Minskade resurser till Arbetsförmedlingen
Interpellation 2022/23:363 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-05-18
- Överlämnad
- 2023-05-19
- Anmäld
- 2023-05-22
- Sista svarsdatum
- 2023-06-02
- Svarsdatum
- 2023-06-26
- Besvarad
- 2023-06-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
En nyligen publicerad intern rapport från Arbetsförmedlingen visar att myndigheten behöver spara 100 miljoner kronor i år och ytterligare 400 miljoner kronor nästa år. Dessutom kommer myndigheten att förlora tillfälliga EU-medel på cirka 300 miljoner kronor nästa år. Det innebär att Arbetsförmedlingen totalt sett behöver spara 700 miljoner kronor till följd av regeringens nedskärningar av förvaltningsanslaget.
Arbetsförmedlingen konstaterar att dessa nedskärningar kommer att hindra dem från att rekrytera nya medarbetare och tillsätta vakanta befattningar. Enligt myndighetens ledning förväntas detta påverka deras prestation.
Hushåll, företag och samhället i stort står inför svåra tider, särskilt de arbetslösa, och många experter varnar för att den ekonomiska avmattningen med minskad bnp kommer att vara långvarig. Det är sannolikt att vi kommer att se en ökning av arbetslösheten. Nedskärningarna på Arbetsförmedlingen kommer att utgöra ett betydande hinder för att öka sysselsättningen, särskilt för dem som har varit arbetslösa under en längre tid. Färre arbetslösa kommer att få tillgång till stödåtgärder, vilket förlänger perioderna av arbetslöshet.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
- Har ministern samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna?
- Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:363
Webb-tv: Minskade resurser till Arbetsförmedlingen
Dokument från debatten
- Måndag den 26 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:130
- Protokoll 2022/23:130 Måndagen den 26 juniProtokoll 2022/23:130 Svar på interpellation 2022/23:363 om minskade resurser till Arbetsförmedlingen
Protokoll från debatten
Anf. 13 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Serkan Köse har frågat mig om jag har samrått med Arbetsförmedlingen om konsekvenserna av resursnedskärningarna. Han har också frågat vilka åtgärder som övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndighetens förmåga att erbjuda adekvat stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt de som varit utan arbete under en längre tid.
För att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska fungera väl behöver Arbetsförmedlingen och de insatser som myndigheten har till sitt förfogande vara effektiva. Regeringen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken.
Den beräknade minskningen av Arbetsförmedlingens förvaltningsmedel mellan 2023 och 2024 framgick av såväl budgetpropositionen för 2023 som budgetpropositionen för 2022. Att förvaltningsanslaget beräknas minska är alltså inget nytt.
Arbetsmarknadsdepartementet har löpande dialog med myndigheten och har bland annat följt upp hur myndigheten avser att anpassa verksamheten till beräknade anslagsmedel i budgetpropositionen för 2023.
Nu syns tecken på att läget på arbetsmarknaden börjar svalna. Både antalet varsel och antalet konkurser har varit högre de senaste månaderna och arbetslösheten väntas öka 2023 och 2024. I enlighet med riksdagens beslut om vårändringsbudgeten förstärks Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 50 miljoner kronor för att kunna möta den ökade arbetslösheten.
Behovet av medel för kommande år ses över inom ramen för arbetet med budgetpropositionen för 2024. Regeringen följer utvecklingen av arbetslösheten noga.
Anf. 14 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Johan Pehrson för svaret.
När Johan Pehrson tillträdde som ansvarigt statsråd för Arbetsmarknadsdepartementet sa han i en intervju till nättidningen Altinget den 20 oktober att han skulle göra allt för att göra Arbetsförmedlingen till en myndighet av toppklass. Efter drygt åtta månader med Johan Pehrson vid rodret ser vi tyvärr att Arbetsförmedlingen är långt ifrån toppklass. Snarare ser vi ett sjunkande skepp.
