Myndighetskrav som försvårar rationellt lantbruk
Interpellation 2015/16:561 av Daniel Bäckström (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-15
- Överlämnad
- 2016-04-18
- Anmäld
- 2016-04-19
- Svarsdatum
- 2016-04-26
- Besvarad
- 2016-04-26
- Sista svarsdatum
- 2016-05-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Jordbruket bidrar till en starkt levande landsbygd med öppna landskap och hållbara livsmedel. Naturen och jordbruket har alltid varit styrda av vädrets krafter; därför anpassar sig jordbrukare efter dessa fenomen. Dock har byråkrati och myndighetsutövning försvårat för lantbrukare att bedriva och planera sin verksamhet efter väderleken.
På Värmlandsnäs i Säffle kommun finns en företagare som nyligen fått tillstånd till att utveckla sin verksamhet på tre gårdar med en total djurhållning om högst 6 800 platser för slaktsvin och högst 800 platser för suggor. Mängden flytgödsel beräknas varje år bli 28 101 kubikmeter på en spridningsareal omfattande totalt 1 148 hektar när produktionen är fullt utökad.
Miljöprövningsdelegationen har godkänt miljökonsekvensbeskrivningen och slagit fast 16 villkor för beslutet. Villkor nr 10 innebär en hårdare reglering och begränsning av verksamheten än vad som gällde tidigare. I beslutet står att ”spridning av organiska gödselmedel ska ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt. Spridning under lördagar, söndagar, helgaftnar och helgdagar får inte ske. Tillsynsmyndigheten får medge undantag om det finns särskilda skäl.”
Den enskilde företagaren har överklagat beslutet och yrkat att verksamheten ska ha samma villkor som tidigare, att spridning av gödsel inte får ske dagen före eller under midsommarhelg och att spridning under lördag, söndag och helgdagar endast får ske undantagsvis samt att tidpunkten för spridning ska väljas så att luktstörningar minimeras. Överklagandet har avslagits av mark- och miljödomstolen och processas nu vidare i högre instans.
Det nya villkoret är alltför ingripande i förhållande till vad som uppnås. Företagets spridning av gödsel beräknas till cirka elva dygn. Om spridning av gödsel inte får genomföras lördag och söndag måste den pågående spridningen avslutas efter fem dygn och återupptas igen nästkommande måndag. Efter ett uppehåll om två dygn krävs en ny omrörning i gödselbrunnen och en ny uppstart, vilket beräknas till en halv dag. Den totala spridningstiden beräknas då till 18–20 dygn. Ökad exponeringstid av gödsel i omrörda gödselbrunnar och längre spridningstid i antal dagar leder till större förluster av näringsämnen och ökad ammoniakavgång. En längre spridningstid påverkar även grannar negativt, eftersom det ofta luktar ett par dagar efter spridning.
Företagets spridning ligger i många fall på flera kilometers avstånd till grannar. För de grannar som bor nära kan det högst bli aktuellt med spridning en dag per år i deras närområde, eftersom spridningsarealen är så geografiskt utbredd. Företaget meddelar alltid grannar minst ett dygn i förväg och har inte mottagit några klagomål.
För att minska risken för utsläpp av klimatgaser och för att utnyttja gödselns växtnäringsämnen på bästa sätt är det av yttersta vikt att spridningen sker under optimala betingelser och på optimal tidpunkt. Att neka företaget att sprida gödsel lördagar och söndagar innebär även en extra administrativ börda för företaget, vilket går emot den förenklingsprocess Jordbruksverket driver på uppdrag från regeringen.
Säffle kommun ser positivt på utvecklingen av verksamheten, som starkt bidrar till en levande landsbygd, och har tillstyrkt bifall till överklagandet. Kommunen stöder och delar företagarens uppfattning att villkoret i den nya utformningen kan bli svårt att leva upp till om man även ska leva upp till övriga villkor i tillståndet. Kommunen anser att spridningen av gödsel ska ske under så gynnsamma förhållanden som möjligt, under så få tillfällen som möjligt och under så koncentrerade perioder som möjligt. Jordbruket är helt beroende av väder och natur. Regnet anpassar sig inte efter vilken veckodag det är, och därför kan inte lantbrukaren planera sin verksamhet på det sätt som staten bestämmer.
Detta fall är en illustration av en oroande trend i myndighetsutövningen, men ärendet riskerar nu att bli vägledande och prejudicerande för myndighetsutövningen i hela landet.
