Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

näringslivsstrukturen i Stockholms län för friställda kvinnor

Interpellation 2004/05:526 av Andrén, Gunnar (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-19
Inlämnad
2005-04-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-04-28
Sista svarsdatum
2005-05-10
Besvarad
2005-05-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april

Interpellation 2004/05:526

 av Gunnar Andrén (fp) till näringsminister Thomas Östros om näringslivsstrukturen i Stockholms län för friställda kvinnor

Regeringen har nyligen @ enligt ett beslut den 9 april bakom vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står, enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet @ beslutat utlokalisera ett stort antal arbetsplatser från Stockholms län till andra orter i landet.

Om klokheten i detta beslut kan man ha delade meningar; beslutet är emellertid, om än möjligen än formellt men i praktiken, fattat och ansvaret därmed regeringens.

Som nedan kommer att visas är innebörden av beslutet att nedläggningen av militära förband på ett antal orter i landet i huvudsak kommer att få betalas genom arbetslöshet bland kvinnor, många ensamma familjeförsörjare, i Stockholms län.

Detta är så långt från rättvisa eller feminism man kan komma. I stället handlar det om orättvisa och cynism.

Nu gäller det emellertid att se till vad som kan göras för att @ precis som målet varit att minska verkningarna för människorna på de orter som går miste om många statliga arbeten till följd av försvarets minskning av antalet strids- och utbildningsförband @ undanröja de allvarligaste verkningarna av regeringens beslut att i praktiken öka antalet arbetslösa kvinnor i Stockholms län med flera tusen.

Regeringen tycks obekymrad, ja, närmast stolt, över detta. Jag är för min del bestört över att så många kvinnor drabbas i Stockholmsregionen. Även kvinnor i Stockholms län borde omfattas av samhällets omtanke.

I själva verket är det, som jag visar nedan, mest och flest kvinnor i Stockholmsregionen som i själva verket får betala friställda manliga militärers arbeten med sin trygghet och sina jobb.

Bristen på medkänsla tycks lika stor som okunskapen om vad de beslut som träffas faktiskt innebär.

Att slå sönder tusentals kvinnors sociala trygghet i Stockholmsregionen är uppenbarligen det pris som de tre maktpartierna i regeringskoalitionen anser det vara värt att offra för att manliga anställda inom försvaret friställs på en rad andra orter.

Utan att vara feminist tvekar jag inte att, likt Fabian Månsson (s), en gång, utbrista:

Vet hut! Vet sjufalt hut!

1. Låt mig nu, nyttjande den senaste tillgängliga månadsstatistiken från Arbetsmarknadsverket (publicerad den 8 april), beskriva arbetsmarknadsläget i Stockholms län.

Så här ser siffrorna ut totalt samt fördelat på kvinnor och män, dels i absoluta tal, dels i procent av den totala arbetskraften; en jämförelse görs också med situationen i mars 2004 (källa: Ams):

Totalt Kvinnor Män

41 774 (4,2) 18 355 (3,8)          23 419 (4,6)

Antal arbetslösa 2004:

Totalt Kvinnor Män

40 231 (4,1) 17 169 (3,6)           23 062 (4,6)

Ökning/minskning:

Totalt       Kvinnor Män

+1 543 (+0,1)       +1 186 (+0,2)           +357 (+-0)

Antal i Amsprogram 2005:

Totalt       Kvinnor Män

11 232 (1,1)              5 279 (1,1)             5 953 (1,2)

Antal i Amsprogram 2004

Totalt        Kvinnor Män

7 591 (0,8)            3 485 (0,7)             4 106 (0,8)

Ökning/minskning:

Totalt       Kvinnor Män

+3 641 (+0,3)          +2 244 (+0,4)       +1 847 (+0,4)

Summa arbetslösa och i Amsprogram:

Totalt        Kvinnor Män

Antal totalt 2005:

Totalt        Kvinnor Män

53 006        23 634                       29 372

Antal totalt 2004:

Total 47 822        20 654                         27 168

Ökning/minskning:

Totalt        Kvinnor Män

+ 5 184        + 2 980                + 2 204

Det kan finnas skäl att notera att den totala arbetslösheten enligt Ams sjunkit i hela landet från 5,4 % 2004 till 5,3 % 2005 samtidigt som antalet i Amsprogram ökat från 2,3 % 2004 till 3,0 % 2005.

2. De förbandsnedläggningar inklusive förflyttning inom Stockholms län som är en del i 2004 års försvarsbeslut omfattar följande.

De förband som berörs helt eller delvis är dels Amfibieregmentetet Amf 1 i Vaxholm (540 anställda),

dels Amfibiestridsskolan därstädes,

dels Ostkustens marinbas i Muskö (ca 570 anställda), dels Andra helikopterskvadronen i Berga (230 anställda),

dels Andra ytstridsflottiljen (470 anställda),

dels Fjärde sjöstridsflottiljen, samtliga belägna i Haninge kommun.

