Motverkande av fusk i välfärden med hjälp av AI
Interpellation 2024/25:658 av Mikael Damberg (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-09
- Överlämnad
- 2025-05-12
- Anmäld
- 2025-05-13
- Svarsdatum
- 2025-05-23
- Besvarad
- 2025-05-23
- Sista svarsdatum
- 2025-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Ekobrottsmyndigheten pekar på hur kriminella ökar sitt fokus på välfärdsbrottlighet. Den typen av kriminalitet undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och utgör en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Åtta av tio svenskar anser att välfärdsbrottsligheten är ett stort samhällsproblem och att kommuner, regioner och myndigheter gör för lite för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott. I dag är myndigheternas möjlighet att dela information med varandra begränsad, vilket gör det lättare för kriminella att få felaktiga utbetalningar som de inte har rätt till.
Både den tidigare och den nuvarande regeringen har vidtagit olika åtgärder för att bekämpa välfärdsbrottslighet, bland annat genom att inrätta Utbetalningsmyndigheten och styra myndigheters uppdrag tydligare. Även privata aktörer och enskilda individer har visat att det är möjligt att identifiera välfärdsbrott och annan kriminalitet med hjälp av AI-verktyg. Ett exempel är en teknikentreprenör, som med hjälp av AI-verktyg granskat offentlig upphandling i kommuner och myndigheter. Han har kunnat avslöja till exempel att myndigheter delat ut bidrag med bristande kontroll, att vissa kommuner har betalat för pappersannonser utan värde och att flera fall av slösaktiga och kostnadsdrivande upphandlingar har genomförts också med kriminella kopplingar.
AI har kapaciteten att analysera och identifiera fusk, felaktigheter och oegentligheter av en annars nästintill oöverskådlig mängd data. Privata aktörer har redan visat att det kan vara ett väldigt effektivt sätt att identifiera privatpersoner eller företag som bedriver välfärdsbrott och annat fusk. En förutsättning för att arbetet mot välfärdsbrott ska bli framgångsrikt är att hinder rivs och att ny teknologi används systematiskt, hos myndigheterna, och inte i första hand av engagerade privatpersoner.
Därför vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:
Har statsrådet tagit initiativ till en analys för att undersöka varför privatpersoner lyckas identifiera uppenbara exempel på fusk och brottslighet medan de statliga myndigheterna inte gjort det?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:658
Webb-tv: Motverkande av fusk i välfärden med hjälp av AI
Dokument från debatten
- Fredag den 23 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:122
- Protokoll 2024/25:122 Fredagen den 23 majProtokoll 2024/25:122 Svar på interpellation 2024/25:658 om motverkande av fusk i välfärden med hjälp av AI
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Herr talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag har tagit några initiativ till analys för att undersöka varför privatpersoner lyckas identifiera uppenbara exempel på fusk och brottslighet medan de statliga myndigheterna inte gjort det.
Regeringen ser allvarligt på välfärdsbrottsligheten. Enbart från de statliga välfärdssystemen uppskattas omkring 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt varje år, varav hälften misstänks bero på avsiktliga fel. Regeringen och berörda myndigheter arbetar gemensamt för att stoppa välfärdsbrottsligheten.
Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar och brottsligt utnyttjande av offentliga medel. Regeringen arbetar till exempel på bred front med att riva sekretesshinder och att underlätta för myndigheter och andra aktörer att dela information med varandra. Ett omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete pågår. Exempelvis har en ny lag om stärkt informationsutbyte för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och arbetslivskriminalitet redan införts.
Det är nödvändigt med träffsäkra och effektiva kontroller för att motverka välfärdsbrottslighet. Många myndigheter använder därför dataanalyser och urval för att identifiera felaktigheter. För att säkerställa att berörda myndigheter har tydligt rättsligt stöd att behandla personuppgifter för detta arbete har regeringen genomfört flera utrednings- och lagstiftningsprojekt.
