Näringsministerns dialog med näringslivet
Interpellation 2021/22:379 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-24
- Överlämnad
- 2022-02-25
- Anmäld
- 2022-02-28
- Svarsdatum
- 2022-03-15
- Besvarad
- 2022-03-15
- Sista svarsdatum
- 2022-03-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
I en uppmärksammad intervju i Dagens industri går det att läsa följande:
”Nyutsedda näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) hoppas på näringslivet när målet att bryta segregationen ska nås.
’Jag har redan ringt ett 20-tal direktörer, ingen var emot att bidra.’
Vidare framgår följande:
”Hur vi bygger och bor är grunden till att bryta segregationen, enligt näringsministern.
’Men vi har också ett bra näringsliv. Och jag tycker att vi kanske inte riktigt tydligt har bett om deras roll i integrationen’, säger han.
Med sitt breda kontaktnät sedan tiden som LO-ordförande säger han sig redan ha hunnit ringa ett stort gäng direktörer.
’Vi ska se om vi kan samlas här allihopa i närtid för att prata lite djupare om det.’
En sak är ju att prata om de här sakerna, men behövs några verktyg, morötter för att förmå företagen?
’Det tror jag faktiskt inte, och det tror jag är en viktig grej. Många företag har ju lyft oron med skjutningar och våld och att det påverkar deras verksamhet. Alla måste hjälpas åt om vi ska bryta det här utanförskapet.’”
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
- Avser ministern att ta bort eller förändra de befintliga anställningsstöden i enlighet med uttalandet i Dagens industri?
- När kommer ministern att bjuda in företagen, och vad räknar ministern med att utfallet av samtalen ska bli?
- Hur många av de ej självförsörjande utrikes födda räknar ministern kan gå från bidrag till arbete i näringslivet efter ministerns telefonsamtal och kommande möten?
- Vad vill ministern göra för att skapa en ökad konkurrenskraft för det svenska näringslivet, så att fler produkter och tjänster kan säljas på världsmarknaden och därmed skapa välstånd och arbetstillfällen i Sverige?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:379
Webb-tv: Näringsministerns dialog med näringslivet
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 mars 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:81
- Protokoll 2021/22:81 Tisdagen den 15 marsProtokoll 2021/22:81 Svar på interpellation 2021/22:379 om näringsministerns dialog med näringslivet
Protokoll från debatten
Anf. 68 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig om jag avser att ta bort eller förändra de befintliga anställningsstöden i enlighet med uttalandet i Dagens industri. Han frågar också när jag kommer att bjuda in företagen och vad jag räknar med att utfallet av samtalen ska bli. För det tredje frågar han hur många av de ej självförsörjande utrikes födda jag räknar med kan gå från bidrag till arbete i näringslivet efter mina telefonsamtal och kommande möten. Slutligen frågar han vad jag vill göra för att skapa en ökad konkurrenskraft för det svenska näringslivet så att fler produkter och tjänster kan säljas på världsmarknaden och därmed skapa välstånd och arbetstillfällen i Sverige.
När det gäller frågan om anställningsstöden antar jag att frågan avser villkoren för stöd till korttidsarbete. Det var i alla fall det jag syftade på i intervjun som publicerades i Dagens industri. Riksdagen beslutade den 24 februari 2022 att säga ja till regeringens förslag om tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete. Det innebär att även den arbetsgivare som mottagit stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020 till september 2021 kan beviljas stöd om kraven i övrigt är uppfyllda. Lagändringen träder i kraft den 1 april 2022 och gäller stöd från och med december 2021.
Fru talman! Näringsdepartementet har kontinuerliga dialoger med företrädare och enskilda aktörer från hela samhället. Dialoger förs då det är angeläget för regeringen att löpande informera om det näringspolitiska arbetet och lyssna till branschorganisationer, myndigheter, civilsamhället, fackförbund och näringslivet för att på så sätt utveckla näringspolitiken. Dialog och samverkan är centralt för att överkomma onödiga hinder och hitta områden där samarbete är vägen fram för att utveckla svensk konkurrenskraft.
Frågan om hur många av de ej självförsörjande utrikes födda som kan komma att gå från bidrag till arbete är inte möjlig att svara på. Det är dock uppenbart att intresset från näringslivet är stort för att hitta vägar för en bättre integration i Sverige, och det välkomnar vi. Vi har sagt att vi ska vända på varje sten, och då är det självklart att lyssna på de förslag som kommer från näringslivet. Det finns många bra idéer som vi kommer att ta till vara.
