närpolisnärvaron i sommar

Interpellation 2001/02:425 av Järrel, Henrik S (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-26
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april
Interpellation 2001/02:425
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om närpolisnärvaron i sommar

Statens grundläggande uppgift är att svara för människors trygghet och skydda medborgarna från brott mot liv och egendom. Det är förutsättningen för statens existensberättigande. I Sverige har vi på senare år sett en omfattande nedmontering av rättsstaten, där människor i allt högre grad upplever en stor otrygghet.

När Aftonbladet skulle lista de tio viktigaste ungdomsfrågorna inför Ungt val 2002 återfanns såväl "brott och straff" som "polisbrist". Hur kunde det bli så? Hur kan det komma sig att så många unga människor faktiskt känner sig otrygga? Rädda att bli utsatta för brott. Rädda för våldet som blir allt värre och kryper allt längre ned i åldrarna.

Våldet bland 15@17-åringar har ökat med 30 % på bara ett år. Samtidigt minskar hjälpen till den som utsätts för brott. Upp till 60 % färre av brottsoffren får hjälp i dag jämfört med för några år sedan. Värst är det för unga brottsoffer. Sebastian, 17 år, berättar för Aftonbladet (den 25 februari 2002) att han blivit rånad på sin moped två gånger under ett år. Hans mamma beskriver sin ilska och vanmakt, "jag ringde till polisen flera gånger, men de hade inte tid".

Så är det för de flesta. Alla vet hur det är. Utredningen läggs ned. De skyldiga är kända, men utredningen läggs ändå ned, eller leder inte till åtal.

Värst är det förstås för de som utsätts för våldsbrott. Ungdomar berättar om sina känslor av förtvivlan och förnedring. Unga tjejer väljer hellre risken att bli överkörd på motorvägen än att ta cykeltunneln, av rädsla för överfall. Allt det här kan ju tyckas lite löjligt och överdrivet, men så är verkligheten för många unga människor.

Var tredje närpolisstation har lagts ned sedan mitten av 1990-talet. Detta trots att förra justitieministern, Laila Freivalds, ansåg att de skulle "vara basen för polisens verksamhet".

Enligt Polisförbundet är verksamheten extra bedrövlig under sommaren. Utanför Stockholm, Göteborg och Malmö stängde 11 % av stationerna helt under sommaren. 10 % minskade sina öppettider. Mer än var femte station hade alltså begränsad eller ingen service alls under sommaren.

Justitieministern framhåller gärna att regeringen just nu satsar stora resurser på polisen. Tyvärr är det långt ifrån tillräckligt. Vi moderater vill anslå ytterligare 2,2 miljarder kronor. Sedan regeringen stängde intagningen till polishögskolan 1995 har det försvunnit en polis om dagen.

Hur kommer det att se ut den här sommaren om var femte station i "basen för polisens verksamhet" inte opererar för fullt? Hur kommmer tryggheten för medborgarna påverkas? Regeringens satsningar på rättsstaten är för små och kommer för sent.

Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att tillse att tryggheten för medborgarna garanteras den här sommaren?

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:425

Webb-tv: närpolisnärvaron i sommar

Protokoll från debatten

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 172 Justitieminister Thomas (S)