Det är även viktigt att stänga alla dörrar som kan göra att oseriösa och kriminella aktörer får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. För att på ett mer effektivt sätt kunna motverka kriminella och oseriösa leverantörer i offentliga upphandlingar har regeringen tillfört Bolagsverket medel för att ansvara för att tillhandahålla ett it-system för samordnad registerkontroll av leverantörer vid offentliga upphandlingar och valfrihetssystem. Konkurrensverket har också fått i uppdrag att se över upphandlande organisationers möjligheter att utesluta onormalt låga anbud som inte är seriöst menade.
En rad andra olika åtgärder som syftar till att öka digitaliseringen av den offentliga affären har presenterats i Handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027. Exempelvis fick Statens servicecenter i uppdrag att främja ökad användning av digitala beställningar och stärka förmågan till inköpsanalys i statsförvaltningen. Uppdraget redovisades den sista februari.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och brottslighet för att stärka och upprätthålla ett starkt skydd för vår gemensamma välfärd.
AI har stor potential att höja kvaliteten i myndigheternas tjänster, minska mängden administration, förbättra välfärden och stärka Sveriges konkurrenskraft. Regeringen har därför i regleringsbreven för 2025 gett 25 myndigheter i uppdrag att redogöra för sin användning av AI, bland annat Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Myndigheterna ska också redovisa vilka utmaningar som finns kopplade till etik, juridik och säkerhet.
Statskontoret redovisade i mars 2024 rapporten Myndigheterna och AI – En studie om möjligheter och risker med att använda AI i statsförvaltningen. Av rapporten framgår att flera myndigheter, bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket redan använder AI för att göra riskbedömningar av ärenden för att upptäcka fel eller brottslig verksamhet. Ett exempel är att alla deklarationer kontrolleras maskinellt, och där är AI ett inslag för att hitta de deklarationer där risken för felaktigheter eller brottslighet är störst. De mest riskfyllda ärendena genomgår sedan en djupare granskning.
Regeringen föreslår i 2025 års vårändringsbudget ett ökat anslag till Försäkringskassan och Skatteverket med 30 miljoner kronor vardera i enlighet med AI-kommissionens förslag om etablering av en AI-verkstad för offentlig förvaltning. Regeringen avser därför att ge i uppdrag till Skatteverket och Försäkringskassan att utreda förutsättningarna för en sådan verkstad för att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga att utveckla och använda AI-baserade lösningar. En AI-verkstad kan skapa förutsättningar för offentlig sektor att utveckla och dela AI-tjänster, vilket kan effektivisera myndigheternas arbete med att bekämpa välfärdsbrottslighet.
Kommunal verksamhet måste skyddas mot systemhotande välfärdsangrepp. Regeringen har därför föreslagit ändringar i kommunallagen som innebär en tydligare intern kontroll och som syftar till att stärka skyddet för vissa förtroendevalda i kommuner och regioner. Riksdagen har sagt ja till lagändringarna, som träder i kraft den 1 juli 2025. Dessutom har remisstiden nyligen löpt ut för förslagen om kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet, och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.
Vidare har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners kontroll och uppföljning av privata utförare i syfte att motverka välfärdsbrottslighet, oseriösa aktörer och korruption. Statskontorets förslag har skickats ut på remiss.
Anf. 2 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret!
Bakgrunden till den här interpellationen är att det pågår väldigt mycket kriminell ekonomisk verksamhet i Sverige. För bara några veckor sedan, tror jag, presenterade Ekobrottsmyndigheten en rapport som uppskattade den kriminella ekonomin i vårt land till någonstans mellan 100 och 150 miljarder varje år. Det är enorma summor som omsätts i den kriminella ekonomin.
Ekobrottsmyndighetens analys är att problemen har blivit alltmer systemhotande. Från att ha handlat om enskilda människor som fuskar eller gör felaktigheter har de övergått i mer organiserad form. Det är såklart viktigt att arbeta med.
Jag uppskattar att statsrådet gav exempel på hur AI i dag används i statsförvaltningen och i enskilda myndigheter för att bekämpa fusk och felaktigheter. Det är en utveckling vi har sett under ganska många år. Man har börjat ta till sig ny teknologi för att göra handläggningen både mer effektiv och mer korrekt, i någon mening. Men jag tror att man måste ha lite mer av ett systemtänk för att komma till rätta med bristerna.
