Möjlighet till vab för äldre barn med psykisk ohälsa
Interpellation 2024/25:193 av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-08
- Överlämnad
- 2024-11-11
- Anmäld
- 2024-11-12
- Sista svarsdatum
- 2024-11-25
- Svarsdatum
- 2024-11-28
- Besvarad
- 2024-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
En förälder eller annan närstående kan få ersättning för vab (tillfällig föräldrapenning för vård av barn) tills barnet fyller tolv år. Vab kan erhållas för att till exempel följa med ett barn till läkare, tandläkare eller bup samt för att delta i en kurs för att lära sig att sköta sitt sjuka barn.
När barnet fyllt tolv år kan vab användas för att följa med barnet till läkare eller annan behandling, men då krävs ett läkarintyg. När barnet har fyllt 16 år kan en förälder få ersättning för vab om barnet är allvarligt sjukt eller omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), men det krävs fortfarande ett läkarutlåtande med diagnos och beskrivning av barnets sjukdom och behandling.
Psykologer och psykiatriker har lyft problemet med krav på läkarintyg efter tolv års ålder eftersom det stjäl dyrbar läkartid som behövs till viktigare saker än att utfärda intyg.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:
Tänker statsrådet agera för att psykiskt sjuka barn äldre än tolv år som behöver sina föräldrars hjälp för att kunna besöka till exempel psykolog ska kunna göra det utan läkarintyg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:193
Webb-tv: Möjlighet till vab för äldre barn med psykisk ohälsa
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:39
- Protokoll 2024/25:39 Torsdagen den 28 novemberProtokoll 2024/25:39 Svar på interpellation 2024/25:193 om möjlighet till vab för äldre barn med psykisk ohälsa
Protokoll från debatten
Anf. 118 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! har frågat mig om jag tänker agera för att psykiskt sjuka barn äldre än tolv år, som behöver sina föräldrars hjälp för att kunna besöka till exempel psykolog, ska kunna göra det utan läkarintyg.
Alla barn har rätt till liv och utveckling och bästa möjliga hälsa. Vi vet att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Den psykiska ohälsan påverkar individer, familjer och anhöriga genom stress, oro och sorg. Därför är psykisk hälsa och suicidprevention ett prioriterat område för regeringen. Regeringens arbete för att säkerställa att de som behöver vård också kan få det inom rimlig tid kräver både långsiktigt och kortsiktigt fokus samt en nära samverkan mellan olika aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Under 2024, fru talman, har regeringen genomfört kraftfulla satsningar inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Ett exempel är en förstärkt satsning på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin som omfattar 530 miljoner kronor för 2024. Det är ett historiskt och rekordhögt belopp. Inför kommande år har regeringen aviserat ytterligare kraftfulla satsningar, som bland annat inbegriper 470 miljoner kronor för 2025 och 850 miljoner kronor för 2026 respektive 2027 för att korta köerna till barn och ungdomspsykiatrin.
Sådana kraftfulla satsningar är helt nödvändiga för att öka det psykiska välbefinnandet och minska riskerna för suicid bland landets unga.
Den tillfälliga föräldrapenningen är av stor betydelse för föräldrar och deras möjligheter att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv. Förmånen kan i dag lämnas vid en rad situationer, och barnets ålder är en faktor som påverkar när och under vilka omständigheter och förutsättningar ersättning kan beviljas.
En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år om det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Det särskilda vård- och tillsynsbehovet ska då styrkas med ett läkarutlåtande. Om ett barn är allvarligt sjukt behöver föräldern däremot inte lämna in ytterligare intyg om Försäkringskassan sedan tidigare har tillräckligt med underlag för att bedöma rätten till ersättning.
VAB-utredningen (S 2020:14), som har gjort en översyn av reglerna för tillfällig föräldrapenning, har bland annat lämnat förslag som innebär att även tandläkare ska kunna intyga ett barns behov av förälderns närvaro och vård, exempelvis om barnet genomgått en lite mer omfattande tandoperation eller liknande. Utredningens slutbetänkande (SOU 2022:31) Rätt och lätt - ett förbättrat regelverk för VAB har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.
I arbetet med eventuella förändringar av regelverket är mitt ingångsvärde att det måste finnas en lyhördhet för att familjer ser olika ut och har olika behov. Det är högt prioriterat för mig att underlätta för familjer att få livspusslet att gå ihop.
Anf. 119 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Debatten har sin upprinnelse i ett möte på Karolinska institutet som jag och statsrådets partikollega Caroline Högström var inbjudna till av Försäkringsmedicinska Sällskapet. Det var ett väldigt intressant och bra möte och en jättebra dialog. Vi fick då ett medskick om detta från flera närvarande professioner.
