Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Misslyckad jobbsatsning för nyanlända invandrare

Interpellation 2007/08:365 av Björck, Patrik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-01
Anmäld
2008-02-12
Besvarad
2008-02-22
Sista svarsdatum
2008-02-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 februari

Interpellation

2007/08:365 Misslyckad jobbsatsning för nyanlända invandrare

av Patrik Björck (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

De så kallade instegsjobben som infördes av den borgerliga regeringen den 1 juli 2007 kan nu som så många andra av regeringens insatser börja utvärderas. Den mångomtalade och för den borgerliga alliansen så bärande delen av hela deras arbetsmarknadspolitik ledde fram till bara 435 förmedlade jobb. Om åtgärden är lika misslyckad som de så kallade nystartsjobben innebär det att kanske färre än 20 personer får fortsatt anställning hos arbetsgivaren. I likhet med hela den borgerliga arbetsmarknadspolitiken kan denna utvärdering sammanfattas som ett stort misslyckande. Att också denna åtgärd leder in i en återvändsgränd ställer naturligtvis ett antal frågor på sin spets:

Hur tänker sig arbetsmarknadsministern att en förlängning av instegsjobben till 24 månader ska revolutionera den misslyckade åtgärden?

En satsning på hundratals miljoner som ger en handfull jobb verkar inte så genomtänkt; är alla idéer nu uttömda eller har statsrådet planer på andra åtgärder?

Kommer vi att få se åtgärder från regeringen, som statsrådet tar initiativ till, med ökade incitament för att få fler invandrare i jobb?

Kommer, enligt statsrådets överväganden, de incitamenten i så fall att innebära en hårdare ekonomisk press i enlighet med den politik som förs mot arbetslösa och sjukskrivna i allmänhet?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:365, Misslyckad jobbsatsning för nyanlända invandrare

Interpellationsdebatt 2007/08:365

Webb-tv: Misslyckad jobbsatsning för nyanlända invandrare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sven Otto Littorin (M)
Anf. 36 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Patrik Björck har ställt ett antal frågor till mig om dels instegsjobben och deras resultat hittills, dels vad jag och regeringen avser att göra i övrigt för att få fler invandrare i jobb. Jag tror att Patrik Björck och jag är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden är en central fråga för Sverige. Det gäller både i ett individperspektiv och i ett bredare socialt och ekonomiskt perspektiv. En särskild utmaning för att långsiktigt komma till rätta med de stora skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan infödda och utrikes födda är nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Under de sista åren av socialdemokratiskt styre genomfördes omfattande utredningsarbete på detta område. Men de konkreta reformerna uteblev i allt väsentligt. Samtidigt talades mycket om vikten av att koppla undervisningen i svenska för invandrare till praktik eller arbete och om behovet av samverkan mellan arbetsförmedling och kommunen. Men det stannade vid ord. Regeringen har genom bland annat instegsjobb och nystartsjobb visat att den är beredd att vidta konkreta åtgärder och avsätta rejält med resurser för att få introduktionen av nyanlända att fungera bättre. Genom instegsjobben kan en nödvändig samverkan mellan olika aktörer komma till stånd och incitament för tidiga och effektiva insatser skapas. Min bild är att de flesta som på fältet arbetar med nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden, inom arbetsförmedlingen och i kommunerna, menar att tanken bakom instegsjobben är riktig och att de är värda att satsa på. Samtidigt betonar man att uppgiften är svår. Många av dem som kommer till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar har svåra upplevelser bakom sig. Uppgiften har förstås inte förenklats av situationen i Irak och den stora inströmningen av flyktingar därifrån. Läget i vissa kommuner är ansträngt och ledtiderna i flyktingmottagandet är längre än tidigare. Med detta sagt är jag den förste att erkänna att utfallet hittills av instegsjobben inte är tillfredsställande. Fler måste få möjligheter till instegsjobb för att dessa ska fylla sin funktion. Det är också därför som regeringen nu ser över regelverket i flera olika avseenden. Att förlänga den period efter uppehållstillstånd under vilken individen kan få ett instegsjobb menar jag är en viktig pusselbit för att få insatsen att fungera bättre i praktiken. Det innebär att personer som initialt kanske behöver mer av sociala eller medicinska insatser eller som det tar tid att ordna ett acceptabelt boende för ges möjligheter att i ett senare skede få ett instegsjobb. Det kommer också att gynna dem som