Näringslivets förutsättningar i Västerbotten
Interpellation 2009/10:246 av Baylan, Ibrahim (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-02-12
- Inlämnad
- 2010-02-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-03-04
- Sista svarsdatum
- 2010-03-05
- Besvarad
- 2010-03-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 februari
Interpellation
2009/10:246 Näringslivets förutsättningar i Västerbotten
av Ibrahim Baylan (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I Västerbotten finns det stora råvarutillgångar som bidragit och bidrar till sysselsättning och exportinkomster för hela vårt land. Det senaste året har dock varit tufft för industrin i länet.
Följande text publicerades i Västerbottenskuriren den 10 februari:
”Nästan 50 procent fler personer i länet var utan jobb under januari i år jämfört med samma månad förra året, det är fler än det varit på mer än tio år.
Det var 46 procent eller 4 381 fler arbetslösa och inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i januari 2010 jämfört med januari 2009, enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen.”
För den borgerliga regeringen som gick till val 2006 och vann på löften om fler jobb så måste detta betraktas som ett stort misslyckande.
Dock finns det ändå hopp, om det förs en aktiv näringspolitik med fokus på sysselsättning och tillväxt.
Näringslivet i länet har vid ett flertal tillfällen framfört krav på infrastrukturinvesteringar, såsom byggandet av Norrbotniabanan, som möjliggör en ökad expansion och därmed en ökad sysselsättning, som trots vallöfte från Maud Olofsson ännu inte fått något klartecken. Även frågan om transportstödet till Volvo Lastvagnar i Umeå, inte minst efter regeringens beslut om nedskärningar, brukar tas upp som en viktig fråga för sysselsättningen i länet.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till näringsministern:
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att stärka förutsättningarna för näringslivet i Västerbotten?
När avser näringsministern att ta initiativ till att vallöftet om bygget av Norrbotniabanan fullföljs?
När avser näringsministern att ta initiativ till att transportstödet till Volvo Lastvagnar i Umeå återställs?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:246
Webb-tv: Näringslivets förutsättningar i Västerbotten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:91 Fredagen den 19 marsProtokoll 2009/10:91 4 § Svar på interpellation 2009/10:246 om näringslivets förutsättningar i Västerbotten
Protokoll från debatten
Anf. 21 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Ibrahim Baylan har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka förutsättningarna för näringslivet i Västerbotten, om transportstödet till Volvo Lastvagnar i Umeå samt om initiativ till bygget av Norrbotniabanan.
Tillväxt och konkurrenskraft främjas framför allt av goda generella villkor för företagande och entreprenörskap. Därför genomför regeringen 172 insatser för jobb och företagsamhet under mandatperioden. Dessa insatser syftar till att det ska bli mer självklart, enklare och lönsammare att starta och driva företag i Sverige. Exempel på åtgärder är regelförenklingsarbetet, förbättringar av trygghetssystemen för företagare, satsningar på forskning och innovation, insatser för att stärka företagens tillgång till finansiering, sänkningar av arbetsgivaravgifter och egenavgifter med mera. Ett ytterligare exempel är nedsättningen av elskatten, något som bland annat näringslivet i Västerbotten har stor nytta av.
Bevakning och hantering av situationen beträffande varsel i olika branscher och i olika delar av landet hanteras med stöd av regionala samordnare, en metod som fungerar väl och som uppmärksammats av OECD.
När det gäller förutsättningarna i Västerbotten vill jag nämna regeringens strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Regeringen har genomfört drygt 140 åtgärder som tillsammans stärker landsbygdernas tillväxtmöjligheter och attraktionskraft. Det handlar exempelvis om förändringar av strandskyddet, satsningar på enskilda vägar, bredbandsutbyggnad, satsningar på Sverige - det nya matlandet och turism.
Inriktningen för regeringens regionala tillväxtpolitik har sin tyngdpunkt i långsiktiga strategier kombinerat med ett starkt regionalt och lokalt inflytande. Det är genom egen kraft, byggd på de förutsättningar som kommuner och regioner själva har bäst kunskap om, som man kan skapa en långsiktigt god jordmån för företag och därmed fler jobb.
Syftet med transportstödet är att kompensera för de merkostnader för transport som företag i de fyra nordligaste länen har. Principerna för stödet är mer till norr än till söder, mer till inlandet än till kusten och mer till de mindre företagen i förhållande till de större. Regeringen har höjt anslaget till stödet med 100 miljoner kronor sedan 2006, vilket ökat förutsättningarna särskilt för de mindre företagen i Västerbottens inland att växa.
