Näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar
Interpellation 2024/25:116 av Markus Selin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-16
- Överlämnad
- 2024-10-17
- Anmäld
- 2024-10-18
- Sista svarsdatum
- 2024-11-07
- Svarsdatum
- 2024-12-03
- Besvarad
- 2024-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Resurserna, värdekedjorna och delkomponenterna i svenska företag och svensk industri är ofta sammanflätade i en komplex helhet, utvecklas ständigt och är geografiskt utspridda eller globala. Ett antal beredskapssektorer och ett stort antal myndigheter arbetar med frågor med koppling till ekonomiskt försvar. Dessa områden är väsentliga vid upprätthållandet av en fungerande ekonomi i händelse av kris och krig.
Mot bakgrund av det som har framförts vill jag ställa följande frågor till statsrådet Carl-Oskar Bohlin:
- Tänker statsrådet ta några initiativ för att stärka näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiska försvar, och om så är fallet, vilka?
- Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att klargöra hur försörjningskedjorna ska kunna bestå eller byggas och för att tydliggöra förhållandena mellan stat, näringsliv och myndigheter, i händelse av kris eller krig?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:116
Webb-tv: Näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:42
- Protokoll 2024/25:42 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2024/25:42 Svar på interpellation 2024/25:116 om näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar
Protokoll från debatten
Anf. 67 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Markus Selin har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att stärka näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiska försvar, och i så fall vilka. Markus Selin har även frågat vilka initiativ jag avser att ta för att klargöra hur försörjningskedjorna ska kunna bestå eller byggas och för att tydliggöra förhållandena mellan stat, näringsliv och myndigheter i händelse av kris eller krig.
Låt mig säga att vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det rasar ett krig i Europa, och Försvarsberedningen konstaterade redan 2017 att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Samhällets aktörer måste således vidta åtgärder för att kunna möta och hantera ett väpnat angrepp.
Regeringen kraftsamlar nu för att bygga ett starkt totalförsvar och skapa en bättre balans mellan civilt och militärt försvar. I den nyligen presenterade totalförsvarspropositionen gav regeringen inriktningen för totalförsvarets uppbyggnad de kommande sex åren. Det handlar om historiska satsningar på 173 miljarder extra till det militära försvaret och 37 ½ miljard extra till det civila försvaret. Med försvarsbeslutet på plats ligger vägen utstakad för att bygga faktisk förmåga.
Uppbyggnaden av det civila försvaret måste ske skyndsamt och i nära samarbete med näringslivet. Privat-offentlig samverkan är en grundläggande förutsättning för att stärka vår förmåga, inte minst inom försörjningsberedskapen. Som ett led i arbetet med att stärka samverkan mellan privata och offentliga aktörer har regeringen inrättat det tvärsektoriella näringslivsrådet. Det är ett forum för ömsesidigt informationsutbyte och rådgivning i frågor av gemensam vikt för näringslivet, arbetstagarorganisationerna och staten avseende totalförsvar och krisberedskap. Sju möten har hittills genomförts, och rådet utvecklas fortlöpande.
En annan åtgärd som regeringen vidtagit är att tillsätta en nationell rådgivare för att stödja regeringens arbete med att stärka svensk försörjningsberedskap och stödja näringslivets beredskapsplanering, bland annat genom att bidra till utvecklad samverkan mellan statliga aktörer och näringslivet för att skapa ett starkt totalförsvar.
I totalförsvarspropositionen redogör regeringen för hur det ekonomiska försvaret ska förstärkas och utvecklas. En central uppgift blir att inrätta en struktur där Sveriges behov av försörjningsviktiga varor och tjänster kan identifieras som en del i uppbyggnaden av försörjningsberedskapen. I juli 2024 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Utredningen ska nu även analysera och redogöra för hur avtal om inköp av varor och tjänster för att trygga försörjningsberedskap kan ingås för att skapa en effektiv, enhetlig, förutsebar och långsiktig försörjning av samhällsviktiga varor och tjänster.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utifrån den stabila och långsiktiga grund som totalförsvarspropositionen utgör kommer regeringen tillsammans med näringslivet att fortsätta bygga ett starkt ekonomiskt försvar och en robust försörjningsberedskap.