får sitt uppehållstillstånd utanför Sveriges gränser, till exempel kvotflyktingar och vissa anhöriga, och som först senare anländer till den kommun där de ska bo. Regeringen avser att under hösten 2008 presentera en sammanhållen strategi för integrationspolitiken för resten av mandatperioden. Integrationsstrategin ska huvudsakligen bygga på generella åtgärder som ytterligare tydliggör arbetslinjen på ett sätt som stärker konkurrenskraften på arbetsmarknaden, bland annat för personer som är födda i ett annat land. Avslutningsvis vill jag framhålla att utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under det senaste året har varit extremt stark. Arbetslösheten sjunker och utanförskapet minskar. Detta gäller inte minst för utrikes födda. Att då, som Patrik Björck gör, underkänna regeringens hela arbetsmarknadspolitik känns inte särskilt övertygande. Självfallet spelar den goda ekonomiska konjunkturen en viktig roll i sammanhanget. Men också politiken har gjort skillnad. Jag kan försäkra Patrik Björck att politiken även framöver kommer att inriktas på att fler nyinvandrade så snabbt som möjligt ska ha riktiga jobb att gå till.
Patrik Björck (S)
Anf. 37 Patrik Björck (S)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern säger i svaret att han tror att han och jag är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden är en central fråga för Sverige. Jag kan direkt säga att det är vi. Vi är helt överens om att integrationen är en viktig och central fråga. Det är naturligtvis därför som vi är så oroliga över att det ser ut som det gör med regeringens politik. Vi är överens om fler saker, åtminstone två saker när det gäller den här specifika frågan och den här debatten. Den ena är att frågan är oerhört viktigt. Den andra är att regeringens politik är ett misslyckande. Vi kunde på DN Debatt läsa en artikel av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt och integrationsminister Nyamko Sabuni under rubriken: Misslyckad jobbsatsning för nyanlända invandrare. Det är detta som är bekymret och det som vi ska diskutera här i dag. Vi är som sagt överens om två saker, arbetsmarknadsministern och jag. Den ena är att det är en viktig fråga. Den andra är att regeringens politik är helt misslyckad. Regeringen har snart närmat sig halvtid av sitt regerande. Om vi inledningsvis diskuterade regeringens människosyn, ideologi och hur regeringen raserar det samhälle som vi tillsammans har byggt under många år i Sverige, kommer vi nu sakta men säkert att på punkt efter punkt kunna utvärdera hur regeringens politik på olika områden fungerar i människors verklighet och dagliga liv, vilka resultaten blir av regeringens politik. Vi hade en sådan diskussion här i tisdags när vi diskuterade nystartsjobben och konstaterade att det var ett fullständigt fiasko. Det var ett misslyckande där, och nu tar vi nästa diskussion. Nu pratar vi om instegsjobben. I debatten i tisdags var arbetsmarknadsministern och hans kollega Elisabeth Svantesson oroliga för att vi från oppositionens sida ensidigt kritiserade nystartsjobben och att vi inte såg hela regeringens politik. Jag lovade då och bekräftar i dag att vi kommer att kritisera hela regeringens politik. Vi kommer på punkt efter punkt att ta upp alla de misslyckanden som regeringen har lämnat efter sig under ett och ett halvt år. För att bekräfta det nu har vi den här debatten i dag. Återigen har vi ett gigantiskt misslyckande. Man har en reform där man har avsatt över 1 miljard i budgeten för att nå framgång. Man pratar om när det här är slut att ha en handfull individer som får del av denna satsning. Det var det som föranledde min interpellation: att det är en viktig fråga, att det är viktigt att satsa, att det är viktigt att göra saker här. Det är vi, som sagt, överens om. Men om man nu själv, som man säger i tidningen, inser att satsningen är misslyckad, är det en adekvat fråga hur man tänker gå vidare. Jag ställde de här frågorna till statsministern: Hur tänker man att en förlängning av instegsjobben ska revolutionera den misslyckade åtgärden? Det skulle vara spännande att höra. En satsning på hundratals miljoner som ger en handfull jobb verkar inte genomtänkt. Är alla idéer nu uttömda, eller har statsrådet planer på andra åtgärder? Kommer vi att få se åtgärder från regeringen som statsrådet tar initiativ till med ökade incitament för att få fler invandrare i jobb? Och kommer i så fall, enligt statsrådets överväganden, de incitamenten att innebära en hårdare ekonomisk press i enlighet med den politik som förs mot arbetslösa och sjukskrivna i allmänhet? Är det det som de som står utanför, de svagaste människorna i samhället, kommer att kunna förvänta sig nu, en hårdare tuffare ekonomisk press från regeringens så kallade incitament?