Fru talman! Henrik S Järrel har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser vidta för att se till att tryggheten för medborgarna garanteras den här som- maren. Förutsättningarna för polisens arbete är annorlun- da under sommaren än under året i övrigt. Brottslig- heten förändras och planeringen av arbetet måste anpassas till att poliserna har semester. Det är inga nyheter och polisen har stor vana vid att förbereda och utföra sina uppgifter med hänsyn till vad som gäller under sommaren. Regeringens arbete tar hänsyn till förhållandena i stort för polisen. En viktig del är att se till att vi har tillräckligt många poliser för att de ska kunna sköta sina uppgifter. De på grund av det statsfinansiella läget nödvändiga nedskärningarna i den offentliga sektorn under 1990-talet drabbade också polisen. Antalet poliser minskade - även om Henrik S Järrels uppgifter är överdrivna. Dagens situation är en annan, som väl är. Jag och regeringen vidtar åtgärder på en mängd områden för att ge polisen ännu bättre förutsättningar att förebyg- ga och bekämpa brott. Ekonomin är ett bra exempel. Vi höjer nu polisens anslag med 1 850 miljoner kro- nor på bara fyra år. Rikspolisstyrelsen bedömer att antalet poliser kommer att öka så mycket under den kommande treårsperioden att det motsvarar nästan en ny polis varje dag. Vi kan redan nu se effekterna av regeringens satsning genom att ökningen av antalet poliser har börjat. I januari utexaminerades 188 nya polisaspiranter och i juni kommer ytterligare drygt 250. Henrik S Järrel tar också upp frågan om att ett antal närpolisstationer har stängts på senare år. Det är en vanlig missuppfattning att polisens förmåga kan mätas i antalet närpolisstationer. Tvärtom är det så att alltför små närpolisområden har svårt att få resurserna att räcka till mer än de mest akuta uppgifterna. Det långsiktiga arbete som ska skapa trygghet blir efter- satt. Dessutom blir verksamheten i små närpolisom- råden sårbar för ledigheter och sjukskrivningar. Det är därför bra att polisen nu arbetar med att hitta en balans mellan närhet till medborgarna och polisiär ef- fektivitet.

Henrik S Järrel (M)

Anf. 173 Henrik S Järrel (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitie- ministern för svaret. Jag är dock - måste jag tyvärr säga - inte helt nöjd med detsamma. Det verkar lite som om justitieministern vill smita undan ansvaret för att t.ex. närpolisverksamheten inte riktigt fungerar på det sätt som justitieministerns företrädare, Laila Frei- valds, en gång ansåg att den skulle göra, nämligen vara en grundpelare och en ryggrad för polisverk- samheten. Sedan Socialdemokraterna tog över regerings- makten har avvecklingen av närpolisverksamheten varit systematisk. Under slutet av 1990-talet stängde regeringen den enda dåvarande Polishögskolan under fem terminer, vilket resulterade i 1 000 färre nyutbil- dade poliser. Sedan mitten av 1990-talet har antalet poliser minskat med ca 2 000 personer. I dag finns det drygt 16 120 tjänster, i varje fall om man får tro Rikspolisstyrelsens årsstatistik per den 31 december 2001. Närpolisverksamheten har halverats. Knappt 20 % av poliskåren arbetar i dag med det som drabbar medborgarna och det som oroar medborgarna, nämli- gen vardagsbrottsligheten. En tredjedel av landets närpolisstationer har lagts ned. I glesbygden och på mindre orter i landet finns det i stort sett inga poliser att tillgå under nätter och helger. Sommartid stängs nästan 50 polisstationer i lan- det, och många tvingas att dra ned på öppettider. Förra sommaren var sju kommuner i Västerbotten och sex kommuner i Dalarna utan bemannade polis- stationer. Nyligen presenterade Polisförbundet i en rapport oacceptabla utryckningstider, ibland uppemot fyra fem timmar för vissa brott. Misshandelslarm ska alltid ges högsta prioritet och innebära omedelbar utryckning. I praktiken är den genomsnittliga tiden för larmsamtalet till dess att en polispatrull är på plats över 30 minuter. I vissa län är genomsnittstiden över 1 timme. I väntan på polisen uppmanades personalen i en butik i östra Norrbotten att själva hålla fast två nar- kotikapåverkade snattare. Det tog 45 minuter innan polisen hann fram. I Boden, t.ex., fick brandkåren försöka att hålla kvar en rattfyllerist i nästan 1 timme innan polis kunde komma till platsen. Fru talman! Människor ställs alltmer utan polis- hjälp, trots att de befinner sig i allvarliga och utsatta situationer. Jag hörde i dag på Efter 3 i P 4 då justitieminis- tern hade ett samtal med Polisförbundets ordförande. Justitieministern uttryckte då lite irritation över att Polisförbundet självt anser att vi har för få poliser. Utan att hamna i en alltför stor sifferexcersis vill jag ändå säga att vi moderater länge har velat utöka antalet polisutbildningar. Det har inrättats två nya polishögskolor, men det kommer att ta tid innan någ- ra nyexaminerade poliser kan fylla vakanser och vikariera under semestrar. Det var just sommaren som vi skulle tala om. Jag undrar hur man från regeringen tänker sig att polisen ska klara sommaren som är mycket speciell, och jag ska återkomma till det.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 174 Justitieminister Thomas (S)

