Näringspolitik för fler jobb i Sverige (Interpellation 2013/14:492 av Ingemar Nilsson (S))

Anf. 134 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Ingemar Nilsson har frågat mig hur jag avser att förändra regeringens näringspolitik så att fler människor kan komma i arbete i Sverige samt hur EU:s krisstöd ska användas för att fler unga ska komma i arbete. Sedan 2006 har regeringen arbetat systematiskt för att stärka det nationella och regionala näringsklimatet och därmed efterfrågan på arbetskraft. Trots att världen genomgått den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet har sysselsättningen upprätthållits på en hög nivå och till och med ökat i Sverige. Det är i dag fler unga som arbetar, och sysselsättningsgraden bland unga är högre än 2006. Trots det är ungdomsarbetslösheten en utmaning för Sverige och har varit det sedan flera decennier tillbaka. För att skapa fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga införde regeringen i mitten av januari ett statligt stöd för anställningar med yrkesintroduktionsavtal. Regeringen föreslog även i budgetpropositionen för 2014 fler åtgärder för att förbättra såväl den skolförlagda yrkesutbildningen som lärlingsutbildningen. Som Ingemar Nilsson konstaterar har vi sänkt skatter. Det har inneburit mer pengar i plånboken för vanliga löntagare, vilket bidragit till att upprätthålla konsumtion och efterfrågan i ekonomin, vilket varit avgörande för sysselsättningsutvecklingen. Sänkningen av företagsskatter som till exempel bolagsskatt och arbetsgivaravgifter har minskat kostnaderna för företagen och ökat deras konkurrenskraft. Regeringen har också minskat de administrativa kostnaderna för företag, öppnat upp marknaderna för fler utförare och genomfört reformer för att stärka efterfrågan. Vi har fattat en rad beslut som förbättrar finansieringsmöjligheterna för företag och genomfört infrastruktursatsningar till stöd för tillväxt och konkurrenskraft. Våra företag påverkas av regelverk, förutsättningar och insatser inom en rad områden, på global nivå såväl som på nationell och regional nivå. Därför betonar vi också samverkan inom till exempel innovationsstrategin och det pågående arbetet inom sammanhållningspolitiken. Liksom de flesta av EU:s medlemsstater får Sverige del av medlen från EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Sveriges tilldelning kommer att uppgå till ca 740 miljoner kronor. Därutöver ska Sverige medfinansiera initiativet med ca 370 miljoner kronor. Regeringen har under våren beslutat om ett förslag till nationellt socialfondsprogram 2014-2020. Arbetet med att utarbeta programmet har letts av arbetsmarknadsministern och omfattar bland annat Sysselsättningsinitiativet för unga. Regeringens förslag är att medlen ska användas för att komplettera och utöka de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för arbetslösa ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden samt till att vidareutveckla och stärka den nationella arbetsmarknadspolitiken och befintliga arbetsmarknadsprojekt med samma syfte. Programförslaget ska nu förhandlas mellan Sverige och kommissionen.

Annie Lööf (C)

Anf. 134 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Ingemar Nilsson har frågat mig hur jag avser att förändra regeringens näringspolitik så att fler människor kan komma i arbete i Sverige samt hur EU:s krisstöd ska användas för att fler unga ska komma i arbete. Sedan 2006 har regeringen arbetat systematiskt för att stärka det nationella och regionala näringsklimatet och därmed efterfrågan på arbetskraft. Trots att världen genomgått den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet har sysselsättningen upprätthållits på en hög nivå och till och med ökat i Sverige. Det är i dag fler unga som arbetar, och sysselsättningsgraden bland unga är högre än 2006. Trots det är ungdomsarbetslösheten en utmaning för Sverige och har varit det sedan flera decennier tillbaka. För att skapa fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga införde regeringen i mitten av januari ett statligt stöd för anställningar med yrkesintroduktionsavtal. Regeringen föreslog även i budgetpropositionen för 2014 fler åtgärder för att förbättra såväl den skolförlagda yrkesutbildningen som lärlingsutbildningen. Som Ingemar Nilsson konstaterar har vi sänkt skatter. Det har inneburit mer pengar i plånboken för vanliga löntagare, vilket bidragit till att upprätthålla konsumtion och efterfrågan i ekonomin, vilket varit avgörande för sysselsättningsutvecklingen. Sänkningen av företagsskatter som till exempel bolagsskatt och arbetsgivaravgifter har minskat kostnaderna för företagen och ökat deras konkurrenskraft. Regeringen har också minskat de administrativa kostnaderna för företag, öppnat upp marknaderna för fler utförare och genomfört reformer för att stärka efterfrågan. Vi har fattat en rad beslut som förbättrar finansieringsmöjligheterna för företag och genomfört infrastruktursatsningar till stöd för tillväxt och konkurrenskraft. Våra företag påverkas av regelverk, förutsättningar och insatser inom en rad områden, på global nivå såväl som på nationell och regional nivå. Därför betonar vi också samverkan inom till exempel innovationsstrategin och det pågående arbetet inom sammanhållningspolitiken. Liksom de flesta av EU:s medlemsstater får Sverige del av medlen från EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Sveriges tilldelning kommer att uppgå till ca 740 miljoner kronor. Därutöver ska Sverige medfinansiera initiativet med ca 370 miljoner kronor. Regeringen har under våren beslutat om ett förslag till nationellt socialfondsprogram 2014-2020. Arbetet med att utarbeta programmet har letts av arbetsmarknadsministern och omfattar bland annat Sysselsättningsinitiativet för unga. Regeringens förslag är att medlen ska användas för att komplettera och utöka de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för arbetslösa ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden samt till att vidareutveckla och stärka den nationella arbetsmarknadspolitiken och befintliga arbetsmarknadsprojekt med samma syfte. Programförslaget ska nu förhandlas mellan Sverige och kommissionen.