Den svenska konkurrenskraften stärks genom att företag och företagare ges goda förutsättningar att utveckla sin kompetens, effektivitet och innovationsförmåga. Bland allt det som görs för att stärka den svenska konkurrenskraften vill jag här passa på att lyfta fram regeringens arbete för effektiviserade och förenklade regelverk. Regeringen har överlämnat skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovation till riksdagen där ett antal uppdrag för konkreta förändringar aviseras.
Sverige ligger långt framme i klimatomställningen, tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Vårt land ska ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen, men också visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter. Regeringen ska driva på en allt snabbare klimatomställning och samtidigt möjliggöra fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfällen. Det minskar Sveriges utsläpp och skapar fler jobb i hela landet.
Anf. 69 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret.
Det var nog många som läste Dagens industri den 5 december med viss förvåning. Det beror på vilka glasögon man har på sig, förstås. Där sa näringsministern precis vad han sa i sitt svar här, nämligen att integrationsfrågan ska lösas. Han har ringt ett tjugotal direktörer, och vi ska göra detta tillsammans.
I artikeln säger han att han utifrån sitt breda kontaktnät sedan tiden som LO-ordförande har ringt direktörerna. "Vi ska se om vi kan samlas här allihopa i närtid" - det här var alltså den 5 december - "för att prata lite djupare om det." Jag antar att "lite djupare om det" rimligtvis måste betyda de 700 000 utrikesfödda som inte är självförsörjande i Sverige. Det är 700 000 utrikesfödda som inte är självförsörjande i Sverige, fru talman - och näringsministern säger i intervjun att han har ringt ett tjugotal direktörer.
Fru talman! Näringslivet är Sveriges största integrationsmotor. Alla som har besökt en livsmedelsbutik eller restaurang, åkt taxi, sett en busschaufför eller något annat vet att näringslivet är Sveriges största integrationsmotor, fru talman. Men det är regeringens ansvar att se till att näringslivet kan vara Sveriges största integrationsmotor. Det tror jag inte att man löser genom att ringa något tjugotal direktörer - bara att man har den synen på företagsamhet är ju lite intressant - utan det måste vara så att näringsministern brinner av lust att skapa förutsättningar så att företagen kan anställa de personer vi pratar om. Det är därför jag har ställt frågan om konkurrenskraften.
Fru talman! Jag har aldrig sett en platsannons där det står "Vi söker dig som inte kan prata svenska, som inte kan läsa och inte kan skriva". Den platsannonsen finns inte. När jag säger att näringslivet ska kunna ta ett ännu större integrationsansvar är min utgångspunkt att företagen är Sveriges största integrationsmotor, framför allt de mindre företagen. Framför allt de mindre företagen på landsbygden tar ju ett oerhört stort ansvar.
Nu går de dock på knäna, fru talman, för den här regeringen har exempelvis drivit upp dieselpriset till som mest 28 kronor. Hur ska företagen kunna vara integrationsmotorer när man slår undan benen för dem och ger dem en kostnadschock på områden som regeringen har direkt kontroll över? Ta företagen i Skåne, som har haft elräkningar på 8,50 per kilowatttimme - 8,50 per kilowattimme! Häromdagen träffade jag ett företag i Gävleborg, fru talman. Företagaren har tre butiker och ganska många anställda. Han sa: Jag betalar elräkningen via autogiro, och jag vill egentligen inte ens öppna den. Men det är sista-raden-pengar som nu dras från hans konto, i stället för att han ska kunna göra den lilla extra insatsen och anställa fler personer.
Det är regeringens direkta ansvar att se till att företagen kan vara en ännu bättre integrationsmotor genom att skapa bättre konkurrensvillkor för företagen. Som tidigare LO-ordförande vet näringsministern att priset på alla produkter sätts på världsmarknaden. Vi kan alltså inte ha högre kostnader i Sverige än i vår omvärld.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga, som inte besvarades i interpellationssvaret, gäller att näringsministern den 5 december kallade dessa 20 direktörer till möte. Hur har det gått med det mötet?