Riksdagen beslutade i december 2008 om ramarna för utveckling av transportsystemet. Totalt omfattar ramarna 417 miljarder kronor fördelat på 200 miljarder för drift och underhåll av vägar och järnvägar samt 217 miljarder för investeringsåtgärder med mera. Regeringen slutbereder för närvarande förslaget till nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen för perioden 2010-2021 och länens förslag till regionala planer. Det går inte att föregripa denna process och i dag ge besked om enskilda projekt.
Utöver detta har regeringen 2009-2010 satsat närmare 11 miljarder kronor i en närtidssatsning på infrastruktur. Detta innebär för Västerbottens del rejäla förstärkningar, inte minst på E4 och E12 i Umeå, på stambanan mellan Boden och Umeå, på underhåll och bärighetsförbättringar samt på enskilda vägar. Detta är efterlängtade satsningar som tidigare regering utlovat delar av men aldrig någonsin genomfört.
Anf. 22 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Tack, fru näringsminister, för interpellationssvaret!
Interpellationen är föranledd av de alarmerande nyheter som kommer om utvecklingen av arbetslösheten i Västerbotten. Vi kunde läsa för några veckor sedan, närmare bestämt den 10 februari, följande i Västerbottens-Kuriren: "Nästan 50 procent fler personer i länet var utan jobb under januari i år jämfört med samma månad förra året, det är fler än det varit på mer än tio år."
Utvecklingen på den här fronten är naturligtvis oerhört oroväckande, för jobb och arbete är grunden för hela den samhällsmodell som vårt gemensamma samhälle bygger på. Vår generella välfärdsmodell bygger på att människor har ett arbete både för den egna försörjningen och för att kunna vara med och bidra med skattemedel för att kunna finansiera välfärden.
Därför är det naturligtvis oerhört oroväckande att allt fler människor blivit arbetslösa i Sverige och i detta fall i Västerbotten. Det är själva bakgrunden till att jag har ställt interpellationen. Förutsättningarna för jobb och arbete är A och O för utvecklingen också i Västerbotten.
Jag har under ett antal år nu, närmare bestämt fyra år, efterfrågat ett antal besked från regeringen, framför allt om transportsektorn. I vårt glesbefolkade land, särskilt i den norra delen av landet, är transportmöjligheterna och infrastrukturen väldigt viktiga förutsättningar för näringslivet möjligheter att växa och därmed anställa fler människor. Näringslivet i norra Sverige har ofta pekats ut, inte minst bygget av Norrbotniabanan, som en väldigt viktig förutsättning för långsiktig tillväxt och långsiktiga sysselsättningsmöjligheter.
Det här har blivit ännu mer aktuellt i dagarna sedan det har kommit besked om att det kommer att bli ännu dyrare, i alla fall enligt skogsbranschen, att transportera gods via vatten på grund av de förändrade kraven på den fronten. Då blir de alternativa transportvägarna viktiga.
Det är mot den bakgrunden som jag i fyra års tid har ställt den här frågan till regeringen. Vad har man för inställning till bygget av Norrbotniabanan, och när kommer ett besked om detta? Varje år när jag har ställt frågan har det hetat att det kommer ett besked om ett år. Jag har tidigare ställt frågan till näringsministern, och jag har ställt den till infrastrukturminister Åsa Torstensson. Något besked har dock inte kommit.
Nu är det exakt sex månader till nästa riksdagsval den 19 september, och det besked jag får av näringsministern är att det kommer besked senare.
Jag skulle ändå vilja ge näringsministern möjlighet att lämna ett besked om sin inställning. Före valet var näringsministern närmast förnärmad när det fanns de som påstod att en borgerlig regering inte alls hade för avsikt att fullfölja bygget av Norrbotniabanan. Då var näringsministern närmast förnärmad och sade att det inte alls stämde utan att man absolut skulle göra det. Men efter valet har det, som sagt, varit tyst.
Jag skulle vilja ge näringsministern möjlighet att här och nu redogöra för sin inställning till bygget av denna bana. Är det ett onödigt lyxbygge, som en del, framför allt moderater, har hävdat tidigare? Eller är det en nödvändig förutsättning för tillväxtmöjligheterna i norra Sverige och för en viktig del av vår basindustri?