Tomas Tobé (M)
Anf. 38 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Jag får väl tacka interpellanten för att han för upp jobbpolitiken till diskussion. Jag får väl även tacka arbetsmarknadsministern för svaret när inte interpellanten gjorde det. Innan jag återkommer med min kompletterande fråga på detta område till arbetsmarknadsministern måste jag säga att jag blir lite förvånad över att se den frustration och det engagemang som Patrik Björck och Socialdemokraterna nu visar upp för jobbpolitik. Hade det funnits ett embryo av detta under den tid då ni själva bar ansvar för jobbpolitiken kanske vi inte hade haft utanförskap som vi har nu och framför allt inte hos utrikes födda. Men engagemang är ju en sak. Konkreta förslag och politik är en annan. Jag tycker att det hade varit klädsamt om det hade funnits en egen arbetsmarknadspolitik på området när man nu för fram en så pass stark kritik. Om vi nu tar det som är uppe på bordet, det vill säga instegsjobben: Vill Patrik Björck och Socialdemokraterna nu i dag ge besked om att instegsjobben ska bort i fall Socialdemokraterna skulle få ansvar för jobbpolitiken? Ni vill i sådana fall rycka undan möjligheten för de nyanlända att få en fot in på arbetsmarknaden. Ni vill stänga den dörren. Det hade varit klädsamt att säga i sådana fall. Vidare är det lite förmätet, får jag säga, att beskriva nystartsjobben som en misslyckad satsning. Då tror inte jag att man har förstått vad nystartsjobben är och vad de betyder för personer som har stått långt från arbetsmarknaden under en lång tid. Under många år har de sökt jobb och alltid legat sist i kön att kunna komma till en anställningsintervju. Nu får de en möjlighet att komma närmare arbetsmarknaden. Det tycker jag är oerhört viktigt. Till arbetsmarknadsministern vill jag säga att jag undrar lite grann om inte en del av problemet kan ligga på ansvaret för samarbetet om instegsjobben. Min bild är att samarbetet inte fungerar tillräckligt kraftfullt än mellan kommun, sfi och arbetsförmedling. Det vore intressant om arbetsmarknadsministern kunde ge sin bild av det. I Sverige är det här förhållandevis nytt. Den första frågan numera till en nyanländ är: Vad kan du bidra med på svensk arbetsmarknad? Det är helt unikt för Sverige att det första beskedet inte är att nu ska vi göra vad vi kan för att hålla dig borta från arbetsmarknaden, och du ska göra annat innan vi kommer tillbaka till den frågan. Det här kanske kommer att ta tid innan det på allvar har satt sig.