Totalt sett kommer @ om hänsyn tas till att Amf 1 i ny skepnad lokaliseras till Berga @ 1 700@2 000 personer att förlora sina officers- eller andra militära anställningar.

Antalet kvinnor som mister sina jobb kan beräknas till 15@25 %, kanske 300@500, beroende på hur civilanställda ska räknas.

Majoriteten av de militära eller civilmilitära tjänster som försvinner innehas dock av manliga officerare och andra manliga militärer.

3. Enligt meddelandet av den 9 april, det enda tillgängliga beslutsunderlaget, kommer följande nya lokaliseringar av statliga myndigheter och bolag att göras.

A. Till Östersund lokaliseras från nedanstående verk 1 150 tjänster.

Det gäller från (antal tjänster är ej offentliggjort):

Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsverket
Folkhälsoinstitutet
Myndigheter under Försvarsdepartementet
Försäkringskassan
Institutet för tillväxtpolitiska studier
Kronofogdemyndigheten
Kriminalvårdsstyrelsen
Naturvårdsverket
Verket för näringslivsutveckling
Statens Institutet för kommunikationsanalys

Till detta kommer att från statliga bolag ska 35@55 tjänster lokaliseras till Östersund fram till 2007. Vilka bolag det gäller finns ej angivet.

B. Till Gotland lokaliseras ca 450 tjänster från nedanstående verk.

Det gäller från (antal tjänster är ej offentliggjort):

Arbetslivsinstitutet
Försäkringskassan
Kronofogdemyndigheten
Riksantikvarieämbetet
Riksutställningar
Sida

Från statliga bolag, i allt väsentligt från Svenska Spel i Sundbyberg, ska 170@180 tjänster flyttas till Visby.

C. Till Karlstad/Kristinehamn lokaliseras 550 tjänster enligt pressmeddelandet av den 9 april.

Det gäller från nedanstående verk (antalet tjänster är ej offentliggjort):

Arbetsmarknadsverket
Elsäkerhetsverket
Myndigheter under Finansdepartementet
Konsumentverket
Räddningsverket
Statens institutionsstyrelse
Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete

Från statliga bolag ska 100@110 tjänster lokaliseras till Karlstad. Det är ej offentliggjort från vilka bolag tjänsterna ska tas.

D. Till Arvidsjaur lokaliseras ca 120 tjänster enligt pressmeddelandet den 9 april.

Det gäller från nedanstående myndigheter (antalet tjänster ej offentliggjort):

Arbetsmarknadsverket
Försäkringskassan
Kriminalvårdsstyrelsen

Från statliga bolag ska 10@20 tjänster lokaliseras till Arvidsjaur. Det är obekant från vilka statliga bolag tjänsterna ska komma.

Detta innebär att sammantaget 2 270 statliga tjänster och 315@365 arbetstillfällen i statliga bolag ska omlokaliseras.

Endast flyttning av jobb kommer i fråga. Några nya tjänster är inte aviserade.

4. En kartläggning av antalet kvinnor och män på dessa verk @ exklusive Kriminalvårdsstyrelsen där total oklarhet föreligger om vilka tjänster som ska flyttas eller möjligen nyinrättas; detta gör att ingen möjlighet föreligger att ens göra en kalkyl @ visar att det i hög utsträckning handlar om kvinnlig övervikt på de aktuella statliga verken.

Kartläggningen visar att de aktuella myndigheterna har detta antal anställda, kvinnor respektive män, andel i procent också angiven):

            Samtliga     Kvinnor            Män

            antal      antal %         antal %

Arbetslivs

institutet    402       240   60      162  40

Arbetsmarknads-

styrelsen 10314       6408 62 3906 38
Elsäkerhetsverket

42 16 38 26 62

Försvarets

materiel-

verk 2006 503 25 1503 75
Internationella programkont.

70 49 70 21 30
Kammarkollegiet

172 122 71 50 29

Kemikalieinspektionen

180 119 66 61 34

Konsumentverket

186 128 69 58 31
Naturvårdsverket

520 305 59 215 41
Riksantikvarieämbetet

533 316 59 217 41
Folkhälsoinstitutet

160 121 76 39 24
Inst. För kommunikationsa

34 19 56 15 44
Ljud- och bildarkivet

62 30 48 32 52
Ungdomsstyrelsen

50 34 68 16 32
Skatteverket/kronofogden

13 254 8813 66 4441 34
Försäkringskassan

15 086 12379 82 2707 18

5. Hur många tjänster handlar det då om i verkligheten?

Eftersom utredarens, förre riksdagsledamoten Jan Bergqvist (s), två utredningar tydligen inte följts helt under beredningen i Näringsdepartementet @ eller möjligen i de insynsskyddade förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet @ måste man utgå från utredarens egna beräkningar om antal tjänster som ska omlokaliseras.

