Möjligheter att överklaga beslut om jakt
Interpellation 2025/26:543 av Marie Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-06-03
- Överlämnad:
- 2026-06-04
- Anmäld:
- 2026-06-05
- Svarsdatum:
- 2026-06-12
- Besvarad:
- 2026-06-12
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-18
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Vid två tillfällen har jag i kammaren haft interpellationsdebatt med miljöminister Romina Pourmokthari om möjligheter till utökad jakt i naturreservat. Bakgrunden är att det i Orsa kommun finns ett naturreservat som heter Korpimäki. Jakten har varit och är fortfarande begränsad i detta naturreservat utifrån de föreskrifter som Länsstyrelsen Dalarna tidigare beslutat om. För att få till en förändring och utöka jaktmöjligheterna i naturreservatet har bland annat Orsa Jaktvårdskrets drivit på att Länsstyrelsen Dalarna ska ta fram nya föreskrifter för reservatet. Länsstyrelsen Dalarna tog fram nya föreskrifter för att öka möjligheterna till jakt i området. Länsstyrelsen beslut om nya föreskrifter överklagades av organisationen Birdlife Sverige. Frågan hamnade därför på regeringens bord för beslut.
Efter 18 månader tog regeringen ett beslut den 9 oktober förra året. Till mångas stora besvikelse beslutade regeringen att upphäva Länsstyrelsen Dalarnas beslut att utöka jakten i Korpimäki naturreservat till att även omfatta annat vilt än älg, rådjur, räv och hare. Motivet för regeringens beslut var att Länsstyrelsen Dalarna inte har gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Det är enligt regeringen ett krav att noggrant utreda konsekvenserna av ett beslut om upphävande, men det är även en förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till vad frånvaron av jaktföreskriften skulle innebära för naturvärdena i Natura 2000-området eftersom Korpimäki även är ett Natura 2000-område. Regeringen skrev att länsstyrelsens beslut därför bör upphävas i sin helhet och hänvisas tillbaka till Länsstyrelsen Dalarna för omprövning.
Länsstyrelsen Dalarna tog fram nya underlag för att styrka möjligheterna att utöka jakten och tog fram ett nytt förslag till beslut som även det vidhöll att jakten skulle kunna utökas. Detta förslag skickades ut på remiss. Remisstiden gick ut den 22 januari i år. Till mångas stora förvåning beslutade Länsstyrelsen Dalarna efter att remisstiden gått ut att behålla restriktionerna för jakt i naturreservatet Korpimäki och inte tillåta att de utökas.
Jägarförbundet Dalarna valde då att överklaga Länsstyrelsen Dalarnas nya beslut och skickade in en överklagan till regeringen. Svaret från ministerns departement är ett ifrågasättande av om en jägarorganisation ska få överklaga beslut gällande jaktmöjligheter. Departementet ifrågasätter om jägarorganisationer är organisationer som tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Ministerns departement ifrågasätter även om Länsstyrelsens Dalarnas beslut angår jägarorganisationer och om de har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet som omfattas av det överklagade beslutet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
- Har ministern gjort en analys av jägarnas roll när det gäller att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
Har ministern gjort en analys av jägarorganisationernas möjlighet att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter och kan ministern i så fall redogöra för resultatet?
Är ministern beredd att ta initiativ till att se över lagstiftningen för att säkerställa att jägarorganisationer har möjlighet att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter i naturreservat och tydliggöra när de innehar äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:543
Webb-tv: Möjligheter att överklaga beslut om jakt
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 162 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Marie Olsson har frågat mig om jag gjort en analys av jägarnas roll när det gäller att tillvarata naturskydds- och miljöskyddsintressen och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Vidare har Marie Olsson frågat om jag gjort en analys av jägarorganisationernas möjligheter att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Slutligen har Marie Olsson frågat om jag är beredd att ta initiativ till att se över lagstiftningen för att säkerställa att jägarorganisationer har möjlighet att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter i naturreservat och tydliggöra när de innehar äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet.
Jag vill inleda med att tacka Marie Olsson för frågorna. De har ställts med anledning av att Jägareförbundet Dalarna 2023 begärde att Länsstyrelsen i Dalarnas län skulle upphäva en föreskrift som inskränkte jakten i naturreservatet Korpimäki i Orsa kommun.
Begäran ledde till att länsstyrelsen beslutade att upphäva den aktuella jaktföreskriften. Detta beslut överklagades till regeringen, som upphävde beslutet och lämnade tillbaka ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Efter den fortsatta prövningen beslutade länsstyrelsen att avslå Jägareförbundet Dalarnas begäran. Beslutet har överklagats till regeringen av Jägareförbundet Dalarna, och detta är alltså den övergripande bakgrunden till varför vi står här i dag.