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 39 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Låt mig för det första lägga lite klarhet i debatten om hur det faktiskt ser ut när det gäller invandrare på arbetsmarknaden. Ams publicerade en rapport den 9 oktober 2007 där man skriver följande: Sysselsättningsökningen bland utrikes födda är "markant kraftigare" än bland svenskfödda oavsett ålder under 2007. Man konstaterar också att arbetslösheten för unga invandrare minskat mer än arbetslösheten bland svenskfödda. I SCB:s arbetskraftsundersökning från den 8 februari i år konstaterar man att ökningen av antalet sysselsatta var särskilt stor bland utrikes födda, särskilt bland utomeuropeiskt födda. Antalet sysselsatta invandrare ökade sista kvartalet 2007 med 35 000 personer eller 6,1 procent. Det innebär att en invandrare kommer i arbete var fjärde minut i Sverige i dag. Det är naturligtvis oerhört glädjande att det är på det sättet och att utvecklingen ser bättre ut bland utrikes födda än bland oss andra, framför allt av det faktum att sysselsättningsgraden är lägre bland utrikes födda. Är vi nöjda med det? Det är klart att vi inte är. Så länge vi har 66 procent av arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda och 82 procent bland oss andra måste vi göra allt vi kan för att få fler i arbete. Det måste vi göra av flera skäl. Det första skälet är naturligtvis att varje person, oavsett om man kommer från Sverige eller från något annat land bör känna, måste få känna att man har tillträde till arbetsmarknaden för att ha en möjlighet att vara delaktig, ha en lön att leva på och en gemenskap att gå till. Det är extra viktigt, som jag ser det, för personer med utländsk bakgrund som kommer hit utan kontaktnät, inte sällan som flyktingar eller kvotflyktingar, och behöver hjälp att känna en trygghet och delaktighet i vårt samhälle. Det är också för att vi ska slippa det som jag vet att Patrik Björck och jag är överens om, olika typer av främlingsfientliga tendenser och annat som gärna blir spåret i en situation där man har ett för lågt arbetskraftsdeltagande. Där tror jag att Patrik Björck och jag är helt överens. Vad försöker vi då göra? Om Socialdemokraterna under sin sista mandatperiod här utredde frågorna försöker vi göra saker. Instegsjobben är inte den totala lösningen, men det är ett sätt, en pusselbit för att underlätta. Som Patrik Björck är väl medveten om brukar jag säga att jag är bergfast i mitt mål, full sysselsättning, men jag är ödmjuk i utformningen av verktygen. Om man inser när man åker runt och pratar med arbetsförmedlare att det finns förbättringspotential i verktygen är det vår skyldighet att förbättra dem. Det är det vi nu ser över. Det gör vi just efter att ha pratat med arbetsförmedlare runt hela landet. Tomas Tobé tar upp en viktig fråga. Jag tror att han har helt rätt att det handlar om samarbetet mellan sfi-anordnarna, kommunerna och Arbetsförmedlingen. Jag tror att det väldigt mycket är på det sättet. Det finns åtminstone en anekdotisk bevisföring på temat att man kommer hit, vill göra rätt för sig, vara delaktig och träda in på arbetsmarknaden men har fått beskedet: Vänta nu! Så snabbt ska det inte gå! Nu ska vi ta det lugnt här och gå igenom och se vilka bidrag du är berättigad till - om jag ska vara helt ärlig. Det är naturligtvis inte tillräckligt. Vår ansats måste hela tiden vara att se till att samarbetet fungerar. Jag tror också att det faktum att Arbetsförmedlingen har omorganiserats från den 1 januari är en del av förklaringen. Man har en organisation som är ny. Men när vi nu har ett mål för Arbetsförmedlingens arbete, nämligen att förmedla arbete, finns det en lång rad olika saker som Arbetsförmedlingen själv och i samarbete med Arbetsmarknadsdepartementet har gjort. Jag får återkomma till detta i mitt nästa inlägg.