Anf. 23 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det har kanske inte gått Ibrahim Baylan förbi att det har pågått en global finanskris av sällan skådat slag som självfallet slår hårt när det gäller arbetslösheten. Sverige har ändå klarat sig relativt väl jämfört med många andra länder, om vi ser vad som händer i Europa, i Grekland, Spanien, Portugal och många andra. Tack vare att vi har skött den offentliga ekonomin är Sverige i ett mycket bättre läge. Dock har exportindustrin det fortfarande tufft, och det gör att vi måste fortsätta att jobba för att stärka den delen av vår ekonomi.
Det som är viktigt för Västerbotten är naturligtvis först och främst ett gott företagsklimat. Och har vi sänkt skatterna med 50 miljarder totalt för företagen spelar det också en roll för möjligheterna att överleva i en så här svår situation. Vi har tillfört extra resurser till Almi för att kunna klara den här delen. Vi har låtit företagen skjuta upp sina skatteinbetalningar. Allt detta har vi gjort för att de ska kunna överleva den svåra situation som finanskrisen har inneburit.
Det är den ena delen, att se till att det finns bra företagsvillkor.
Den andra delen är, precis som Ibrahim Baylan säger, bra infrastruktur. Det är intressant att det är just Socialdemokraterna och Ibrahim Baylan som tar upp detta, för när vi tillträdde fattades det 100 miljarder för den gamla planen.
Jag är lite överraskad över att Ibrahim Baylan inte vet hur planeringsperioderna är och hur planeringsbesluten går till. Möjligen beror det på att Ibrahim Baylan inte är så aktiv i riksdagen. Men det måste ändå vara klart att vi har en planeringsperiod som går ut nu och att det sedan ska fattas ett nytt beslut för den kommande perioden. Jag vet inte att någon annan information har gått ut i det sammanhanget.
När vi tillträdde fattades det 100 miljarder för den gamla planen. Det var protester i Burträsk och på många andra ställen i länet därför att det inte fanns några pengar till skötsel och underhåll. Ni sade bara en massa saker i planer, men ni tillförde aldrig motsvarande resurser. Vi håller på att städa upp efter er nu. Vi har tillfört resurser både i en närtidssatsning och långsiktigt så att vi kan komma i kapp.
Under lågkonjunkturen - vilket är viktigt - har vi kunnat både bygga enskilda vägar och sköta om det vägnät som vi har, men vi har också kunnat göra nödvändiga investeringar inte minst i Umeå. Umeå är en ort som har väntat länge på ett beslut om E4:an, och nu kan vi äntligen ta de första spadtagen och få det här att fungera.
Det är också viktigt att se när man nämner Norrbotniabanan: Det är klart att jag som Centerpartiets partiledare och riksdagsledamot från Västerbotten tycker att Norrbotniabanan är ett viktigt projekt. Men regeringen har inte tagit ställning i det sammanhanget.
Det är en sak som det är viktigt att konstatera, och Ibrahim Baylan kanske kan svara på det. Jag läste er egen budgetmotion, och där är Norrbotniabanan inte ens nämnd. Om man tycker att regeringen ska komma med ett besked i den frågan, innan man ens har behandlat den långsiktiga planen, är det anmärkningsvärt att man själv inte har nämnt Norrbotniabanan i sin egen budgetmotion. Det kan inte betyda annat än att Ibrahim Baylan nu talar som västerbottnisk riksdagsledamot utan att ha med sig partiet.
Det sista jag ville kommentera är arbetslösheten. De sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar innebär 104 miljoner kronor i sänkta kostnader för kommunerna i Västerbotten. Det rör 3 000 unga i kommunen. Detta vill ni ju ta bort! Det är alltså 3 000 unga som ska få besked av oppositionen att man inte ska satsa på dem: De behövs inte utan ska ut i arbetslöshet igen! Vad är det för signal? Om man tycker att det är viktigt att få ned arbetslösheten, varför vill man då skicka ut dessa 3 000 unga i Västerbotten i arbetslöshet igen - något som de är otroligt oroliga och rädda för?
Svara på frågan varför vi ska straffa unga om nu arbetslösheten är så hög!
Anf. 24 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Självbelåtenheten är oerhört stor hos näringsministern. Om självbelåtenhet skulle lönas av väljarna skulle Centerpartiet ha haft egen majoritet i Sveriges riksdag. Nu är inte situationen den. Tvärtom har Centerpartiet en väldigt kärv situation i opinionen. Man skulle kunna tro att detta kunde föranleda eftertanke och kanske till och med kursomläggningar.
En del påstår att detta beror på Maud Olofsson som partiledare. Det tror inte jag. Jag tror att det i grund och botten beror på den politik man för.