När det gäller de frågor som Marie Olsson har ställt noterar jag att de ställts med anledning av att Regeringskansliet nu har gett Jägareförbundet Dalarna en möjlighet att styrka sin rätt att överklaga länsstyrelsens beslut, vilket är en rutinmässig handläggningsåtgärd utifrån miljöbalkens regelverk.
Jag får berömma Marie Olsson för hur väl insatt hon är i Klimat- och näringslivsdepartementets pågående handläggning av detta ärende.
Rätten att överklaga ett beslut enligt miljöbalken följer av 16 kap. 12 § miljöbalken. Bestämmelsen säger bland annat att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår. När det gäller beslut om naturreservat följer det av praxis att ett beslut angår den som har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till en fastighet som omfattas av det överklagade beslutet. Ett ytterligare krav är att beslutet också försämrar möjligheten att utnyttja den aktuella rättigheten.
När det gäller ideella föreningars och andra juridiska personers rätt att överklaga beslut enligt miljöbalken framgår det av 16 kap. 13 § att sådana bland annat ska ha till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Av samma bestämmelse framgår vilka beslut som dessa organisationer kan överklaga.
I övrigt kan jag inte föregripa ett beslut i det aktuella ärendet genom uttalanden i frågan då det är ett pågående förvaltningsärende som fortfarande bereds i Regeringskansliet och avvaktar regeringens avgörande.
Anf. 163 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret på min interpellation, även om jag kan konstatera att jag inte har fått svar på någon av mina tre frågor.
Jag har vid två tillfällen haft interpellationsdebatt här i kammaren med miljöminister Romina Pourmokhtari om möjligheterna till utökad jakt i naturreservat, och jag tror att det är bra att dra bakgrunden igen.
I Orsa finns ett naturreservat som heter Korpimäki, och Korpimäki får statuera exempel på hur hanteringen ser ut i dag. Jakten har varit och är fortfarande begränsad i det här naturreservatet utifrån de föreskrifter som Länsstyrelsen Dalarna beslutat om för länge sedan. Man får jaga älg, rådjur, räv och hare i reservatet men inget övrigt vilt, som exempelvis björn och fågel.
För att få till en förändring och utöka jaktmöjligheten i naturreservatet drev bland annat Orsa jaktvårdskrets på för att Länsstyrelsen Dalarna skulle ta fram nya föreskrifter för reservatet. Länsstyrelsen Dalarna tog då fram nya föreskrifter för att öka möjligheterna till jakt i området. Länsstyrelsens beslut om föreskrifter överklagades dock av organisationen Birdlife Sverige, och frågan hamnade därför på regeringens bord för beslut.
Efter hela 18 månader tog regeringen ett beslut den 9 oktober förra året. Till mångas stora besvikelse beslutade regeringen att upphäva Länsstyrelsen Dalarnas beslut om att utöka jakten i Korpimäki naturreservat. Motivet till regeringens beslut var att Länsstyrelsen Dalarna inte hade gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för just detta naturområde.
Det är enligt regeringen, och enligt lagstiftningen, krav på att utreda konsekvenserna av ett beslut om upphävande, så det är inte konstigt i sig. Detta hänger dock också ihop med att Korpimäki inte bara är ett naturreservat utan också ett Natura 2000-område. Regeringen skrev att länsstyrelsens beslut därför borde upphävas i sin helhet och hänvisas tillbaka till Länsstyrelsen Dalarna för omprövning.
Länsstyrelsen Dalarna tog fram nya underlag för att styrka de möjligheter som finns att utöka jakten och tog fram ett nytt förslag till beslut som även det vidhöll att jakten skulle kunna utökas. Förslaget skickades ut på remiss, och remisstiden gick ut den 22 januari i år.
Till mångas stora förvåning beslutade länsstyrelsen efter att remisstiden gått ut att ändra sitt tidigare beslut och behålla restriktionerna för jakt i naturreservatet Korpimäki och alltså inte tillåta att jakten utökas. Jägareförbundet Dalarna valde då att överklaga Länsstyrelsen Dalarnas nya beslut och skickade in en överklagan till regeringen.
Svaret från ministerns departement är ett ifrågasättande av huruvida jägarorganisationerna ska få överklaga beslut gällande jaktmöjligheter. Departementet ifrågasätter om jägarorganisationer är organisationer som tillvaratar naturskydds- eller miljöskyddsintressen. Man ifrågasätter även om Länsstyrelsen Dalarnas beslut angår jägarorganisationer just utifrån det ministern också sa i sitt svar, alltså om de har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet som omfattas av det överklagade beslutet.