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 135 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Annie Lööf för svaret på min interpellation. Orsaken till att jag har ställt interpellationen är jag är övertygad om att den allra viktigaste politiska frågan är och förblir jobben och alla människors möjlighet och rättighet att kunna få och ha ett jobb. Det kan vara som anställd eller egen företagare. Man kan fråga sig varför detta är så viktigt. Enligt mitt synsätt ger arbete människor frihet. Arbete ger gemenskap och tillhörighet. Det är att kunna skapa sin egen försörjning, skaffa en egen bostad, köpa en egen bil, förverkliga en resa eller vad det nu är för mål och drömmar man har. Att ha ett fast jobb och en inkomst är en grundläggande förutsättning för det mesta av allt detta. Att politiskt slåss för allas rätt till arbete måste därför vara den viktigaste frihetsfråga man kan ägna sig åt. Men även för samhället är jobb och sysselsättning viktigt. Ju fler människor som har ett arbete och en inkomst och ju fler som bidrar till vårt gemensamma samhällsbygge desto bättre är det. Sverige behöver fler arbetade timmar. Omvänt blir arbetslöshet det största problemet och den största utmaningen vi har att slåss emot. För alla människor som inte får chansen till ett arbete är det tragiskt, men störst och kanske allvarligast är problemet för unga människor. Att börja sitt vuxenliv eller det som skulle vara starten på ett vuxenliv med att vara arbetslös är i alla avseenden tragiskt. Därför bör regeringens viktigaste uppgift vara att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Frågan är: Hur ser det ut i Sverige i dag? Regeringen och statsrådet brukar framhäva att ungefär 200 000 fler människor i dag än 2006 går till jobbet. Det må så vara, men det räcker inte när befolkningen har ökat mycket mer. Den hemska sanningen är att arbetslösheten faktiskt har ökat. Den har ökat mätt som andel av den arbetsföra befolkningen, så som vi och alla andra länder brukar mäta arbetslöshet. Sanningen är att arbetslösheten i dag är 8 procent, eller faktiskt lite mer än så. Men låt oss inte ägna alltför mycket av den här debatten åt sifferexercis. Låt oss bara konstatera att det bakom siffrorna finns 400 000 människor av kött och blod. De är i just den situation jag försökte beskriva. De saknar den frihet som ett arbete ger och därmed också en del av det människovärde som så många förknippar med att ha ett arbete. Herr talman! I Sverige är närmare 90 000 ungdomar arbetslösa i dag. I mitt hemlän Västernorrland är drygt 2 800 unga människor öppet arbetslösa. För mig är det hissnande siffror. Det som är anmärkningsvärt är att vi i Sverige i ett EU-perspektiv tillhör de länder som har högst ungdomsarbetslöshet. Det är därför EU har beviljat krisstöd till tre regioner i Sverige så att vi kan vidta åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Mellersta Norrland i Västernorrland ingår i en av de tre regionerna. EU har anslagit 740 miljoner kronor för att hjälpa Sverige att hantera detta problem. Till det kommer den svenska medfinansieringen. Av statsrådets svar att döma tycker hon och regeringen att detta är fullt i sin ordning. I sitt svar säger statsrådet: "Liksom de flesta av EU:s medlemsstater får Sverige del av medlen från EU:s sysselsättningsinitiativ för unga." Min fråga till statsrådet blir då: Tycker statsrådet att det är rimligt att i detta sammanhang jämföra Sverige med Rumänien, Grekland, Portugal, Spanien och Bulgarien i stället för med länder som Tyskland, österrike, Danmark, Finland och Nederländerna, som vi oftast jämför oss med i andra sammanhang? Är det rimligt att göra den jämförelsen här och nu? Vad är det då som gör det så svårt att bekämpa ungdomsarbetslösheten i Sverige, mycket svårare än i till exempel Tyskland och Nederländerna? I min interpellation efterlyser jag aktiva åtgärder i näringspolitiken för att skapa fler jobb. Mina frågor till Annie Lööf är: Vilka aktiva åtgärder som regeringen genomför tycker statsrådet att jag kan redovisa för unga arbetslösa människor i Västernorrland efter den här debatten? Vilka effekter har i så fall dessa åtgärder gett? Hur kommer ungdomar i Västernorrland konkret att märka att Sverige får 740 miljoner i krisstöd från EU?

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 135 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Annie Lööf för svaret på min interpellation. Orsaken till att jag har ställt interpellationen är jag är övertygad om att den allra viktigaste politiska frågan är och förblir jobben och alla människors möjlighet och rättighet att kunna få och ha ett jobb. Det kan vara som anställd eller egen företagare. Man kan fråga sig varför detta är så viktigt. Enligt mitt synsätt ger arbete människor frihet. Arbete ger gemenskap och tillhörighet. Det är att kunna skapa sin egen försörjning, skaffa en egen bostad, köpa en egen bil, förverkliga en resa eller vad det nu är för mål och drömmar man har. Att ha ett fast jobb och en inkomst är en grundläggande förutsättning för det mesta av allt detta. Att politiskt slåss för allas rätt till arbete måste därför vara den viktigaste frihetsfråga man kan ägna sig åt. Men även för samhället är jobb och sysselsättning viktigt. Ju fler människor som har ett arbete och en inkomst och ju fler som bidrar till vårt gemensamma samhällsbygge desto bättre är det. Sverige behöver fler arbetade timmar. Omvänt blir arbetslöshet det största problemet och den största utmaningen vi har att slåss emot. För alla människor som inte får chansen till ett arbete är det tragiskt, men störst och kanske allvarligast är problemet för unga människor. Att börja sitt vuxenliv eller det som skulle vara starten på ett vuxenliv med att vara arbetslös är i alla avseenden tragiskt. Därför bör regeringens viktigaste uppgift vara att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Frågan är: Hur ser det ut i Sverige i dag? Regeringen och statsrådet brukar framhäva att ungefär 200 000 fler människor i dag än 2006 går till jobbet. Det må så vara, men det räcker inte när befolkningen har ökat mycket mer. Den hemska sanningen är att arbetslösheten faktiskt har ökat. Den har ökat mätt som andel av den arbetsföra befolkningen, så som vi och alla andra länder brukar mäta arbetslöshet. Sanningen är att arbetslösheten i dag är 8 procent, eller faktiskt lite mer än så. Men låt oss inte ägna alltför mycket av den här debatten åt sifferexercis. Låt oss bara konstatera att det bakom siffrorna finns 400 000 människor av kött och blod. De är i just den situation jag försökte beskriva. De saknar den frihet som ett arbete ger och därmed också en del av det människovärde som så många förknippar med att ha ett arbete. Herr talman! I Sverige är närmare 90 000 ungdomar arbetslösa i dag. I mitt hemlän Västernorrland är drygt 2 800 unga människor öppet arbetslösa. För mig är det hissnande siffror. Det som är anmärkningsvärt är att vi i Sverige i ett EU-perspektiv tillhör de länder som har högst ungdomsarbetslöshet. Det är därför EU har beviljat krisstöd till tre regioner i Sverige så att vi kan vidta åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Mellersta Norrland i Västernorrland ingår i en av de tre regionerna. EU har anslagit 740 miljoner kronor för att hjälpa Sverige att hantera detta problem. Till det kommer den svenska medfinansieringen. Av statsrådets svar att döma tycker hon och regeringen att detta är fullt i sin ordning. I sitt svar säger statsrådet: "Liksom de flesta av EU:s medlemsstater får Sverige del av medlen från EU:s sysselsättningsinitiativ för unga." Min fråga till statsrådet blir då: Tycker statsrådet att det är rimligt att i detta sammanhang jämföra Sverige med Rumänien, Grekland, Portugal, Spanien och Bulgarien i stället för med länder som Tyskland, österrike, Danmark, Finland och Nederländerna, som vi oftast jämför oss med i andra sammanhang? Är det rimligt att göra den jämförelsen här och nu? Vad är det då som gör det så svårt att bekämpa ungdomsarbetslösheten i Sverige, mycket svårare än i till exempel Tyskland och Nederländerna? I min interpellation efterlyser jag aktiva åtgärder i näringspolitiken för att skapa fler jobb. Mina frågor till Annie Lööf är: Vilka aktiva åtgärder som regeringen genomför tycker statsrådet att jag kan redovisa för unga arbetslösa människor i Västernorrland efter den här debatten? Vilka effekter har i så fall dessa åtgärder gett? Hur kommer ungdomar i Västernorrland konkret att märka att Sverige får 740 miljoner i krisstöd från EU?