Man gick till val på en politik, och man fick många röster på den i orter som Umeå, Lycksele och Vilhelmina, men efter valet har man haft mer fokus på Stureplan i Stockholm. Detta har väljarna märkt. Det finns i dag en stor besvikelse hos många centerpartister, och den förstår jag. Jag förstår om de känner sig övergivna.
Anf. 27 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Också Ibrahim Baylan har fått nya talepunkter. En del är gamla, till exempel den om Stureplanscentern.
Jag vill bara beskriva att under den period som jag har fått vara ansvarig för landsbygdsfrågorna har vi genomfört 140 åtgärder för landsbygden. Sedan tänkte jag hämta lite inspiration från Socialdemokraterna och se va de har skrivit om landsbygdsfrågorna i sin budgetmotion. Jag kan konstatera att i hela deras budgetmotion finns ordet "landsbygd" inte ens nämnt! Vem tror att ett parti som inte ens kan stava till ordet "landsbygd" i sin egen budgetmotion kommer att lägga fram några skarpa åtgärder som räddar landsbygden?
Infrastrukturen är mycket tydligt kopplad till landsbygden. Jag har varit på många byakongresser, landsbygdsriksdagar och annat och haft diskussioner med byar runt om i landet om just infrastrukturen. Det var ju därför vi tillförde extra resurser till enskilda vägar. Vi har äntligen höjt anslagen till enskilda vägar - något som ni har dragit ned under åratal. Vi har äntligen höjt anslagen till skötsel, underhåll och tjälsäkring, så att vi nu har färre vägar än på länge med tjälskador på våren.
Man måste sköta vägnät. Man måste sköta järnvägsnät om de ska fungera. Men det har ni inte brytt er om.
Sedan säger Ibrahim Baylan att det fanns ett överskott i budgeten. Ni har ju själva skrivit att det fattas pengar i infrastrukturplanen! Det har ni själva beskrivit. Ni hade en långsiktig plan. Ni tog spadtag och beskrev vad ni skulle göra, men förslagen och satsningarna blir verklighet först när det finns pengar.
Därför säger jag att det vi nu håller på med är att försöka städa efter er och få ordning på infrastrukturnätet - både järnvägsnätet, vägnätet och bredbandsnätet - så att vi får en infrastruktur som håller ihop Sverige.
Nästa steg är den långsiktiga planen. Det beslutet ska tas nu under våren. Då kommer besked om de långsiktiga satsningarna för den kommande tioårsperioden. Det är inget konstigt i det, och det är inget som borde överraska den som har varit ordförande i trafikutskottet. Det kommer alltså besked.
Sedan är det viktigt att se de investeringar som har gjorts på E4, på E12, på stambanan och på det som finns i Umeå. Jag var på invigningen, och jag kan konstatera att till och med det socialdemokratiska kommunalrådet Lennart Holmlund var glad över den borgerliga regeringens besked. Man har ju väntat på detta i hur många år som helst och fått löften av den ena socialdemokratiska infrastrukturministern efter den andra, men det har aldrig skett något. Nu när vi har en borgerlig regering har vi möjlighet att vara med och påverka, och det är klart att jag också har varit med och påverkat detta. Nu kan vi ge dessa viktiga besked till umeborna.
Det är möjligen på grund av dåligt samvete som Ibrahim Baylan vill höja tonläget och kräva besked och kräva besked om andra projekt. Jag tror att vi har en väldigt hög trovärdighet i Västerbotten om man tittar på hur mycket infrastruktursatsningar vi gör.
Jag fick faktiskt inget svar på frågan hur höjda arbetsgivaravgifter för unga skulle kunna leda till att arbetslösheten inte påverkas. Jag fick inget svar på det. Om nu arbetslösheten är ett stort problem, vilket Ibrahim Baylan tar upp, är det ju jättekonstigt om man vill ta bort 104 miljoner från kommunerna och att dessa 3 000 unga nu ska kastas ut i arbetslöshet. Jag tror att de vill ha ett besked.
Jag tror också att de 3 000 företag som har fått 20 miljoner i sänkta egenavgifter vill ha ett besked från Ibrahim Baylan. Jag tror också att de landsbygdsbor som vet att Ibrahim Baylan tänker samarbeta med Miljöpartiet, som ju vill höja bensinskatten med 2 kronor, vill ha ett besked. Det är alltså många västerbottningar som vill ha besked om hur vi ska utveckla näringslivet i Västerbotten.