Fru talman! Högern har länge ifrågasatt och kritiserat den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den statliga Arbetsförmedlingen. Redan inför valet 2018 drev högerpartierna, inklusive Sverigedemokraterna, på för att avskaffa Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form. Som en del av denna strategi genomfördes betydande förändringar inom arbetsmarknadspolitiken år 2019, inte minst när riksdagen antog M-KD-SD-budgeten i slutet av 2018, vilket ledde till en minskning på över 3 miljarder kronor av medlen till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Dessa nedskärningar resulterade i uppsägningar av personal och stängning av flera kontor, vilket drabbade tillgängligheten och närheten till Arbetsförmedlingens tjänster för många människor. Tyvärr har nedskärningarna fortsatt. Riksdagen röstade i november 2021 för en gemensam M-KD-SD-budget för år 2022, där ytterligare nedskärningar genomfördes inom arbetsmarknadspolitiken. Detta inkluderade en minskning av medel för nya arbetsmarknadsutbildningar och borttagande av inte minst extratjänster. Under denna period har Arbetsförmedlingen också haft ansvaret för att hantera pandemins effekter, vilket har lett till ökad arbetslöshet och rekordhöga varseltal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trots dessa utmaningar har Arbetsförmedlingen fått mindre pengar för 2023 och måste nu spara 700 miljoner kronor på grund av regeringens nedskärningar. Johan Pehrson kontrade med att tillföra myndigheten 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten, men det visade sig vara en omfördelning av befintliga pengar - inte några nya medel.
I maj varslades Arbetsförmedlingens samtliga 320 beslutshandläggare om uppsägning, vilket innebär att den rollen kommer att försvinna från och med den 1 januari 2024. Detta kommer att leda till ökad arbetsbelastning för dem som ska ta över deras arbetsuppgifter.
Nyligen har det även meddelats att 90 nyutbildade arbetsförmedlare kommer att förlora sina jobb på grund av nedskärningar. Dessa personer har genomgått en intern utbildning under månader och kommer nu inte att kunna arbeta på myndigheten. Detta är slöseri med skattepengar och bristfällig planering, vilket innebär förlorad tid för de berörda individerna. Utöver dessa kommer 100 konsulter att sägas upp som en del av sparpaketet.
Fru talman! Sammanfattningsvis upplever många medarbetare inom Arbetsförmedlingen en ohållbar arbetssituation med hög arbetsbelastning och stress, vilket även påverkar de arbetslösa som söker hjälp. Köerna för att nå myndigheten är redan långa, och det är svårt att föreställa sig hur situationen kommer att förvärras efter dessa nedskärningar. Arbetslösheten och antalet långtidsarbetslösa förväntas öka, vilket förstärker behovet av tillräckliga resurser för Arbetsförmedlingen att hantera kompetensbristen och inte minst den försämrade arbetsmarknadssituationen.
Med allt detta som bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet. Vilka konkreta åtgärder och insatser övervägs för att mildra de negativa effekterna av nedskärningarna på Arbetsförmedlingen? Hur avser statsrådet att hantera den ökande arbetsbelastningen och stressnivån hos de anställda vid Arbetsförmedlingen till följd av nedskärningarna? Jag vet att statsrådet har talat om de 10 000 fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen, och därför vill jag ha svar på hur statsrådet ser på den ökade arbetsbelastningen. Vilka åtgärder kommer att vidtas för att säkerställa att servicen och tillgängligheten för de arbetslösa som söker hjälp från myndigheten inte påverkas negativt av dessa nedskärningar?
Anf. 15 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Nyligen kom statistik över arbetsmarknadsläget, som glädjande nog visar att svensk arbetsmarknad fortfarande går bra. Det visar att den offensiva hanteringen av pandemin för att rädda svenska jobb och den aktiva arbetsmarknadspolitik vi förde därefter har gett effekt.
Tyvärr är vi på väg in i en lågkonjunktur, och till och med regeringen själv bedömer att arbetslösheten kommer att öka. Redan nu under våren har vi sett tydliga orosmoln i form av ökade varsel och fler som skriver in sig som arbetssökande och färre som går vidare till jobb från Arbetsförmedlingens insatser.
När det här året inleddes, precis som framgått av den tidigare debatten, genomförde regeringen stora nedskärningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp. När vårändringsbudgeten så presenterades meddelade regeringen att det skulle tillföras 50 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att möta den förväntat stigande arbetslösheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad som först verkade vara ett otillräckligt men ändå positivt besked visade sig dock vara en ren omfördelning mellan olika anslag till Arbetsförmedlingen. Det var alltså inte en enda ny krona till den samlade aktiva arbetsmarknadspolitiken.
Men inte nog med det - det som arbetsmarknadsministern nyss kallade en resursförstärkning har i stället blivit ytterligare en besparing. Just i detta nu håller Arbetsförmedlingen, precis som min kollega Serkan Köse nyss redogjorde för, på med sparpaket för att förbereda för de ännu större neddragningar som regeringen har aviserat för nästa år. Därför vill jag ställa ett par frågor till arbetsmarknadsministern.