Fru talman! Låt mig bara korrigera en uppgift som jag nämnde. I januari utexaminerades 188 nya polis- aspiranter och i juni kommer ytterligare 237. Det är marginellt, men rätt ska vara rätt. Nej, jag försöker inte på något sätt att smita undan den här debatten. Det är nog ingen fråga som jag diskuterar så mycket som polisfrågan. Inte heller jag tycker att det är särskilt intressant med siffexcersis, men när det förekommer uppenbart felaktiga uppgif- ter om att antalet skulle ha minskat med 2 000 måste jag ändå reagera. Jag hoppas att det är ett misstag när Henrik S Järrel nämner detta. Förklaringen är ju den att i början av 90-talet var man anställd även om man studerade på polisutbildningen. När det gäller färdig- utbildade poliser är minskningen inte alls så stor som Henrik S Järrel gör gällande, utan vi har ungefär så många poliser som vi hade för ungefär tio år sedan. Antalet har minskat något, men alltså inte med 2 000. Låt oss i stället se framåt. Vi har, som Henrik S Järrel mycket riktigt sagt, nu två ytterligare polisut- bildningar. Det innebär att man kan utbilda uppemot 700 poliser per år. Jag tror att det skulle vara svårt att behålla den höga kvalitet som vi har på poliser, och ska ha, om man skulle utbilda ännu fler poliser. Med den här utbildningstakten kommer antalet poliser att öka med nästan en polis om dagen fram- över. Det är svårt att göra exakta beräkningar för Rikspolisstyrelsen. Det beror bl.a. på pensioneringar och mycket annat. Låt mig också bara korrigera uppgiften att jag har kritiserat att Polisförbundet anser att det ska vara fler poliser. Det har jag absolut inte kritiserat. Tvärtom är jag av samma uppfattning, och det är därför vi gör de här satsningarna. Det är bra att det är fler som har den uppfattningen, och vi gör den här satsningen därför att det finns en ökad otrygghet ute i samhället. Sedan är det dessutom så att polisen har fått nya arbetsuppgifter som man kanske inte hade för tio år sedan. Det finns vissa brott som ökar, vilket ger an- ledning till stor oro. Inte minst när det gäller narkoti- kamissbruk bland ungdomar är polisens arbete gent- emot ungdomar viktigt. Det är också ett stort antal sjukskrivna poliser, och det är, liksom på andra håll, ett särskilt problem. Avslutningsvis vill jag bara säga att jag inte vill bygga upp någon perfekt bild av polisens situation. Det finns mycket som kan göras bättre. Man jobbar hårt med det inom polisen, och vi försöker också ge det stöd som behövs. Jag vill ändå säga att jag tycker att polisen gör ett väldigt bra jobb, och att jag ser fram emot att tillsammans med polisen fortsätta att utveckla den verksamheten.

Henrik S Järrel (M)

Anf. 175 Henrik S Järrel (M)