Därefter måste man procentuellt reducera till antalet omlokaliserade tjänster eftersom antalet ej blivit 2 487 utan 2 270 (91 % av antalet föreslagna tjänster).

På så sätt kan man få en någorlunda säker bild av vilka arbetsplatser som kommer att flyttas från Stockholm @ och nuvarande befattningshavare finna att deras arbete värderats lågt av staten som arbetsgivare.

Utredaren Jan Bergqvist föreslog att följande antal statliga tjänster skulle flyttas:

Antal Andel kvinnor Flyttade

       Procent kvinnojobb

Arbetslivsinstitutet 70, 60, 42

Arbetsmarknadsverket 700, 62, 434

Elsäkerhetsverket 24, 38, 10

Försvarets materielverk 100, 25, 25

Försäkringskassan 500, 82, 410

Institutet för utvärdering av
Internationella utvecklingssamarbetet 15

Internationella programkontoret 60, 70, 42

Kammarkollegiet 17, 71 ,12

Kemikalieinspektionen 30, 66, 20

Konsumentverket 190, 69, 131

Kronofogdemyndigheten 170, 66, 112

Naturvårdsverket 80, 59, 47

Riksantikvarieämbetet 260, 59, 153

Räddningsverkets enhet för brandfarliga
och explosiva varor 20

Statens folkhälsoinstitut 150, 76, 114

Institutet för kommunikationsanalys 31, 56, 17

Statens ljud- och bildarkiv 30, 48,14

Ungdomsstyrelsen 40, 68, 27

Det blir tillsammans 2 487 jobb varav 1 610 kvinnor (35 tjänster har inte kunnat statistiskt genusbestämmas).

Därtill kommer från Svenska Spel i Sundbyberg 200 jobb och från Vattenfall i Råcksta troligen 115@165 arbetstillfällen. Andelen kvinnliga tjänstemän i Sundbyberg är mycket högt, vilka tjänster som ska flyttas från Vattenfall finns ännu inte några besked om. Det kan också noteras att några tjänster flyttas från Kalmar, inte dit.

Vad som nu framträder tydligt är alltså att ungefär två tredjedelar av de tjänster som nu ska omlokaliseras för närvarande innehas av kvinnor.

6. Vad vi ser är alltså en planerad ökning av kvinnoarbetslösheten i Stockholmsområdet.

Det handlar om tre olika kategorier:

dels ca 1 500 tjänster i de nuvarande statliga verken,
dels ytterligare 300@500 från de nedlagda försvarsförbanden,
dels sannolikt minst 200 tjänster som nu finns vid statliga bolag i Stockholmsregionen.

Totalt handlar det därmed om 2 000@2 200 kvinnor som kommer att mista sin försörjning @ i den mån de inte väljer att flytta med till Arvidsjaur, Östersund, Visby eller Kristinehamn/Karlstad, något som ju inte kan vara tanken med ersättningsjobb för förlorade militära arbeten.

Dessa ytterligare dryga 2 000 arbetslösa kvinnor ska läggas till de ovan redan dryga 23 000 arbetslösa kvinnor som finns redan nu i Stockholms län.

7. Eftersom regeringen @ enligt finansminister Pär Nuder (s) i riksdagen den 14 april 2005, likaså enligt ordföranden i riksdagens näringsutskott Marie Granlund (s) i riksdagens allmänna debatt den 13 april 2005 @ tar ansvar för hela Sverige, blir den naturliga frågan vilka åtgärder regeringen och dess stödpartier planerar för de nya arbetslösa kvinnor som man nu planerar för i Stockholmsområdet.

Eftersom avsikten knappast kan vara att de friställda ska konkurrera om andra statliga, kommunala eller landstingskommunala tjänster, måste avsikten vara att de friställda ska finna sin framtida utkomst inom privat företagsamhet.

Med så många nya friställda, kan dock utrymmet för nyföretagande bli begränsat varför särskilda åtgärder kan behövas för att stimulera nyföretagandet inom Stockholmsregionen, särskilt för nyligen friställda, tidigare statsanställda, kvinnor, många med betydande försörjningsansvar.