Jag är medveten om att ministern, precis som han sa i sitt svar, inte kan föregripa ett beslut i ett aktuellt ärende. Därför är mina frågor i interpellationen allmänt ställda för att ministern ska kunna svara. Frågorna är inte ställda utifrån ett specifikt ärende, utan det specifika ärendet är egentligen ett exempel. Ministern väljer trots det att inte svara på mina frågor.
Utifrån detta vill jag fråga ministern hur ministern generellt ser på möjligheterna att över huvud taget utöka jaktmöjligheter i naturreservat och Natura 2000-områden.
Anf. 164 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Låt mig förtydliga en sak kring de frågor som har ställts gällande att Jägareförbundet Dalarna har getts en möjlighet att styrka sin rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Detta är en rutinmässig handläggningsåtgärd utifrån miljöbalkens regelverk.
I svaret redogjorde jag också för hur lagstiftningen ser ut. Det finns inte någon anledning att utifrån det här svaret dra några slutsatser om huruvida Jägareförbundet Dalarna har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut eller inte, utan jag ville bara redogöra för gällande rätt.
Det är inte jag som statsråd som genomför analyser av jägarnas roll att tillvarata naturskydds- och miljöintressen, och även om de frågor som ledamoten ställt är lite allmänt hållna är de starkt kopplade till ett pågående ärende – som är ett förvaltningsärende, ska jag påpeka. Beredningen och utredningen av det görs av Regeringskansliets tjänstemän enligt gängse rutiner och regelverk inom ramen för det överklagade ärendet.
Jag kommer inte att föregripa den fortsatta handläggningen i det här ärendet. Jag har alltså inga sådana analyser som ledamoten efterfrågar att jag ska delge henne.
Anf. 165 Marie Olsson (S)
Fru talman! Jag konstaterar att jag inte fick svar på min generella fråga, för den handlar faktiskt om hur ministern generellt ser på möjligheterna att utöka jaktmöjligheter i naturreservat och Natura 2000-områden, oavsett var i Sverige de ligger.
En del kanske undrar varför jag driver den här frågan och varför jag ser den som så viktig. De kanske också undrar varför ministern i sitt svar – kanske med lite ironi – gav mig beröm för hur insatt jag är i ärendet.
Det är ju för att Länsstyrelsen i Dalarna från början ville pröva det här för att få ett prejudikat så att de sedan skulle kunna se över möjligheten att utöka jakten i fler naturreservat i Dalarna. Detta skulle sedan också kunna utgöra grund för fler länsstyrelser i Sverige i deras bedömningar av jaktmöjligheter i naturreservat. Den här frågan är alltså mer generell, även om den utgår från ett specifikt ärende.
Jakt är redan tillåtet i många reservat, och de senaste åren har länsstyrelsernas föreskrifter inte varit lika restriktiva som tidigare när det gäller jaktmöjligheter i naturreservat.
Miljöminister Romina Pourmokhtari stod här i kammaren vid vår senaste interpellationsdebatt och bedyrade regeringens stora intresse för jaktfrågor och jägarnas möjligheter att bedriva viltvård. Enligt ministern stod regeringen på jägarnas sida.
Jägarnas statliga uppdrag i Sverige kretsar kring ansvarsfull viltvård och förvaltning. Det övergripande uppdraget är att bevara biologisk mångfald, hålla viltstammarna på en sund nivå, minska risken för trafikolyckor och säkerställa att jakten sker etiskt och hållbart. Jägarna är medvetna om vilka gränser som finns för jakten och om att man inte ska fälla så många djur att ekosystemet och skogen drabbas. De är i grunden viltvårdare. Hela systemet bygger på tillit, och jägarna har ett ansvar att följa lagar och bestämmelser.
Miljöministerns bedyranden i den tidigare debatten faller ju ganska platt när Jägareförbundet, även om ministern säger att det här är ett normalt förfarande, möts av ett ifrågasättande av om de över huvud taget får överklaga. När Birdlife Sverige överklagade togs den överklagan in, och i det här fallet är det trots allt så att länsstyrelsen har ändrat sitt tidigare beslut att utöka jakten. Man fattade beslut om att utöka jakten, regeringen rev upp det beslutet och nu har man fattat beslut om att inte utöka jakten. Länsstyrelsen har alltså ändrat sitt beslut.
I sitt svar skriver departementet att Jägareförbundet ska bevisa att de har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet som omfattas av det överklagade beslutet och att beslutet försämrar innehavarens möjlighet att nyttja den aktuella rättigheten. Detta har Jägareförbundet naturligtvis skickat in ett svar på, men jag kommer tillbaka till att det ändå är ett ifrågasättande. Det är så det upplevs, det vill säga som ett ifrågasättande av jägarorganisationernas möjlighet att över huvud taget överklaga. Jägareförbundet har ännu inte fått svar på det svar som de skickat in till departementet, och jag hoppas verkligen att svaret blir att de får möjlighet att överklaga.