Vad har regeringen egentligen för plan och beredskap för att en varselvåg omsätts i ökad arbetslöshet? En sådan plan är ju otroligt viktig för hushållens ekonomi i det läge som vi nu befinner oss i. Tyvärr har regeringen satt arbetsmarknadspolitiken på en svältdiet samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur, så det bådar inte gott. Jag vill dock ändå veta vad det finns för plan och beredskap för att detta scenario blir verklighet.
Jag undrar också när ministern blev införstådd med att regeringens så kallade satsning på Arbetsförmedlingen i stället blir en besparing under innevarande år. Framför allt vill jag veta hur regeringen har tänkt agera nu med anledning av Arbetsförmedlingens besked om att det blir personalneddragningar i stället för resurstillskott. De 50 miljoner som regeringen aviserade i vårändringsbudgeten motiverades ju med att det behövdes personalförstärkningar, men nu blir det inte så. Det blir i stället ytterligare ett sparpaket. Vad är regeringens respons på det? Hur väljer regeringen att agera i detta läge?
Anf. 16 Jim Svensk Larm (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Serkan Köse för möjligheten att debattera detta ämne.
Arbetsförmedlingen är en viktig part för att få fler människor i arbete. Med en verktygslåda som består av många verktyg kan Arbetsförmedlingen anpassa stödet efter det behov som finns hos den individ som söker jobbet. Vi vet att det behövs en bredd av olika insatser för att få människor i arbete, men det behövs också en bredd av olika kompetenser på Arbetsförmedlingen för att man ska komma fram till vilken insats som behövs för vilken person.
Den regering som arbetsmarknadsminister Johan Pehrson företräder har minskat anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Ledamoten Serkan Köse frågade statsrådet vilka åtgärder man planerar att vidta för att erbjuda rätt stöd och möjligheter till arbetslösa, särskilt till dem som har varit utan arbete en längre tid. I statsrådets svar fanns över huvud taget inget som ens var ett försök att svara på frågan. Jag tycker, fru talman, att det är ganska talande för denna regering. Inte ens när statsrådet får ett par veckor på sig att fundera igenom det hela kommer det fram några svar på hur vi ska få fler personer i arbete, särskilt inte när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Regeringen har varit utan idéer för hur fler ska komma i arbete sedan man tillträdde, men ändå talar man gärna om sin så kallade arbetslinje. Den linjen handlar dock inte om att ge stöd till arbete utan om att göra det ännu svårare för människor som redan har det svårt. Det är inte så vi får fler personer i arbete. Det skulle behövas en aktiv arbetsmarknadspolitik där Arbetsförmedlingen får mer resurser för att möta en tung tid på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag skulle vilja prata lite om hur vi ska få fler personer med funktionsnedsättning i arbete. I en interpellationsdebatt den 11 april debatterade jag med statsrådet om just hur vi ska få fler med funktionsnedsättning i arbete. I den debatten statsrådet bland annat fram SIUS som en viktig verksamhet. Som jag nämnde i den debatten är SIUS en viktig del i att få dem som står långt ifrån arbete att arbeta.
Arbetsförmedlingen själv har lyft fram just detta som ett framgångsrikt arbete, men man har också sagt att det behövs mer resurser för att fortsätta med det. Därför är jag oroad över hur denna grupp ska kunna få hjälp och stöd när Arbetsförmedlingen nu fortsätter att varsla, för detta är en personalintensiv metod.
Nyligen fick vi rapporter om hur Arbetsförmedlingen i första hand ska använda upphandlade verksamheter för arbetsträning. Detta väckte en del reaktioner, särskilt från Famna, som är riksorganisationen för idéburen välfärd. Deras oro är att personer som är långtidsarbetslösa får felaktiga insatser.
Statsrådet svarade på en skriftlig fråga från ledamoten Serkan Köse att det kan vara den arbetssökandes behov som ska styra, men går detta verkligen ihop? Min oro är att antalet verktyg för Arbetsförmedlingen minskas när detta beslut tas.
Jag skulle vilja ge statsrådet en till möjlighet att svara på frågorna i interpellationen. Vilka åtgärder övervägs eller har diskuterats för att mildra de negativa effekterna på myndigheternas förmåga att erbjuda rätt stöd och möjligheter till sysselsättning för arbetslösa, särskilt när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden?
