du se andra sidor. Vi vill ha ett öppet och fritt internet. Alla människor ska ha tillgång till det.
Anna-Karin Hatt säger att vi ska stärka konsumentmakten. Det är bra. Men hur ska det gå till? Hur ska människor klara av att välja? På vilket sätt ska man kunna visa friheten på internet? Hur ska vi få tydlig, heltäckande och tillräckligt bra konsumentinformation om vad det innebär att välja vissa abonnemang? Hur kan vi se till att vi konsumenter blir starka - om vi ska använda oss av just konsumentmakten? Jag skulle vilja ha ett förtydligande när det gäller den delen.
Dessutom skulle jag vilja fråga statsrådet om hon tycker att det är rimligt att vissa abonnemang förbjuder exempelvis IP-telefoni eller om hon tycker att det är oproblematiskt att Skype bara fungerar i vissa abonnemang och inte i andra? Är det så vi ska ha det i framtiden, eller? Nu har vi möjlighet att stämma i bäcken. Anna-Karin Hatt har tidigare svarat på en skriftlig fråga från mig och sagt att det gäller att stämma i bäcken och se till att vi inte får inlåsningseffekter.
Anf. 83 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Tack för dina kompletterande frågor, Monica Green! Som jag sade i mitt tidigare inlägg är det viktigt för mig att vi som konsumenter alltid ska kunna välja abonnemang som tillhandahåller de tjänster vi efterfrågar. Vi ska kunna få det som vi betalar för. Bakgrunden till att jag och regeringen för ett år sedan föreslog ändringarna i lagen om elektronisk kommunikation, som riksdagen sedan antog, var att vi kunde se att det fanns problem med bristande information från operatörerna. De dolde begränsningar i det finstilta, vilket många kanske över huvud taget inte läser.
Därför är det väldigt viktigt att vi nu har tydliggjort att kunderna ska kunna få tydliga och jämförbara svar på frågorna: Vilket är priset? Vad kan jag förvänta mig av den tjänst som erbjuds? Finns det några eventuella begränsningar, och vilka är de i så fall? Vilken bindningstid är det som gäller? Då vet man vad det är för avtal man ingår och kan också välja att rösta med fötterna.
Nu är det väldigt tydligt i lagstiftningen att det finns en möjlighet för PTS att ingripa. Skulle det visa sig att man som konsument får svårt att hitta ett enda abonnemang på marknaden som innehåller de tjänster man vill använda sig av kan PTS i en ytterlighetssituation gå in och föreskriva vilken lägsta tjänstekvalitet som ska gälla.
Jag tror att konsumentmakten i detta sammanhang är den allra viktigaste pusselbiten. Aktiva konsumenter som ställer krav och begär att få abonnemang som innehåller de tjänster de vill använda är de som kan påverka operatörerna. Jag är övertygad om att operatörer som vill finnas kvar på marknaden i det långa loppet kommer att se till att erbjuda sådant som konsumenterna efterfrågar. Annars blir man inte långlivad på marknaden.
Men för att konsumentmakten ska fungera krävs det information. Det krävs att man som konsument får tydlig, heltäckande och lättillgänglig information, vilket den här regeringen nu har sett till att man ska kunna få av operatörerna. Operatörerna jobbar nu enligt den nya lagstiftningen. PTS har ansvar för att följa upp att så sker och har också fått verktyg för att ingripa om det skulle visa sig att det inte fungerar.
Monica Green gör en ganska halsbrytande jämförelse med tv och säger att det är en miss att det blev som det blev med tv i Sverige. Då måste jag få ställa en kompletterande fråga till Monica Green. Du säger att det är en miss att det blev så att vi har tre kanaler i Sverige som alla kan se och har ett system där man kan välja att betala för att få se en del andra kanaler och där man har valfrihet över vad man ska ha i sin egen tv-apparat eller dator där hemma. Ska jag tolka det som Monica Green säger som att Socialdemokraterna och Monica Green helt enkelt vill förbjuda privat tv i Sverige och förbjuda möjligheterna att med egna pengar och egen vilja göra val över vad man själv ska kunna se i sin egen tv-apparat?
Anf. 84 Monica Green (S)
Fru talman! Vad bra att Anna-Karin Hatt ställer frågan i det här inlägget, så att jag har möjlighet att svara, och inte i det sista, som en del ministrar gör och även Anna-Karin Hatt gjort vid något tillfälle.