Psykiatriker, psykologer och rehabkoordinatorer vittnade om de stora problem som uppstår för föräldrar till äldre barn med till exempel svår psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar såsom NPF-diagnoser. De måste ha ett läkarintyg för att kunna vabba när de ska följa med barnen på besök hos exempelvis psykolog.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet säger i sitt svar att det måste finnas en lyhördhet för att familjer har olika behov. Det låter ju fint och bra, men tänker statsrådet göra något åt det? VAB-utredningen har samlat damm på hennes skrivbord hela mandatperioden. Såvitt jag vet finns inga av VAB-utredningens förslag till förändringar i SD-regeringens budgetproposition.
Problemen med att det krävs läkarintyg för att vabba med äldre barn är framför allt två.
Äldre barn med psykisk ohälsa eller funktionshinder tvingas vänta på att få träffa en psykolog eller kurator om de mår så dåligt att de inte klarar av att ta sig dit på egen hand utan behöver ha sin förälder med - därför att de tvingas vänta på en tid hos en läkare som kan skriva ett läkarintyg. Dessa barn mår alltså dåligt i onödan, utan att få hjälp.
Dessutom riskerar deras tillstånd att förvärras. Det rör sig till exempel, som statsrådet nämnde, om suicidala barn. I värsta fall kan de hinna göra allvar av sina tankar innan de hinner komma till psykolog - det vore fruktansvärt.
Kravet på läkarintyg slukar också en massa dyrbar läkartid i onödan. Både statsrådet och jag vet att det i dag råder brist på läkare och psykiatriker inom svensk sjukvård. Att en ledig tid i läkarens tidbok då ska upptas bara för utfärdande av ett läkarintyg för ett barn som mår dåligt så att föräldern kan vabba är, menar jag, väldigt ineffektivt och slöseri med samhällets resurser i form av dyrbar och viktig läkartid.
Fru talman! VAB-utredningen föreslår att föräldrar till barn mellan 12 och 18 år ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning om barnet har ett särskilt tillsyns- eller vårdbehov. Att skippa kravet på läkarintyg skulle hjälpa de berörda familjerna och spara dyrbara resurser i vården.
Jag inser att detta är en fråga som inte ligger allra högst upp på statsrådets dagordning. Det handlar inte om jättemånga barn. Men för de familjer det berör kan detta vara en fråga på liv och död. Jag vädjar därför till Anna Tenje att ta tag i förslagen från VAB-utredningen och se över kravet på läkarintyg. Kan statsrådet lova föräldrarna till barn med funktionshinder eller psykisk ohälsa att lägga fram en proposition med utredningens förslag?
Anf. 120 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Det är väldigt viktiga frågor vi talar om här i dag. Interpellanten var själv inne på den ökade psykiska ohälsan, som om ungdomen i fråga dessutom är suicidal i värsta fall kan leda till fruktansvärda händelser.
Det är också detta som är det största och första problem vi måste sätta igång med att motarbeta. Det gäller den växande psykiska ohälsan - det samhällsproblem som kanske är högst prioriterat just nu. Regeringen lyfter också frågan om psykisk ohälsa till ett prioriterat område, med kraftfulla satsningar på både psykisk hälsa och suicidprevention.
Vi har tyvärr sett en ökad efterfrågan på både psykiatrisk vård och andra former av professionell hjälp. Tydligast är ökningen inom bup. Sedan 2017 har andelen barn som har varit i kontakt med bup ökat med 35 procent. I åldrarna 10-17 år har mer än vart tionde barn en psykiatrisk diagnos, och 17 procent av alla tonårsflickor har haft någon form av kontakt med bup. Aldrig någonsin tidigare har så många barn och unga tagits om hand av barn- och ungdomspsykiatrin som nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta har givetvis lett till det som interpellanten är inne på: ökade väntetider inom både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Det är en utveckling som regeringen nu avser att vända genom den största riktade satsningen inom detta område någonsin, för att det ska fungera bättre både för barn och unga och för deras familjer.
Vi har dessutom genomfört stora satsningar på primärvården, kompetensförsörjningen och den digitala infrastrukturen inom hälso- och sjukvården, som nog kan vara väl så bra att ha när man kanske ska göra förenklingar och effektiviseringar gällande utlåtanden.
Vi har också genomfört satsningar på att öka antalet disponibla vårdplatser och tagit initiativ till att inrätta en statlig nationell vårdförmedling, som kan synliggöra ledig vårdkapacitet mellan regionerna och på så vis korta köerna.
Därutöver har vi avsatt 1,6 miljarder kronor genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner under 2024, för att bland annat stödja huvudmännen i arbetet med att utveckla vården vid psykisk ohälsa och korta köerna till vård. Vi genomför också för andra året i rad en förstärkt satsning på tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin, som omfattar 530 miljoner kronor för 2024 - ett rekordhögt belopp.