Fru talman! Jag konstaterar att vi moderater gärna vill dra i gång en fjärde polishögskola, därför att vi anser att det måste till flera poliser för att, som sagt var, täcka de vakanser som uppstår på grund av sjuk- frånvaro, pensionsavgångar och inte minst för att täcka semestrar. Jag sade att jag skulle återkomma till situationen på sommaren, och det är ju detta som interpellationen tar sikte på. På sommaren ändrar brottsligheten lite karaktär. Jag vill minnas att justitieministern själv berör det något i sitt interpellationssvar. Vi får inter- nationella stöld- och snattarligor som turnerar till de europeiska huvudstäderna. Våldsbrotten, inte minst de med sexuella förtecken, har också en tendens att öka under sommartid. Det är också många turister som kommer hit och behöver vägledning och stöd, för att inte tala om svenskarna själva som befinner sig på olika semesterorter. När deras hus är tomma passar en del oärliga individer på att länsa dem i förekom- mande fall. Det är olyckligt när vissa polisdistrikt t.ex. måste stänga eller koppla på automatisk telefonsvarare för att det inte finns bemanning tillräcklig för att klara larm som dyker upp under dygnets olika timmar, i synnerhet då under de mörka timmarna och icke ordinarie arbetstid så att säga. I Sverige finns det ca 1,8 poliser per 1 000 invå- nare räknat generellt sett, vilket är färre än i Tysk- land, Frankrike, Danmark och Island. Sjukfrånvaron ökar och uppgår inom polisen till 1 200 årsarbets- krafter. I Jämtland ligger polismyndigheten back 10 mil- joner kronor och kan inte för närvarande nyanställa poliser. Medelåldern i Härjedalen är 55 år. Det är bara 9 poliser som kan jobba ute på fältet, och långtidssjuk- skrivningarna ökar. I Norrbotten är nästan var fjärde polis befriad från skiftarbete, och var tionde polis har sjukintyg på att de inte kan jobba tunga skift. I Västerbotten har man 7 poliser på 10 000 invå- nare. Under helgkvällar ska 2 närpoliser i Gällivare och Jokkmokk ansvara för 34 140 kvadratkilometer, en yta som är lika stor som Belgiens ungefär. I Södra Lapplands polisdistrikt arbetar normalt 4 poliser på en yta lika stor som Skåne, Halland, Ble- kinge och halva Småland och med ca 40 000 invåna- re. En vanlig utryckningsresa är på 25 mil där, att jämföra med om polisen i Stockholm skulle åka till Jönköping eller polisen i Göteborg till Värmland. I Västra Götaland har man förlorat över 300 poli- ser på sex år, och i Götene kommun finns knappt 1 polis för 13 000 invånare. Fru talman! Det här är bara några axplock ur den flora av, som vi moderater tycker, missförhållanden runtom i Sveriges polisdistrikt som bidrar till att människor känner en otrygghet i sin vardag för just vardagsbrottsligheten. Nu säger justitieministern i sitt svar att man har stort förtroende för hur polisen planerar för sin som- marverksamhet. Men han säger samtidigt att det är annorlunda under sommaren än under året i övrigt, att brottsligheten förändras och att planeringen av arbetet måste anpassas till att polisen har semester. Då undrar jag bara mot den stillsamma bakgrund som jag har tecknat: Hur ska människor i Sommarsverige, både infödda svenskar och invandrade men också turister, kunna känna sig trygga när nästan hela den svenska ordningsmakten befinner sig på semester eller är sjuk?

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 176 Justitieminister Thomas (S)

Fru talman! Det var intressant att två av de nor- diska länderna räknades upp. Det är närmast de andra länderna i Norden som vi kan jämföra oss med. Vi har ungefär samma struktur. Henrik S Järrel glömde att nämna de två andra, Finland och Norge, medvetet eller omedvetet. Hur som helst har Sverige flera poli- ser per invånare än Finland och Norge. Vi ligger alltså på ungefär samma nivå som de övriga nordiska länderna, och vi gör det i ett läge då vi påbörjar den stora satsningen på flera poliser. Det är väl glädjande, Henrik S Järrel, att vi nu gör den här stora satsningen. Låt mig påminna Henrik S Järrel om något som moderater lätt glömmer - nu vet jag inte om Henrik S Järrel glömmer det - att det faktiskt var Moderaterna som påbörjade minskningen av polisen 1992 när man skulle spara 500 miljoner. Nu vill jag inte kritisera det, därför att det var något som stöddes av Social- demokraterna. Men rätt ska ändå vara rätt även i det här sammanhanget. Sedan vill jag bara säga, som jag sade i mitt tidi- gare svar, att allting är inte perfekt, inte på något sätt. Vi har särskilda problem i glesbygden. Det är också därför som en utredning nu arbetar med detta och kommer att lägga fram sina förslag inom några veck- or. Utredningen tar upp den särskilda problematiken, som är precis på det sätt som Henrik S Järrel beskri- ver. Sedan blir det naturligtvis en annan situation un- der semestertider. Polisen arbetar också utifrån de förutsättningarna. Bl.a. är det så att där det behövs flera poliser under sommaren kanske det inte behöver vara lika många under vintern. Det är därför man har ett samarbete mellan Gotland och Jämtland. Poliser från Gotland arbetar i Jämtland under vintern och vice versa just för att man på ett bra sätt ska kunna möta situationen och skydda medborgare från brotts- lighet och bättre utnyttja de resurser som finns.