Anf. 17 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för interpellationen och de övriga deltagarna för frågorna och det starka engagemanget.
Man styr en myndighet genom konsekvens och långsiktighet. Man styr en myndighet genom att man lägger fast en budget som anger hur det ska se ut inte bara nästa år utan även de kommande åren. Av denna budget har det framgått tydligt att Arbetsförmedlingen kommer att ha väldigt många miljarder att använda.
Vi använder instruktioner och regleringsbrev för att förklara vad vi vill se mer av. Vi kanske vill se mer av kontroller eller arbetsmarknadsutbildning. Vi kanske vill se mer av arbetsmarknadsutbildning som handlas upp lite mer lokalt i samverkan med näringslivet och utifrån de behov som finns på orten.
Man styr med allt detta. Dessa är de verktyg man har gentemot myndigheterna. Det är väldigt svårt för riksdagsledamöter, regeringsföreträdare eller ministrar att gå till Arbetsförmedlingen och tala om exakt hur de ska göra. Myndigheterna har detta uppdrag och detta ansvar.
Vår mening, som har redovisats såväl i budgetpropositionen för innevarande år som i vårändringsbudgeten, är att det finns stora möjligheter till effektivisering här. En regering måste ju ta ett samlat grepp. De myndigheter som är helt avgörande för att Arbetsförmedlingen över huvud taget ska kunna fungera måste vi kunna låta växa. Tidigare var frågan om brottsbekämpning uppe. En ekobrottsmyndighet som har duktigt med resurser är självklart viktig för att komma åt eventuella upplägg med grov kriminalitet som också angriper välfärdssystemen, till exempel det som ligger inom ramen för företagsamhet eller nystartsjobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är viktigt att allt detta finns på plats, och då kan man inte dra alla tangenter hur långt som helst. Det har vi heller inte gjort, utan vi har aviserat hur budgeten ska se ut. Sedan följer vi läget noga. Det kan komma större eller mindre förändringar, och det går att flytta mellan olika anslag. Jag vill påminna om att detta har skett historiskt.
Det nämndes också att Socialdemokraterna tidigare hade en annan budget men förlorade. Det är att beklaga att det här landet har styrts på ett sätt som har gjort att det inte har tagits ett samlat grepp. När det gäller frågor om de bevekelsegrunder som ligger bakom att man vill sitta kvar trots att det är någon annans budget som har gått igenom får någon annan än jag svara.
Vi har en underliggande styrka. De miljarder vi nu satsar möter en verklighet där det fortfarande i denna timme finns kanske 200 000 lediga jobb som vi måste se till att människor kommer till. Då måste man använda de arbetsmarknadsutbildningar som finns, de olika subventionerade insatser som finns och de insatser som görs för att hjälpa människor med funktionshinder. Här finns det strukturella saker att förändra för att göra det lättare och bättre. Det ligger dock på Arbetsförmedlingen själv att bedöma hur de samlade resurserna ska användas, efter instruktioner och regleringsbrev. Det finns ingen annan.
Jag är glad att riksdagsledamöter tänker så det knakar - och ibland mycket bra, vill jag understryka - för att komma fram till exakt hur man ska göra. Detta kan jag inte göra i min roll som arbetsmarknadsminister, men jag kan ge instruktionerna. Säg gärna vilka instruktioner ni vill se!
Anf. 18 Serkan Köse (S)
Fru talman! Johan Pehrson gör en klassisk Johan Pehrson: pratar i fyra minuter utan att svara på frågorna.
När statsrådet pratar om effektivisering i detta sammanhang handlar det i verkligheten om nedskärningar - nedskärningar i en tid då det behövs mer resurser till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Statsrådet pratar om satsningar, men i budgeten har man dragit ned 1,5 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är ingen satsning. Man har dragit ned på pengarna till arbetsmarknadspolitiska program och förvaltningsanslag. Men det är viktigt att ge Arbetsförmedlingen de resurser, förutsättningar och verktyg myndigheten behöver för göra ett bra jobb.