Det är mot bakgrund av ovanstående som jag önskar att få till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet få ställa följande fråga:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidtaga för att möjliggöra för de tusentals kvinnor som nu, försåvitt de inte väljer att följa med sina utflyttade jobb till andra orter i landet och därmed saboterar regeringens och stödpartiernas ersättningsjobb för förlorade militära jobb på dessa orter, att finna sin nya utkomst inom den privata företagsamheten i Stockholms län, endera som anställda eller som nya företagare?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:526, näringslivsstrukturen i Stockholms län för friställda kvinnor

Interpellationsdebatt 2004/05:526

Webb-tv: näringslivsstrukturen i Stockholms län för friställda kvinnor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 19 Thomas Östros (S)
Fru talman! Gunnar Andrén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra det möjligt för de kvinnor som berörs av omlokaliseringen av statlig verksamhet till följd av omställningen av försvaret förra året att finna sin nya utkomst inom den privata företagsamheten i Stockholms län, antingen som anställda eller som nya företagare. Jag känner stor förståelse för den oro som de anställda i berörda myndigheter just nu kan känna. Jag är medveten om att en stor del av de sysselsatta inom den statliga sektorn är kvinnor och att det därför i stor utsträckning är kvinnor som berörs av omlokaliseringarna. Detta förstärks också av att ett flertal mansdominerade myndigheter redan ligger utanför Stockholm, bland annat till följd av tidigare omlokaliseringar av statliga verksamheter. Det kan givetvis ändå vara problematiskt för de personer som berörs av omlokaliseringen. Regeringen har utfärdat omfattande riktlinjer för vad som ska gälla vid organisations- och strukturförändringar inom staten. I dagsläget vet vi inte hur många som väljer att följa med i utflyttningen. För dem som väljer att inte flytta med är målsättningen att dessa personer snabbast möjligt ska få nytt jobb. Inom staten gäller det så kallade trygghetsavtalet som omfattar arbetstagare som är eller förväntas bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Avtalet ger möjlighet till olika former av individuellt stöd, exempelvis inskolningslön, praktik, hjälp att starta eget, kurser, kompletterande utbildning eller omskolning med mera. Den som väljer att inte flytta med vid en omlokalisering omfattas av avtalet. Jag kan dock konstatera att Stockholms län har en förhållandevis god situation när det gäller arbetslöshet bland kvinnor jämfört med andra län. Enligt SCB:s AKU, arbetskraftsundersökning, för fjärde kvartalet 2004 ligger den öppna arbetslösheten i Stockholms län bland kvinnorna under genomsnittet för hela landet. När det gäller nyföretagandet i Stockholm så ligger det högst av samtliga län, både som andel av befolkningen och i förhållande till befintlig företagsstock. Företagsamheten bland kvinnorna, mätt som andel företag där företagaren är en kvinna per 1 000 kvinnor i åldern 16-64 år var 4,1 på riksnivå för såväl 2002 som 2003. Företagsamheten 2003 för kvinnorna var, mätt med motsvarande mått, 6,6 i Stockholms län och översteg alltså riksnivån. I december 2004 gav länsarbetsnämnden i Stockholms län en positiv bild av arbetsmarknaden i länet för 2005. Man konstaterade att den negativa sysselsättningsutvecklingen i länet hade nått sin botten. Under 2005 bedöms antalet sysselsatta öka med 8 000 personer eller 0,8 %. Enligt länsarbetsnämndens undersökning räknar 40 % av företagen i Stockholms län med en ökad efterfrågan på personal under 2005. Det gäller bland annat inom uppdragsverksamhet, informations- och kommunikationsteknologi och detaljhandel, tjänstesektorer som tillsammans genererar mer än hälften av arbetstillfällena i länet. Länets näringslivsstruktur har en hög andel kunskapsintensiv uppdragsnäring samt koncentrationer av företag inom bland annat finans-, informations- och kommunikationsteknologisektorn, IKT-sektorn. När efterfrågan ökar inom dessa branscher gynnas Stockholmsregionen mer än andra. Det är mycket viktigt att stärka företagandet generellt. När det gäller möjligheter att starta egna företag genomför regeringen nu steg för steg ett program för att ytterligare stärka förutsättningarna för företagande. Programmet innehåller ett åtgärdsprogram med ca 300 förbättringar för att förenkla företagens service och administration, en nationell satsning för att öka ungdomars intresse för entreprenörskap och ett program för att underlätta kommande generationsskiften i företag sedan arvs- och gåvoskatten avskaffats. En särskild satsning sker också för att stimulera de små och medelstora företagen att utnyttja sin exportpotential, och 2 miljarder kronor satsas för att säkerställa tillgången på kapital för de företag som befinner sig i skärningspunkten mellan idé och färdig produkt. För att skapa bättre förutsättningar särskilt för kvinnor och invandrare samt för kooperativt företagande har regeringen bland annat avsatt 54 miljoner årligen som ett särskilt stöd. Dessutom får ungefär 8 000 personer årligen stöd till start av näringsverksamhet, starta-eget-bidrag. Sammantaget ser jag alltså goda möjligheter för de kvinnor som berörs att på sikt få nya jobb inom privat eller offentlig sektor eller som egenföretagare.