Regeringen tar även fram en ny tioårig nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, utifrån ett underlag från 26 myndigheter. Strategin bereds för närvarande i Regeringskansliet och kommer att presenteras inom kort.
Detta viktiga arbete handlar om att hantera själva roten till problemet när det gäller vård och insatser och den fråga som interpellanten väcker i sin interpellation. Men även den tillfälliga föräldrapenningen är av stor betydelse för föräldrar och deras möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv. Till detta återkommer jag gärna, fru talman, i mitt nästa inlägg.
Anf. 121 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Det var tur att statsrådet hade den slutklämmen, för jag hörde inte ett ord om att slopa läkarintygskravet för vab när det gäller äldre barn. Jag hörde inget löfte till de berörda familjerna. Jag hoppas att det kommer i statsrådets nästa inlägg.
Låt mig citera en mamma till en pojke. Hon vittnar om hur kravet på läkarintyg kan slå och skriver så här i ett mejl till mig:
"Vår äldste son, med högfungerande autism, erbjöds samtal med psykolog för att förstå sin funktionsnedsättning. Jättebra. Psykologen fanns i Borås. Kollektivtrafik från vår bostadsort till Borås är i stort sett omöjligt. Jag vabbar därför för att kunna köra honom. Ber psykologen om ett intyg. Psykologen vägrar skriva intyg för hon ansåg att sonen minsann skulle åkt kollektivtrafik. Trots att jag förklarade för henne varför han inte kunde åka kollektivt utan jag var tvungen att köra honom vägrade hon. Jag förlorade en dags lön och kände mig så jäkla dissad som förälder och människa. En dags lön är kanske småpengar för vissa men för mig som arbetade inom LSS kändes förlusten helt klart i plånboken."
Till saken hör, fru talman, att psykologen, om det nu inte var en psykiatriker, inte har rätt att skriva läkarintyg, så det hade inte hjälpt ens om hen hade skrivit ett intyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ska givetvis ha system för att beivra fusk och missbruk. Men de svårt prövade föräldrarna till barn med psykisk ohälsa eller funktionshinder behöver inte fler hinder för att kunna hjälpa sina barn till ett bättre liv. Om ett barn eller en ungdom har ångest- eller depressionsproblematik och behöver stöd av föräldern någon enstaka dag, så som det kan vara, måste man först till en läkare för att få ett intyg innan föräldern kan vabba. Och statsrådet vet ju hur lång tid det kan ta innan man får en läkartid.
En psykiatriker skriver:
"Många behandlingar av barn och ungdomar sker med psykologisk behandling, till vilket föräldrarna själva behöver ordna med ledighet om de måste följa med barnet. Inom vården har vi upptäckt att många föräldrar har svårt att lösa detta och deras arbetsgivare klagar över att de inte sköter sitt arbete. Andra arbetsgivare protesterar för att de känner sig tvingade att ge dessa föräldrar betald ledighet som andra inte har rätt till."
Föräldrar behöver kunna vabba, även efter att barnet fyllt 16 år och utan krav på läkarintyg, för att följa med sitt barn till en behandlare för psykologisk behandling.
Så, än en gång: Tänker statsrådet ta initiativ för att läkarintyg inte ska behövas för vab när det gäller äldre barn?
Anf. 122 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Rätt till tillfällig föräldrapenning gäller ju i ett stort antal situationer när barnet är sjukt eller har en funktionsnedsättning. Föräldrar kan till exempel få tillfällig föräldrapenning för svikt eller sjukdom hos barnets ordinarie vårdare, läkarbesök, tandläkarbesök, besök hos barnavårdscentral samt deltagande i vissa kurser för att lära sig vårda barnet. Ersättning kan även lämnas i samband med barnets födelse och adoption.
Huvudreglerna är, som vi talat om här flera gånger nu, att man kan använda den tillfälliga föräldrapenningen fram till dess att barnet fyllt tolv år. Men i flera situationer går det också att få ersättning även för äldre barn. Om barnet exempelvis är allvarligt sjukt och det råder fara för livet kan man beviljas ersättning till dess att barnet är 18 år.
Det rapporterades i bland annat Ekot förra veckan om ökat uttag av tillfällig föräldrapenning för barn i högstadieåldern. Det rör sig ofta om synnerligen allvarliga sjukdomar som ätstörningar och depression. Det nämndes också i inslagen. Att i de fallen styrka vård- och tillsynsbehovet med ett läkarutlåtande borde inte vara omöjligt utan sannolikt görbart, särskilt mot bakgrund av att regeringen nu gör historiska satsningar på bland annat barn- och ungdomspsykiatrin för att bistå och hjälpa just drabbade unga, barn och deras anhöriga. Man måste också komma ihåg att när ett barn är allvarligt sjukt behöver föräldern inte lämna in ytterligare intyg om Försäkringskassan sedan tidigare har tillräckligt med underlag för att bedöma rätten till ersättning.