Jag vill därför fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Utan att gå in på det enskilda fallet, som är under prövning, anser statsrådet att det är rimligt att på det här sättet inskränka äganderätten och möjligheterna till ett rationellt jordbruk? Om inte, avser statsrådet att vidta några åtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:561
Webb-tv: Myndighetskrav som försvårar rationellt lantbruk
Dokument från debatten
- Protokoll 2015/16:98 Tisdagen den 26 aprilProtokoll 2015/16:98 Svar på interpellation 2015/16:561 om myndighetskrav som försvårar rationellt lantbruk
Protokoll från debatten
Anf. 68 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Daniel Bäckström har frågat mig om jag anser, utan att gå in på det enskilda ärende som är under prövning, att det är rimligt att på det här sättet inskränka äganderätten och möjligheterna till ett rationellt jordbruk. Om inte undrar Daniel Bäckström om jag avser att vidta några åtgärder.
Enligt 2 kap. 3 § miljöbalken ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra och motverka olägenheter för människors hälsa och miljön. Skyldigheten gäller för alla och gäller enligt 2 kap. 7 § i den utsträckning som det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem.
Tillståndspliktiga verksamheter är bland annat större djuranläggningar med nötkreatur, svin och fjäderfän. I samband med tillståndsprövning ska det göras en bedömning av vad den enskilde behöver göra för att verksamheten ska få bedrivas.
Vid tillståndsprövning av djurhållning kan det röra sig om villkor om lagring och spridning av gödsel om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Om det behövs och i så fall vilka villkor som bör ställas är någonting som måste avgöras i det enskilda fallet och utifrån de lokala förhållandena.
För jordbrukaren finns möjlighet att överklaga tillståndsbeslutet, dess utformning och enskilda villkor till mark- och miljödomstol. Det är inte upp till mig som landsbygdsminister att uttala mig om ifall ett eller flera villkor i ett tillståndsbeslut är rimliga.
Anf. 69 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Tack, herr minister, för svaret!
Jag aktualiserar interpellationen helt med utgångspunkt från ett aktuellt fall hemma i Värmland, där en jordbruksföretagare i Säffle utvecklar sin verksamhet och har lämnat in en ansökan för att låta verksamheten utvecklas och växa rejält.
Själva fallet ska vi inte diskutera, men det handlar om synsätt som illustreras i myndighetsutövningen kopplat till de förutsättningar och villkor som ges i tillståndet. Man märker alltmer hur olika intressen ska balanseras, och i det här fallet har man tydligt markerat emot den enskilde jordbruksföretagaren när det handlar om att begränsa möjligheterna att sprida gödsel under helger och dagar före storhelg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att man får ge näring till jorden och till grödan som växer är en grundförutsättning för att kunna bedriva ett aktivt jordbruk och utveckla sin verksamhet. Det är också en viktig förutsättning för att under så kort tid som möjligt kunna genomföra aktiviteterna med hänsyn till de lokala väderleksförhållanden som råder för stunden. Det är inte alltid genom byråkrati och myndighetsutövning som man finner de lämpligaste lösningarna praktiskt. I det här fallet är det väldigt tydligt.
Det handlar om en levande landsbygd. Det handlar om vilka villkor man ger och hur man kan ge förutsättningar för att stärka företagsklimatet för den enskilde lantbruksföretagaren och utveckla jordbruket. Det handlar om regelförenklingar i stället för regelkrångel.
Verksamheten går att utveckla till 6 800 platser för slaktsvin och högst 800 platser för suggor. Mängden gödsel beräknas till 28 000 kubik, lite drygt. Det handlar om en stor spridningsareal som många gånger ligger långt från bebyggelse och om en verksamhet som visar stor hänsyn till grannar och berörda som finns i närheten av markerna.
Tillståndet är godkänt, men just detta villkor har ändrats jämfört med tidigare. Nu är spridning av organiska medel reglerat så att det får ske under så få och koncentrerade perioder som möjligt. Vi är mitt inne i vårbruket i stora delar av landet. En del har klarat av det, en del arbetar just nu och en del inväntar de rätta förutsättningarna. Då är varje dag oerhört viktig. Det måste vara rätt väder.
Den enskilde har möjlighet att söka undantag eller dispens hos kommunen, men då blir det en årlig prövning varje år och byråkrati. Det hade varit bättre att i stället ha det som det var tidigare för den enskilde, nämligen att spridning av gödsel inte får ske dagen före eller under midsommarhelgen, att spridning under lördagar, söndagar och helgdagar endast får ske undantagsvis och att tidpunkten för spridning ska väljas så att luktstörningar minimeras.
