Mora tingsrätt
Interpellation 2010/11:198 av Runeson, Carin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-02-09
- Inlämnad
- 2011-02-09
- Besvarad
- 2011-02-17
- Sista svarsdatum
- 2011-03-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 februari
Interpellation
2010/11:198 Mora tingsrätt
av Carin Runeson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Mora tingsrätt kommer att försvinna om Domstolsverket får som det vill.
Verket har nyligen lagt ett förslag om ytterligare nedläggningar av tingsrätter i landet, och av de fyra som berörs finns tingsrätten i Mora, vars verksamhet enligt Domstolsverket kan flyttas till Falun. En sådan förändring kommer att leda till väsentligt försämrad service för innevånarna i norra och västra Dalarna, försämrad rättssäkerhet och ett betydligt ökat resande, eftersom Mora tingsrätt är en av de domstolar i landet som under senare år haft den största ökningen av antalet mål. Befintlig domstolsbyggnad i Falun, som helt nyligen är ombyggd, har heller inte plats för Mora tingsrätts verksamhet, vilket skulle medföra ytterligare en kostnadskrävande om- eller tillbyggnad. Mora tingsrätt är en viktig institution inte enbart för Mora kommun och dess innevånare utan också för de omgivande kommunerna och för hela regionen.
Dalarna är ett till ytan mycket stort län med långa reseavstånd, vilket också bör tas i beaktande inför ett avgörande beslut.
Med hänvisning till ovanstående är min fråga till justitieministern:
Kommer justitieministern att verka för att tingsrätten även fortsättningsvis finns kvar i Mora?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:198
Webb-tv: Mora tingsrätt
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:61 Torsdagen den 17 februariProtokoll 2010/11:61 5 § Svar på interpellation 2010/11:198 om Mora tingsrätt
Protokoll från debatten
Anf. 10 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Carin Runeson har frågat mig om jag kommer att verka för att tingsrätten i Mora finns kvar även fortsättningsvis.
Bakgrunden till interpellationen är en promemoria som Domstolsverket har upprättat och som behandlar organisationen av vissa tingsrätter. Promemorian innehåller bland annat ett förslag som går ut på att Mora tingsrätt läggs samman med Falu tingsrätt till en domstol med kansli i Falun.
Som jag nämnde i mitt svar på en liknande interpellation i förra veckan har Domstolsverket för en tid sedan skickat ut promemorian på remiss. Remissinstanserna får alltså nu möjlighet att lämna synpunkter till verket på förslagen i promemorian. Först när synpunkterna har analyserats kan verket avgöra om någon framställning ska göras till regeringen. Domstolsverkets egen process är alltså inte slutförd än. Något förslag för mig att ta ställning till finns således inte i nuläget.
Anf. 11 Carin Runeson (S)
Fru talman! Tack, justitieministern för svaret, framför allt för att jag fick ett mycket snabbt svar!
Justitieministern säger i svaret att det inte finns något förslag att ta ställning till, att Domstolsverkets egen process inte är slutförd. Så är det tydligen. Men jag anser att det ändå finns all anledning att diskutera Domstolsverkets förslag, som jag tycker är dåligt och bör avvisas.
Jag tycker att det är fel att lägga ned ytterligare tingsrätter, i det här fallet tingsrätten i Mora. Det har redan gjorts omfattande centraliseringar när det gäller rättsväsendet, även i Dalarna. Jag tycker att det räcker som det är. Vi har två tingsrätter, i Mora och Falun, och Dalarna är ett stort län geografiskt.
För ett par år sedan var utgångspunkten att de förändringar som gjordes skulle vara långsiktigt hållbara. Därför hade jag inte förväntat mig det förslag som Domstolsverket nu har fört fram och som skulle få mycket kännbara negativa följder för norra och västra Dalarna.
Anledningarna till att jag och vi socialdemokrater är oerhört bestämda i vår uppfattning att Mora tingsrätt ska finnas kvar är flera.
Först och främst blir det en väsentligt försämrad service för invånarna i det berörda området. Det blir också en försämrad rättssäkerhet. Inte minst viktigt är att det skulle det bli en enorm ökning av resandet om tingsrätten i Mora skulle försvinna. Det är stora avstånd i Dalarna, och det är inte alltid enkelt att ta sig fram och tillbaka till Falun med kollektivtrafik, snabbt över dagen, om man inte har tillgång till egen bil.