I min interpellation lyfte jag fram ett exempel på en person som jag inte namngav, men jag kan göra det i dag. Jens Nylander, som både statsrådet och jag har träffat och lyssnat till, är en serieentreprenör som på egen hand har begärt ut data om offentlig upphandling från myndigheter och granskat Skatteverket och årsredovisningar och hittat väldigt mycket fusk, felaktigheter och slöseri i det offentliga.
Mina frågor, som jag gärna vill att statsrådet Slottner återkommer till, är: Har man gjort någon analys av det Jens Nylander åstadkommit? Kan myndigheter göra samma sak i statsförvaltningen i dag? Kan de uppnå samma resultat? Det är ju lite pinsamt att han genom ett eget engagemang avslöjat systematiskt fusk och fiffel men att inte polisen, Skatteverket eller Bolagsverket lyckats upptäcka samma sak. Jag tror att det finns en utvecklingspotential för det offentliga att jobba med.
Jag vill ge ett annat exempel. Vi presenterade ett förslag för någon vecka sedan om att man borde ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att ta del av Polismyndighetens underrättelseregister över gängkriminella i Sverige. Det är 62 000 personer som ingår i polisens underrättelseregister över människor som antingen själva är gängkriminella eller som är personer med nära koppling till gängkriminalitet.
Vårt förslag är att Utbetalningsmyndigheten borde få använda det för att kunna punktmarkera det offentligas utbetalningar till den gängkriminella miljön för att hitta fler möjligheter till fusk och felaktiga utbetalningar så att man kan strypa det.
Det måste finnas ett systemtänk när man funderar över hur man använder den information som finns i det offentliga – i register, i statistik och i andra uppgifter – för att komma åt den kriminella ekonomin.
Jag återkommer därför till min fråga: Har det gjorts någon analys av det spännande arbete som Jens Nylander åstadkommit som enskild person? Jag är övertygad om att både statsrådet och jag har blivit lite inspirerade av det. Kan statsrådet utveckla vad han drar för slutsatser av detta och om det finns förändringar som måste göras för att det här också ska kunna genomföras i och mellan myndigheter?
Anf. 3 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Herr talman! Någon formaliserad eller offentlig analys har inte gjorts. Det vill jag vara ärlig med. Däremot har vi självklart tagit del av uppgifterna och också träffat Jens Nylander för att få mer information, för det är väldigt spännande.
Det här vittnar om betydelsen av offentlig och privat samverkan. Privata entreprenörer kommer alltid att ligga steget före offentlig sektor i utvecklingen av digitala tjänster. Det är ju en kärnuppgift för många entreprenörer att utveckla just sådant. Om offentlig sektor ska vara framgångsrik inom digitala tjänster och digital utveckling måste man involvera privata entreprenörer. Det är självklart. Det är det här ett konkret exempel på. Jag tycker i och för sig inte att de behöver stå särskilt mycket emot varandra.
Jag pratar ofta om hur vi kan tillgängliggöra data inom offentlig upphandling. Vi saknar ett system för en nationell upphandlingsdatabas så som en del andra nordiska länder har. Samtidigt kan man uppenbarligen få tag på upphandlingsdata på andra sätt, vilket Nylander visar. Det här är hur som helst en fråga som diskuteras.
Vi jobbar nu med en färdplan för offentlig upphandling, också i syfte att främja ett mer strategiskt arbete. Det är helt uppenbart att kompetensen och det strategiska arbetet kring offentlig upphandling behöver öka runt om i Sverige, inte minst i våra kommuner. Vi har 290 kommuner, och varje kommun är ansvarig för sin egen upphandling.
Vi ser inte minst betydelsen av digitaliserade upphandlingsprocesser där man digitalt kan matcha en beställning med en faktura. Länsstyrelsen i Västra Götaland har minskat sina kostnader med 15 miljoner bara genom att införa e-fakturor. Det är bara ett konkret exempel på vad digitala tjänster innebär för att förebygga och upptäcka medvetet fusk och omedvetna felaktiga utbetalningar.