Anf. 68 Markus Selin (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Bohlin för svaret. Jag ska gå rakt på sak och börja med vad jag, och vi socialdemokrater, tycker. Vi socialdemokrater vill se en ny myndighet för utveckling och uppföljning av näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiska försvar.
Det här kan jag argumentera för, fru talman, men låt mig lyfta blicken och göra det ordentligt. Världshaven täcker 70 procent av jordens yta. Global sjöfart transporterar mellan 80 och 90 procent av världens handlade varor, och detta gäller även Sverige.
12 procent av världens varor går via Suezkanalen. För ett par år sedan gick ett fraktfartyg på grund i kanalen, och det blev förstoppning. Denna förstoppning drabbade Sveriges industriproduktion ganska hårt och brutalt. Det slutade till exempel med att Scania i Södertälje, som tillverkar en av världens bästa lastbilar, fru talman, fick stoppa sin produktion, bara för att ett fraktfartyg gick på grund i Suezkanalen, något som fick följdverkningar.
Fru talman! I fjol kom 55 procent av Sveriges bnp från export. Sverige är ett mycket exportberoende land i Europas ena hörn, och 80 procent av det vi håller på med i Sverige sköts av privata företag. Det är egentligen grunden till att vi står här och debatterar detta i kväll. När 80 procent av vår bnp kommer från privata företag kan vi, genom att studera vad som nu sker i vår stökiga omvärld, med lite fantasi börja skönja vad som kommer att hända med Sverige i en större kris eller i krig.
Detta är anledningen till att vi har föreslagit att man snabbt ska utreda en ny myndighet för ekonomiskt försvar och försörjningsberedskap. Försvarsberedningen tar i sin delrapport Kraftsamling från 2023 upp lite av det som statsrådet Bohlin var inne på, nämligen att det saknas en struktur för utrikeshandel och försörjning av industrivaror. Statsrådet Bohlin tangerar detta, men jag sätter spetsen på industrivaror och utrikeshandel.
Jag kan inte låta bli att bli lite ideologisk och kommer nu fram till antalet myndigheter. Det nämns faktiskt ganska mycket, och statsrådet Bohlin är också inne på det. Jag har full respekt för att det sker mycket i världen just nu. I totalförsvarspropositionen kunde jag inom sakområdet ekonomiskt försvar läsa att det finns fyra utredningar, varav många liknar varandra. Lite hänvisningar till EU har jag också tagit del av, och sedan ska en särskild utredare bli nationell rådgivare.
Det är lite intressant, för man råkar faktiskt glömma att det finns ett förslag från en utredning om just en ny myndighet för våra industrivaror som ska stärka vår beredskap.
Anf. 69 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga i ledamotens inlägg, men låt mig ändå säga att regeringen gör en hel del saker för att stärka försörjningsberedskapen i Sverige. Jag nämnde några av dem i inledningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig konstatera i lite djupare detalj att den civila ram som nu kommer på plats, när riksdagen förhoppningsvis antar regeringens föreslagna proposition för totalförsvaret, ger möjlighet till förstärkt försörjningsberedskap inom respektive sektor - inom hälso- och sjukvården, där den som bekant saknades under pandemin, och inom livsmedels- och vattenförsörjning, där vi kommer att återkomma med mer preciserade förslag längs vägen.
Den ekonomiska planeringsramen ger förutsättningar för mer försörjningsberedskap. Är vi i mål? Absolut inte. Det finns fortfarande utestående pusselbitar.
Jag tror att Markus Selin möjligen blandar ihop det lite grann när han läser i totalförsvarspropositionen, för det som diskuteras är en ny sektor för bland annat utrikeshandel och industrivaror. Det är en fråga som regeringen arbetar vidare med, vilket jag tror framgår i propositionen.