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 20 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag ber att få tacka näringsministern för svaret på en onekligen ganska svår fråga, för arbetsmarknadspolitik och näringspolitik är svårt men viktigt. Inledningsvis noterar jag att Feministiskt initiativs företrädare som vanligt när vi diskuterar verkliga kvinnofrågor inte är närvarande i kammaren. Det är alltid på det viset att de när det gäller kvinnors specifika situation håller sig borta. Det intressantaste i svaret tycker jag ändå, om allt annat skalas bort, är erkännandet av att försvarsnedläggningen, som av olika skäl var nödvändig - det bestrider jag inte - har betytt att en mängd manliga militärer blivit friställda på olika områden runtom i landet. Det får i huvudsak betalas av friställda kvinnor i Stockholms län. Det är tyvärr priset. Riksdagen har över huvud taget inte tagit ställning till om detta var avsikten. Tage Erlander brukade säga: Det finns ingenting så användbart som en god teori. Statsrådet Östros, som är väl bevandrad i den marxistiska litteraturen, har säkert läst Ernst Wigforss från 1928. Han ställde den mycket centrala frågan: Har vi råd att arbeta? Lite längre framåt i tiden har vi Myrdal, Ohlin och så vidare. De har ett bra svar, nämligen att penningekonomin är en sak. Men vi får aldrig göra så att det inte blir lönsamt att arbeta. Konklusionen är att det alltid ska vara lönsamt att arbeta, och det är vad också Wigforss säger. Sedan har man olika tekniska lösningar på detta. Det problem som vi får i detta lilla län, som ändå består av nästan 1,9 miljoner människor, är att det blir en ökad arbetslöshet. Det är inte oppositionen orsaken till, utan det är regeringen som medvetet har sett till att ytterligare ungefär 2 000 eller 3 000 personer på kvinnosidan friställs - det exakta antalet kan diskuteras. Naturligtvis kan många olika åtgärder vidtas. Jag återkommer gärna till detta, för jag väntar mig att frågan om vad Folkpartiet vill så småningom kommer. Med tanke på den idélöshet som präglar regeringen i den här frågan förstår jag att man måste söka stöd någon annanstans. Men nu tycker jag att man ändå måste säga att regeringen faktiskt har gjort någonting här, nämligen införandet av trängselskatt. Det leder, fru talman, till 200-400 nya informationsjobb, men inte i det här länet utan det blir någon annanstans. Häromdagen såg jag att kronofogdemyndigheten utlyste 25 nya tjänster. Det är klart att det också är en form av sysselsättning, men det är ju inte det som behövs. Vad som behövs är i stället ett stimulerande av arbetsutbudet och av företagandet. De åtgärder som regeringen vidtar är så enormt inriktade på att hålla nere den statistiska arbetslösheten. Men att däremot se till något så fundamentalt som att vi inte får stopplagar utan att vi får startlagar så att det därmed blir möjligheter för många nya kvinnor - kvinnor som kommer från den offentliga sektorn där i stort sett hälften av dem som jobbar är kvinnor - att starta företag är exempel på åtgärder som totalt lyser med sin frånvaro.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 21 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Jag ska inte utnyttja min talartid fullt ut men vill säga följande. I svaret säger näringsministern att det är mycket viktigt att stärka företagandet generellt. Det instämmer jag givetvis i. Ministern pekar också på ett åtgärdsprogram för regelförenklingar för näringslivet som regeringen och stödpartierna har tagit fram och presenterat för riksdagen. Löften från regeringen om regelförenklingar har under de senaste åren stått som spön i backen. Ändå beräknas den totala samhällsekonomiska kostnaden vara häpnadsväckande 140 miljarder kronor för den här hanteringen. Det gäller då för företagen, för myndigheter och för andra. Min fråga till näringsministern blir därför: När kommer det konkreta tidsatta förslag som faktiskt kan omsättas i verkligheten, för historien förskräcker?
Thomas Östros (S)
Anf. 22 Thomas Östros (S)