Anf. 70 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Det är första gången näringsminister Thorwaldsson och jag debatterar.
Läget är så här: Småföretagen är roten i samhället i Sverige och har varit det i decennier. Det behövs bättre villkor för att småföretagen ska våga anställa. Det är ett stort ansvar man tar på sig genom att anställa en person; exempelvis är sjuklöneansvaret 14 dagar. Om två av fyra anställda åker upp till fjällen och en bryter benet är 25 procent av styrkan borta.
Detta är en belastning för små företag, men det är ingen belastning för större företag som Volvo och de andra. De har nämligen HR-avdelningar, och de avsätter pengar så att de har råd med detta. Men det är samma regelverk för Volvo som för de små företagen, och där efterlyser jag en reformering. Det behöver bli enklare villkor för små företag. Jag ska inte säga om gränsen går vid 20 eller 50 anställda, men man behöver göra en översyn.
Miljöbalken innebär också väldigt mycket krångel för företag. Jag kommer från skärgården, där varvsverksamheter har svårt att få tillstånd. Även om de får tillstånd av kommunen kommer länsstyrelsen ofta in och överprövar. Varvsverksamheten är ganska viktig i skärgården med tanke på båtarna och det liv vi har där ute. Jag tror inte att det vore fel om regeringen kanske styrde upp länsstyrelserna lite bättre, för jag vill hävda att det emellanåt är ganska godtyckliga tolkningar i vissa tillstånd.
Sänkta bidrag till folk som inte jobbar är också en förutsättning för att få fler i jobb. Det handlar om drivkrafter - om man går hemma och har över 20 000 rent har man inte samma motor att börja jobba. Motivationen måste trots allt finnas där. Det ska alltid löna sig bättre att gå till jobbet än att leva på bidrag. Det ska alltid löna sig bättre!
En grön omställning låter fint, och det är inget fel med att pröva ny teknik. Det är också bra för många företag. Men vi måste ha med oss en sak, nämligen att Sverige står för en tusendel av världens utsläpp och att skogen suger upp drygt en tusendel - alltså mer än en tusendel. Vad hjälper det om vi minskar utsläppen här när Kina bygger 500 nya kolkraftverk och Indien 200 nya kolkraftverk? Problemen med utsläppen är ju globala. De stannar inte i Sverige.
Min rekommendation är därför att satsa på ny, modern kärnkraft. Det behöver inte bara vara stora verk, utan det kan vara mindre verk också. Jag tror att det vore väldigt bra i den gröna omställningen.
Anf. 71 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Detta blev en öppen frågestund, och vi kom långt från ämnet. Jag tycker dock att både Kjell Janssons och Lars Beckmans frågor är väldigt viktiga när det gäller hur vi ska se på de kommande åren.
Lite pessimistiskt tycker jag kanske att debattörerna ser på Sverige i dag och i framtiden. Jag vet inte om de inte har följt utvecklingen av den gröna omställningen och sett hur mycket nya jobb som skapas i Sverige just nu, inte minst i norra Sverige. Sammanlagt ska det investeras 1 100 miljarder kronor i Norr- och Västerbotten, vilket glädjande nog nu även syns i arbetslöshetsstatistiken: Lägst arbetslöshet i Sverige har vi i Västerbotten, och näst lägst har vi i Norrbotten. Den gröna omvandlingen av näringslivet skapar väldigt mycket nya jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vi pratar om här är ju den svenska modellen, Lars Beckman, och att vi faktiskt samtalar med varandra om att lösa problem. Jag har haft många roller i den modellen tidigare. När det gäller till exempel integration på arbetsmarknaden var jag LO-ordförande när vi förhandlade de saker som faktiskt har lett till att vi har halverat tiden det tar för en nyanländ till Sverige att komma in på arbetsmarknaden. Jag tycker dock inte att man ska nöja sig med det, för jag tycker att du har alldeles rätt: Alla ska leva på en egen lön, och vi ska inte ha människor som lever på skuggsidan eller vid sidan av. Arbetslinjen är väldigt viktig för mig som socialdemokrat.
Fru talman! Jag tror alltså inte att vi är så o-överens i sak, men jag tror inte på den modell debattörerna pratar om, det vill säga att det enda sättet att få folk att börja arbeta är att göra dem fattiga. Det är en gammaldags syn. Det är ingen som tror på den längre. När man provade det under åtta borgerliga år ledde det inte heller till ökad sysselsättning, utan det ledde till ökade klasskillnader och att väldigt många människor - många fler än i dag - hamnade i arbetslöshet.
