Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Minskad elimport från Norge

Interpellation 2020/21:394 av Joar Forssell (L)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-01
Överlämnad
2021-02-01
Anmäld
2021-02-02
Svarsdatum
2021-02-12
Besvarad
2021-02-12
Sista svarsdatum
2021-02-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Minskad elimport från Norge(pdf, 105 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Sverige är – tekniskt och ekonomiskt – en del av den nordiska elmarknaden. Ett omfattande utbyte sker mellan den nordiska elmarknaden och de omkringliggande länderna. Här liksom på andra områden underlättar frihandel effektiv resursanvändning och ekonomisk utveckling, vilket är mycket positivt. Samtidigt innebär handeln att tekniska och ekonomiska förändringar i grannländernas kraftsystem kan få stora konsekvenser också för Sverige.

Den norska vattenkraften har drygt dubbelt så stor installerad effekt som den svenska. Den har därmed stor förmåga att reglera elproduktionen utifrån behovet, inte bara i Norge utan också i grannländerna.

Norges möjlighet att exportera sin vattenkraft har länge varit begränsad till Sverige och Danmark, med undantag för den rännil av exporten som gått till norra Finland och Kolahalvön. Här i Sverige har vi därmed i praktiken kunnat lita på att det kommer el från Norge när vi behöver den.

Elimporten från Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och Finland är som jämförelse inte alls lika pålitlig då vi inte på samma sätt kan räkna med att de länderna har ett överskott samtidigt som vi har ett underskott.

Norge har ambitionen att förbättra sina möjligheter att exportera elen från vattenkraften. Genom att skapa anslutningar till fler marknader gör reglerförmågan i vattenkraften större nytta i kraftsystemet. När exporten kan allokeras till de områden där behovet är som störst ökar dess värde. En första kabel, om 700 megawatt, till Nederländerna togs i drift 2008.

En 1 400 megawattförbindelse mellan Norge och Tyskland är under provdrift, och ytterligare en, till Storbritannien, med samma kapacitet planeras bli färdig under året. Med det två nya kablarna får Norge betydligt bättre möjligheter att exportera till den som betalar bäst snarare än att i princip alltid exportera till Sverige.

Den sammanlagda effekten i de två kablarna, 2 800 megawatt, motsvarar nästan precis effekten i de fyra reaktorer som tillåtits stänga de senaste åren. Den installerade effekten i Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 var sammantaget 2 844 megawatt. Det är givetvis positivt att elen, genom den ökade möjligheten till handel, kommer till bättre nytta. Samtidigt ska vi vara medvetna om att så här stora förändringar har en betydande påverkan på den nordiska elmarknaden.

Parallellt med att exportkapaciteten ökas kraftigt pågår också arbetet med att ansluta de norska oljeplattformarna till elnätet, vilket markant sänker koldioxidutsläppen men också ökar efterfrågan på el. Även i Norge pågår en elektrifiering av transportsektorn och industrin, vilket ytterligare driver upp efterfrågan.

Industrin köper ofta sin el på långa kontrakt direkt av elleverantörerna. Genom att kontrakten har mer eller mindre fasta priser blir stora delar av industrin relativt okänslig för elprisförändringar. Det är rimligt att anta att den norska industrin kommer, på det hela taget, att använda den el de behöver oavsett vad spotpriset blir i en bristsituation.

Utvecklingen i Norge kommer att få effekter för Sverige. Redan till vintern 2021/22 – när kablarna till Tyskland och Storbritannien är i ordinarie drift – befinner vi oss sannolikt i en situation där vi inte längre kan lita på att det alltid finns tillgänglig kapacitet i Norge i de lägen då vi har ett importbehov. Dels minskar Norges möjlighet att exportera el på grund av de inhemska behoven, dels ser vi ut att få rejäl konkurrens från andra som vill köpa elen.

Då regeringen aktivt arbetar för att öka andelen väderberoende elproduktion ökar hela tiden vårt behov av att kunna importera el från grannländerna i de lägen vår konsumtion överstiger produktionen. Vad som sker i grannländerna är därmed centralt för att elförsörjningen här hemma ska fungera.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. Vilka konsekvenser för svensk del ser regeringen av utvecklingen i Norge, hur påverkas möjligheten att importera el i ansträngda situationer, och hur bedömer regeringen att elpriset kommer att påverkas?
  2. Föranleder de förändrade importförutsättningarna några åtgärder från regeringens eller myndigheternas sida?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:394, Minskad elimport från Norge

Interpellationsdebatt 2020/21:394

Webb-tv: Minskad elimport från Norge

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Ygeman (S)
Anf. 35 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! har frågat mig vilka konsekvenser för svensk del regeringen ser av utvecklingen i Norge, hur möjligheten att importera el i ansträngda situationer påverkas och hur regeringen bedömer att elpriset kommer att påverkas. Vidare har Joar Forssell frågat mig om de förändrade importförutsättningarna föranleder några åtgärder från regeringens eller myndigheternas sida.