Fru talman! Gunnar Andrén tar ansats i Ernst Wigforss. Det är faktiskt lovande eftersom Wigforss är en av de stora tänkarna bakom framväxten av det moderna Sverige - en tänkare som också var övertygad om att staten, regering och riksdag, har stora möjligheter att bekämpa arbetslöshet. Det är också socialdemokratins allra främsta uppgift. Vi är inte på något sätt nöjda. Men vi tillhör de bästa i Europa. Få länder i Europa har lyckats hantera den internationella lågkonjunkturen så pass framgångsrikt som vi har gjort, men vi ska fortsätta med att pressa tillbaka arbetslösheten och nå vårt mål om 4 % öppen arbetslöshet på vägen mot full sysselsättning. Det är roligt om också Gunnar Andrén efter att ha läst Ernst Wigforss känner att detta är en viktig fråga. Vad vi nu ser är den typiska utvecklingen på arbetsmarknaden när en ekonomi vänder från lågkonjunktur till högkonjunktur. Svensk exportindustri går oerhört starkt. Vi har ett bytesbalansöverskott som är större än någonsin. Förra året - då handlade det om 200 miljarder kronor - sålde vi mer varor till världen än vi importerade från världen. Exportindustrin är alltså oerhört framgångsrik på tuffa globala marknader. De rationaliserar. Produktiviteten ökar, och de anställer inte så många människor av naturliga skäl eftersom de hela tiden arbetar med att producera mer per arbetad timme. Det som händer är att det spiller över i investeringar. Nu ökar svensk industri sina investeringar mycket kraftigt - 20 % upp i år. Det i sin tur spiller över på servicesektorn. Vad vi nu ser, inte minst i Stockholm, är hur servicenäringarna ökar. Det gäller då de som är riktade mot industrin - IT, telekom, transporter, avancerade ingenjörstjänster och olika typer av tjänstesektorer som levererar till industrin. Vi har fått en ökning av den privata sysselsättningen under det senaste året. Men det räcker inte, tycker vi, utan vi måste komma mycket längre för att nå ned till 4 % öppen arbetslöshet. Men Stockholm är det län och den stad som nu visar vägen i form av en ökning av sysselsättningen. Naturligtvis måste människor som hamnar i arbetslöshet ha bra åtgärder för att få möjlighet att efterfråga de nya jobben eller starta eget. Jag har redovisat vad staten gör för sina anställda för att man ska ha trygghet i den omvandlingen. Det är ingen lätt sak för individerna, men de har rätt att begära det stöd som de nu ska få. Det som Gunnar Andrén undviker är frågan, som han själv formulerar det, om att försvarsnedläggningen är nödvändig. Ja, det är vi överens om, men måste inte staten då ta ett ansvar för att se till att de orter som är uppbyggda kring försvaret får en chans att överleva och att de människor som bor på de orterna kan känna framtidstro och framtidshopp? Gunnar Andrén själv kommer från en del av Sverige som just har fått den typen av stöd, Sundsvall, där vi har statliga myndigheter utlokaliserade. Folk protesterade mot att myndigheter skulle flyttas från Stockholm till den delen av landet. Det har varit bra och framgångsrikt för myndigheterna. Det har skapats en väldigt intressant arbetsmarknad i den regionen. Vi har rader av exempel i Falun, Borlänge och runtom i landet på utlokaliseringar. Det är en rimlig politik. Då måste man ta ansvar för personalen i Stockholm som inte vill följa med, och det gör vi. Till Ulf Sjösten måste jag säga att frågan är om Ulf Sjösten har hängt med i utvecklingen på detta område. På riksdagens bord ligger förslag om 291 konkreta förenklingar. På riksdagens bord ligger till exempel en proposition om förenklad miljöprövning vid etablering av industrier. Det är en väldigt viktig förenkling som gör att kortare tid leder till fler investeringar och fler nya jobb.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 23 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag skulle vilja säga två saker till statsrådet. Jag slutade inte med Ernst Wigforss, utan jag läste också Fri eller dirigerad ekonomi? från 1936 av Bertil Ohlin. Där får man mera av recept på vad som behövs. Hur vi ska fördela köpkraften svarar Ernst Wigforss på, och det är Myrdal och Ohlin med på också. Men hur vi får en kraftfull tillväxt i ekonomin, där rekommenderar jag läsning av 1936 års version av Bertil Ohlins bok. Då får man helt andra svar. Det borde man ha läst som fil. lic. i ekonomi. Sedan tar statsrådet upp frågan om vi ska ha utlokaliseringar och ta ansvar för nedläggning av jobben. Jag bestrider inte att staten där naturligtvis har ett ansvar. Men hur tar man det? Jag kan säga för Folkpartiets del att vi inte tycker att det är något fel att förlägga ny statlig verksamhet ute i landet. Det kan man göra på massor av håll, om man har sådana jobb. Men det är inte detta det är fråga om den här gången. Jag tycker att man alltid ska pröva det, oavsett om det gäller Västerås, Uppsala, Arvidsjaur och så vidare. Men det är inte det som regeringen har beslutat. Den här gången har regeringen beslutat att flytta jobb och åstadkommer därmed inte ett nytt jobb - ja, kanske några - och det drabbar en region och i det här fallet framför allt kvinnor. Om det hade varit så att vi hade haft den enorma tillväxt i