Patrik Björck (S)
Anf. 40 Patrik Björck (S)
Herr talman! Tomas Tobé uttrycker att han är förvånad över den frustration och det engagemang som vi socialdemokrater visar när det gäller kampen mot orättvisorna i samhället. Jag förstår att Tomas Tobé varken känner frustration eller engagemang när det gäller orättvisor i samhället. Det är det som är problemet. Hade Tomas Tobé kunnat känna en liten ynka frustration och engagemang över orättvisorna i samhället hade Tomas Tobé inte tillhört det parti som han gör. Att efterfråga vår politik är en klassiker här i kammaren sedan ett och ett halvt år tillbaka. Man har missat att man regerar. Men Tomas Tobé sitter i samma utskott som jag, arbetsmarknadsutskottet. Om han hade velat så hade han kunnat visa lite engagemang genom att läsa de förslag vi har. Vi har lagt fram förslag till en integrationspolitik som syftar till att lösa dessa problem som åtminstone arbetsmarknadsministern och jag är överens om är viktiga problem. När det gäller Tomas hänger den frågan fortfarande i luften. Tomas Tobé tycker att det är förmätet att beskriva instegsjobben som en misslyckad satsning. Det är möjligt att han tycker det, men jag tycker inte det. Arbetsmarknadsministern, statsministern och integrationsministern tycker inte det, men Tomas Tobé tycker det. Jag vet inte om han har läst interpellationssvaret, men där står faktiskt att arbetsmarknadsministern är den förste att erkänna att utfallet hittills inte är tillfredsställande. Det är en möjligen en lite mer ödmjuk formulering än den som arbetsmarknadsministern ger uttryck för i sin tidningsartikel. Där säger arbetsmarknadsministern att det är en misslyckad jobbsatsning. Om det är förmätet eller inte är väl en diskussion som man får ta internt i Moderaterna, de nya eller de gamla. Arbetsmarknadsministern citerar en Amsrapport. Ams finns inte längre. Jag ska citera en arbetsförmedlingsrapport. Av detta man dra slutsatsen att mitt citat möjligen är mer aktuellt. Arbetsförmedlingen säger så här om 2007 när det gäller utrikesfödda: "Nedgången av antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd var dock fortfarande klart större för de svenskfödda (30 procent) än för de utomnordiskt födda (16 procent)." Man säger vidare i samma rapport: "I genomsnitt uppgick år 2007 arbetslöshet plus deltagandet i program med aktivitetsstöd till 10,1 procent för utlandsfödda . jämfört med 4,2 för de svenskfödda." Det är den verklighet som finns under den tid som arbetsmarknadsministern har ansvar för politiken och när arbetsmarknadsministern har möjlighet att göra något och hantera dessa problem som vi gemensamt är överens om är stora. Detta var verkligheten 2007 beskrivet i en rapport från Arbetsförmedlingen. Med siffror och statistik kan man alltid bevisa vad man vill. Gör man en satsning på över 1 miljard och det resulterar i att en handfull individer får arbete är det klart att det för denna handfull individer är lyckligt. För den enskilda människan är det alltid hundra procent. Frågan är bara om det är en optimal satsning att satsa 1 miljard och få så lite utdelning av politiken. Självklart förstår jag att det är en fördel för den enskilda personen, men för alla de tiotusentals som inte får del av satsningen är det ett jättebekymmer. Det är för dem jag känner frustration och engagemang.
Tomas Tobé (M)
Anf. 41 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Jag får börja med att tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det känns bra att du delar bilden av problemet med otydligheten i ansvaret och samarbetet mellan kommun, sfi och arbetsförmedling. Herr talman! Vad gäller Patrik Björck kan jag börja med att ta detta med "förmätet". Det handlade om nystartsjobben, om du hade lyssnat på vad jag sade. Det är lite förmätet att beskriva nystartsjobben som ett misslyckande. Jag har återigen mycket svårt att se att de som är inne i denna reform och som under lång tid har varit borta från svensk arbetsmarknad och inte haft någon möjlighet att ens komma på anställningsintervju skulle skriva under på Patrik Björcks definition av ett misslyckande i dag. Nu säger Patrik Björck att Socialdemokraterna har en jobbpolitik för integration. Vilka är de konkreta förslagen? Det är en sak att säga att man vill ha integration och att vi behöver ha en politik för det, men det har saknats konkreta förslag. Det har också varit problemet tidigare. Socialdemokraterna har talat om att man kanske behöver vara ute på arbetsmarknaden samtidigt som man läser svenska. Ni talade om detta under lång tid, men det blev aldrig några konkreta förslag. Nu har vi valt att göra detta. Vi kan se att instegsjobben inte har lett till lika många jobb som vi hade hoppats på, men då gör vi förstärkningar. Patrik Björcks besked här i dag är att han vill rycka undan och stänga denna möjlighet för en nyanländ att komma in på arbetsmarknaden. Det är den stora skillnaden. Till arbetsmarknadsministern har jag en kompletterande fråga. Kan det finnas en låg kännedom om instegsjobben hos arbetsgivarna, och finns det kanske mer att göra på detta område?