Gustav Nilsson (M)

Anf. 136 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! Att det bedrivs en aktiv näringspolitik så att vi får fler jobb är en viktig fråga att debattera. Inledningsvis tar interpellanten upp arbetslösheten och gör beskrivningen att Sverige har massarbetslöshet. Verkligheten är ju den att trots finanskris och lågkonjunktur under flera av Alliansens regeringsår har utanförskapet minskat. Det har minskat i varje län. 250 000 fler människor är sysselsatta i dag jämfört med när Alliansen tillträdde. Sysselsättningsgraden har ökat i alla åldersgrupper. Den har ökat bland människor i arbetsför ålder, bland ungdomar, bland utrikes födda och bland pensionärer. Vi tillhör de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet. Arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar har utvecklats väl under Alliansens regeringsår, vilket framgår av Finanspolitiska rådets rapport som presenterades för någon vecka sedan. Men det innebär självfallet inte att det saknas utmaningar. Fler människor måste komma i arbete. Den kritik mot Alliansens skattesänkningar som interpellanten anför är inte trovärdig. Jobbskatteavdragen, som Socialdemokraterna för övrigt har accepterat i efterhand, ger nya jobb. Såväl Finanspolitiska rådet som Konjunkturinstitutet bekräftar detta. För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet. Ett antal stora internationella företag svarar för en betydande del av näringslivets satsningar. De möter tuffare konkurrens. Det gör också småföretagen. Med ökade investeringar i forskning och utveckling blir Sverige bättre rustat för att möta den tilltagande konkurrensen. Med Alliansens åtgärder med stöd till forskning, sänkt bolagsskatt, investeraravdrag med mera stärker vi konkurrenskraften och får fler jobb. Landets småföretag skapar fyra av fem nya jobb. Vi ser detta tydligast på mindre orter. På landsbygden är småföretagen avgörande för landsbygdens utveckling. Interpellantens påpekanden om att det är viktigt att landets industri får bra förutsättningar genom säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser, tydliga, långsiktiga spelregler samt kompetent arbetskraft är viktiga påpekanden. Det är svårt att säga emot detta. Vi är ett elberoende land. Vår geografi, vårt klimat, våra basindustrier, vårt samhälle är beroende av el, och säker elleverans är avgörande för hållbar tillväxt och välfärd. Det som är oroväckande i sammanhanget är den politik som Socialdemokraternas tilltänkta regeringspartner Miljöpartiet vill driva. Kärnkraften - den energikälla som ger oss nästan hälften av vår el - ska bort. Minst två reaktorer ska stängas redan under kommande mandatperiod. Det skulle vara ett hårt slag mot både basindustrin och hushållen. Alliansens energipolitik bygger på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. Energiförsörjningen är en av de viktigaste delarna i en aktiv näringspolitik. Detta tillsammans med satsningar på forskning och innovation, som näringsministern har redogjort för, bättre villkor för företagande och fortsatta satsningar på jobbskapande åtgärder är grunden för ökad tillväxt och välfärd. Det är den vägen som vi måste gå vidare på.

Gustav Nilsson (M)

Anf. 136 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! Att det bedrivs en aktiv näringspolitik så att vi får fler jobb är en viktig fråga att debattera. Inledningsvis tar interpellanten upp arbetslösheten och gör beskrivningen att Sverige har massarbetslöshet. Verkligheten är ju den att trots finanskris och lågkonjunktur under flera av Alliansens regeringsår har utanförskapet minskat. Det har minskat i varje län. 250 000 fler människor är sysselsatta i dag jämfört med när Alliansen tillträdde. Sysselsättningsgraden har ökat i alla åldersgrupper. Den har ökat bland människor i arbetsför ålder, bland ungdomar, bland utrikes födda och bland pensionärer. Vi tillhör de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet. Arbetskraftsdeltagandet, sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar har utvecklats väl under Alliansens regeringsår, vilket framgår av Finanspolitiska rådets rapport som presenterades för någon vecka sedan. Men det innebär självfallet inte att det saknas utmaningar. Fler människor måste komma i arbete. Den kritik mot Alliansens skattesänkningar som interpellanten anför är inte trovärdig. Jobbskatteavdragen, som Socialdemokraterna för övrigt har accepterat i efterhand, ger nya jobb. Såväl Finanspolitiska rådet som Konjunkturinstitutet bekräftar detta. För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet. Ett antal stora internationella företag svarar för en betydande del av näringslivets satsningar. De möter tuffare konkurrens. Det gör också småföretagen. Med ökade investeringar i forskning och utveckling blir Sverige bättre rustat för att möta den tilltagande konkurrensen. Med Alliansens åtgärder med stöd till forskning, sänkt bolagsskatt, investeraravdrag med mera stärker vi konkurrenskraften och får fler jobb. Landets småföretag skapar fyra av fem nya jobb. Vi ser detta tydligast på mindre orter. På landsbygden är småföretagen avgörande för landsbygdens utveckling. Interpellantens påpekanden om att det är viktigt att landets industri får bra förutsättningar genom säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser, tydliga, långsiktiga spelregler samt kompetent arbetskraft är viktiga påpekanden. Det är svårt att säga emot detta. Vi är ett elberoende land. Vår geografi, vårt klimat, våra basindustrier, vårt samhälle är beroende av el, och säker elleverans är avgörande för hållbar tillväxt och välfärd. Det som är oroväckande i sammanhanget är den politik som Socialdemokraternas tilltänkta regeringspartner Miljöpartiet vill driva. Kärnkraften - den energikälla som ger oss nästan hälften av vår el - ska bort. Minst två reaktorer ska stängas redan under kommande mandatperiod. Det skulle vara ett hårt slag mot både basindustrin och hushållen. Alliansens energipolitik bygger på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi. Energiförsörjningen är en av de viktigaste delarna i en aktiv näringspolitik. Detta tillsammans med satsningar på forskning och innovation, som näringsministern har redogjort för, bättre villkor för företagande och fortsatta satsningar på jobbskapande åtgärder är grunden för ökad tillväxt och välfärd. Det är den vägen som vi måste gå vidare på.

Annie Lööf (C)