Stockholm som statsrådet talar om hade det inte varit några problem. Man kan alltid diskutera statistik, men tyvärr är den fortfarande uppåtriktad när det gäller arbetslösheten i Stockholm. Jag tycker inte att vi ska ha en stor diskussion om det, det kan alltid diskuteras hur man mäter. Däremot är det en annan sak som är väldigt problematisk. Som statsrådet säger har vi en väldigt hög produktivitetstillväxt i den exportledda sektorn. Det går jag med på, så är det. Konjunkturinstitutets Ingemar Hansson svarade på en fråga direkt att den var ungefär 4 % förra året. Men hur mycket är den då i den offentliga sektorn? Det är mycket svårare att mäta den, det är jag den första att medge, till exempel inom sjukvård och utbildning. Men, tyvärr, när han mäter den för förra året får han den till 0,0 %. Detta är ett bekymmer. Vi har en tillväxt i exportsektorn som ligger på 4 %, men i den offentliga sektorn har vi ingen utveckling alls. Detta är ett stort problem. Det kommer att få effekter på sysselsättningen för kvinnor i Stockholms län, om man inte vidtar andra åtgärder. Det är dem som jag efterlyser. Jag tycker till exempel att om man ideologiskt inför en stopplag borde man se till att få en startlag - det är klichémässigt, det inser jag. Men det är väldigt viktigt att se till att kvinnor får mycket lättare att starta företag inom de delar som nu är skattefinansierade och offentliga. I svaret ser jag tyvärr inte ens en antydan till förståelse för att sådana inlåsningar som vi har är ett problem. Vi måste göra väldigt mycket mer på företagsamhetens område för att inte få en dirigerad ekonomi, som statsrådet är en god exponent för. Det är i huvudsak genom Ams allt ska gå. Det är dit man ska gå om man ska få pengar. Men jag menar att vi måste se till att det blir lätt att starta företag. Det måste till och med bli lättare. Då kanske man måste göra andra saker, som jag får återkomma till.
Ulf Sjösten (M)
Anf. 24 Ulf Sjösten (M)
Fru talman! Jag hänger med, näringsministern. Problemet är de ständiga löften om förbättringar som regeringen har levererat - regelförenklingar, 3:12-regler och mycket annat - som inte har infriats. Kostnaden för företagen, alltså vad den administrativa bördan kostar för företagen, har stigit kontinuerligt och stiger fortfarande. Det är det stora problemet. Det skapar en osäkerhetskänsla som är skadlig för svenskt näringsliv. Det är min poäng, och så är det.
Thomas Östros (S)
Anf. 25 Thomas Östros (S)
Fru talman! Jag hoppas att Gunnar Andrén ursäktar om jag denna gång börjar med att bemöta Ulf Sjösten. Jag är inte på något sätt imponerad över Moderaternas arbete för förenklingar. Vi har lagt fram närmare 300 konkreta förlag på bättre service, kortare handläggningstider och nya arbetssätt för att förbättra företagarnas vardag. Moderaterna har lyckats klämma ur sig 14, varav nästan alla finns bland våra 300. Det visar väl att något större engagemang, kunskap och intresse för denna fråga inte finns hos Moderaterna. Vi samarbetar mycket intimt med dem som har kommit längst på det här området, holländarna som har jobbat under ett par år, med att inte bara lägga fram konkreta förslag utan också sätta skarpa mål för vad vi ska nå efter det att förslagen är genomförda. Det kommer vi också att lägga fram förslag till riksdagen om, skarpa målsättningar och uppföljningar så att vi når en bättre vardag för företagarna. Det här är inte något glamoröst arbete. Det är ett hårt, långsiktigt och målmedvetet arbete som behövs. Hos Moderaterna är man inte i någon större utsträckning beredd att ge sig in i något sådant. Det enda näringspolitiska förslag jag har sett från Moderaterna som är tydligt är att sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna och att förkorta a-kasseperioderna för arbetslösa människor. Där lägger ni hela bördan. Det är de som ska bidra till att förbättra för Sverige. Jag tror att det kommer att bli oerhörda svårigheter för er med det budskapet i det kommande valet. Till Gunnar Andrén skulle jag vilja rekommendera en bok av Nils Karleby. Det är läsning från 1920-talet som mycket har påverkat Sveriges utveckling, Socialismen inför verkligheten . Det är en grundbult för socialdemokratins syn. Det handlar om att ha insikten om att vi behöver både välfärdsprojekt, fördelning och rättvisa och ett sprudlande starkt näringsliv. Vi behöver både offentlig sektor som är stor och kraftfull för att kunna hjälpa människor och en marknadsekonomi som konkurrerar internationellt. Det är absolut min syn. Jag tror att dessa befruktar varandra. Det som är tråkigt med svensk borgerlighet är att man börjar tappa denna koppling, att befrukta näringslivet med god utbildningspolitik, god barnomsorg, god äldreomsorg. Det gör att människor vågar, orkar och kan vara aktiva och engagerade innovatörer i små och stora företag. Och tillbaka: För att vi