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 42 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! För att göra en probleminventering kan man börja i en annan ända och fundera lite grann över vad det är som gör att sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet är lägre bland utrikesfödda än bland svenskfödda. Jag kan se tre tydliga skäl till detta. Det första skälet är att det naturligtvis finns en diskrimineringsaspekt. Det är därför vi gör en ny diskrimineringslagstiftning och inrättar en ny diskrimineringsombudsman. Då får vi en sammanhållen diskrimineringspolitik för att undvika, försöka förhindra och bemöta den typ av diskriminering som leder till att man inte vågar eller vill anställa personer med utländsk bakgrund. Det andra skälet är språket. Har man svårigheter att kommunicera får man det betydligt kämpigare på arbetsmarknaden. Det är solklart. Därför gör vi om svenska för invandrare, sfi-utbildningen. Det är också därför som vi försöker utnyttja sfi som en del av konstruktionen för instegsjobben. Det tredje skälet handlar om tillträde till arbetsmarknaden. Bakom det ligger en lång rad problematiska aspekter. En kan vara att man inte har ett kontaktnät och inte känner någon som finns på arbetsmarknaden eller i närheten av en arbetsgivare. Andra skäl kan vara, som Tomas Tobé var inne på, att den enskilde helt enkelt har för lite information om hur och vad man gör för att lättare få tillträde till arbetsmarknaden. Alla dessa saker måste vi försöka hantera samtidigt. Jag kan ha respekt för att Patrik Björck tycker att man borde göra det på ett annat sätt, men jag ska förklara vad vi försöker göra. Den sammanhängande diskrimineringslagstiftningen och den nya diskrimineringsmannen är ett sätt att hantera det första problemet jag beskrev. Reformeringen av sfi är en åtgärd för att lösa den andra problematiken. Vi får högre kvalitet, bättre genomströmning och bättre träffsäkerhet i språkutbildningen för nyanlända svenskar. Det tredje problemet är svårigheten att få tillträde till arbetsmarknaden. Där finns det många saker att göra, och det många aktörer som måste vara engagerade. Instegsjobben var ett sätt att sänka kostnaderna för att anställa personer med utländsk bakgrund så snabbt som möjligt efter hitkomsten. Det finns annat också. I går träffade jag Sacos mentorprojekt. Det är ett sätt att försöka hjälpa invandrade akademiker att få kontakt med andra yrkespersoner i samma kontaktnät och med samma erfarenhet. Där fanns det mycket spännande att lära. Det var inte ett jättestort projekt, ett hundratal deltagare, men man fick mycket goda resultat. Där fick man som nyanländ invandrad akademiker den typ av hjälp med tillträde som kan vara besvärligt att få annars. Den typen av aktiviteter är viktig, och den skulle jag vilja se mer av. Slutligen vill jag påminna om att Arbetsförmedlingen också gör en del saker själva. Det var det jag inte hann med under mitt förra anförande. Dels finns det ett nytt verksamhetsmål för Arbetsförmedlingen som tar sikte på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Det infördes vid årsskiftet och säger att 8 procents omsättning till arbete eller utbildning per månad ska gälla för denna grupp. Det gjordes också en förordningsförändring som har skapat möjligheter att via Arbetsförmedlingens registerdatasystem identifiera nyanlända invandrare som finns inskrivna som arbetssökande utifrån tid i Sverige. Detta innebär att insatser som är kopplade till olika tidsgränser på kontorsnivå effektivt kan matchas mot relevanta grupper eller individer. Arbetsformer utformas och ny resursfördelningsmodell tas nu fram inom Arbetsförmedlingen som säkerställer tillräckligt med personalresurser för arbetet med nyanlända. Åtgärder för extern information om och marknadsföring av instegsjobben vidtas. Regeringen beviljade i december 2007 Arbetsförmedlingen 5 miljoner kronor för att öka informationsinsatserna, apropå det som Tomas Tobé frågade i slutet. Vi gör dessutom riktade insatser till sfi-skolor för att nå ut till nyanlända som inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen. De åtgärderna planeras nu och kommer att genomföras under våren.