Detta prövas nu, och det är ett intressant ärende. Intressant är också att inga grannar har klagat, utan de stöttar den enskilde jordbrukaren ute på Värmlandsnäs. De förstår inte problematiken utan tycker att det hör till att man måste sprida gödsel för att kunna bedriva jordbruk.
Anf. 70 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Det är miljöbalken som utgör grunden för den svenska miljölagstiftningen. Den syftar till att främja en hållbar utveckling och tillförsäkra en hälsosam och god miljö för oss som lever nu men också i framtiden.
Miljöbalken har olika bestämmelser som berör oss alla på olika sätt, både som företagare och privatpersoner. Den sätter spelreglerna för vilken hänsyn vi måste ta när vi bedriver verksamhet och vilka åtgärder vi måste vidta när vi bedriver verksamhet som kan påverka både människors hälsa och miljön. Det gäller oberoende av om verksamheten är liten eller stor, och allt från jordbruk till gruvan i Kiruna och allt däremellan berörs av detta.
Mitt synsätt när det gäller lantbrukarna, särskilt i Sverige, är att vi är mycket medvetna om hur deras verksamhet påverkar miljön. Jag vet att de vidtar en lång rad åtgärder för att minska verksamheternas miljöpåverkan. Svensk livsmedelsproduktion ligger långt framme när det gäller miljöarbete. I många stycken är vi i Sverige faktiskt världsledande när det gäller livsmedelsproduktion och miljötänk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har många lantbrukare i dag som har höga ambitioner när det gäller att utveckla sin verksamhet och ta de miljöhänsyn som krävs samtidigt som de givetvis arbetar för att stärka lönsamheten i sitt företag.
Jag hoppas att lantbrukare får framföra sitt synsätt och sin argumentation på ett bra sätt i de domstolsförhandlingar som sker. Men det är inte något som jag som statsråd kan gå in på över huvud taget, och det tror jag att Daniel Bäckström har full förståelse för.
Anf. 71 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Det handlar om vilka regelverk Sverige ska ha för denna typ av verksamhet och hur vi på bästa sätt kan skapa förutsättningar för landsbygden och dess företagande att utvecklas. Där är jordbruksföretagandet en elementär och viktig del.
Vi återkommer ofta till landsbygdsstrategin, som kommer. Då är inriktningen hos myndigheternas tillämpning och utveckling av praxis oerhört viktig och grundläggande för att få så bra och grundläggande förutsättningar för den enskilde som möjligt.
Vi kan se att man med hänsyn till myndighetsbeslut tvingas göra uppehåll i gödslingsverksamhet, vilka i vissa fall kan bli upp till fyra fem dagar långa beroende på hur helgdagarna ligger nu i maj. Det skulle till exempel inte vara tjänligt att köra ut gödsel första maj även om det är perfekta väderleksförutsättningar. Efter två dygn krävs en ny uppstart för att kunna få gödselbrunnen rätt anpassad, och det kräver extra timmar och påverkar också lönsamheten i företagandet.
Det intressanta i det här läget är att kommunen stöder och ser betydelsen av företagets möjligheter att kunna utveckla verksamheten och hur viktig den är för en levande landsbygd och att man ger förutsättningar när man upplever att den enskilde jordbruksföretagaren tillämpar en bra praktisk bedömning av när och hur gödslingen ska gå till.
I förlängningen kan det på flera håll i landet bli en ökad reglering. Det är det som politiken måste in och se över. Vilka regelverk, vilka förutsättningar och vilket engagemang visar riksdagen men också regeringen i den här typen av frågor i ett läge när landsbygdföretagandet, i ett läge där vi behöver höja vår försörjning av livsmedel i Sverige? Vi behöver, precis som landsbygdsministern ofta refererar till, ge förutsättningar för att öka produktionen. Då är varje del viktig. Den sammantagna bilden är att det finns oerhört mycket tillämpning som behöver ses över, förenklas och tydliggöras, så att man lägger ansvaret på rätt plats, så lokalt som möjligt.