Jag gjorde jämförelsen med tv, där jag tycker att det har blivit en olycklig utveckling. Naturligtvis vill jag ha fler tv-kanaler och inte bara statlig tv. Naturligtvis vill jag att vi ska ha alla möjligheter. Vad jag beskrev var den inlåsning som många känner en besvikelse över. Man blir inlåst i ett visst fack och kommer inte ur det. Man kan bara se de och de kanalerna; vill man se andra kanaler måste man ha en annan operatör. Jag tycker att det är en olycklig utveckling, men jag vill absolut inte att vi bara ska ha statlig tv. Jag tror att Anna-Karin Hatt försökte lägga de orden i min mun, men detta har jag inte påstått.
Jag vill hävda att det är svårt för konsumenter i dag. Jag tycker som Anna-Karin Hatt att vi ska ha en väldigt stark konsumentmakt och konsumentrörelse där vi hela tiden styrker konsumenterna.
Jag kan ta mig själv som exempel. Trots att jag är med i Nixregistret blir jag i stort sett varje vecka uppringd av telefonförsäljare - det är för resten stackars utnyttjade ungdomar som har de här jobben - som ska tala om för mig att de är de allra bästa bredbandsoperatörerna i landet. De är billigast, bäst och snabbast och har det bästa för kunden jämfört med de andra, säger de.
I själva verket har operatörerna blivit väldigt fiffiga på att jämföra äpplen och päron. Det finns inte någon tillräckligt bra jämförande statistik för konsumenterna. Det blir krångligt för var och en som blir uppringd. Jag kan förstås ifrågasätta det de säger, men det finns kanske människor som sväljer det rakt av. Jag önskar att fler kunde säga: Jaha, är ni bäst och billigast i landet? Varför sade då de som ringde förra veckan samma sak? Men det är svårt som konsument, och jag tror inte att det blir lättare nu; Anna-Karin Hatt säger att det helt och hållet är konsumenterna som ska styra utvecklingen.
Jag ser vikten av att vi har en bra nätneutralitet, ett öppet och fritt internet och tillgång till ett bra mobilt internet. Som konsument och medborgare i landet, som student, näringsidkare eller besökare ska man ha tillgång till detta. Jag önskar att Anna-Karin Hatt jobbar i den riktningen.
Anf. 85 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! När jag nu lyssnar på Monica Greens kompletterande inlägg kan jag nästan få intrycket att hon tycker att det är lite bekymmersamt att man som konsument ibland får betala för det som man vill ha. Det är en lite anmärkningsvärd inställning. Det finns inga gratisluncher. Vill man ha obegränsad tillgång till alla de tjänster som finns på nätet via ett abonnemang kan jag tycka att det är rimligt att det kan kosta lite mer än ett annat abonnemang som har färre tjänster. Omvänt gäller att den som inte vill ha till exempel tjänsten IP-telefoni inte heller ska behöva betala för det.
Låt mig ta ett litet exempel! Anta att det finns en kund som bara vill ringa med sin telefon, ingenting annat. Han är inte intresserad av IP-telefoni eller av musik- och videotjänster i telefonen. Han vill helt enkelt bara ha ett abonnemang som gör det möjligt att ringa med telefonen. Anta att det då finns en operatör som är villig att erbjuda ett väldigt billigt abonnemang för sådan telefoni där det inte ingår några andra tjänster, som kunden ändå inte är intresserad av och inte tänker använda sig av. Anser Monica Green då att vi ska använda lagstiftningsverktyget för att förbjuda ett avtal som båda parterna skulle vara nöjda med?
Jag är inte socialist. Jag är liberal. Jag tycker att det skulle vara en oacceptabel inskränkning i den fria avtalsrätten att gå in från statsmaktens sida med sådana påbud.
Jag har inga problem med att de billigare alternativen inte erbjuder allt. En del som bara behöver enklare tjänster sätter kanske priset allra främst. Vill man nå allt får man kanske betala lite mer. Men det förutsätter två saker. Det ena är att villkoren är glasklara för kunden. Om ett abonnemang har någon form av begränsning måste kunden kunna få reda på det. Det andra är att det i praktiken finns abonnemang utan begränsningar som kunderna kan välja om de vill ha tillgång till alla de tjänster som internet erbjuder.
Monica Green antydde i sitt förra inlägg att jag kanske skulle vilja se abonnemang som prioriterar Centerpartiets hemsida. Det där är en tanke som aldrig någonsin har svävat genom mitt huvud, för den är så fruktansvärt främmande för min syn på nätneutralitet.