Anf. 137 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Jag blir väldigt glad när jag hör Ingemar Nilssons inledning, när han pratar om jobben som den viktigaste frihetsfrågan. Jobben är ju, precis som Ingemar Nilsson påtalar, en otroligt viktig både trygghets- och frihetsfaktor. Det är här man får gemenskap genom arbetskamrater. Det är här man får lön för att kunna betala sina räkningar. Det är här man får inkomst så att man som ung får möjlighet att flytta hemifrån och börja sitt vuxna liv. Därför är jobben det mest centrala både för mig som näringsminister och för regeringen. Arbetslinjen är det som har präglat oss under alla våra år vid makten och är det som kommer att prägla oss även fortsättningsvis. Jag minns en tid för åtta nio år sedan när jag själv kandiderade till riksdagen 2005/2006. Jag hade då en fråga som jag drev, nämligen att ungdomsarbetslösheten i Sverige var alldeles för hög. Den låg på ungefär 25 procent, det vill säga ungefär den nivå som den ligger på i dag. Vi toppade ligor i Europa med högst ungdomsarbetslöshet, precis som vi gör i dag. Det visar att Sverige har ett strukturellt problem med människor som är förstagångsinträdare på arbetsmarknaden. Det är inget konjunkturellt, utan det är strukturella åtgärder som krävs för att få unga människor i arbete. Det krävs att vi vågar vända på alla stenar för att få fler unga i arbete. Det jag skulle vilja påtala och svara på är det Ingemar Nilsson frågar: Vilka aktiva åtgärder har regeringen gjort? Vi har återinfört lärlingsutbildningen i svenskt skolsystem. Den avskaffade Socialdemokraterna. Den har vi återinfört, och vi vill förstärka den. Vi har genomfört en omfattande reformering av skolsystemet. Flera elever ska klara skolan med godkända betyg. Det är en grundförutsättning för att lättare få arbete efter studenten. Vi förstärker yrkeshögskolan i hela landet. Det är en viktig del vad gäller omställning. Vi har förstärkt tiotusentals platser under de senaste åren. Vi har fler utbildningsplatser i dag än vi hade tidigare inom högskola och universitet i hela landet. Vi har halverat restaurangmomsen och halverat arbetsgivaravgifterna för ungdomar för att sänka kostnaderna för ungas jobb. Varför väljer vi att halvera restaurangmomsen? Jo, en stor del av dem som arbetar inom kaféer, restauranger och hotell är just unga människor. Det är deras första jobb in. Vi har valt att sänka kostnaderna för att de ska få ett arbete. Ingemar Nilsson frågar efter effekter. Prognoser visar att det har skapats tusentals jobb för unga människor inom den här sektorn. Utöver det har vi tillsammans med fack och arbetsgivare - vilket vi uppskattar - infört YA-jobb, yrkesintroduktionsanställningar, som innebär att man med 75 procent av lönen och 25 procent i handledarstöd får möjlighet att få in en första fot. Delarna med 75 procent lön tycker till och med Stefan Löfven är bra och kallar Löfvenjobb. Det är något som började i januari i år. Vi har också förstärkt Arbetsförmedlingens insatser, där man som ung människa får stöd från dag ett. Det finns ett otal förslag så att Ingemar Nilsson kan förklara för de unga människorna hemma i Västernorrland vad regeringen har gjort för att sänka trösklarna. Men framför allt tycker jag att han ska svara på varför Socialdemokraterna inte har några skarpa förslag i budgeten på det här området, varför man vill fördubbla såväl arbetsgivaravgifter som restaurangmoms, på platser där unga människor arbetar, och varför Socialdemokraterna alldeles nyligen sade nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka kostnaderna för unga upp till 23 år. Det säger man nej till, och det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag delar uppfattningen att arbetslösheten är en oerhört stor utmaning. Därför ska vi fortsätta att sänka kostnaderna - inte fördubbla dem, som Socialdemokraterna vill.

Annie Lööf (C)

Anf. 137 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Jag blir väldigt glad när jag hör Ingemar Nilssons inledning, när han pratar om jobben som den viktigaste frihetsfrågan. Jobben är ju, precis som Ingemar Nilsson påtalar, en otroligt viktig både trygghets- och frihetsfaktor. Det är här man får gemenskap genom arbetskamrater. Det är här man får lön för att kunna betala sina räkningar. Det är här man får inkomst så att man som ung får möjlighet att flytta hemifrån och börja sitt vuxna liv. Därför är jobben det mest centrala både för mig som näringsminister och för regeringen. Arbetslinjen är det som har präglat oss under alla våra år vid makten och är det som kommer att prägla oss även fortsättningsvis. Jag minns en tid för åtta nio år sedan när jag själv kandiderade till riksdagen 2005/2006. Jag hade då en fråga som jag drev, nämligen att ungdomsarbetslösheten i Sverige var alldeles för hög. Den låg på ungefär 25 procent, det vill säga ungefär den nivå som den ligger på i dag. Vi toppade ligor i Europa med högst ungdomsarbetslöshet, precis som vi gör i dag. Det visar att Sverige har ett strukturellt problem med människor som är förstagångsinträdare på arbetsmarknaden. Det är inget konjunkturellt, utan det är strukturella åtgärder som krävs för att få unga människor i arbete. Det krävs att vi vågar vända på alla stenar för att få fler unga i arbete. Det jag skulle vilja påtala och svara på är det Ingemar Nilsson frågar: Vilka aktiva åtgärder har regeringen gjort? Vi har återinfört lärlingsutbildningen i svenskt skolsystem. Den avskaffade Socialdemokraterna. Den har vi återinfört, och vi vill förstärka den. Vi har genomfört en omfattande reformering av skolsystemet. Flera elever ska klara skolan med godkända betyg. Det är en grundförutsättning för att lättare få arbete efter studenten. Vi förstärker yrkeshögskolan i hela landet. Det är en viktig del vad gäller omställning. Vi har förstärkt tiotusentals platser under de senaste åren. Vi har fler utbildningsplatser i dag än vi hade tidigare inom högskola och universitet i hela landet. Vi har halverat restaurangmomsen och halverat arbetsgivaravgifterna för ungdomar för att sänka kostnaderna för ungas jobb. Varför väljer vi att halvera restaurangmomsen? Jo, en stor del av dem som arbetar inom kaféer, restauranger och hotell är just unga människor. Det är deras första jobb in. Vi har valt att sänka kostnaderna för att de ska få ett arbete. Ingemar Nilsson frågar efter effekter. Prognoser visar att det har skapats tusentals jobb för unga människor inom den här sektorn. Utöver det har vi tillsammans med fack och arbetsgivare - vilket vi uppskattar - infört YA-jobb, yrkesintroduktionsanställningar, som innebär att man med 75 procent av lönen och 25 procent i handledarstöd får möjlighet att få in en första fot. Delarna med 75 procent lön tycker till och med Stefan Löfven är bra och kallar Löfvenjobb. Det är något som började i januari i år. Vi har också förstärkt Arbetsförmedlingens insatser, där man som ung människa får stöd från dag ett. Det finns ett otal förslag så att Ingemar Nilsson kan förklara för de unga människorna hemma i Västernorrland vad regeringen har gjort för att sänka trösklarna. Men framför allt tycker jag att han ska svara på varför Socialdemokraterna inte har några skarpa förslag i budgeten på det här området, varför man vill fördubbla såväl arbetsgivaravgifter som restaurangmoms, på platser där unga människor arbetar, och varför Socialdemokraterna alldeles nyligen sade nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka kostnaderna för unga upp till 23 år. Det säger man nej till, och det tycker jag är anmärkningsvärt. Jag delar uppfattningen att arbetslösheten är en oerhört stor utmaning. Därför ska vi fortsätta att sänka kostnaderna - inte fördubbla dem, som Socialdemokraterna vill.