Den nordiska elmarknaden är komplex. Det är också troligt att det sker en utveckling av vårt eget respektive övriga grannländers elsystem som påverkar elpriserna i olika riktningar.

Regeringen bör av marknadsskäl inte uttala sig om framtida elpriser. Generellt gäller dock att när olika prisområden i högre grad kopplas samman jämnas prisskillnaderna ut. Med andra ord ökar priset något i lågprisområden och minskar något i högprisområden. Jag är trygg med att våra myndigheter på energiområdet, som har till uppgift att bland annat följa marknadsutvecklingen, gör de analyser som behövs och i det arbetet tar in olika tänkbara scenarier.

Min och regeringens uppgift är att verka för de politiska riksdagsbundna mål som finns på området, på både kort och lång sikt. Det övergripande målet för energipolitiken som bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i Europeiska unionen slagit fast syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet, inklusive målet 100 procent förnybar elproduktion till 2040, vilket är ett mål och inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser att Sverige har ett mycket bra utgångsläge och goda förutsättningar för att uppfylla målen även i framtiden. Genom att differentiera vår energimix, förstärka elnäten där det behövs samt ta till vara de resurser vi har kommer Sverige att fortsätta vara en nettoexportör av fossilfri el, och tidvis även vid ansträngda lägen.

Joar Forssell (L)
Anf. 36 Joar Forssell (L)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Min fråga gäller Sveriges elbehov. Vi har i dag en stor elbrist. Den diskussionen har vi ofta, jag och Ygeman, så den är nog känd för en hel del av dem som följer riksdagsdebatten i stort.

Men det är också så att vi från svensk sida under många år helt enkelt har kunnat lita på och luta oss mot den norska produktionen av fossilfri vattenkraft. Det är någonting positivt. Vi tycker att det är bra att Sverige fortsatt kommer att importera stora mängder fossilfri el som kommer från norsk vattenkraft.

Norge har dubbelt så stor installerad effekt som Sverige när det kommer till just vattenkraft. Tekniskt och ekonomiskt är vi båda en del av den nordiska elmarknaden. Det sägs ibland i debatten, herr talman, att Sverige importerar eller exporterar el eller att Norge importerar eller exporterar el och så vidare. Egentligen är det samma elmarknad.

Men inom den marknaden, herr talman, har varje land ansvar för sin elförsörjning. Tillgången till el och energi är en frihetsfråga, och Sverige har ansvar för att se till att vi alltid har el och energi där den behövs och på ett sätt som inte skadar klimatet.

I detta skulle jag utan några jämförelser i övrigt vilja kalla Norge för Nordens pusher, herr talman. Norge har genom att erbjuda oss en första dos med billig ren el fått oss att bygga in oss i ett beroende av Norge som backup. Norge blir som ett batteri, som vi kan ta lite av när det inte är någon vind i Sverige eller när det är lite för kallt för att vi ska klara av att tillgodose våra behov.

Herr talman! Norge har alltså fått oss beroende av norsk ren el från början. Nu går de vidare och tänker sälja sin el till fler. Man kan säga att den norska elen i princip har varit gratis, men sedan de byggde ut sin elleverans till Nederländerna har vi sett hur de norska priserna har stigit något. De är fortfarande på låga nivåer, men de har stigit något.

Herr talman! Redan nästa vinter kan vi stå inför ett läge där de för Norge nya elmarknaderna, Tyskland och Storbritannien, konkurrerar med Sverige på ett sådant sätt att priserna kommer att pressas upp ytterligare. Det är klart att man sitter i en väldigt beklaglig sits när man, som Sverige, har köpt den billiga elen från Nordens pusher Norge och Norge i nästa skede kan höja sina priser.

Herr talman! Vi menar att även Sverige behöver mer reglerbar energiförsörjning, egentligen i form av kärnkraft. Vi kunde läsa i Dagens Nyheter i dag om hur regeringen sitter på frågan om slutförvaret och inte kommer till skott med att fatta beslut för att säkra att den kärnkraft som vi har i Sverige kan fortsätta och för att säkra att vi kan ha reglerbar energi även när Norges elpriser riskerar att stiga ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Min fråga till statsrådet är fortfarande: Hur ser statsrådet på frågan om Norges framtida elleveranser till Sverige?