Från Mora till Falun är det drygt 8 mil. Det kan man väl tycka är acceptabelt. Men tittar vi längre norrut ser vi att det exempelvis från Idre ned till Falun är 23-24 mil. Från Grövelsjön längst upp, ett trevligt område med många turister, är det 27-28 mil att åka. Ska man då åka över dagen går det åt väldigt mycket tid. Det medför i sin tur att risken för inställda mål ökar, eftersom människor av olika orsaker har svårt att ta sig till Falun.
Den befintliga domstolsbyggnaden i Falun är ombyggd helt nyligen. Men den har ingen plats för Mora tingsrätts verksamhet, utan då skulle man tvingas till en ny, kostnadskrävande om- och tillbyggnad. Det tycker jag är väldigt dålig hushållning med pengarna.
Mora tingsrätt är också betydelsefull för Mora och de kommuner som finns runt omkring av många andra orsaker. Det är en arbetsplats med kvalificerat folk, vilket i sin tur innebär att andra medflyttande också kan få jobb och man får en bra arbetsmarknad i området.
Dels för området i sig, dels också ur rättssäkerhetssynpunkt och med tanke på vikten av att inte behöva resa långa sträckor som det kan tyckas i onödan är det väldigt viktigt att Mora tingsrätt får finnas kvar.
Anf. 12 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag delar Carin Runesons uppfattning att det är viktigt att diskutera dessa frågor - men kanske inte med ministern. Att se till organisationen är ett arbete som pågår inom myndigheten. Vi har i Sverige den ordningen att myndigheter har ett ansvar för att utveckla verksamheten, pröva olika frågeställningar, diskutera dem och så småningom, om man finner anledning, återkomma till regeringen med ett förslag.
Det är klart att man måste diskutera. Men jag kanske bör passa mig för att ha bestämda åsikter innan det finns ett förslag.
När det gäller bakgrunden: Under förra mandatperioden gjorde vi faktiskt ett par rejäla häv när det gällde domstolsorganisationen. I några fall fick vi rätta till tidigare utredningar rätt ordentligt. Det gäller inte minst i Dalarna. Det är väldigt lätt att det blir skrivbordsprodukter, där man inte har tänkt igenom hur avstånden ser ut, hur man kan färdas och så vidare.
Det arbete som vi gjorde då gjorde vi utifrån att se på behovet av att klara en specialisering. I princip alla domstolar har ganska många olika typer av ärenden. Det kräver hög kompetens. Men det gäller också att man har en väl fungerande organisation som klarar en del av den moderna tidens variationer och flexibilitet. Det bör också finnas en tillräcklig bas för en bra organisation för beredning av olika ärenden. Vi vet att en del små domstolar kan ha stora problem med rekrytering, med att ha en organisation och annat.
Det finns många aspekter, och jag vill gärna säga att när det gäller just kravet på kompetens handlar det om att vi ska ha samma rättssäkerhet oavsett vart man vänder sig i landet. Det handlar inte bara om hur nära det är, utan det ska också finnas kvalitet i domstolen som gör att man blir rätt bedömd och får ärenden hanterade på ett riktigt sätt. Det är alltså många olika aspekter man måste ta hänsyn till i det här arbetet. Därför är det naturligtvis otroligt viktigt med den remissomgång som Domstolsverket nu genomför.
Jag är bekymrad över en del domstolar. Vi gjorde, när vi gjorde genomgången under förra mandatperioden, stora undantag för Norrland och det som då berördes, eftersom Sverige inte är fyrkantigt. Vi kan inte ha samma måttstock överallt, för då får vi en väldigt konstig organisation. Så är det. Därför behöver vi också den kunskap som finns lokalt och regionalt för att kunna göra en bedömning.
Men, som sagt, i det här fallet är vi lite för tidigt ute för att jag ska ha en bestämd uppfattning, men jag följer naturligtvis den här debatten med stort intresse. Jag tror inte heller att man ska vara alltför snabb med organisationsförändringar om man inte har ett gediget underlag.
När det gäller Mora tror jag att man i dag har 15 anställda. Man har en rådman. Sedan är det en lagmanstjänst som är vakant sedan i mars någon gång, eller den kanske blir vakant då. Det är alltså en ganska liten organisation. Man har de senaste åren haft tre utlysta rådmansanställningar och fått två respektive tre sökanden.
Man kan då säga att det uppenbarligen finns vissa bekymmer när det gäller att rekrytera personal. Å andra sidan visar det behovet av att försäkra sig om att den här delen av Dalarna har tillräcklig kraft när det gäller juridisk kompetens. Det går ju att vända på myntet åt två håll.