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 138 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Låt mig börja i en annan ända och konstatera att statsrådet i det svar som hon har avlämnat lyfter fram några exempel. Några av dem kommer tillbaka, och jag tänkte kommentera dem senare. I sitt svar lyfter statsrådet fram några exempel som hon beskriver som åtgärder som regeringen har gjort och som har genomförts för att stärka de ungas situation på arbetsmarknaden. Beträffande statligt stöd för anställning och yrkesintroduktionsavtal: I en första utvärdering konstaterar man att det kommer att ta tid. 47 jobb hade kommit till stånd när man gjorde den första utvärderingen, i och för sig efter ganska kort tid. Men det är ändå 47. Sedan är det sänkt skatt för vanliga löntagare, sänkt bolagsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kommer säkert tillbaka till det på slutet. Det intressanta med detta är att de åtgärder som de så kallade experter som regeringen själv anlitar avfärdar merparten av de här åtgärderna som ineffektiva, dyra och suboptimerande. Då frågar man sig, efter det här svepande påståendet om tusentals jobb: Hur många ungdomar i Västernorrland har fått ett jobb som är en direkt följd av de här relativt ensidiga skattesänkningarna? Det är oerhört svårt att leda i bevis, men jag lyssnar på de experter som säger att det är ineffektiva åtgärder. Öppnat upp marknaden för fler utförare säger statsrådet i sitt svar att regeringen har gjort. Ja, det omvandlar möjligtvis jobb som tidigare har utförts i offentlig regi till privata jobb. Det kanske för Centerpartiet och Annie Lööf är en ideologisk fråga, men det skapar inga nya jobb, utan det skapar bara andra arbetsgivare, ofta med sämre anställningsvillkor. Det har vi sett en rapport om senast i dag som Kommunalarbetareförbundet presenterade. Eller finns det andra siffror som tyder på något annat? Jag har inte sett de siffrorna. Vidare påstår statsrådet i sitt svar att man har genomfört infrastruktursatsningar som stöd för tillväxt och konkurrenskraft. Det är sagt av Sveriges näringsminister i en tid när fler tåg står stilla än som för närvarande rullar på svenska järnvägar, på grund av total brist på underhåll och investeringar. Det är ett tillstånd som hotar befintliga jobb och försvårar för ungdomar att pendla till såväl jobb som utbildning. Det kanske är lite dålig tajmning i svaret, lika dålig tajmning som de flesta tågoperatörer har i sina tidtabeller för närvarande. Vad är då orsakerna till att relativt få nya jobb skapas enligt de företagare som jag möter hemma i min valkrets men också på andra ställen när jag turnerar runt landet? Man pratar om det statsrådet tar upp, den stora satsningen på innovation. Det är en innovationsstrategi som inte ens passerade riksdagen och som de företagare jag möter inte är speciellt imponerade av. Det är bristande stimulans till växande företag att verkligen bli växande företag. De saknar stimulansåtgärder. Tillgång på kapital har diskuterats tidigare i kväll. Det finns en kritik från många företag. Det ser dessutom väldigt olika ut regionalt. Brister i infrastrukturen och avsaknaden av långsiktiga spelregler, bland annat avseende energipolitiken, är exempel på frågor som tas upp när jag möter företag. Statsrådet kritiserar i sitt andra inlägg vår politik från Socialdemokraternas sida. Jag har ställt frågor som gäller regeringens politik och får egentligen inga svar. Men det finns satsningar som vi är beredda att göra. Statsrådet tar upp att vi höjer restaurangmoms och arbetsgivaravgifter. Ja, eftersom regeringens egna expertmyndigheter säger att åtgärderna är ineffektiva, dyra och suboptimerande tror vi att de pengarna kan användas på ett mycket bättre sätt. De ger inte de jobb åt unga som de behöver, utan det är andra satsningar som behöver göras. Därför är jag fortfarande väldigt nyfiken på vilka satsningar regeringen avser att göra och hur de medel som EU nu avsätter ska ge jobb och möjligheter åt fler ungdomar i Västernorrland men också i Sverige i övrigt. Det skulle vara väldigt intressant att få höra. Jag är mycket spänd på det svaret.

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 138 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Låt mig börja i en annan ända och konstatera att statsrådet i det svar som hon har avlämnat lyfter fram några exempel. Några av dem kommer tillbaka, och jag tänkte kommentera dem senare. I sitt svar lyfter statsrådet fram några exempel som hon beskriver som åtgärder som regeringen har gjort och som har genomförts för att stärka de ungas situation på arbetsmarknaden. Beträffande statligt stöd för anställning och yrkesintroduktionsavtal: I en första utvärdering konstaterar man att det kommer att ta tid. 47 jobb hade kommit till stånd när man gjorde den första utvärderingen, i och för sig efter ganska kort tid. Men det är ändå 47. Sedan är det sänkt skatt för vanliga löntagare, sänkt bolagsskatt och sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kommer säkert tillbaka till det på slutet. Det intressanta med detta är att de åtgärder som de så kallade experter som regeringen själv anlitar avfärdar merparten av de här åtgärderna som ineffektiva, dyra och suboptimerande. Då frågar man sig, efter det här svepande påståendet om tusentals jobb: Hur många ungdomar i Västernorrland har fått ett jobb som är en direkt följd av de här relativt ensidiga skattesänkningarna? Det är oerhört svårt att leda i bevis, men jag lyssnar på de experter som säger att det är ineffektiva åtgärder. Öppnat upp marknaden för fler utförare säger statsrådet i sitt svar att regeringen har gjort. Ja, det omvandlar möjligtvis jobb som tidigare har utförts i offentlig regi till privata jobb. Det kanske för Centerpartiet och Annie Lööf är en ideologisk fråga, men det skapar inga nya jobb, utan det skapar bara andra arbetsgivare, ofta med sämre anställningsvillkor. Det har vi sett en rapport om senast i dag som Kommunalarbetareförbundet presenterade. Eller finns det andra siffror som tyder på något annat? Jag har inte sett de siffrorna. Vidare påstår statsrådet i sitt svar att man har genomfört infrastruktursatsningar som stöd för tillväxt och konkurrenskraft. Det är sagt av Sveriges näringsminister i en tid när fler tåg står stilla än som för närvarande rullar på svenska järnvägar, på grund av total brist på underhåll och investeringar. Det är ett tillstånd som hotar befintliga jobb och försvårar för ungdomar att pendla till såväl jobb som utbildning. Det kanske är lite dålig tajmning i svaret, lika dålig tajmning som de flesta tågoperatörer har i sina tidtabeller för närvarande. Vad är då orsakerna till att relativt få nya jobb skapas enligt de företagare som jag möter hemma i min valkrets men också på andra ställen när jag turnerar runt landet? Man pratar om det statsrådet tar upp, den stora satsningen på innovation. Det är en innovationsstrategi som inte ens passerade riksdagen och som de företagare jag möter inte är speciellt imponerade av. Det är bristande stimulans till växande företag att verkligen bli växande företag. De saknar stimulansåtgärder. Tillgång på kapital har diskuterats tidigare i kväll. Det finns en kritik från många företag. Det ser dessutom väldigt olika ut regionalt. Brister i infrastrukturen och avsaknaden av långsiktiga spelregler, bland annat avseende energipolitiken, är exempel på frågor som tas upp när jag möter företag. Statsrådet kritiserar i sitt andra inlägg vår politik från Socialdemokraternas sida. Jag har ställt frågor som gäller regeringens politik och får egentligen inga svar. Men det finns satsningar som vi är beredda att göra. Statsrådet tar upp att vi höjer restaurangmoms och arbetsgivaravgifter. Ja, eftersom regeringens egna expertmyndigheter säger att åtgärderna är ineffektiva, dyra och suboptimerande tror vi att de pengarna kan användas på ett mycket bättre sätt. De ger inte de jobb åt unga som de behöver, utan det är andra satsningar som behöver göras. Därför är jag fortfarande väldigt nyfiken på vilka satsningar regeringen avser att göra och hur de medel som EU nu avsätter ska ge jobb och möjligheter åt fler ungdomar i Västernorrland men också i Sverige i övrigt. Det skulle vara väldigt intressant att få höra. Jag är mycket spänd på det svaret.