Tvärtom ska man se till att det första jobbet är väldigt enkelt att gå till. En stor framgång under den förra och förrförra mandatperioden var till exempel extratjänster. Jag vet att de inte stod högst upp på Moderaternas önskelista, men väldigt många människor - också de som inte kunde språket, Lars Beckman - tog ju sina första steg in på arbetsmarknaden på det sättet. De jobbade på snabbmatsrestauranger eller i kommunal omsorg. Många lär sig naturligtvis språket och det svenska sättet att arbeta på om de får prova en anställning, och många har gått vidare till helt vanliga jobb i helt vanliga sektorer.
Jag delar också Lars Beckmans syn på besöksnäring och restaurangbransch; det är ingen slump att det första företagsbesöket jag gjorde var till en nyöppnad Maxrestaurang i Norrtälje. Det var av just det skälet att de är otroligt skickliga på att finna kompetens hos unga människor som andra arbetsgivare tyvärr ratar. Många får ta sitt första steg in i arbetslivet när de får gå in och prova på ett jobb. De får arbetstider, en dygnsrytm och en chef som säger åt dem vad de ska göra. Det är ju rätt väg in.
Jag tycker alltså att vi ska satsa på att göra det ännu enklare att få det första jobbet. Vi ska samarbeta mellan parterna i Sverige för att det ska bli enkelt att få det första arbetet - därav samtalet med direktörer. Men naturligtvis sker samtal också med arbetsmarknadens parter, med Visita och med andra som påverkar hur vi ska lägga upp politiken för de kommande åren. Er syn är gammaldags, Lars Beckman. Den syn jag pratar om är mer modern. Välkommen till framtiden!
Anf. 72 Lars Beckman (M)
Fru talman! Låt oss först reda ut en sak. Näringsministern och jag är helt överens om att vi inte ska ha ett skuggsamhälle i Sverige. Jag tycker att det är fruktansvärt att det var en svart städerska som städade hos statsministern. Det var en person som befann sig illegalt i Sverige, som inte hade rätt att vistas här och som levde i ett skuggsamhälle som städade hemma hos näringsministerns partivän Magdalena Andersson.
Detta ska vi bekämpa på alla sätt och vis. Vi ska bekämpa arbetslivskriminaliteten och vända på alla stenar. Det är ju pinsamt att det fanns en svart städerska hemma hos statsministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är dock inte detta vi diskuterar i den här interpellationen. I den här interpellationen har jag ställt en enkel fråga. Det var ju väldigt anmärkningsvärt att näringsministern gick ut och trodde att näringslivet inte ville bidra till integrationen.
Min bild är precis tvärtom - företagare kan och vill. Det kan röra sig om företagare i Ockelbo, Ljusdal, Hudiksvall, Gnosjö eller någon annanstans. Det är klart att de vill. De lever ju i sitt lokalsamhälle. Det kanske till och med är detta som är skillnaden mellan direktören, som bor långt bort från närsamhället, och småföretagaren, som lever på sin ort. Småföretagaren sponsrar den lokala idrottsföreningen och bidrar till att lokalsamhället är öppet.
Men, fru talman, för att den företagaren ska kunna ta det ansvaret måste näringsministern ordna konkurrenskraftiga villkor. Då får inte dieselpriset vara 28 kronor per liter, och kilowattpriset kan inte vara 8,50. Då kan man heller inte, som näringsministerns partivänner nu har lovat, höja skatterna kraftigt och försämra 3:12-reglerna. Man har ju en låda med skatter som man tänker införa.
Om man gör detta kan företagen inte ta det ansvaret. Det måste väl vara den tidigare LO-ordförandens absolut största enskilda misslyckande att han tillsammans med parterna tog fram ett paket som ledde till att 700 000 personer som lever i Sverige inte kan försörja sig själva. Det här får ju fruktansvärda konsekvenser.
Jag har tillbringat dagen på Svenskt Näringslivs stora konferens. Jag hamnade vid ett rundabordssamtal som handlade om brottslighet och kriminalitet. Jag fick höra en företagare - det rörde sig om ett åkeriföretag - berätta hur personalen mitt på ljusa dagen blivit rånad när de åkt ut med varor till en butik i Halmstad.