Men jag ser fram emot de synpunkter som kommer och kommer noggrant att så småningom se om det dyker upp något förslag från Domstolsverket som vi behöver ta ställning till, men vi är en bra bit därifrån i dag.
Anf. 13 Carin Runeson (S)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att vi är en bra bit därifrån, som justitieministern säger, alltså en bit ifrån beslut. Desto viktigare är det då att vi får möjlighet att framföra våra synpunkter, och jag är glad åt den här diskussionen och debatten här i kammaren.
Ja, det är självklart många aspekter att ta hänsyn till. Och invånarna i norra och västra Dalarna ska naturligtvis ha rätt till samma rättssäkerhet som alla andra. Jag vet också att det har varit vissa bekymmer med att rekrytera kompetent personal. Dess värre är det väl inte bara i Dalarna och Moraområdet som man har det problemet, utan det finns också på andra håll och inom många andra verksamhetsområden. Och det kommer säkert inte att bli enklare när alla 40-talister och 50-talister ska pensionera sig så småningom.
Men det här är en viktig fråga för den som har arbetsgivaransvaret, att man är ute i tid, att man funderar över hur man gör olika typer av tjänster attraktiva och vad man kan erbjuda för rekryteringsmöjligheter. Hur ser möjligheterna ut om man vill göra karriär och så vidare?
Nu tycker väldigt många att Dalarna är ett attraktivt område att leva och bo i, inte minst med tanke på de fritidsmöjligheter som vi har. Det är ett rikt kulturliv. Det finns många positiva saker att lyfta fram. Med lite god vilja och lite ansträngning tror jag alldeles säkert att man kan rekrytera behörig personal på ett bra sätt till Mora.
Om man ska lyfta fram något som är specifikt för Mora tingsrätt är det att det här geografiskt stora upptagningsområdet har en enorm tillströmning av turister både på sommaren och, framför allt, på vintern. På ett år besöker ungefär sju miljoner människor det här området. Vare sig vi tycker om tanken eller inte innebär det att fler brott begås än vad som kanske kan förväntas i ett område som norra och västra Dalarna. Mora tingsrätt är en av de tingsrätter som har den största ökningen av antalet brottmål.
Det här gör att det ligger en väldig tyngd på tingsrätten. Det innebär också att det är många målsäganden och många vittnen som skulle få resa väldigt långt, ned till Falun, för att kunna genomföra de här målen. Jag tycker att det här också är en viktig fråga att ta med när man funderar över saker och ting.
Vi planerar i Dalarna ytterligare utbyggnad av både Idreområdet och Sälenområdet med ett antal bäddar. Det kommer ännu fler människor till det här området. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi värnar tingsrätten i Mora, även övriga som finns med i Domstolsverkets förslag, det man funderar över just nu.
Det är viktigt att människor känner trygghet och att man kan behålla ett starkt medborgerligt förtroende för rättsväsendet. Det tycker jag inte att man gör om man går vidare i sin centralisering.
Anf. 14 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag delar helt uppfattningen om möjligheterna för den här bygden att utvecklas, utifrån att det är en av de mest dynamiska turistregionerna. Det är helt riktigt att det är en väldigt ojämn arbetsbelastning även för rättsväsendet i den här delen av Sverige, eftersom alla stockholmare, inte minst under sportlovsveckorna, på ett eller annat sätt försöker ta sig dit.
Problemet sedan länge gäller naturligtvis helheten. Både åklagarkammaren och Kriminalvårdens häkte ligger i Falun i dag. En fråga som vi arbetar mycket med handlar naturligtvis om att försäkra oss om att det finns tillräckligt med poliser för att klara den tillströmning av spännande människor som periodvis kommer till de här bygderna. Vi jobbar mycket med att öka flexibiliteten och försäkra oss om att det finns en bra basorganisation. Men det är klart att man måste se rättsväsendet i sin helhet, och då har vi ytterligare problem. Därför är det nog bra med den här remissomgången, där man får vända och vrida på saker.
Häktesverksamheten ligger, som sagt, i Falun, och det gör åklagarkammaren också. Jag säger nu inte att det är ett argument för att lägga ned, om någon skulle missuppfatta det. Jag säger bara att det är en komplikation om man vill föra ett resonemang om att ärendebelastningen ökar.
Jag tror så här: Det är ett antal tingsrätter som nu är utpekade i Domstolsverkets promemoria. Delvis är bakgrunden att inskrivningsverksamheten har flyttats från domstolen, och arbetsförutsättningarna har förändrats. Det föranleder naturligtvis verket att fundera över hur arbetsbelastningen ser ut och vad som är en vettig arbetsorganisation. Men det handlar också om de praktiska förutsättningarna när det gäller säkerhet. Det finns ju många olika aspekter.