Jag anser att regeringens nedskärningar i anslag, program och insatser inte kan kallas för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är särskilt problematiskt när hushållen, företagen och samhället i stort står inför svåra tider. Speciellt problematiskt är det för de arbetslösa, som behöver en mer aktiv arbetsmarknadspolitik med mer resurser. Många experter varnar för att den ekonomiska avmattningen med minskad bnp kommer att vara långvarig. Vi behöver därför en arbetsmarknadspolitik som är aktiv och anpassad för att möta dessa utmaningar och inte minst för de människor som är i behov av den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg visar Arbetsförmedlingens nya prognos att arbetslösheten väntas öka i år. Nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att utgöra ett betydande hinder för att öka sysselsättningen, särskilt för den som har varit arbetslös under en längre tid. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag till regeringen konstateras att man behöver mer resurser för att kunna göra ett bättre jobb. Färre kommer att kunna ta del av stödåtgärder, vilket kommer att förlänga perioden av arbetslöshet.
Fru talman! Låt oss konstatera att Arbetsförmedlingen är den statliga myndighet som ansvarar för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i hela landet. För att bättre kunna tillgodose enskilda arbetssökandes behov bör Arbetsförmedlingen ha större handlingsutrymme att erbjuda individanpassade åtgärder som leder mot varaktig anställning. Jag anser att regeringen bör ge Arbetsförmedlingen dessa förutsättningar, inte minst vad gäller fysisk närvaro, som jag anser är avgörande för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också viktig för att upprätthålla ändamålsenlig arbetsgivarkontakt och samverkan, inte minst med kommunerna. Socialdemokraterna anser därför att regeringen bör se till att Arbetsförmedlingen finns representerad i hela landet.
Jag upplever att statsrådet inte tar dessa utmaningar på allvar. Jag efterfrågar därför tydligare svar och mer konkret beskrivning av vilka specifika åtgärder och effektiviseringar statsrådet avser att genomföra för att hantera situationen. Det är räcker inte med generella påståenden om utrymme för effektiviseringar, vilket statsrådet gång på gång återkommer till. Vi behöver få ett svar om konkreta och tydliga planer för att säkerställa att arbetsmarknadspolitiken fungerar effektivt och att de som behöver stöd verkligen får det. Vi har samlats här för att vi tycker att det är viktiga frågor som engagerar oss, och jag förväntar mig tydligare svar.
Kan statsrådet ge en mer detaljerad redogörelse av hur dessa nedskärningar på Arbetsförmedlingen kommer att hanteras för att undvika att de utgör ett hinder för att öka sysselsättningen och försvårar situationen för dem som har varit arbetslösa under en längre tid? Statsrådet kan också gärna vara lite mer konkret när det gäller hur han tänker hantera utmaningarna på myndigheten, där personalen i dag är väldigt stressad. Vad är statsrådets svar till alla som lyssnar på detta?
Anf. 19 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern efterfrågade i slutet av sitt förra anförande vilka konkreta instruktioner vi socialdemokrater saknar i arbetsmarknadspolitiken. Låt mig nämna en sak: Jag saknar den skrivning som Socialdemokraterna hade i regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen om ökad övergång till arbete bland utrikes födda kvinnor. Det har arbetsmarknadsministern suddat ut i regleringsbrevet.
I svaret på Serkan Köses interpellation liksom i svaret på min fråga i den förra interpellationsdebatten om arbetsmarknadsinsatserna hänvisar arbetsmarknadsministern till att Arbetsförmedlingens personalresurser förstärks med 50 miljoner kronor för att man ska kunna bemöta en ökad arbetslöshet.
Jag har sagt det förut och säger det igen: Jag tycker att det är anmärkningsvärt att statsrådet fortsätter att kalla detta för en förstärkning när det i själva verket är en neddragning. Att först dra ned hundratals miljoner kronor och sedan skjuta till 50 miljoner kronor, som dessutom visar sig vara en omfördelning och inte några nya pengar, är per definition inte en förstärkning. Vi har tvärtom fått rapport efter rapport från Arbetsförmedlingen om varsel och uppsägningar. Det blir minskade resurser jämfört med förra året, alltså en nedskärning, på ren svenska. Jag tycker att det är smått obegripligt att arbetsmarknadsministern fortsätter att kalla det en förstärkning, vilket han gör i svaren här i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Johan Pehrson får gärna svara, nicka eller skaka på huvudet, som han sa till mig förut, eller se det som en retorisk fråga: Var går egentligen gränsen för vad man få kalla för en satsning?
Anf. 20 Jim Svensk Larm (S)
Fru talman! Många gånger har jag hört statsrådet berömma Arbetsförmedlingens cirka 11 000 anställda och det jobb de utför. Men jag undrar om Arbetsförmedlingens anställda verkligen känner sig uppskattade när de gång på gång får höra att det går att effektivisera ännu mer.
