Nationell handlingsplan för den sociala ekonomin
Interpellation 2024/25:198 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-12
- Överlämnad
- 2024-11-13
- Anmäld
- 2024-11-14
- Sista svarsdatum
- 2024-11-27
- Svarsdatum
- 2024-12-03
- Besvarad
- 2024-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
EU-kommissionen har som ambition att stärka den sociala ekonomin för att på så sätt bidra till lösningar på flera av Europas och Sveriges stora samhällsutmaningar.
I rådets första rekommendation någonsin om den sociala ekonomin rekommenderas medlemsländerna att vidta åtgärder för att
- framhålla och stödja den sociala ekonomins roll när den underlättar tillträdet till arbetsmarknaden, särskilt för utsatta eller underrepresenterade grupper
- verka för social inkludering genom att erbjuda tillgängliga sociala tjänster och omsorgstjänster av hög kvalitet
- stimulera kompetensutveckling, däribland färdigheter som behövs för den digitala och den gröna omställningen
- verka för social innovation och hållbar ekonomisk utveckling.
Förutom arbetsmarknadsområdet och förmågan att skapa plats på arbetsmarknaden för utsatta grupper pekar EU också på den sociala ekonomins potential att bidra till lösningar bland annat inom den gröna och digitala omställningen och inom landsbygdsutveckling genom till exempel energigemenskaper och andelsjordbruk. Detta är frågor som är viktiga för vår resiliens och krisberedskap.
Regeringen beslutade att godkänna förslaget till rådsrekommendation utan reservation hösten 2023.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vad avser ministern att göra för att även Sverige ska få en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:198
Webb-tv: Nationell handlingsplan för den sociala ekonomin
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:42
- Protokoll 2024/25:42 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2024/25:42 Svar på interpellation 2024/25:198 om nationell handlingsplan för den sociala ekonomin
Protokoll från debatten
Anf. 25 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Åsa Eriksson har frågat mig vad jag avser att göra för att även Sverige ska få en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin.
Jag vill till att börja med betona att EU:s rådsrekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin berör många politikområden. Den sociala ekonomin omfattar olika företags- och organisationsmodeller som prioriterar samhälleliga ändamål, inbegripet sociala och miljömässiga mål, framför vinst.
Jag vill också påminna om att Sverige fick ett stort gehör för sina ståndpunkter i förhandlingarna.
Rådsrekommendationen är inte rättsligt bindande utan ger vägledning till medlemsstaterna i att fokusera på området social ekonomi och socialt företagande för att främja tillgång till arbetsmarknaden, social inkludering, kompetensförsörjning samt social innovation och ekonomisk utveckling. Medlemsstaterna har därmed utrymme att ta större hänsyn till nationella omständigheter för att nå både nationella mål och EU:s sociala mål till 2030.
Det var särskilt viktigt för Sverige under förhandlingarna om rådsrekommendationen att medlemsstaterna inte skulle styras alltför detaljerat i sitt nationella arbete. Medlemsstaterna kom också överens om att kraven på återrapportering till Europeiska kommissionen inte skulle bli alltför långtgående. För att begränsa den administrativa bördan bestämdes att medlemsstaterna i sin återrapportering kan nyttja befintliga verktyg och ta hänsyn till nationella omständigheter.
Regeringens politik ligger i mångt och mycket i linje med rådsrekommendationen. Regeringen har därför ingen avsikt att ta fram en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin.
Anf. 26 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för det väldigt tydliga svaret! Även i denna debatt kommer det att bli oerhört tydligt med de politiska skiljelinjerna mellan SD-regeringen och oss socialdemokrater. Vi vill helt enkelt ha olika sorters samhällen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tror att statsrådet och jag däremot är helt överens om att alla människors arbetsförmåga ska tas till vara oavsett hur den ser ut. Så brukar det i alla fall låta från regeringen.
Jag tror att vi också är helt överens om att alla människor mår bäst av att kunna försörja sig själva, att ingå i en arbetsgemenskap och att känna sig behövda. Men det som skiljer oss åt väldigt tydligt är hur vi ser på den sociala ekonomin. Att den är ett viktigt verktyg för att nå dessa mål tycker i alla fall vi socialdemokrater.
Fru talman! Social ekonomi utgörs av organisationer som har samhällsnytta och sociala mål som främsta drivkraft, alltså inte vinst. Det inkluderar till exempel kooperativ, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag, som spelar en viktig roll för att stärka lokalsamhällen, skapa sysselsättning och ge människor som har svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden ett fotfäste och en möjlighet att använda sin förmåga. Genom att fokusera på varje individs förmåga och behov kan arbetsintegrerande sociala företag bidra till att minska långtidsarbetslöshet och utanförskap.