Gustav Nilsson (M)

Anf. 139 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! För att vårt näringsliv ska utvecklas behövs högklassiga forsknings- och innovationsmiljöer. Alliansen har gjort betydande satsningar på forskningssidan. EU-kommissionen konstaterade för en tid sedan att Sverige ligger i topp vad gäller innovation. Investeringar i forskning och innovation ger nya jobb och kan också bidra till att lösa många av de utmaningar som vi står inför. Det går inte att luta sig tillbaka och ta välfärd och levnadsstandard för givna. Våra företag bär välfärden, och en aktiv näringspolitik är viktig. Omvärlden förändras snabbt och satsningar på innovation och entreprenörskap är nödvändiga för att nya produkter ska utvecklas och tas fram på marknaden. Företagens egna investeringar i forskning och utveckling går i normalfallet snabbare att omsätta i kommersiella produkter och tjänster. Den offentliga finansieringen är, som vi hörde här tidigare, är mycket mindre. Men den är också viktig, bland annat för att få fram ett bra samarbete mellan lärosäten och näringsliv. Vi ser att när kunskapsintensiva företag väljer att investera och satsa ser de ofta till vilka möjligheter som finns till samverkan med universitet och högskola. Att stimulera rörligheten mellan akademi och näringsliv tror jag är något som Sverige behöver mer av. Många småföretag och nya företag är beroende av riskvilligt kapital för att kunna växa och utvecklas. Det är viktigt att få statligt kapital och också att få riskkapital från privat håll. Det är också viktigt att se att varje satsad krona ger tillväxt och nya jobb. Ingemar Nilsson sade från talarstolen att det har kommit fler jobb för att befolkningen har ökat. Vi ser en befolkningsökning i Danmark, Nederländerna, Grekland med flera länder. Men vi ser inte motsvarande ökning av nya jobb. Under 90-talet ökade också befolkningen men 500 000 jobb förlorades. Det argumentet håller alltså inte.

Gustav Nilsson (M)

Anf. 139 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! För att vårt näringsliv ska utvecklas behövs högklassiga forsknings- och innovationsmiljöer. Alliansen har gjort betydande satsningar på forskningssidan. EU-kommissionen konstaterade för en tid sedan att Sverige ligger i topp vad gäller innovation. Investeringar i forskning och innovation ger nya jobb och kan också bidra till att lösa många av de utmaningar som vi står inför. Det går inte att luta sig tillbaka och ta välfärd och levnadsstandard för givna. Våra företag bär välfärden, och en aktiv näringspolitik är viktig. Omvärlden förändras snabbt och satsningar på innovation och entreprenörskap är nödvändiga för att nya produkter ska utvecklas och tas fram på marknaden. Företagens egna investeringar i forskning och utveckling går i normalfallet snabbare att omsätta i kommersiella produkter och tjänster. Den offentliga finansieringen är, som vi hörde här tidigare, är mycket mindre. Men den är också viktig, bland annat för att få fram ett bra samarbete mellan lärosäten och näringsliv. Vi ser att när kunskapsintensiva företag väljer att investera och satsa ser de ofta till vilka möjligheter som finns till samverkan med universitet och högskola. Att stimulera rörligheten mellan akademi och näringsliv tror jag är något som Sverige behöver mer av. Många småföretag och nya företag är beroende av riskvilligt kapital för att kunna växa och utvecklas. Det är viktigt att få statligt kapital och också att få riskkapital från privat håll. Det är också viktigt att se att varje satsad krona ger tillväxt och nya jobb. Ingemar Nilsson sade från talarstolen att det har kommit fler jobb för att befolkningen har ökat. Vi ser en befolkningsökning i Danmark, Nederländerna, Grekland med flera länder. Men vi ser inte motsvarande ökning av nya jobb. Under 90-talet ökade också befolkningen men 500 000 jobb förlorades. Det argumentet håller alltså inte.

Annie Lööf (C)

Anf. 140 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Ska vi få fler jobb i hela landet krävs det sänkta kostnader, minskat regelkrångel, tillgång till finansiering, tillgång till bra kompetensförsörjning och en god infrastruktur. Många av dessa delar lyfter både företag och organisationer men även enskilda företagare fram när jag besöker dem. Det är av den anledningen som regeringen har fokuserat på just dessa delar. Men vi är inte klara. Det är därför som vi söker mandat för en tredje mandatperiod. Vi menar att kostnaderna inte ska fördubblas utan fortsätta sänkas. Vi menar att regelkrånglet inte ska öka med Socialdemokraterna utan fortsätta minska. Vi menar att finansiering från det offentliga riskkapitalet ska fortsätta få en samlad aktörsstruktur och få en tydlighet, och inte få ytterligare aktörer som Socialdemokraterna föreslår. Vi behöver enkelhet och tydlighet. Vi behöver sänkta kostnader, minskat krångel, sänkta trösklar för unga och en gedigen skolutbildning. Det är några delar. Jag svarade i mitt tidigare inlägg på Ingemar Nilssons frågor om vad vi har gjort för saker som har varit viktiga. Vi har bland annat infört lärlingsjobb, vi har gjort en stor reformering av skolan och vi har kraftigt sänkt kostnaden för att anställa unga människor. Det är satsningar som delar av socialdemokratin nu vill riva upp. Jag tycker att det är beklämmande att man använder just ungas jobb som en finansieringskälla när man vill höja bidrag. Det som Socialdemokraterna gör är nämligen att ta in pengar från restaurangbranschen där många unga och många invandrare får sitt första jobb. De tar in pengarna genom att tredubbla kostnaderna för att anställa riktigt unga människor. Sedan använder de alla dessa miljarder till bidrag. Det leder inte Sverige framåt. Ska vi ha satsningar på jobb och företagande krävs det att den inslagna vägen följs med sänkta kostnader, minskat krångel och en god infrastruktur. I dag presenterade jag 35 miljarder till regional tillväxt inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. De 35 miljarderna tillsammans med den strategi som regeringen i dag presenterade är viktiga för att man ska se till att få ett ökat fokus på entreprenörskap och innovation ute i landsbygd och glesbygd. Men där finns också sysselsättningsinitiativet för unga. Allt är inte färdigt där, utan nu förhandlas det med kommissionen. För fördjupade kunskaper om vad det kommer att falla ut i i Sverige ber jag interpellanten att återkomma till arbetsmarknadsministern som sitter med dessa detaljkunskaper. Återigen skulle jag vilja ställa en fråga till Ingemar Nilsson. Jag uppskattar din uppriktiga inledning då du sade att jobben är den största frihetsfrågan. Det är därför jag ställer mig så frågande: Varför föreslår ni en 90-dagarsgaranti för unga? Det är helt ineffektivt. Den är också utdömd av Finanspolitiska rådet. Ni ger 5 miljarder till en ineffektiv åtgärd för unga - 90-dagarsgarantin. Sedan tar ni 15 miljarder, och nu blir det ännu mer, från ungas jobb. Detta hänger inte ihop. Ni ger småsmulor, men ni tar hela kakan tillbaka. Ska vi skapa jobb till unga krävs det fortsatta och riktiga och satsningar på jobb och företagande, inte en miljardhöjning av skatter, inte kilometerskatter på Västernorrlands åkeriföretag och inte en samarbetspartner i Miljöpartiet som både vill stänga kärnkraftverk inom några år och är emot tillväxt. Det är inte seriöst.