Anf. 28 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Det är helt uppenbart att Maud Olofsson försöker prata om allt annat än själva sakfrågan. Jag har en teori om varför det är på detta vis. Jag tror inte att Maud Olofsson i grund och botten har backat från sitt vallöfte. Däremot är det kanske lite bekymmersamt att få igenom det i regeringen.
När riksdagen senast tog ställning till Norrbotniabanan, under riksdagsåret 2003-2004, fanns det ett parti som kraftfullt motsatte sig förslaget. Jag läser i den motion som Moderata samlingspartiet den gången skrev. Man skrev att man kraftfullt motsatte sig bygget av Norrbotniabanan.
Jag tror att det är det som är Maud Olofssons stora bekymmer. Det är inte Socialdemokraterna. Det är inte de stora överskott som vi lämnade över. Man kunde faktiskt ha prioriterat att fortsätta bygget av Norrbotniabanan. Men det gjorde man inte, för man valde skattesänkningar.
Maud Olofsson! Jag är inte här för att hålla på med pajkastning. Är det någonting vi kan göra tillsammans för att se till att övertyga moderater i regeringen och för att se till att man kan fullfölja det här bygget? Detta är oerhört strategiskt viktigt för de norra delarna av Sverige, för Sverige som nation och för våra möjligheter att exportera mycket av de naturtillgångar som vi har i de norra delarna av Sverige.
Jag sträcker ut en hand, Maud Olofsson. Vi har tydligt deklarerat. Vi har tydligt motionerat i riksdagen. Vi har också tydligt anvisat en alternativ finansiering för detta byggande. Det avslogs av den borgerliga majoriteten med hänvisning till att man skulle återkomma senare. Man har hela tiden sagt att det kommer nästa år. Och nu är vi ett halvår före nästa val.
Då säger Maud Olofsson här att det kommer om några veckor. Okej, då sträcker jag ut en hand, Maud Olofsson. Är det någonting vi kan göra tillsammans för att se till att sätta tryck på det stora regeringspartiet, så att man medverkar till detta? Eller är frågan av den arten att den är förlorad? I så fall ska du ärligt medge det i stället för att försöka slå blå dunster i ögonen på väljarna.
Anf. 29 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag förstår inte att Ibrahim Baylan säger att jag försöker undvika sakfrågorna. Är inte sakfrågorna för Västerbotten, sysselsättningen och den delen infrastruktur, landsbygdsutveckling, företagsåtgärder, elskatter, transportstöd och arbetsgivaravgifter för unga? Är det inte det? Vad handlar det om?
Det är ju helheten av politiken som avgör Västerbottens framtid. Jag och den övriga regeringen har kunnat ge ökade resurser till kommunerna, kunnat sänka arbetsgivaravgifter och egenavgifter för företagen och kunnat se till att de unga har större möjligheter att få sysselsättning. Vi har gjort satsningar på infrastrukturen. Det handlar om satsning på forskningsmiljöer, sänkta elskatter och förbättrat transportstöd. Det är klart att det påverkar Västerbotten.
Därför blir jag jätteöverraskad när Ibrahim Baylan säger: Jo, men det enda som vi ska prata om är Norrbotniabanan.
Norrbotniabanan är extremt viktig för att man ska få en bra infrastruktur. Men det är också de satsningar som vi nu har gjort i Umeå. Det är också de satsningar som vi gör på enskilda vägar, så att skogsnäringen kan få ut sin skog från de olika skogsområdena.
Det är också viktigt att se att transportstödet - som jag förändrade när jag tillträdde och som jag ökade anslagen till - har gett nya möjligheter för de små företagen i Västerbottens inland att faktiskt konkurrera på ett bättre sätt.
Då har Socialdemokraternas tal hela tiden varit: Ja, men det drabbar Volvo Lastvagnar.
Ja, men jag prioriterar de små företagen. Sedan får Volvo Lastvagnar finna sig i att det blir något mindre i transportstöd till Volvo Lastvagnar. Det är också det som EU-kommissionen har krävt av oss. Men det är viktigt att se att de små företagen har fått ett mycket bättre läge.
Sedan kan jag konstatera att Ibrahim Baylan väljer att inte svara på frågan om ungdomarna. Vad tänker ni ge för besked till Västerbottens ungdomar, de 3 000 som nu ska kastas ut i arbetslöshet? Vad tänker ni ge för besked till alla de företag som fått sänkta egenavgifter och till glesbygdsborna som kan förvänta sig höjda bensinskatter när ni ska regera med Miljöpartiet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.