Det är, fru talman, inte unikt att svaret på ett av Socialdemokraterna definierat problem är en ny myndighet. Jag säger inte att det per automatik alltid är fel, men ganska ofta är det kanske inte svaret på alla samhällsproblem. Det vi försöker vinnlägga oss om är att inte tappa operativ förmåga eller styrfart.
Ibland kan det naturligtvis vara rätt att inrätta nya myndigheter, men erfarenheten är entydig såtillvida att den visar oss att från det att man bestämmer sig för att starta en ny myndighet till dess att man har operativ förmåga har det förflutit ett antal år. Det är tid som regeringen bedömer helt enkelt inte finns.
Vi väljer att arbeta vidare inom befintliga strukturer för att kunna se en linjär och successiv förmågetillväxt, just därför att tiden är knapp och angelägenheten att komma framåt i detta är mycket stor. Därför väljer vi att göra på det sätt som jag nu har redogjort för.
Anf. 70 Markus Selin (S)
Fru talman! Nej, jag tror inte att jag har missförstått något. Jag lade ned uppemot två minuter på att förklara läget, att 80 procent av det vi håller på med här i Sverige sköts av privata företag och att 55 procent av vår bnp kommer från export. Det är precis vad jag utgår ifrån, så nej, jag har inte missförstått något.
När jag läste på sidan 127 i totalförsvarspropositionen om delbetänkandet SOU 2024:19 slog jag upp det och läste vad som står där. Jag läser alltså inte bara vad regeringen skriver, utan jag kollar även i källorna.
Regeringen duckar här, rakt upp och ned. I det delbetänkande jag nyss nämnde pekas en ny myndighet för industripolitik ut. Där finns till exempel fraser som "Industrin sysselsätter över 800 000 personer i Sverige". Det är ett rakt erkännande av att Sverige är ett exportberoende industriland. Det är det här som jag och Socialdemokraterna har tagit fasta på.
Finland har löst det på ett konkret sätt. Vi kan titta på det. Där finns Försörjningsberedskapscentralen. Jag har själv varit där och hälsat på, och det är magnifikt. Det är ett statligt verk. Där jobbar visserligen bara 75 personer i dag, men det är ju detta vi är ute efter egentligen, enkelt uttryckt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Där finns allt från samordning, beredskapsarbete, import, export, säkerställande av funktioner och uppföljning av den internationella utvecklingen. Det var därför, fru talman, jag inledde med att prata om Suezkanalen och båten som gick på grund. Det är lätt hänt, och det är skört. Sedan kan vi stå här och dividera om huruvida vi har 10 eller 11 beredskapssektorer eller 61 myndigheter med utpekade roller.
Vi socialdemokrater tror inte på detta. Det går ju inte. Vi tror inte att detta i dag kommer att lösa det problem som jag just har formulerat, nämligen att 80 procent av det vi gör i Sverige i dag sköts av privata företag och att 55 procent av vår bnp kommer från export. Vi kommer att få problem, fru talman. Det är därför jag står här och vädrar min lilla oro, för det kan gå fort. Det räcker med ett skepp som går på grund. Det var lite bakgrundsmaterial.
Jag ska gå tillbaka till det ideologiska som jag gjorde lite reklam för i mitt första anförande. Statsrådet Bohlin förekom mig, för jag är inne på precis samma spår. Jag har märkt de senaste åren, rent politiskt, att antalet myndigheter i Sverige har blivit en valör, en valuta.
Förmodligen, om man vill satsa mer på skattesänkningar till dem som redan har mycket, låter det bra att säga att det egna partiet är effektivt och kan reducera antalet myndigheter. Men då kan vi hamna i det läget, fru talman, att vi bygger jättekolosser av myndigheter där vi kan använda begrepp som suboptimering och liknande dyra enheter. Sedan kan man diskutera om vi ska hålla på med detta och investera 10 miljoner kronor i namnbyten hit och dit. Detta kan man också hålla på och rannsaka och vrida och vända på.