Annie Lööf (C)

Anf. 140 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Ska vi få fler jobb i hela landet krävs det sänkta kostnader, minskat regelkrångel, tillgång till finansiering, tillgång till bra kompetensförsörjning och en god infrastruktur. Många av dessa delar lyfter både företag och organisationer men även enskilda företagare fram när jag besöker dem. Det är av den anledningen som regeringen har fokuserat på just dessa delar. Men vi är inte klara. Det är därför som vi söker mandat för en tredje mandatperiod. Vi menar att kostnaderna inte ska fördubblas utan fortsätta sänkas. Vi menar att regelkrånglet inte ska öka med Socialdemokraterna utan fortsätta minska. Vi menar att finansiering från det offentliga riskkapitalet ska fortsätta få en samlad aktörsstruktur och få en tydlighet, och inte få ytterligare aktörer som Socialdemokraterna föreslår. Vi behöver enkelhet och tydlighet. Vi behöver sänkta kostnader, minskat krångel, sänkta trösklar för unga och en gedigen skolutbildning. Det är några delar. Jag svarade i mitt tidigare inlägg på Ingemar Nilssons frågor om vad vi har gjort för saker som har varit viktiga. Vi har bland annat infört lärlingsjobb, vi har gjort en stor reformering av skolan och vi har kraftigt sänkt kostnaden för att anställa unga människor. Det är satsningar som delar av socialdemokratin nu vill riva upp. Jag tycker att det är beklämmande att man använder just ungas jobb som en finansieringskälla när man vill höja bidrag. Det som Socialdemokraterna gör är nämligen att ta in pengar från restaurangbranschen där många unga och många invandrare får sitt första jobb. De tar in pengarna genom att tredubbla kostnaderna för att anställa riktigt unga människor. Sedan använder de alla dessa miljarder till bidrag. Det leder inte Sverige framåt. Ska vi ha satsningar på jobb och företagande krävs det att den inslagna vägen följs med sänkta kostnader, minskat krångel och en god infrastruktur. I dag presenterade jag 35 miljarder till regional tillväxt inom ramen för Regionalfonden och Socialfonden. De 35 miljarderna tillsammans med den strategi som regeringen i dag presenterade är viktiga för att man ska se till att få ett ökat fokus på entreprenörskap och innovation ute i landsbygd och glesbygd. Men där finns också sysselsättningsinitiativet för unga. Allt är inte färdigt där, utan nu förhandlas det med kommissionen. För fördjupade kunskaper om vad det kommer att falla ut i i Sverige ber jag interpellanten att återkomma till arbetsmarknadsministern som sitter med dessa detaljkunskaper. Återigen skulle jag vilja ställa en fråga till Ingemar Nilsson. Jag uppskattar din uppriktiga inledning då du sade att jobben är den största frihetsfrågan. Det är därför jag ställer mig så frågande: Varför föreslår ni en 90-dagarsgaranti för unga? Det är helt ineffektivt. Den är också utdömd av Finanspolitiska rådet. Ni ger 5 miljarder till en ineffektiv åtgärd för unga - 90-dagarsgarantin. Sedan tar ni 15 miljarder, och nu blir det ännu mer, från ungas jobb. Detta hänger inte ihop. Ni ger småsmulor, men ni tar hela kakan tillbaka. Ska vi skapa jobb till unga krävs det fortsatta och riktiga och satsningar på jobb och företagande, inte en miljardhöjning av skatter, inte kilometerskatter på Västernorrlands åkeriföretag och inte en samarbetspartner i Miljöpartiet som både vill stänga kärnkraftverk inom några år och är emot tillväxt. Det är inte seriöst.

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 141 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Jag har faktiskt försökt läsa på en del av det som ska handla om sysselsättningsförutsättningar för unga. Men jag får inga svar från statsrådet om vad man kan förvänta sig på dessa områden. Jag tycker att det skulle vara viktigt att få en tydlig bild av hur näringsministern ser på hur EU:s krisstöd till dessa tre regioner ska kunna används på ett sätt som ger unga människor stöd och möjligheter till jobb och som samtidigt kan medverka till en positiv utveckling av näringslivet i dessa regioner, bland annat i Västernorrland. Det handlar trots allt om mer än 1 miljard kronor som finns för att skapa dessa förutsättningar. När det gäller ett antal diskussionspunkter som handlar om olika synsätt är det intressant att höra att man i vissa fall lyssnar på vad expertmyndigheterna säger och att man i andra sammanhang inte gör det. När expertmyndigheterna påstår att de förslag och system som regeringen har infört är ineffektiva, dyra och suboptimerade lyssnar man inte på dem. Men när de har synpunkter på de förslag som vi har lagt fram lyssnar på dem. Då är det helt plötsligt sanning. Det är oerhört intressant. 90-dagarsgarantin är en offensiv satsning för att visa på vikten av att unga människor inte lämnas vind för våg. I stället för att ha ett aktivitetsförbud i tre månader vill vi ha en absolut gräns som innebär att unga inom tre månader ska garanteras jobb, utbildning eller praktikplats. Det är skillnad i synsätt. Det kanske också är skillnad i människosyn som gör att vi har ett sådant synsätt. Sedan är det lite imponerande och skrämmande att höra från Gustav Nilsson, när han kastar sig in i debatten, att han är nöjd med ett tillstånd där 400 000 människor i Sverige är arbetslösa och där 90 000 unga människor är arbetslösa i Sverige. För mig är detta ett skrämmande synsätt. Sedan tar statsrådet upp de lyckade satsningar som man har gjort. Bland annat handlade det om skolan. De senaste diskussionerna som jag har hört om svensk skola handlar knappast om att det är en succé och en framgång. Där ligger väl en del av problemen med den ungdomsarbetslöshet som vi har. Vi har en skola som inte klarar att rusta unga för den arbetsmarknad som vi har. Det är också en synpunkt som är mycket tydlig från de företagare som jag möter, alltså att kompetensbristen och bristen på adekvat utbildning är en av de grundläggande orsakerna. Min avslutningsfråga är: Hur många förbättringar kommer vi att få se som ett resultat av EU:s krisstöd till Sverige?