Anders Ygeman (S)
Anf. 37 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Tack, Joar Forssell, för frågan! Först måste jag säga att jag kraftfullt vänder mig mot bilden av Norge som en langare och Sverige som en missbrukare. Jag tycker inte att det är någon bra analogi på något sätt.

Precis som Joar Forssell sa innan denna lite märkliga liknelse har vi en sammanhållen elmarknad i Norden, och det är något som gagnar både Norge och Sverige. Vi är med och stöttar framför allt Osloregionen när de har mindre effekt där. Och Norge är med och stöttar det svenska elsystemet när vi har behov av effekt.

Detta är något som gynnar både Sverige och Norge. Alternativet hade ju varit att båda länderna hade fått bygga upp en effekt för att klara den kallaste timmen, den kallaste vintern. Då skulle det priset vara avgörande för alla andra timmar på året. Det skulle betyda en fem- eller sexdubbling av priset på el i våra respektive länder - eller något i den stilen, beroende på vad man tror att den kallaste timmen kostar.

Detta är en helt annan bild än den av en langare och en missbrukare, som Joar Forssell försöker måla upp.

Jag vet att detta är en förebild för resten av Europa. Vi kommer därför att se fler länder som kopplas upp i förhållanden som liknar det nordiska.

Det som är unikt - jag glömde att säga det - med det nordiska är att vi hjälper varandra, att vi inte låser in elen och att vi inte spelar Svarte Petter med varandra. Därför kan vi ha en bättre elförsörjning och en billigare el än vi annars skulle ha haft.

Även om vi med viss avund kan titta på Norges vattenkraftstillgångar har vi också stora vattenkraftstillgångar i Sverige. När vi får in mer av vindkraft i det svenska systemet kommer det att påverka hur den svenska vattenkraften körs. Den kommer att köras väldigt lite vid de tidpunkter då vi har god tillgång till el, och den kommer att köras betydligt mer när vi har mindre tillgång till el. Vattenkraften i Norge och Sverige är som ett enormt batteri som kan bidra till att trycka ut fossil elproduktion i resten av Europa.

Jag tror att Sverige har en fossil elproduktion som är en femtedel av den vi hade för tio år sedan. Och vi bidrar mer än någonsin tidigare till att trycka bort fossil elproduktion i resten av Europa. Det är naturligtvis glädjande. Det är också glädjande - det kan jag säga till Joar Forssell - att de reaktorer vi har ger ett viktigt bidrag till den svenska elförsörjningen i dag. Trots ett ganska högt tonläge i debatten levererade kärnkraften i princip lika mycket 2019 som 2010, eller till och med mer. Det är naturligtvis glädjande.

Joar Forssell (L)
Anf. 38 Joar Forssell (L)

Herr talman och statsrådet! Det är en känd debatteknik att vara lugn och sävlig. Den har Ygeman bemästrat till fullo. Men sanningen är den, herr talman, att det inte är läge att vara lugn när Sverige står inför en elkris. Sanningen är den att det inte är läge att vara lugn när man från regeringens sida gång efter annan säger detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från Liberalernas håll påpekar vi att Sverige under den kallaste timmen eller under de mest intensiva timmarna eller när det av något annat skäl blir en kris i systemet är beroende av import av el från andra länder. Elen är dessutom inte sällan delvis framställd med fossila medel.

Herr talman! Det regeringen har sagt tidigare är: Nej, nej, ni behöver inte vara oroliga för kol- och oljebaserad energi från till exempel Polen, för nästan all energi kommer från vattenkraften i Norge.

Men, herr talman, det som händer nu är att Norge bygger ut sin förmåga att leverera el till andra länder. När priserna stiger finns det risk att Sverige kommer att konsumera mer fossil energi.

Problemet, herr talman, är ju att ett land som Sverige inte ska använda fossil energi. Vi måste ta ansvar i hela världen för klimatförändringarna. Det är det största hotet mot människors frihet. Vi måste också ta ansvar för och se till att människor i Sverige alltid har tillgång till el och energi som är ren. Det är också en frihetsfråga.

Herr talman! Då säger statsrådet att det är lugnt, för vi har vattenkraft även i Sverige. Men grejen är att med de investeringar som vi vet att till exempel LKAB planerar i norra Sverige kommer inte vår vattenkraft ens att räcka till norra Sveriges behov.

Det är som om regeringen har krupit in under en sten för ett antal mandatperioder sedan och aldrig krupit fram igen, för verkligheten har ju förändrats. Norges utbyggnad som gör att priserna riskerar att gå upp tillsammans med stora investeringar i elektrifiering gör att behovet ökar väldigt kraftigt, och vi kommer att behöva mer reglerbar energi som också kommer från Sverige.