Mina frågor kvarstår alltså. Jag får väl be statsrådet Bohlin om ursäkt ifall jag var otydlig, men frågorna är: Vad är det som ska styra upp relationen mellan stat, näringsliv och myndigheter - det som statsrådet Bohlin har föreslagit både muntligt här och i den skriftliga redovisningen? Kommer vi att kunna kompensera i kris och krig? Ytterst handlar det här om att vi inte kan hålla uppe folks försvarsvilja om vi inte har ekonomisk stabilitet i samhället, fru talman. Det kommer inte att gå.
Anf. 71 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Man får säga att Markus Selin spretar lite i sina anföranden. Det är lite svårt att följa med och se vad den röda tråden egentligen är.
Påståenden staplas ovanpå anekdotiska fakta som jag i och för sig inte har några invändningar emot - det är helt korrekt att Sverige är ett exportberoende land, det är helt korrekt att sjöfarten är av stor betydelse för Sverige och det är helt korrekt att näringslivet har en instrumentell roll i vårt totalförsvar. Allt det där är helt korrekt, men det är möjligen lite svårt att urskilja konturerna av de ord som Markus Selin staplar på varandra.
Låt mig dock ändå försöka att efter bästa förmåga svara på den fråga som ställdes alldeles i slutet av inlägget. Svaret är att vi tillsätter en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret, som inom sig även kommer att möjliggöra en förstärkt försörjningsberedskap inom respektive sektor - reservdelar, materiel och förnödenheter - som bygger robusthet och redundans i systemet.
Vi har gett MSB och Socialstyrelsen i uppgift att ta fram en pilotstudie för en försörjningsanalys av en sektor. Vi har parallellt med detta gett MSB i uppdrag att ordna en nationell kontaktpunkt för produktionsomställning för att kunna facilitera den typ av händelser som vi såg under pandemin. Då ställde näringslivet om med all sin kraft, men det offentliga Sverige hade svårt att facilitera en point of contact på ett ändamålsenligt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi delar dock inte den socialdemokratiska bedömningen att en ny myndighet per automatik löser det här problemet. Ja, vi kommer att titta på frågan om fler beredskapssektorer. Ja, vi kommer att titta på frågan om att myndigheter som i dag inte är beredskapsmyndigheter kanske behöver bli beredskapsmyndigheter för att vi ska komma framåt så snabbt och effektivt som möjligt.
Anf. 72 Markus Selin (S)
Fru talman! Jag har respekt för att det finns väldigt mycket att göra inom det här området, men som strukturen ser ut nu är jag inte trygg med att vi kommer att lösa det här - inte alls. Av det som görs i Sverige görs 80 procent av privata företag, och 55 procent av vår bnp kommer från exporten. Sverige sticker ut jämfört med motsvarande länder i OECD. Att man då börjar justera lite hit och lite dit gör mig inte trygg.
Jag följer också vad Svenskt Näringsliv själva säger - det finns mycket skrivet på internet, om man vill ta del av det - och Svenskt Näringsliv verkar inte heller vara med på vagnen som det ser ut nu. Vi måste skyndsamt ta tag i det här.
Jag har fångat några citat som sticker ut. "Trots att viktiga planeringsförutsättningar fortfarande saknas", står det i Svenskt Näringslivs rekommendationer från i februari. Man skriver också: "Företags och myndigheters samarbeten inom totalförsvaret kan och måste konkret utvecklas." Jag tar ett citat till, fru talman: "Samarbete mellan företag och myndigheter behöver organiseras annorlunda än myndighetssamverkan mellan myndigheter."
Så här kan vi hålla på, fru talman. Jag hoppas att statsrådet Bohlin har fångat upp någon ytterligare fråga - och kanske till och med fått lust att ge något potentiellt nytt svar.
Anf. 73 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag får säga som jag sa tidigare och den här gången stanna vid det: Jag uppfattar faktiskt ingen ytterligare fråga från riksdagsledamoten Selin.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.