Sedan en tid tillbaka har ett tiotal myndigheter ett särskilt uppdrag att jobba med välfärden, den kriminella ekonomin och välfärdsbrottsligheten. Jag tror att det var i och med vår första vårbudget som de fick både uppdrag och extra medel för det. Ett tiotal myndigheter är som sagt inblandade i detta.
Tillsammans med bland andra justitieminister Gunnar Strömmer har jag kunnat presentera lagförslag om hur vi bryter sekretess och river sekretesshinder i syfte att upptäcka välfärdsbrottslighet. Man blir nu mycket friare än i dag att kunna dela information mellan olika myndighetsnivåer och mellan olika statliga myndigheter. Det är en jätteviktig åtgärd.
Sedan har vi förslaget från AI-kommissionen om en AI-verkstad. Tanken är att utveckla och pröva olika AI-tjänster som ska kunna användas gemensamt i den offentliga sektorn. Det kan till exempel handla om att utveckla AI-tjänster för att upptäcka välfärdsbrottslighet och fusk. Dessa skulle man sedan kunna använda brett i den offentliga sektorn. Det vore väldigt bra.
Som jag sa i interpellationssvaret ser vi redan i dag att bland annat Försäkringskassan och Skatteverket använder AI för att upptäcka felaktig utbetalning och fusk eller rent kriminell verksamhet. Dessa verktyg skulle säkert kunna användas mycket bredare i offentlig sektor, utöver de två nämnda myndigheterna.
Anf. 4 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag vill återigen tacka civilministern för svaret men också för hans reflektioner över vad som görs i dag.
Låt mig tala lite ur egen erfarenhet. Hur många gånger har vi inte fattat beslut om att bryta sekretess mellan eller inom myndigheter? Och två tre år senare visade det sig att det inte räckte för att åstadkomma förändring. Vi ger uppdrag till myndigheter att jobba med AI-utveckling eller för att bekämpa fusk, trots att vi vet att en stor del av lösningen inte riktigt finns inom myndigheterna utan mellan myndigheter. Det är ju så Jens Nylander egentligen har sett fusket.
En sak är lite märklig. Jag tror inte att svenska folket vet att Bolagsverkets årsredovisningar inte granskas av någon. Skatteverket kollar till exempel inte om deras uppgifter om inbetalda skatter från företagen matchar det som finns i Bolagsverkets årsredovisning. Det här är inte helt optimalt.
Det finns en massa information hos de statliga myndigheterna som inte jämförs med informationen hos andra. Det är egentligen detta som den här entreprenören har gjort. Han har begärt ut en massa handlingar, kört AI-tjänster och märkt att uppgifterna inte har stämt överens. Det är ett sådant systematiskt arbete man behöver göra inom statliga myndigheter. Det behöver verkligen bli gjort.
Samma sak gäller det senaste förslaget, som jag gärna ser att statsrådet kommenterar. Vi föreslog att en utbetalningsmyndighet skulle införas och påbörjade en utredning, som ni sedan har fortsatt att utveckla, vilket är bra. Jag tror att Utbetalningsmyndigheten är ett sätt att få koll på utbetalningar som går till människor runt om i Sverige så att vi kan undvika fusk och felaktigheter.
Men om Utbetalningsmyndigheten kunde använda polisens underrättelseuppgifter om gängkriminella skulle den väldigt enkelt kunna göra körningar för att se om utbetalningar från olika myndigheter har gått till individer som polisen misstänker ingår i gängkriminalitet. Då kan man rikta kontrollinsatserna mot just dessa individer. Därigenom skulle vi göra det otroligt mycket svårare för gängkriminella att utnyttja det offentliga systemet.
Jag tror att det är detta slags myndighetsövergripande och mer strategiska användning av information som behöver komma till för att vi ska komma åt problemen.
Jag vill inte i första hand ha en politisk diskussion om detta, eftersom det ju är ett gemensamt problem för regeringar över tid. Vi har alla velat komma åt fusk och felaktigheter men har kanske inte fått tillräckligt mycket utväxling av arbetet.