Min utgångspunkt är att tjänster som överförs på internet ska jämställas och likabehandlas, oavsett ursprung, vart de är på väg, vilken destination de har och vilken typ av information det är som skickas i nätet. Samtidigt måste vi se till att det finns möjligheter för operatörerna till acceptabel trafikstyrning, vilket handlar om att blockera spamtrafik för att kunna säkerställa att till exempel nödsamtal, tidskritiska tjänstesamtal och -videor och särskilt bandbreddskrävande tjänster får plats i nätet. Kunderna ska kunna få precis de tjänster som de förväntar sig.
För mig är det otroligt viktigt att vara tydlig med att vi ska ha ett system och en ordning på den här marknaden som gör att kunderna alltid kan välja de abonnemang som de vill teckna. Men å andra sidan ska den som inte vill teckna sig för ett abonnemang som innehåller alla tjänster inte heller behöva göra det.
Anf. 86 Monica Green (S)
Fru talman! Det är problem med ironi - jag inser det. Jag var ironisk när jag tog exemplet, just bara för att visa på det horribla om det skulle vara så att man får tillgång till ett partis hemsida men inte de andras. Jag visste givetvis att Anna-Karin Hatt absolut inte vill ha det så. Det var därför jag gjorde den liknelsen, för att Anna-Karin Hatt skulle förstå att vi inte ska inskränka hemsidorna utan ska ha ett fritt och öppet internet. Då såg ju Anna-Karin Hatt hur horribelt det faktiskt är. Vi som bor i ett så fritt och öppet land vill ju att människor ska ha den möjligheten.
Anna-Karin Hatt har inte svarat på min fråga om det är rimligt att vissa abonnemang förbjuder IP-telefoni. Jag vet inte hur jag ska tolka det svaret. Anna-Karin Hatt sade att om man betalar mycket mindre ska man inte ha tillgång till det. Var det vad Anna-Karin Hatt försökte säga i svaret? Det var i alla fall inte begripligt.
Jag skulle vilja veta vad Anna-Karin Hatt tycker om trafikstörning på mobilt internet, förbjuden IP-telefoni och så vidare, om nu Anna-Karin Hatt är så liberal som hon sade. Hon antydde till och med att det är socialister som förbjuder saker och ting, vilket jag förstår att hon säger för att det låter så bra. Men om hon nu menar att ett liberalt samhälle är ett öppet samhälle, vill hon ändå göra det möjligt att vissa abonnemang förbjuder IP-telefoni och Skype?
Anf. 87 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Skype är ju en form av IP-telefoni - det är inte olika saker.
Jag skulle vilja börja i den andra änden. Jag fick inget svar från Monica Green om hon tycker att alla abonnenter ska vara skyldiga att teckna sig och betala för alla typer av tjänster oavsett vad man vill ha.
Jag kan ta min mamma som exempel. Hon är 65 år och nybliven pensionär. I sitt yrkesliv fick hon aldrig lära sig att använda datorer. Nu när hon har tid upptäcker hon gladeligen internet, sociala medier och digitala tjänster via sin dator. Men hon vill för allt i världen inte använda tjänsterna via telefonen, för hon känner sig inte trygg med det. Ska hon då behöva betala för ett abonnemang som kanske innehåller alla tjänster men som hon aldrig kommer att använda, betala ett överpris som det inte finns något motiv för henne att göra? Jag tycker inte att det är rimligt.
Det viktiga är att det på den svenska marknaden ska finnas abonnemang där man kan teckna sig för till exempel IP-telefoni om det är den tjänsten man är ute efter. Men det måste också finnas möjligheten att välja bort den typen av abonnemang.
Därför är det rimligt att vi nu kan se att det finns abonnemang där du kan köpa allting och betala mycket för det och att det finns abonnemang där du kan välja att få tillgång till lite mindre och inte alls behöver betala lika mycket för det.
Det som är helt centralt från regeringens sida och från min sida som it-minister är att jag ställer krav på att konsumenten ska ha enkel, öppen och lättillgänglig information så att man vet vad de olika abonnemangen innehåller och därmed kan göra rätt val.
Det här är en otroligt viktig fråga. Det är otroligt viktigt att vi från statens sida är tydliga med att nätneutraliteten gäller, att valfriheten ska vara stark och att konsumentens ställning ska vara starkare på telekommarknaden. Utifrån de principerna har operatörerna att utveckla de tjänster och de abonnemang som på bästa sätt möter marknadens och lagstiftarens krav.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.