Min fråga är: Finns det några reflektioner kopplade till det beskrivna läge som har uppkommit? Hur ser ministern på att det kan bli så här i praktiken, när man får oerhört stora restriktioner under kort tid som är en viktig del av ett brukningstillfälle, där mycket gödsel ska ut och många hektar ska hanteras, många gånger flera kilometer från berörda grannar? Finns det några reflektioner från regeringens representant i det här ärendet som syftar till att ge förutsättningar att utveckla landsbygdens företagande och se till att det långsiktigt finns rätt förutsättningar?
Anf. 72 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag kan inte kommentera det enskilda fallet. De frågor som Daniel Bäckström ställer till mig gör att jag har mycket svårt att svara.
Allmänt vill jag säga att jag förstår jordbrukets dilemma att ständigt och jämt kämpa med lönsamheten. Det handlar om oerhört viktiga företag inte minst för svensk landsbygd, viktiga företag för vår livsmedelsindustri. Det är faktiskt 70 procent av vår livsmedels- och dryckesindustri som får sina råvaror från svensk primärproduktion. Till och med industrijobben skulle försvinna om lantbruksföretagen försvinner. Det påverkar väldigt mycket i vårt samhälle. Ambitionen som du nämner, att öka produktionen, är precis vad vi vill med livsmedelsstrategin.
När det gäller tillståndsplikterna, som är en del i miljöprövningen, är det främst klimat- och miljöministern som är ansvarig för frågorna inom regeringen. Du kan möjligen ställa en mer detaljerad fråga till ansvarig minister om de delarna.
Anf. 73 Daniel Bäckström (C)
Herr talman! Utifrån det givna svaret och också reflektionerna i debatten är åtgärder - eller hur man tar frågan vidare - inte det som landsbygdsministern presenterar.
Att hänvisa till en kollega är bra. Det är viktigt att de här frågorna belyses av flera ansvariga ministrar, för detta är en angelägenhet att fortsätta att diskutera, inte minst utifrån det lokala företagarperspektivet, där intressena måste samverka på bästa sätt och där myndighetsutövningen måste ge förutsättningar och tydlighet, så att det blir praktiskt genomförbart.
Vi har levt länge med att gödsel luktar. Vi har levt länge med att maskiner bullrar. Vi har levt länge med att ljuden har beteendemönster som påverkar omgivningen. Men det är en del av det naturliga livet på landsbygden. Människor som bor och verkar i de bygderna är väl medvetna om att det vissa stunder under året behöver bli ändrade förutsättningar - man behöver köra ut gödsel och även göra det under de dagar som är bäst utifrån kvävesituationen, spridningseffekten, värdet i energin för näringen som ska ned i backen och så vidare.
Detta vet jordbrukarna bäst. Det är inte myndigheten som känner till de praktiska förutsättningarna för hur man på bästa sätt kan optimera sitt jordbruksföretagande. I det här läget handlar det om hårt satsande, duktiga lantbruksföretagare som är och kommer att vara en ryggrad i svensk landsbygdsutveckling. Då är det vår uppgift att på bästa sätt ge förutsättningar som är tydliga och lätta att förstå men också ge praktiska förutsättningar för att bedriva verksamheten optimalt och kunna sprida gödsel när det är läge utifrån väderleken.
Anf. 74 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Jag kan inte gå in på några åtgärder kopplade till ett enskilt fall - det är väldigt svårt. Med det Daniel Bäckström hela tiden presenterar utifrån det enskilda fallet är det mycket svårt och riskabelt för ett statsråd att kommentera.
Allmänt sett tror jag på svenskt jordbruk. Vi har goda förutsättningar. Jag vill också förenkla för det svenska jordbruket, fortsätta den förenklingsresa som Jordbruksverket har gjort på ett så förtjänstfullt sätt och minska administrationen för lantbruket utan att höja risken för vår miljö och hälsa. Vi har fantastiska förutsättningar i Sverige att öka vår produktion, inte minst inom primärproduktionen och jordbruket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att vi har en lagstiftning som är utformad med stärkta krav på hur man bedriver verksamheten och man kan uppfatta lagstiftningen som ett hinder kan stämma. Det kan också uppstå målkonflikter.
Det är viktigt att man kan belysa olika aspekter av en fråga när sådant här kommer upp till prövning och att man kan se det från olika synvinklar och få en opartisk bedömning. Jag tror ändå att vi har ett bra rättssystem för att kunna hantera olika målkonflikter, och det är viktigt att de här frågorna genomlyses. Jag hoppas också verkligen att lantbrukare ska uppleva att de i domstolsförhandlingar ges tillfälle att framföra sina argument på ett bra sätt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.