Nu kommer vi att ha de AI-lösningar som respektive myndighet använder sig av. Vi måste hitta fler modeller för att använda det brett mellan myndigheter. Jag tror att det vore ett väldigt effektivt sätt att komma åt kriminell ekonomi. Om vi gör det kan vi spara pengar som annars går till felaktiga utbetalningar. Det handlar ju om många miljarder. Vi skulle kunna komma åt den kriminella ekonomin, som Bolagsverket varnar för.
Inte minst som gammal finansminister har jag ett väldigt stort intresse av att den svarta ekonomin blir vit. Då skulle vi få in skatteintäkter som vi kan göra någonting vettigt av i stället.
Jag hoppas att civilministern ser det här som inspel i arbetet. Han får gärna reflektera över de mer konkreta frågor jag ställer om hur myndigheter kan jobba med varandra för att komma åt den kriminella ekonomin.
Anf. 5 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Herr talman! Jag håller helt med Mikael Damberg när han säger att vi behöver jobba med systemövergripande åtgärder. Det är en utveckling vi har sett under ett antal år nu, med en kriminell ekonomi som växer och som går allt djupare in i fler och bredare välfärdssektorer. Som vi har sagt tidigare kräver offentliga verksamheter ett systemövergripande arbete.
Det är också bakgrunden till många av de beslut som regeringen har fattat. Även om de tidigare regeringarna har rivit en del sekretesshinder är det inte tu tal om annat än att det vi nu har föreslagit i tre steg är väldigt långtgående och mycket mer genomgripande än de tidigare lagändringar som har skett.
Jag tror verkligen att det sekretessbrytande regelverk vi senast kunde ge besked om när det gäller de här myndigheterna, som också omfattar kommuner och regioner, är väldigt långtgående och kommer att ge effekt. När det gäller det tiotal myndigheter jag pratade om innan är detta också ett annat sätt att få ett mer samlat grepp.
Jag vill också nämna att färdplanen för offentlig upphandling, som vi nu jobbar med, också är ett sätt att få in Kommun- och regionsverige.
Ett bekymmer som jag stöter på rätt ofta som minister med ansvar för både statsförvaltningen och relationerna till kommuner och regioner är att vi inte styr. Vi har i Sverige ett långtgående kommunalt självstyre – det är vi överens om att vi ska ha. Men detta skapar ibland utmaningar eftersom vi inte styr kommunerna med regleringsbrev. Vi måste därför jobba på ett annat sätt och inte minst ha ett nära samarbete med SKR i dessa frågor.
Jag vill också nämna digitaliseringsstrategin, som regeringen inom ganska kort kommer att kunna fatta beslut om. Den innebär också ett holistiskt angreppssätt. Kommunernas och regionernas verksamheter kommer att omfattas av digitaliseringsstrategin, och SKR har varit med och tagit fram strategin, vilket jag välkomnar väldigt mycket.
AI-verkstaden är ett exempel på hur vi kan utveckla gemensamma lösningar mellan myndigheter, som också kan användas på olika nivåer i den offentliga förvaltningen. Det är också ett systemövergripande arbetssätt.
Jag nämner dessa exempel för att visa att jag håller med Mikael Damberg om det han säger om att vi behöver jobba mer systemövergripande. Vi har påbörjat en sådan resa även om vi kommer att behöva göra ännu mer.
Jag vill också nämna Leverantörskontrollutredningen, vars förslag vi nu omhändertog i budgeten. Bolagsverket håller på att jobba fram en leverantörskontroll så att man innan man sluter ett avtal ska kunna upptäcka fel och brister genom ett samlat leverantörsregister som Bolagsverket ska ansvara för.
När det sedan gäller det konkreta inspelet om att Utbetalningsmyndigheten skulle kunna få ta del av polisens underrättelseuppgifter tycker jag att det låter som ett intressant förslag. Men jag får ändå passa när det gäller svar, för det är finansminister Elisabeth Svantesson som ansvarar för Utbetalningsmyndigheten. Polismyndigheten är justitieminister Gunnar Strömmers ansvar. Jag skulle kanske vilja låta Strömmer och Svantesson kolla mer på det förslaget. Men jag tycker utan tvekan när jag står här och lyssnar på förslaget att det är ett intressant inspel som vi säkert kan kolla vidare på framöver.