Precis som mina kollegor sagt resulterar regeringens iver att dra ned på Arbetsförmedlingen nu i att 90 anställningar avslutas. Det handlar om personer som har utbildat sig och just blivit klara med sin utbildning, men nu ska deras kunskaper inte användas utan kastas bort.
Samtidigt pratar statsrådet om att regeringen förstärker Arbetsförmedlingen för att man ska kunna möta den arbetslöshet som kommer. Men att pengarna inte kommer att användas och att det tas resurser från insatser nämner inte statsrådet.
Liksom mycket annat i regeringens politik går detta inte ihop.
I statsrådets svar saknas fortfarande konkreta förslag för hur fler ska få rätt stöd och särskilt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det så att arbetsmarknadsministern redan har kapitulerat på arbetsmarknadsområdet och saknar idéer för hur fler ska komma i arbete? Nyss lät det i arbetsmarknadsministerns inlägg som att han inte kan sitta och tänka så att det knakar. Det kanske är en av anledningarna till att ett arbetsmarknadspolitiskt råd har inrättats. Han behöver få idéer av någon.
Syftet med rådet är att samla ett gäng arbetsmarknadsexperter som ska ge tips och råd till arbetsmarknadsministern om hur man löser problematiken kring långtidsarbetslösheten. Att statsrådet struntar i att ha med arbetsmarknadens parter i rådet är anmärkningsvärt eftersom de är just arbetsmarknadsexperter.
Jag vill ge statsrådet en sista chans att konkret förklara hur fler som står långt från arbetsmarknaden ska få rätt stöd och komma i arbete när Arbetsförmedlingen fortsätter att varsla.
Anf. 21 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Vi debatterar en otroligt viktig myndighet, Arbetsförmedlingen. Under de åtta gångna åren har den varit utsatt för ganska stora förändringar, och jag har lovat att vi i nära samverkan och dialog med Arbetsförmedlingen ska se vad som är möjligt att göra.
Men den liberala, borgerliga regeringen med samarbetsparti, som har majoritet i riksdagen och för sin budget, är också tydlig med att fler områden måste omfattas. En bra arbetsmarknadspolitik är att fler klarar grundskolan, och detta måste vi angripa om man på sikt inte bara vill fortsätta att ösa in nya unga människor som står långt från arbetsmarknaden och inte kan försörja sig själva och få den frihet man får med ett första jobb, som man ibland måste kämpa väldigt hårt för. Det är också en viktig upplysning att människor har ett stort personligt ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men hur myndigheten - Arbetsförmedlingen eller vilken myndighet som helst - behandlar budgeten är väldigt viktigt. Den är ett avgörande styrdokument. Detta kan inte komma som en chock vare sig för någon i riksdagen eller på Arbetsförmedlingen, utan budgeten har legat fast och är ett styrdokument.
Vi tror att när många andra myndigheter växer kraftigt måste man också vara beredd att kunna strukturera om i Arbetsförmedlingen och få mer effektivitet, särskilt när vi har en tid bakom oss då arbetslösheten har minskat. Vi är beredda på det svåra läget, och då kan vi agera.
Jag håller självklart med den som säger att en satsning i vårändringsbudgeten på 50 miljoner inte är avgörande. Det är ju ett sätt att hantera ett läge när vi har en dialog med Arbetsförmedlingen. Jag kan inte uttala mig om de resurser vi tänker anslå, men linjen för 2024 ligger fastlagd och har varit välkänd för myndigheten och myndighetens styrelse som bär ansvar för detta tillsammans med ledningen. Vi kommer nu att ha en dialog med dem, och vi kommer med ett förslag om att justera detta för 2024. Detta kommer vi alla att kunna debattera med stor intensitet och glädje under hösten.
Men vi kommer aldrig undan att detta till stor del handlar om utbildning utanför Arbetsförmedlingen. Jag nämnde det i den förra interpellationen. Det handlar om svenska för invandrare - vi vet att språket är det största hindret mot att personen ens kan komma i en arbetsmarknadsutbildning. Där finns det resurser, även om vi tror att de kommer att kunna växa i år. Vi vet att ungdomsskolans tillkortakommanden, som jag har sagt, är avgörande. Vi vet att risken är att vi har tiotusentals människor, och många barn med dem, som fastnar i det som man betecknar som fas 0, det vill säga att man lever på försörjningsstöd över tid och utan krav på motprestation när vi har drivkrafter som står mellan vilka ersättningar man kan få och när skatterna på det där första jobbet är sådana att människor inte kommer att arbeta. Allt det där är grunden för arbetsmarknadspolitiken.