Ingemar Nilsson (S)

Anf. 141 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Jag har faktiskt försökt läsa på en del av det som ska handla om sysselsättningsförutsättningar för unga. Men jag får inga svar från statsrådet om vad man kan förvänta sig på dessa områden. Jag tycker att det skulle vara viktigt att få en tydlig bild av hur näringsministern ser på hur EU:s krisstöd till dessa tre regioner ska kunna används på ett sätt som ger unga människor stöd och möjligheter till jobb och som samtidigt kan medverka till en positiv utveckling av näringslivet i dessa regioner, bland annat i Västernorrland. Det handlar trots allt om mer än 1 miljard kronor som finns för att skapa dessa förutsättningar. När det gäller ett antal diskussionspunkter som handlar om olika synsätt är det intressant att höra att man i vissa fall lyssnar på vad expertmyndigheterna säger och att man i andra sammanhang inte gör det. När expertmyndigheterna påstår att de förslag och system som regeringen har infört är ineffektiva, dyra och suboptimerade lyssnar man inte på dem. Men när de har synpunkter på de förslag som vi har lagt fram lyssnar på dem. Då är det helt plötsligt sanning. Det är oerhört intressant. 90-dagarsgarantin är en offensiv satsning för att visa på vikten av att unga människor inte lämnas vind för våg. I stället för att ha ett aktivitetsförbud i tre månader vill vi ha en absolut gräns som innebär att unga inom tre månader ska garanteras jobb, utbildning eller praktikplats. Det är skillnad i synsätt. Det kanske också är skillnad i människosyn som gör att vi har ett sådant synsätt. Sedan är det lite imponerande och skrämmande att höra från Gustav Nilsson, när han kastar sig in i debatten, att han är nöjd med ett tillstånd där 400 000 människor i Sverige är arbetslösa och där 90 000 unga människor är arbetslösa i Sverige. För mig är detta ett skrämmande synsätt. Sedan tar statsrådet upp de lyckade satsningar som man har gjort. Bland annat handlade det om skolan. De senaste diskussionerna som jag har hört om svensk skola handlar knappast om att det är en succé och en framgång. Där ligger väl en del av problemen med den ungdomsarbetslöshet som vi har. Vi har en skola som inte klarar att rusta unga för den arbetsmarknad som vi har. Det är också en synpunkt som är mycket tydlig från de företagare som jag möter, alltså att kompetensbristen och bristen på adekvat utbildning är en av de grundläggande orsakerna. Min avslutningsfråga är: Hur många förbättringar kommer vi att få se som ett resultat av EU:s krisstöd till Sverige?

Annie Lööf (C)

Anf. 142 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Det är inte projekt eller krisstöd som kommer att leda Sverige framåt utan det är fortsatt sänkta kostnader för företag, det är bredbandsinvesteringar, det är satsningar på kommersiell service och på infrastruktur och det är fortsatta lärlingsjobb och en fortsatt reformering av skolan som är det viktiga. Det är därför som vi har gjort tidiga insatser för elever under de senaste åren. Det är därför som vi har återinfört lärlingsutbildningen, och det är därför som vi har förstärkt yrkesutbildningen under de senaste åren. Vi såg nämligen med oro på det resultat som den svenska skolan har haft i decennier. Jag hoppas givetvis, inte minst för svensk konkurrenskraft och för de svenska elevernas skull, att de insatser som vi nu har gjort med att förstärka lärarutbildningen och att reformera skolan i grunden ska leda till högre kunskapsinnehåll och bättre resultat för våra svenska elever. Det behövs för att vi ska kunna klara jobb och konkurrenskraft i framtiden. Sedan blir det lite roligt när Ingemar Nilsson tar upp 90-dagarsgarantin och slår ett slag för den. Det låter precis som den 100-dagarsgaranti som man hade på 90-talet som också var helt ineffektiv och utdömd. Jag tycker att sådana förslag passar bättre i Antikrundan än i förslag för att skapa fler jobb till unga. Vad vi behöver är förslag om fortsatt låga kostnader för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför är det helt obegripligt för mig att Socialdemokraterna lägger krutet på de människor som står längst från arbetsmarknaden och på de branscher som har det tuffast. Det innebär fördubblade kostnader för restauranger och kaféer som ger arbete åt invandrare och unga, tredubblade kostnader för att anställa unga under 23 år samt tredubblade kostnader för alla unga egenföretagare att driva sina företag. Först gör man unga arbetslösa och sedan ska de få en plats eller en cv-kurs inom 90-dagarsgarantin. Det håller inte ihop. Det är sänkta kostnader och fler små företag i landet som skapar jobb, inte bara till unga utan också till fler. Det är så vi sänker arbetslösheten.

Annie Lööf (C)

Anf. 142 Näringsminister Annie Lööf (C)

Herr talman! Det är inte projekt eller krisstöd som kommer att leda Sverige framåt utan det är fortsatt sänkta kostnader för företag, det är bredbandsinvesteringar, det är satsningar på kommersiell service och på infrastruktur och det är fortsatta lärlingsjobb och en fortsatt reformering av skolan som är det viktiga. Det är därför som vi har gjort tidiga insatser för elever under de senaste åren. Det är därför som vi har återinfört lärlingsutbildningen, och det är därför som vi har förstärkt yrkesutbildningen under de senaste åren. Vi såg nämligen med oro på det resultat som den svenska skolan har haft i decennier. Jag hoppas givetvis, inte minst för svensk konkurrenskraft och för de svenska elevernas skull, att de insatser som vi nu har gjort med att förstärka lärarutbildningen och att reformera skolan i grunden ska leda till högre kunskapsinnehåll och bättre resultat för våra svenska elever. Det behövs för att vi ska kunna klara jobb och konkurrenskraft i framtiden. Sedan blir det lite roligt när Ingemar Nilsson tar upp 90-dagarsgarantin och slår ett slag för den. Det låter precis som den 100-dagarsgaranti som man hade på 90-talet som också var helt ineffektiv och utdömd. Jag tycker att sådana förslag passar bättre i Antikrundan än i förslag för att skapa fler jobb till unga. Vad vi behöver är förslag om fortsatt låga kostnader för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför är det helt obegripligt för mig att Socialdemokraterna lägger krutet på de människor som står längst från arbetsmarknaden och på de branscher som har det tuffast. Det innebär fördubblade kostnader för restauranger och kaféer som ger arbete åt invandrare och unga, tredubblade kostnader för att anställa unga under 23 år samt tredubblade kostnader för alla unga egenföretagare att driva sina företag. Först gör man unga arbetslösa och sedan ska de få en plats eller en cv-kurs inom 90-dagarsgarantin. Det håller inte ihop. Det är sänkta kostnader och fler små företag i landet som skapar jobb, inte bara till unga utan också till fler. Det är så vi sänker arbetslösheten.

Näringspolitik för fler jobb i Sverige

Interpellationen är besvarad

Händelser

Interpellationer

Interpellationen

Debatt

Webb-tv: Näringspolitik för fler jobb i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 134 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 134 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 135 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 135 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 136 Gustav Nilsson (M)

Anf. 136 Gustav Nilsson (M)

Anf. 137 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 137 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 138 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 138 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 139 Gustav Nilsson (M)

Anf. 139 Gustav Nilsson (M)

Anf. 140 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 140 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 141 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 141 Ingemar Nilsson (S)

Anf. 142 Näringsminister Annie Lööf (C)

Anf. 142 Näringsminister Annie Lööf (C)

Intressenter

Frågeställare

Besvarad av

Interpellationer