Motorvägsbron i Södertälje

Interpellation 2025/26:419 av Ingela Nylund Watz (S)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

Motorvägsbron med E4 och E20 i Södertälje är en infrastrukturlänk som är av mycket kritisk betydelse för hela landet. Vid störningar för driften saknas alternativa, robusta lösningar med tillräcklig kapacitet, och de samhällsekonomiska konsekvenserna blir omfattande.

Olyckan på motorvägsbron vid midsommar 2016 visade tydligt hur sårbar passagen är. Trängseln ökade dramatiskt, och omfattande leveransstörningar till näringsliv och handel i Stockholmsregionen uppstod, liksom omfattande negativa produktionseffekter.

I Trafikverkets förslag till nationell plan för 2026–2037 föreslås att motorvägsbron ska breddas under perioden 2033–2037. Under dessa fyra år kommer trafiken enbart att kunna nyttja en fil i norr- respektive södergående riktning. Före byggstart planeras Förbifart Stockholm vara färdigställd 2029 och medföra att trafikmängden beräknas öka med cirka 35 procent fram till 2045. Belastningen på motorvägsbron kommer att öka kraftigt, även med en genomförd breddning.

Scania, tillsammans med WSP, presenterade i september 2025 en rapport som belyser betydelsen av Södertäljepassagen för Södertälje, Stockholmsregionen och Sverige. I rapporten finns beräknade effekter, såväl trafikmässiga som ekonomiska, av en allvarlig incident som sätter motorvägsbron ur spel och stoppar fartygstrafiken genom Södertälje kanal. Det är, enligt denna rapport, omkring 13 procent av de totala vägtransporterna av livsmedel i Sverige, till ett värde av cirka 50 miljarder, som passerar bron varje år. Bedömningen är också att en relativt blygsam minskning på 10 procent av Scanias och Astra Zenecas samlade produktion i Södertälje under de långvariga störningarna som Trafikverkets plan skulle medföra på kort sikt skulle innebära cirka 6 000 förlorade arbetstillfällen och att den samlade produktionen i svensk ekonomi (bnp) skulle falla med omkring 10 miljarder kronor.

Utöver de negativa samhällsekonomiska konsekvenserna som förslaget i nationell plan skulle medföra finns det ytterligare skäl att, i stället, snarast påbörja arbetet med att skapa en ny förbindelse som ett komplement till bron. Det oroliga säkerhetsläget kräver att vi stärker redundansen i vår infrastruktur. Enligt Försvarsmaktens remissvar till den nationella planen för infrastruktur 2026–2037 utgör passagen över Södertälje kanal en kritisk sårbarhet som påverkar såväl civila transporter som Försvarsmaktens operativa rörlighet. Försvarsmakten har också gett uttryck för att det finns behov av en ny förbindelse, till exempel en tunnel, som komplement till bron.

Regeringens direktiv för framtagande av den nya nationella planen innebär att investeringar som inte är transportpolitiskt motiverade utan i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar ska bedömas och finansieras i särskild ordning.

Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:

1. Delar ministern Försvarsmaktens bedömning att det finns behov av en ny förbindelse över Södertälje kanal och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån sin uppfattning i frågan?
2. Hur ser ministern på att det fattas beslut om Trafikverkets nuvarande planer för kapacitetshöjning innan frågan om hur totalförsvarets behov av ökad redundans kan uppfyllas och är ministern beredd att vidta några åtgärder med anledning av detta?