Detta är ingen bra grund för att få till en bättre integration. Det är heller ingen bra grund för att få dem att anställa fler. De försökte till och med att ringa polisen, men det gick inte att komma fram. Den kvinnliga företagaren berättade att de åkte till polisstationen. Polisen tog dock inte ens emot polisanmälan, för polisen var inte bemannad. Polisen i Halmstad sa: Kom tillbaka i morgon, så ska vi försöka att ta emot polisanmälan. Det är väl ingen som tror att detta brott kommer att bli uppklarat.
Detta är verkligheten där ute. Det är därför jag har frågat vad det ansvariga statsrådet - näringsministern - tänker göra för att på allvar se till att Sveriges integrationsmotor, det vill säga företagarna, ska kunna anställa den där extra personen och kunna ta ansvaret att anställa även den som inte kan svenska alls.
Fru talman! Det var 3 procent som gick vidare till ett icke-subventionerat jobb efter extratjänster, enligt den RUT-rapport jag tog fram. Det var alltså 97 procent som misslyckades.
Anf. 73 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Det är ändå märkligt att synen på hur Sverige utvecklas kan vara så olika mellan två personer som den är mellan mig och Lars Beckman.
Jag vet inte riktigt var du har varit de senaste åren, Lars Beckman, när utvecklingen faktiskt har vänt och sysselsättningen tagit fart. Ekonomin i Sverige har ju gått - och går - väldigt bra. Sverige är det första land i EU som har en högre bnp efter pandemin än före pandemin. När det gäller sysselsättningen vet Lars Beckman att Sverige är ett föredöme för övriga Europa. Till exempel är sysselsättningsdeltagandet för utrikes födda kvinnor i Sverige högre än för inrikes födda kvinnor i andra länder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är väl lite av den politiska debatten som kommer upp här, såklart, och det är inte oviktigt att diskutera olika lösningar.
Jag beskrev inledningsvis hur många nya jobb den gröna omställningen skapar i hela landet. Det stora problemet som beskrivs av näringslivet i dag är att få tag på kompetent personal. Regeringen har i år anslagit 9 nya miljarder för att vidareutbilda dem som är mitt i livet för att de ska kunna ta svårare arbetsuppgifter. Detta sker i nära samverkan mellan parterna och började med en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackföreningar som sedan har tagits över av riksdagen. Riksdagen har fattat beslut om 9 nya miljarder till kompetensförsörjning.
Jag var på Finnslätten i Västerås för styvt en vecka sedan. Northvolt har ju placerat sin forskningsverksamhet där. Man har redan i dag 400 nya anställda och säger att man bara de kommande åren, och bara på detta enda ställe, ska gå till 1 000 anställda. När ABB och flera andra nu dessutom ska bygga nya fabriker beskrivs att sysselsättningen på Finnslätten i Västerås ska ökas från dagens 5 000 arbetstillfällen till 40 000 arbetstillfällen.
Jag vet inte riktigt i vilken verklighet du lever, Lars Beckman. Du kanske skulle ge dig på någon resa ut i landet, prata med näringslivet och bedöma om näringslivet verkligen har fel i att det stora problemet är hur vi ska få tag på kompetent personal.
Detta hindrar inte att det finns problem på arbetsmarknaden. Jag bortser inte från att det finns problem med integration av nya människor som kommer till vårt land.
Jag tror att det första jobbet är det viktigaste jobbet; det gäller både för unga och för nyanlända. Vi måste därför göra allt vi kan för att skapa den möjligheten att ta första steget in.
Jag kommer ihåg när jag som 13-åring hade min första dag i arbetslivet - det är många herrans år sedan nu - och vad det betydde att få följa arbetstider och att få lära sig värdet av sin egen arbetstid. Det är klart att många som bor i vårt land men som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden gärna skulle vilja göra detta.
Jag välkomnar att Lars Beckman säger att han tänker bidra till att försöka jobba mot arbetslivskriminaliteten. Statsrådet Danielsson kommer under de kommande månaderna med lagstiftningsförslag på det området. Jag ska noga följa om Moderaterna röstar för detta i kammaren när förslagen om att stävja arbetslivskriminalitet kommer. Där verkar vi vara överens, men det återstår att se om resten av den moderata riksdagsgruppen kommer att stödja den nya lagstiftning som är på väg för att minska utnyttjandet av människor på den svenska arbetsmarknaden.