Våra socialförsäkringssystem bygger till stor del på förtroende och att individer är ärliga och uppriktiga i sina ansökningar. Det är också så vi har utformat dem i väldigt hög utsträckning. Samtidigt vet vi att vad gäller den tillfälliga föräldrapenningen betalas 800 miljoner kronor felaktigt ut varje år. Det kan handla om regelrätta bidragsbrott. Det är inga småsummor.
Fru talman! Det här kan exempelvis ställas mot den historiska satsningen på 530 miljoner kronor till bup, där antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott bara inom vab är 800 miljoner. De som har rätt till ersättning ska få ersättning. Det är oerhört centralt och viktigt, men det är också viktigt att tillse att det går rätt och riktigt till och att vi har skyddsmekanismer i systemet så att det inte utnyttjas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är trots allt så att 15-20 miljarder kronor årligen beräknas gå till bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Det är pengar som hade kunnat göra väldigt stor nytta någon annanstans, till exempel hos barn- och ungdomspsykiatrin eller för den delen som stöd till familjer som drabbats av antingen psykisk ohälsa eller andra sjukdomar.
Nyligen tog statsrådet Camilla Waltersson Grönvall emot en promemoria från en utredning som bland annat föreslår att föräldrar som deltar i insatser i öppna former beslutade av en socialnämnd i syfte att stödja sitt barn ska få tillfällig föräldrapenning. Det är ytterligare ett steg i frågan om hur den tillfälliga föräldrapenningen ska kunna användas på ett utökat sätt. Det är också en fråga som jag och interpellanten har diskuterat tidigare. Vi har dessutom andra frågor.
Fru talman! Min ambition är att ta ett helhetsgrepp om den här frågan och återkomma kring förändringar i den tillfälliga föräldrapenningen.
Anf. 123 Åsa Eriksson (S)
Fru talman! Jag noterar att statsrådet inte heller den här gången kommer med något löfte till de berörda familjerna om att hon kommer att ta initiativ till att skippa kravet på läkarintyg för vab när det gäller äldre barn. Det gör mig besviken, och det gör säkert också många andra besvikna.
Fru talman! Det förvånar mig att statsrådet inte verkar lita på professionen. Här har vi psykiatrer, psykologer och rehabkoordinatorer som vittnar om att kravet på läkarintyg för vab när det gäller äldre barn ställer till stora problem för de sjuka barnen, deras föräldrar och föräldrarnas arbetsgivare. Det stjäl värdefull läkartid som hade kunnat gå till att behandla och utreda barn i stället för att skriva ut läkarintyg.
Jag är besviken över att statsrådet inte kan ge bättre besked, men jag gissar att det här inte är en tillräckligt högt prioriterad fråga för statsrådet. Om hon i sitt sista anförande kan komma med ett löfte framför jag väldigt gärna det till Försäkringsmedicinska Sällskapet och de föräldrar som har hört av sig till mig.
Anf. 124 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Tack till interpellanten för interpellationen och den här välgörande debatten!
Som jag sa inledningsvis har VAB-utredningen lämnat förslag om att ytterligare utvidga rätten till tillfällig föräldrapenning så att föräldrar kan få ersättning för fler situationer jämfört med enligt dagens regelverk. Slutbetänkandet innehåller även förslag som möjliggör att exempelvis tandläkare ska kunna styrka ett barns särskilda vård- och tillsynsbehov.
Som jag var inne på i slutet av mitt tidigare anförande har Camilla Waltersson Grönvall dessutom tagit emot en promemoria från en utredning som föreslår att föräldrar som deltar i insatser i öppna former beslutade av en socialnämnd i syfte att stödja sitt barn också ska kunna få tillfällig föräldrapenning. Det är just för att man ska kunna ta sitt ansvar som förälder och vara delaktig i barnets resa tillbaka. De förslagen är ytterligare steg när det gäller frågan om hur den tillfälliga föräldrapenningen skulle kunna användas. Vi har tidigare här i kammaren även diskuterat föräldrar som behöver ta ledigt från sina arbeten för att instruera skolpersonal om man exempelvis har ett barn med diabetes.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Min ambition är helt enkelt att ta ett helhetsgrepp om den tillfälliga föräldrapenningen och se hur den kan förändras och användas på många olika sätt så att den kommer ännu fler föräldrar till del och framför allt fler barn till del.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.