Jag är rätt säker på att under de förhoppningsvis många år jag har kvar att leva, och under de år som interpellanten och de övriga debattörerna har kvar att leva, som jag också hoppas är många, kommer vi aldrig att få uppleva att Socialdemokraterna har mindre ekonomiska anslag till Arbetsförmedlingen än vad en liberal borgerlig regering har. Det tror jag är helt osannolikt. För vi pratar här om hjärtat av skapelsen.
Anf. 22 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för ett icke-svar. Man kan konstatera att statsrådet inte svarar på frågorna. Statsrådet fortsätter att prata om nedskärningar. Statsrådet pratar om 2024 och det som redan är känt, nämligen att 400 miljoner ska bort. Man har också dragit bort 1 miljard från vuxenutbildningen.
Fru talman! Under debatten har det tydligt framkommit att statsrådet saknar ambitioner och konkreta politiska reformer för att möta behoven hos de arbetslösa, särskilt för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är oroväckande och riskerar att skapa en klyfta för de långtidsarbetslösa. Det är därför viktigt att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att stärka Arbetsförmedlingen och säkerställa att myndigheten har tillräckliga resurser för att erbjuda individanpassat stöd till de arbetslösa, särskilt nu när Arbetsförmedlingen kämpar med hög arbetsbelastning och stress bland de anställda.
Det är också viktigt att säkerställa en väl representerad Arbetsförmedling över hela landet och ett nära samarbete med kommunerna.
Avslutningsvis är det av yttersta vikt att vi tar dessa frågor på allvar och arbetar för att skapa en arbetsmarknadspolitik som ger alla människor möjlighet att komma i arbete och bidra till samhället. Alla som kan arbeta ska arbeta.
Vi kan inte blunda för de larm som kommer från insidan av Arbetsförmedlingen och de negativa konsekvenser som nedskärningarna kan medföra, både för de arbetslösa och för de anställda på myndigheten.
Avslutningsvis vill jag återigen tacka statsrådet för debatten och önska statsrådet och hans medarbetare en trevlig sommarledighet när den väl inträffar. Jag tackar också fru talmannen och utskottskansliet och önskar trevlig sommar när den väl inträffar.
Anf. 23 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag vill verkligen återgälda den tanken! Och så vill jag påminna Serkan Köse och alla andra om att tiden för interpellationer snart är igång igen. Det är ju ett kortare uppehåll vi har för Sveriges riksdagsledamöter. Precis som regeringen är riksdagens ledamöter hela tiden i tjänst och spänst och vill med flit förbättra det som kan fungera bättre. Och här kan vi tycka olika.
Vi måste summera detta. De som debatterar under den här interpellationsdebatten och tidigare säger att de har mer resurser. Det är klart att det då leder till fler anställda. Men leder det till effektivitet? Leder det till att de här resurserna kan användas någon annanstans? Det säger ingenting om att duktiga medarbetare faktiskt inte ska göra ett bra jobb.
Vi pratar om reformer. Vi ska lyfta upp en viktig del här som vi har missat, tycker jag, i den aktiva, effektiva ambitiösa arbetsmarknadspolitiken, nämligen att rätt person ska ha rätt a-kassa i rätt tid. Det kräver en ny arbetslöshetsförsäkring.
Vi har nu höjt taken. Vi har permanentat dem på en nivå som infördes under pandemin. Jag tycker att det är bra. Men a-kassan har vi ju för den situation då det inte finns något jobb att söka. A-kassan är en viktig omställningsförsäkring. Den är inte till för att människor inte ska jobba när det finns jobb.
Det är därför som vi har aviserat och går vidare med krav och säger att det inte ska vara för "fett" att vara arbetslös. Då menar vi att fler människor måste söka jobb utanför sitt tidigare yrkesområde och med ökad geografisk spridning. Detta vet jag att det finns ett stöd för hos Socialdemokraterna. Men en modernare arbetslöshetsförsäkring hoppas jag att vi kommer att diskutera under hösten också, och där vill jag gärna se att Socialdemokraterna visar korten och hänger på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.