Avslutningsvis tror jag inte att vi vinner på att måla framtiden i rosenrött, men vi vinner inte heller på att måla den så pessimistiskt som Lars Beckman gör. Man kan ju tro att allting håller på att gå åt skogen i Sverige. Så är det verkligen inte - vi skapar nya jobb och nya framtidsmöjligheter.
Jag säger det igen: Välkommen till framtiden, Lars Beckman!
Anf. 74 Lars Beckman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att förhålla sig till verkligheten. Vi är inte på SSU:s kongress i Ockelbo, eller var de nu vill ha den.
Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet; det är fakta. Är man nöjd med att vara lite bättre än Italien, Grekland och Spanien kan man möjligtvis uttrycka sig som näringsministern gjorde. Det var därför intervjun i Dagens industri blev så uppmärksammad, inte minst i sociala medier. Näringsministern skulle ju lösa problemet med 700 000 utrikes födda. Det är detta som den här interpellationen handlar om - de 700 000 utrikes födda.
Vi har inte fått något svar. Näringsministern har i sina tre inlägg använt tolv minuters talartid men inte svarat på frågan: När hade näringsministern möte med de här 20 direktörerna, och vad kom ut av det?
Det mest anmärkningsvärda i intervjun är när näringsministern svarar på följande fråga från journalisten: "En sak är ju att prata om de här sakerna, men behövs några verktyg, morötter för att förmå företagen?" Ministern säger: "Det tror jag faktiskt inte, och det tror jag är en viktig grej."
Vad har då hänt på de här fyra månaderna? Vi har skenande elpriser och skenande drivmedelspriser. Vi har bönder som larmar varje dag i alla medier runt om i Sverige om att de inte ens kommer att ha råd att sätta skörden i år. Det är verkligheten. Vi måste ju förhålla oss till verkligheten. Om man inte erkänner ett samhällsproblem, fru talman, kan man inte heller lösa det.
Jag tror att många småföretagare, integrationsmotorn i Sverige, förväntar sig att näringsministern ska stå på deras sida och se till att finansministern sänker bränsleskatterna, vilket gör att man kan anställa, och att restaurangägare som nu får skenande prishöjningar ska kunna anställa genom att regeringen sänker kostnader.
Men ta nu sista chansen och berätta för svenska folket om mötet med de 20 direktörerna!
Anf. 75 Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Fru talman! Jag tackar Lars Beckman för en frejdig debatt.
Jag tror att utvecklingen ändå talar för att samtal är en bra arbetsmetod, även samtal med direktörer. Jag har i alla fall under åren upptäckt att direktörer är väldigt intresserade av att samhället ska bli bättre. Med tanke på den senaste veckan och det hemska kriget i Ukraina ska vi nog vara väldigt tacksamma för det nära förhållande vi har mellan regering och företag och naturligtvis också mellan riksdag och företag.
Fru talman! Den dialog som pågår gör också att vi mycket snabbare kan agera och reagera på förändringar i samhället. Allt som oftast tycker jag att vi hittar de allra bästa idéerna över en kopp kaffe i ett samtal med parterna eller med en intresseorganisation - eller till och med i riksdagen då och då. Det går att lösa saker mycket enklare om vi samarbetar om dem.
Det unika med den svenska modellen, även när det gäller till exempel utrikes födda i Sverige, är att vi kan gå från ord till handling mycket snabbare. Ett exempel är när vi introducerade snabbspår vid den stora invandringen 2015-2016 i stället för att man skulle vänta under lång tid innan man kunde gå ut i sin profession. Det kunde gälla personer med lång utbildning. Det kunde gälla kockar. Man kunde gå ut i sitt yrke med det språk man hade med sig. Vi kunde väldigt snabbt se till att många fler av dem som kommit till vårt land kunde komma ut i arbetslivet och få sin första egna lön och sin arbetstid och lära sig mer om den svenska modellen och de svenska företagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att vi har mycket att lära av samverkan och samtal. Jag pratar både med direktörer och med företrädare för andra intressegrupper, och jag tror att det är bra för Sverige att vi samarbetar.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.