Anf. 6 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack, statsrådet, för intresset för förslaget! Jag har påbörjat en dialog med finansministern om detta, men jag har inte fått så tydliga svar än så länge. Men när nya förslag väcks måste man ofta reflektera lite och vrida och vända på dem.
Jag tror dock att det finns en möjlighet här. Med den nya Utbetalningsmyndigheten, som förhoppningsvis snart också kan innefatta kommunernas utbetalningar, som jag tror att vi båda är engagerade i, finns det ett verkligt kraftfullt verktyg för att faktiskt komma åt den kriminella ekonomin på ett smart sätt. Men då måste de få jobba på ett annorlunda sätt än de gör i dag för att kunna rikta sökinsatserna mot just den kriminella ekonomin och gängkriminaliteten i Sverige. Jag hoppas att ni undersöker detta och tittar vidare på det.
Min fråga handlade om analysen av hur den här entreprenören hade jobbat. Jag uppskattar många av dessa initiativ; jag tror att många av dem är bra. Jag tror att de sekretessbrytande bestämmelser som nu kommer, som vi började utreda och ni har tagit vidare, kommer att få betydelse för myndigheternas arbete. Men jag ställer mig fortfarande lite tveksam. Kan en myndighet, säg Polismyndigheten, göra det som Jens Nylander, en privatperson i Sverige, har gjort för att avskaffa fusk, fiffel och kriminalitet i vårt land? Jag tror inte att de kan göra det i dag, och jag tycker att det är märkligt. Om det inte ska vara Polismyndigheten, låt Skatteverket eller någon annan myndighet få mandat och möjlighet att göra det som Jens Nylander har gjort. Det borde statliga myndigheter kunna göra.
Jag uppskattar att entreprenörer visar vägen och går före. Jag har inga problem med det. Men i en fråga som är så central för staten, som handlar om trovärdighet och också om den offentliga ekonomin och bekämpning av kriminalitet, borde Polismyndigheten ha de muskler och möjligheter som den här entreprenören har haft. Tror statsrådet att polismyndigheten skulle kunna göra det som Jens Nylander redan har gjort?
(Applåder)
Anf. 7 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Herr talman! Jag avstår ändå från att gissa i interpellationsdebatten. Nu kommer också många olika myndigheter in här, bland annat Polismyndigheten, som inte ligger under mitt ansvarsområde. Därför blir jag lite extra försiktig med att reflektera alltför långtgående, vilket jag ibland kan våga göra när det gäller någon av det 35-tal myndigheter som jag har på mitt bord.
Jag välkomnar debatten. Jag uppfattar egentligen inte någon stor polemik här, utan vi vill båda samma sak i den här frågan. Jag har i den här debatten redogjort för de åtgärder som vi hittills har vidtagit, som också är systemövergripande och interdepartementala.
Jag är dock helt övertygad om en sak: Vi kommer att behöva göra mycket mer. Det tror jag att Mikael Damberg och jag är överens om. Verkligheten går snabbt, och de kriminella gängen och grupperingarna har en tendens att springa väldigt snabbt, många gånger snabbare än politiken och lagstiftningen så att vi inte hinner med. Det är ett bekymmer.
Vi har också långa beredningstider. Damberg nämnde att det tar tid att reflektera kring nya förslag. Sedan är det också gemensam beredning och annat som ska till, och många lagförslag behöver utredas vidare. Sådant tar många gånger tid, vilket naturligtvis är ett bekymmer i den förvaltningsmodell som Sverige har och har haft under flera hundra år.
Men med detta sagt har vi tagit fram de åtgärder som jag har redogjort för här väldigt snabbt. Det har varit en enorm kraft, inte minst på Gunnar Strömmers område, för att få till nödvändiga lagändringar för att kunna mota välfärdskriminaliteten. Jag har som minister med ansvar för statsförvaltning men också för digitalisering och offentlig upphandling ett väldigt stort ansvar inom de områdena för att verkligen använda verktygen så gott vi kan. Jag tycker att jag har redogjort för en del av detta i mitt svar.
Jag väljer att ändå se entreprenören Jens Nylanders arbete som en stor inspirationskälla när det gäller hur offentlig sektor också skulle kunna arbeta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.