Jag tror inte att man ska dra alla över en kam. Jag tror att man ska sätta sig ned och fundera i varje enskilt fall. För jag tror faktiskt att de här mindre enheterna, var och en, är specifika och att man ska se de olika parametrarna. Och, som sagt, min grundinställning när det gäller den här organisationen är att vi måste inse att Sverige inte är fyrkantigt. Ska vi göra rättsväsendets organisation rätt och riktig måste vi utgå från verkligheten och de människor som man ska serva på ett bra sätt.
Men, som sagt, jag har ingen uppfattning i sakfrågan innan det kommer ett eventuellt förslag. Det är Domstolsverkets egen rapport som nu är ute på remiss och som jag hoppas att många diskuterar med liv och lust de närmaste månaderna, så får vi se om vi har anledning att återkomma i riksdagen.
Anf. 15 Carin Runeson (S)
Fru talman! Nu vill jag säga att jag i grunden är en positiv person. Jag gör positiva tolkningar av det som justitieministern säger, och jag tycker faktiskt att det är väldigt viktigt att en regering tar ansvar för att hela rättskedjan fungerar.
Sedan 2006 har antalet anmälda brott ökat med över 10 procent, såvitt jag kan förstå. Polisen har visserligen fått stora tillskott, men för resten av rättskedjans myndigheter väntar nedskärningar. Det har varit nedskärningar, och det ser alltså bekymmersamt ut för landets domstolar.
Jag har sett en prognos som visar att domstolarna har ett underskott på drygt 700 miljoner kronor fram till 2015 och att man redan i år har ett underskott på 90 miljoner kronor. Det är klart att så kan det bli i ett land där skattesänkningar går före offentlig service. Det tycker inte jag är bra. Jag tror att det kan vara en del av dessa sparkrav som ligger bakom förslaget att lägga ned de domstolar som nu är omnämnda och där Mora finns med, även om man hävdar att det finns andra motiv.
Justitieministern talar om att vi inte ska se Sverige som någonting fyrkantigt. Nej - så är det inte. Ibland känns det som om landet och våra län är väldigt avlånga. Avstånden är viktiga, arbetsgivaransvaret är viktigt och att behålla ett starkt medborgerligt förtroende för rättsväsendet är viktigt. Jag tror inte att vi kan bibehålla det med ytterligare nedläggningar.
Fru talman! Jag förlitar mig på att justitieministern tänker klokt och avvisar Domstolsverkets förslag om och när det kommer.
Anf. 16 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag ska göra vad jag kan för att vara så klok som möjligt när vi eventuellt får ett förslag. Det är självklart.
Frågan kommer att prövas så seriöst som vi alltid försöker göra, och jag vill bara säga två saker med anledning av det sista. Det är så att rättsväsendet aldrig har haft så mycket resurser som de har just nu. De extra tillskott som har kommit under senare år har också gett ansenliga summor till både Domstolsverket och åklagarverksamheter, alltså inte bara till polisen. Det är inte där skon klämmer.
Däremot har vi längre tillbaka haft en väldigt bred organisation som inte riktigt har följt med den samhällsutveckling som har skett. Det har gjort att vi har varit tvingade att göra förändringar. Ibland har dessa förändringar gått väldigt sakta, och det drar resurser. Om man inte renoverar ett hus eller gör nödvändiga moderniseringar i tid blir det nämligen ofta väldigt dyrt, och vi har fått räta upp en del där man har väntat för länge.
Vi gjorde väldigt stora förändringar under den förra mandatperioden. Jag sade då, och jag står för det, att jag inte är den som tycker att man ska rusa i väg med organisationsförändringar stup i kvarten, men vi har några enheter där verksamhetsdelar har förändrats. Domstolsverket har då tyckt att det finns skäl att titta på om det föranleder några förändrade ställningstaganden, och vi får väl se vad det leder till. Vi är inte där än.
Antalet anmälda brott ökar generellt, men man ska också veta att det finns brottstyper där antalet anmälningar minskar. Men det finns också brottstyper där vi verkligen hoppas att fler ska anmäla. Vi är till exempel glada över att fler sexuella övergrepp anmäls, för det betyder att fler människor vågar stå upp och berätta vad de blivit utsatta för.
Brottsstatistik är alltid lite besvärligt. Det har dock inte så mycket att göra med tingsrätten i Mora. Tack för diskussionen!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.