Fru talman! Statsrådet sa två gånger i sitt svar att EU-kommissionen har givit stort utrymme för nationella förhållanden och särdrag, och det är sant. Och om det vore så att Sverige hade en sjunkande arbetslöshet, om vi hade få människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden och om vi hade en låg ungdomsarbetslöshet skulle jag förstå att regeringen inte prioriterar att ta fram en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin, men så ser ju inte läget ut. Vi har tvärtom en rekordhög arbetslöshet, bortsett från under coronapandemin, vi har en rekordhög ungdomsarbetslöshet och vi har många som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden.
Fru talman! Statsrådet säger i sitt svar att regeringen inte avser att ta fram någon handlingsplan för den sociala ekonomin. Det är ynkligt. Det skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att få igång tillväxten i vårt land, för att få fler människor i arbete och för att utveckla lokalsamhällen även på landsbygden.
Fru talman! Enligt Arbetsförmedlingens rapport för 2023 är nästan 85 procent av de långtidsarbetslösa personer som bedöms ha en svagare ställning på arbetsmarknaden än andra. De är alltså inte attraktiva för den ordinarie arbetsmarknaden utan behöver någon typ av insatser för att komma i jobb alternativt en breddad arbetsmarknad.
Eftersom Mats Persson inte vill satsa på den sociala ekonomin som verktyg och inte vill ge bättre förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag undrar jag: På vilket sätt tänker statsrådet se till att även dessa människors arbetsförmåga tas till vara?
Anf. 27 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack, Åsa Eriksson, för ditt engagemang i denna fråga! Jag tycker att man känner av det här i kammaren.
Det är viktigt att säga att regeringen vill att vi ska ha olika typer av insatser som gör det lättare för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, något som jag bedömer att det finns ett brett stöd för i riksdagen. Vi ska inte bara ha en enda modell för detta, utan vi ska så att säga låta tusen blommor blomma när det gäller att få till många olika insatser lokalt, nära medborgarna, för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kan handla om sociala projekt kopplat till föreningslivet eller idrottslivet. Det kan handla om projekt kopplat till olika typer av sociala företag som bedriver olika slags aktiviteter för att ge människor som står långt ifrån arbetsmarknaden en chans att komma in.
Från regeringens sida prioriterar vi nu i budgeten att Arbetsförmedlingen får bättre förutsättningar att prioritera dem som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har ett antal olika aktiviteter som handlar om att ge människor en plats i samhället.
Regeringen har också under året gett ett antal myndigheter i uppdrag att ta fram innovativa arbetssätt kring den sociala ekonomin för att se till att olika aktörer kan samarbeta för att bättre nå denna typ av grupper.
Vi ska vara stolta över Sverige. Sverige är ett land som har som utgångspunkt att ta hand om alla människor och att ge alla människor en chans. Vi har en rad olika insatser runt om i vårt land som alla syftar till att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för dem som står långt ifrån. Inte minst gäller det den sociala ekonomin och att ta till vara den kraft som finns i Föreningssverige för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden.
Anf. 28 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta svar.
Innovativa arbetssätt för att hjälpa den sociala ekonomin låter bra. Men jag undrar vad det egentligen betyder, eftersom civilsamhället och den sociala ekonomin fortfarande efterlyser en nationell handlingsplan för den sociala ekonomin. De ser inte att utvecklingen går framåt utan tvärtom bakåt. Därför menar de att regeringen behöver ta ett helhetsgrepp.
Fru talman! Ett annat område som EU-kommissionen pekar ut när det gäller den sociala ekonomin och dess betydelse, där den kan vara viktig, är landsbygdsutveckling genom till exempel energigemenskaper och andelsjordbruk. Det är inte någonting som främst ligger på statsrådets bord. Men det är frågor som är viktiga för vår resiliens och för vår krisberedskap. Det är också områden där viktiga arbetstillfällen kan skapas, inte minst på landsbygden.
Vi behöver fler arbetstillfällen, även på orter som ligger långt från universitetsstäder och stora industrier. I norra Västmanland, där jag bor, finns det väldigt många egenföretagare som gör ett otroligt bra jobb, försörjer sig själva och har mer jobb än de hinner med. Men de är inte beredda att ta steget att anställa en person, eftersom de då, förutom arbetsgivaransvaret och allt som det medför, måste se till att minst fördubbla sina intäkter för att ha råd att försörja två personer.