Patrik Björck (S)
Anf. 43 Patrik Björck (S)
Herr talman! När det gäller instegsjobben, som den här interpellationsdebatten handlar om, kan jag bara ytterligare belysa problemet. Vi från arbetsmarknadsutskottet var häromdagen på besök på IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, i Uppsala. Vi ställde då bland annat frågan om instegsjobb. Då fick vi svaret från forskarna där att de har vissa kriterier som de ställer upp för när de ska kunna utvärdera en åtgärd. De menar att instegsjobben faller för något som de kallar för storlekskriteriet. Det fanns ju knappt några deltagare att utvärdera, och då går det inte att bedriva forskning på området. Det är ett sätt att belysa det här misslyckandet. Sedan är frågan hur vi konkret ska lösa problemet, och vi är överens om att det faktiskt är ett stort problem. Jag delar arbetsmarknadsministerns oro över att det, om man inte löser det här problemet, kan få följdverkningar, utöver vad det får för den enskilde naturligtvis, med obehagliga tendenser till främlingsfientlighet och annat som vi kanske kan vara överens om att vi vill undvika. Alla olika sätt som man kan agera på är naturligtvis positiva när det gäller hur vi hanterar det här. Vi konstaterar att den här miljardsatsningen som regeringen gör inte har lett till någonting, och då måste man naturligtvis hitta på andra saker. Jag hinner inte presentera vår jobbpolitik, eller hela vår integrationspolitik, på de sekunder som finns kvar. Men när det gäller just sfi kan jag konstatera att vi socialdemokrater under den förra mandatperioden lade fram förslag om förändringar av svenska för invandrare. I de förslag som vi lade fram i den senaste jobbmotionen går vi vidare och kompletterar med att man ska satsa på intensivkurser för dem som har studievana och snabbt vill lära sig svenska. Vi föreslår att Södertörns högskola, Malmö högskola och Gävle högskola ska erbjuda intensivkurser i svenska för invandrare med akademisk examen. I Gävle högskolas fall ska det vara distansutbildning. Därutöver föreslår vi att kommuner som uppnår goda resultat i utbildning i svenska för invandrare ska få i uppdrag av staten att arrangera motsvarande intensivutbildning för icke-akademiker på distans med nationell intagning och statlig ersättning, 500 platser. Visst är vi överens om att det är viktigt att satsa på det här, och vi har många olika politiska förslag som kommer till riksdagen. Men interpellationsdebatten handlade om att diskutera regeringens förslag.
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 44 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Det är bra att Patrik Björck och jag är överens om problembilden, för det är jag helt övertygad om att vi är. Men det är också bra att återinföra lite fakta i debatten genom att konstatera just att sysselsättningsökningen bland utrikes födda under 2007 var markant kraftigare än bland svenskfödda oavsett ålder. Den rapporten publicerades just av Arbetsmarknadsstyrelsen, för den myndigheten hette så under förra året. Den publicerades i oktober. Arbetslösheten för unga invandrare har minskat mer än för svenskfödda. SCB:s AKU från den 8 februari visade att ökningen av antalet sysselsatta var särskilt stor bland utrikes födda och alldeles särskilt stor bland utomeuropeiskt födda. Det innebar att antalet sysselsatta invandrare ökade med 35 000 personer under det sista kvartalet 2007. Men som jag sade i mitt inledningsanförande är jag inte nöjd med det. Så länge vi har ett väsentligt lägre arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda måste det göras mer. Några saker har jag berört, som diskrimineringslagstiftningen och en sammanhållande diskrimineringsombudsman samt en rejäl satsning på och omarbetning och omvärdering av sfi. Det handlar också om en lång rad åtgärder för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden dels genom att fokus inom ramen för Arbetsförmedlingens arbete sätts på matchning, och dessutom alla de punkter som jag nämnde i mitt förra anförande som Arbetsförmedlingen har för att underlätta fokus på detta, dels sänkta kostnader för att anställa den här typen av personer genom till exempel instegsjobben. Där är jag som jag brukar vara. Jag är trogen målsättningen, men jag är rätt prestigelös när det gäller att göra om det som inte har visat sig fungera så bra som det borde. Konstruktionen av instegsjobben har förbättringspotential, milt uttryckt. Då gör vi det som behöver göras för att få det så bra som möjligt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.