ska ha en stark offentlig sektor behöver vi ett väldigt starkt utvecklat näringsliv. Sveriges resultat är inte så tokigt. Under de senaste tio åren, då vi haft en socialdemokratisk regering, har vår tillväxt varit bättre än genomsnittet i OECD och den europeiska unionen. I år kommer vi att ha dubbelt så hög tillväxt som de länder som ingår i eurozonen. Vi har starkare offentliga finanser än nästan alla andra europeiska länder. Vi har lägre arbetslöshet. Jag träffade en ungersk kollega häromdagen. Dagen innan var jag till Berlin och träffade min tyska kollega. Jag träffar rader av kolleger från Europa som vill veta vad det är som Sverige gör som gör att vi i europeiska sammanhang framstår som mycket framgångsrika. Det som de får höra från mig är: Vi är inte ett dugg nöjda. Vi måste vidare. Ned med arbetslösheten! Upp med sysselsättningen! Fortsätt att fördela rättvist! Därmed ser väldigt många europeiska länder Sverige som en vägvisare när det gäller att komma framåt. Den skandinaviska modellen är återigen en förebild för väldigt många. Gunnar Andréns recept är att privatisera akutsjukhusen. Jag tycker att det är torftigt. Inte ger det några nya jobb. Det blir snarare rationaliseringar och färre jobb. Att det skulle vara lösningen på problemet med sysselsättningen tvivlar jag på.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 26 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag sade inte att en privatisering av sjukhusen skulle vara Folkpartiets lösning. Men jag hoppar över det. Jag kan inte debattera på den nivån. Jag har också läst Nils Karleby som skrev sin bok i början av 20-talet. Han var väldigt mycket befryndad med de andra ekonomerna som vi har nämnt här. Jag har uppfattat det så att Karlebys recept inte har genomförts av Socialdemokraterna, utan det har blivit nästan bara fördelningsdelen - jag tar tillbaka det. Hela Amstänkandet är ett led i detta. Jag har tre konkreta förslag. Vad kan man göra? Ni säger alltid att vi måste spara på annat. Men om man ska uppnå Wigforss idé om fler i arbete måste man vidta åtgärder. Mitt första förslag är: Slopa arbetsgivaravgiften för en person per företag. Det är ett väldigt konkret förslag. Det andra förslaget är att man åtminstone bör överväga och se till att göra de svarta hushållstjänsterna vita i stället. Det vore väldigt bra och skulle innebära en enorm utveckling för skattekraften, och det har man genomfört i andra länder. Det tredje förslaget är att man bör kunna avsätta vinstmedel i ett företag för framtida investeringar, alltså att föra över vinstmedel från ett litet företag till ett annat. Den här typen av näringspolitiska åtgärder hade gagnat, kanske inte Wallenbergsfären så mycket men väldigt många kvinnor som inte har så mycket kapital att de har råd att göra stora investeringar i början av sin verksamhet.
Thomas Östros (S)
Anf. 27 Thomas Östros (S)
Fru talman! Det är roligt att Gunnar Andrén har läst Nils Karleby. Han har varit en verklig vägvisare för socialdemokratin. Om man ska peka på något ideologiskt och teoretiskt fundament som har utvecklat marxismen i en riktning som har gjort Sverige till ett av världens främsta välfärdsländer med ett av världens starkaste privata näringsliv är det just Nils Karleby. Idén är ju att man måste låta näringslivet fungera under fria och goda villkor. Att socialisera är ingen klok idé. Däremot måste man med lag och med stark fackföreningsrörelse se till att värna människor, miljö och många andra viktiga delar i ett samhälle, och det tycker jag att vi har gjort ganska framgångsrikt i Sverige. Sverige har två starka kännetecken som ibland kan tyckas motsäga varandra. Vi har en stor och stark offentlig sektor och väldigt mycket marknad. Det är den svenska modellen. Vi är mycket mer avreglerade än de flesta andra länder när det gäller marknadsekonomin. Vi har väldigt lite hinder och få speciella regler. Om man jämför Sverige med exempelvis Centraleuropa är det väldigt lätt att etablera sig i tjänstesektorn här. Men vi har en stor offentlig sektor, och den värnar vi socialdemokrater om. Vi tror att det är precis det som människor vill ha i ett modernt samhälle - bra barnomsorg och bra skola. Nu ökar antalet företagare kraftigt i Sverige. Det har blivit 10 000 fler. Vad tror Gunnar Andrén att det beror på? Jo, man börjar se att det kommer lite mer efterfrågan. Industrin efterfrågar småföretagens tjänster. Människor börjar efterfråga mer produkter och tjänster. Då kan företagarna sälja. Vi genomför skattereformer när det behövs. Det var ju radikalt att avskaffa arvs- och gåvoskatten som vi gjorde vid årsskiftet. Vi har fått mycket uppskattning från familjeföretagare för detta. Det var en konkret åtgärd för att underlätta deras vardag.

Intressenter

Frågeställare

Gunnar Andrén
Gunnar Andrén

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.