Henrik S Järrel (M)

Anf. 177 Henrik S Järrel (M)

Fru talman! Jag tittar lite i statistiken här över an- talet poliser som påverkade brottsbekämpningen. 1982 klarade polisen upp 46 % av antalet anmälda brott, och i dag, 20 år senare, är siffran 26 %. Det är 20 % mindre, dvs. 1 % mindre per år, kan man säga, sedan 1982. Rikspolisstyrelsen anser för andra året i rad att man ej uppnått de mål i uppdraget som polisen fått av regering och riksdag. En rad viktiga områden har fått stryka på foten. Det brottsförebyggande arbetet ligger i stort sett nere. Ingripande- och utredningsverksam- heten ligger på en oacceptabelt låg nivå. Regeringen har nu gett som riktmärke 17 000 po- liser år 2004, men börjar i stället att prata om att det är allt viktigare med kompetenta poliser än själva antalet. I och för sig kan man väl hålla med om att det är viktigt att kompetensen hos dem som utbildas är hög och god, men det är en klen tröst och ursäkt för att regeringens stora satsning på polisen, som justi- tieministern gärna vill göra ett litet nummer av, inte visar sig räcka till för att anställa de poliser som dock utbildas och nyexamineras. De extra pengar som regeringen tillfört polisen, 1,8 miljarder kronor, går i stort sett enbart till att sanera ekonomin och hantera myndigheternas under- skott på grund av brist på kompensation för löneök- ningar. Polisen måste t.ex. före utgången av 2003 ha investerat i ett nytt radiokommunikationssystem, TETRA, för hundratals miljoner kronor. Regeringen hävdar ständigt att den investeringen ryms inom ram, men vi har ju ännu inte sett några pengar för detta. Fru talman! Jag kan inte frigöra mig från intrycket att regeringen har väldigt mycket kvar att göra för att förbättra polissituationen och rättstrygghetsfrågorna i vårt land.

Justitieminister Thomas (S)

Anf. 178 Justitieminister Thomas (S)

Fru talman! Om Henrik S Järrel tror att det brotts- förebyggande arbetet har stannat av råder jag Henrik S Järrel att åka runt och besöka landets kommuner. Nu har det gått från att finnas brottsförebyggande råd i ett trettiotal kommuner till att finnas i nästan 80 % av landets kommuner. Det har alltså ökat enormt under de senaste åren. I det brottsförebyggande arbe- tet har polisen en central roll. Det är alltså en alldeles felaktig uppgift om man tror att det här har lagts ned. Tvärtom har det ökat på ett fantastiskt sätt, och det ska också fortsätta öka. Jag vill också understryka att det behövs fler poli- ser. Det är därför vi gör den här satsningen. Sedan är det flera andra frågor som dessutom behöver lösas. Jag vill också erinra om att polisen vid utgången av föregående år faktiskt hade ett överskott. Däremot är det riktigt att det behövs ytterligare resurser till poli- sen, det är ingen tvekan om det, de kommande åren. Det behövs bl.a. med anledning av TETRA, som det är svårt att exakt beräkna summan för. Men det be- hövs också för att det har inträffat ett antal händelser och för att vi ska kunna fortsätta den här satsningen på polisen. Det budgetarbetet pågår just för närvaran- de.

Intressenter

Frågeställare

Järrel, Henrik S (m) Moderaterna

Besvarad av

justitieminister Thomas Bodström Socialdemokraterna