Men om Mats Persson och regeringen skulle ta fram den efterlängtade nationella handlingsplanen för den sociala ekonomin och se till att det finns en bra infrastruktur för olika typer av kooperativ, ekonomiska föreningar eller annat inom den sociala ekonomin, så att man skulle kunna gå tillsammans i arbetsgemenskaper och anställa personer tillsammans, då är jag säker på att företagen skulle blomstra, mer arbete skulle bli utfört, fler skulle få jobb och vi skulle bidra till en bättre tillväxt i Sverige. Det är en tillväxt som tyvärr just nu ligger i EU:s strykklass med denna regering.
Fru talman! Jag skulle önska att statsrådets ovilja mot att ta fram en handlingsplan för den sociala ekonomin berodde på att sektorn blomstrar. Men så är det inte. Vi får löpande rapporter om sociala företag som tvingas lägga ned verksamhet eller som tvingas ansöka om konkurs för att de inte får rätt förutsättningar för sin verksamhet. Då missar vi chanser till välbehövlig utveckling för vårt land. Dessutom blir sköra människor, som har haft sin inkomst, sitt arbete och sin gemenskap i ett socialt företag, utan arbete, inkomst och sammanhang. Det är sorgligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ber statsrådet att ompröva sin och regeringens hållning och på allvar ge de sociala företagen de förutsättningar som de behöver för att kunna bidra till fler arbetstillfällen, till fler anpassade jobb och till välbehövlig tillväxt för vårt land.
(Applåder)
Anf. 29 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för denna interpellationsdebatt. Jag tycker att vi ska vara stolta över Sverige. Vi har så mycket att erbjuda och att känna stolthet över när det gäller hur vi behandlar människor som har en tuff ekonomisk situation och en tuff social situation. Det finns få länder i världen som har så många och så stora insatser som Sverige. Det finns det en bred politisk samstämmighet kring, och jag tycker att vi ska vara väldigt stolta över det.
För en lokal företagare i Västmanland finns det redan i dag en rad olika möjligheter att få stöd för att anställa någon som står långt från arbetsmarknaden. Man kan ta hjälp av en subventionerad anställning. Om man är en idrottsförening kan man få hjälp med lönebidrag för att på det sättet ha möjlighet att bidra och anställa fler.
Från regeringens sida är vi naturligtvis beredda att lyssna på alla förslag som handlar om att göra detta ännu bättre. Men jag tycker att det är viktigt att säga att det redan i dag finns ett antal aktiviteter som vi som land gör och som syftar till att ta hand om människor som har en tuff ekonomisk situation och en tuff social situation.
På punkt efter punkt har vi alltså insatser. Och jag är naturligtvis beredd att lyssna på alla goda förslag. Men det är viktigt att säga att det inte är så att vi inte gör någonting.
Anf. 30 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta. Men jag måste säga att det är lite förvånande att ett borgerligt statsråd litar så mycket på en statlig myndighet, som är ganska fyrkantig och begränsad och som har ett begränsat antal verktyg i sin verktygslåda, när det finns fantastiska privata initiativ, där det finns möjlighet att låta tusen blommor blomma, som statsrådet sa i sitt första anförande, om vi ger dem rätt förutsättningar och rätt infrastruktur för det.
Jag ska erkänna att den socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde mycket för den sociala ekonomin, men inte tillräckligt. Jag önskar att vi hade kommit ännu längre, så att det i dag hade funnits fler företag som hade kunnat vara hållbara över tid, även med en borgerlig regering, i stället för att behöva gå i konkurs och säga upp människor.
Fru talman! År 2018 lanserade vår regering en strategi för att främja socialt företagande och social innovation. Det var bra, men vi behöver nu gå vidare. Detta land behöver en handlingsplan för den sociala ekonomin, för ökad resiliens, för fler människor i arbete, för att ta till vara fler människors förmåga och för att bidra till ökad tillväxt i hela vårt land.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas därför, än en gång, att statsrådet är beredd att ompröva sin hållning. Jag förväntar mig inget ändrat eller annorlunda svar här i dag, men det är ändå ett par år kvar på regeringens mandatperiod. Därför ber jag statsrådet, med varma hälsningar från de sociala företagen och civilsamhället, att ta fram en skarp och kraftfull handlingsplan för den sociala ekonomin.
(Applåder)
Anf. 31 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Jag tackar Åsa Eriksson för hennes engagemang. Jag uppfattar att det finns en bred samsyn kring vikten av detta. Sedan är vi inte helt överens om exakt vilka verktyg som vi ska använda. Det är komiskt att höra en socialdemokrat som andas lite skepticism mot Arbetsförmedlingen. Det var uppfriskande. Men jag bedömer att ledamoten och regeringen i mångt och mycket delar engagemanget och synen på att detta är viktigt och på flera av de verktyg som vi har att använda. Sedan kan vi alltid diskutera om verktyg X eller verktyg Y behövs. Men låt denna diskussion fortsätta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.