På något sätt behöver vi komma åt grundproblematiken när det gäller möjligheten att ändra föreskrifter för jakt i naturreservat och Natura 2000-områden i de fall där vi kan konstatera att gamla föreskrifter har varit för restriktiva för reservatets syfte. En länsstyrelse som ändrar policy i sin inställning till jakt och som när naturreservat bildas i nutid har en betydligt mer generös syn på jakt borde också kunna ändra tidigare beslut.
Jag vill ställa samma fråga som i interpellationen, eftersom jag inte fick svar på den. Är ministern beredd att ta initiativ till att se över lagstiftningen för att säkerställa att jägarorganisationer generellt har möjlighet att överklaga beslut som rör jaktmöjligheter i naturreservat?
Anf. 166 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Av förarbetena till miljöbalken framgår att sakägare är den som saken angår. En klagande part måste dock på ett mer konkret sätt vara berörd av ett beslut för att anses som sakägare.
Den som har äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till en berörd fastighet är enligt etablerad praxis sakägare och har rätt att överklaga beslut om naturreservat. Det här följer av ett flertal domstolsavgöranden från Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Enligt praxis är det också möjligt att överklaga beslut om jakt på en art som omfattas av art- och habitatdirektivet i enlighet med Århuskonventionen. I praxis framgår även att rätten att klaga på beslut enligt jaktförordningen i stort bör bedömas i enlighet med organisationers rätt att överklaga enligt miljöbalken.
Bedömningen av om en jägarorganisation är en miljöskyddsorganisation görs från fall till fall. Organisationer som uppfyller de krav som gäller för att klassas som en miljöorganisation anses också vara en sådan organisation. Enligt miljöbalkens krav ska en miljöorganisation ha som huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- och miljöintressen.
Anf. 167 Marie Olsson (S)
Fru talman! I min värld borde det här ärendet därför vara solklart, för det är precis det som jägarorganisationerna jobbar med.
Korpimäki är som sagt ett Natura 2000-område, och Natura 2000-områden ska vara representativa urval av naturmiljöer i Sverige. Syftet med Korpimäki är inte att skydda arter som inte är hotade och som det i nuläget inte är tillåtet att jaga i reservatet, exempelvis björn och skogsfågel. Just därför blev restriktionerna för hårda när beslutet fattades.
Jakt är en stor del av den lokala kulturen och traditionen runt om i landet. Många upplever naturen genom jakt, och ett ändamål med det här reservatet är att människor ska få uppleva en dalanaturskog. Ett sätt att uppleva en dalanaturskog är faktiskt just genom jakt.
Nu behöver vi en regering som lyssnar på befolkningen så att vi kan mota den misstro mot staten som tyvärr faktiskt finns runt om i landet, speciellt på landsbygden. Jag kan bara gå till min hemkommun Orsa, som är en landsbygdskommun: Där finns det tyvärr en misstro mot staten.
Alla fagra ord från sverigedemokrater och representanter från regeringspartierna om att det nu skulle bli en regering som skulle ordna upp alla jaktfrågor visade sig ju inte stämma. Att vargjakten blev inställd är bara ett exempel på det. Det räcker inte med en läpparnas bekännelse, utan det gäller att också leverera politik. Det har den här regeringen inte klarat av på jaktområdet.
Skulle departementet besluta att en jägarorganisation som har ett statligt uppdrag inte får överklaga beslut om jaktmöjligheter kommer vi att få ytterligare belägg för regeringens inställning till jakt. Jag hoppas att regeringen den här gången lyssnar på de ansvarstagande viltvårdare som jägarna faktiskt är och att vi får det här prövat. Som jag ser det är det nu upp till bevis för regeringen.
Avslutningsvis vill jag önska ministern en trevlig sommar, för det här är den sista debatten som jag kommer att ha med ministern i kammaren.
Anf. 168 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag vill tacka Marie Olsson så mycket för den här diskussionen. Den process som ledamoten har beskrivit i sina anföranden är inte bara lärorik i sig att följa, utan den visar också på olika typer av beslutspunkter och målkonflikter som kan uppstå – och som vi har till uppgift att väga av gemensamt. Det är vad det handlar om.
Vad gäller frågan i just detta enskilda ärende behöver jag återigen påpeka att det är ett pågående förvaltningsärende och att jag inte bör föregripa ett beslut genom att gå närmare in på frågan.
Jag vill också säga att det var helt utan ironi som jag berömde Marie Olsson för hur väl insatt hon är. Det är med respekt jag säger det.
Avslutningsvis tackar jag så mycket för hälsningen om en trevlig sommar. Låt mig returnera den och säga: Glad sommar till dig också, Marie Olsson!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