Problemet med den här regeringen är att man lägger ut en massa dimridåer, liksom Ygeman har gjort i talarstolen i dag. Det är klart att jag håller med om att det är bra att vi har en gemensam marknad med andra länder, men vi måste ju göra vad vi kan för att bidra med fossilfri energi så att vi inte hamnar i ett läge där vi tvingas att använda smutsig energi.

Herr talman! Jag skulle fortfarande vilja ha ett svar från statsrådet angående den situation som vi har med Norge och vårt inbyggda beroende av norsk vattenkraft. Kommer risken att vi inte kan lita på den i framtiden att få regeringen att jobba på snabbare med frågan om slutförvaret? Det är klart att om regeringen skulle komma till skott och lösa frågan om slutförvaret, som ju tekniskt och juridiskt är löst men saknar ett regeringsbeslut, vore situationen med Norge lite mindre akut.

Därför undrar jag helt enkelt ifall regeringen kommer att jobba på snabbare med den frågan, dels efter vad vi kunnat läsa i DN i går kväll och i dag, dels med tanke på situationen med den norska vattenkraften.

Anders Ygeman (S)
Anf. 39 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! För ordningens skull ska jag bara säga att den frågan sorterar under statsrådet Per Bolund. Jag är övertygad om att Miljödepartementet jobbar på med den frågan i ett högt tempo, och jag hoppas att den kommer att få en lösning. Dock påverkas den inte av eventuella framtida exportskillnader med Norge, utan den bereds enligt de regler som ställs upp i den svenska grundlagen.

Joar Forssell säger att verkligheten har förändrats. Här måste jag verkligen ge Joar Forssell rätt, herr talman. Verkligheten har förändrats, men kanske inte riktigt på det sätt som Joar Forssell gör gällande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2010, när Joar Forssells parti satt vid regeringsmakten, importerade vi 80 gånger så mycket el från Polen mot vad vi gör i dag. År 2010, när Joar Forssells parti satt vid regeringsmakten, var vi nettoimportörer av el. Vi var beroende av elimport för att klara den svenska försörjningen.

Nu är vi nettoexportörer. Det är till och med så att vi aldrig har varit med och bidragit så mycket till att trycka undan fossil energi i andra länder som nu. Annat var det när Liberalerna satt vid regeringsmakten. Då var vi beroende av fulel från andra länder. Nu är vi med och trycker bort fulel från andra länder.

Under samma period har vi kraftigt skurit ned den svenska elproduktionen som är beroende av fossila energikällor. Det är en femtedel i dag mot vad det var 2010 - en femtedel! Det finns alltså all anledning att glädjas.

När Joar Forssell använder det faktum att Sverige någon timme per år är nettoimportör av el som ett tecken på elkris, då måste man fråga sig när Sverige inte hade elkris. Det är väl så att vi har varit beroende av detta jag vet inte hur många år, och jag tror faktiskt att vi oavsett energimix kommer att vara beroende i ett ömsesidigt system även i framtiden. Varför då? Jo, för att om varje stad, varje kommun, varje region och varje land ska dimensionera sitt elsystem för den timme eller minut under året som har den högsta elförbrukningen blir elen mångdubbelt dyrare.

I stället för att göra det har vi valt två saker. För det första har vi en energimarknad tillsammans med våra grannländer där vi hjälps åt och köper och säljer el, vilket gör att vi har Europas lägsta elpris för medelstora och stora företag och bland de lägsta för konsumenterna. För det andra har vi en försäkring, en effektreserv, som kan pumpa igång om det skulle behövas. Trots att vi har haft en ganska kall vinter, tycker i alla fall jag, har effektreserven hittills inte varit med och bidragit till effekt i det svenska systemet. Den körs på sparlåga någon gång för att vara med och bidra om det skulle behövas.

I genomsnitt körs den svenska effektreserven en dag vartannat år. Då kan man säga något hemskt ord som jag tror att Joar Forssell gjorde i tv - jag kommer inte ihåg vad det var för ord - om att den här körs på fossil energi. Det gör den; den är oljedriven. Jag kan hålla med Joar Forssell om att det är ett problem att den går på olja, även om vi har valt att ta större utsläppskällor och även om den bara drivs vartannat år.

Men detta går ju att ändra på! Joar Forssells parti gjorde det inte när de satt vid makten. Vi kanske kan vara med och bidra tillsammans för att se till att effektreserven i stället går på bioolja eller biogas så att även den lilla, lilla resten av fossila drivmedel stampas ut ur det svenska elsystemet.

Joar Forssell (L)
Anf. 40 Joar Forssell (L)

Herr talman! Jag vill börja med att notera att statsrådet hela tiden återkommer till att det skulle ha varit en så exceptionellt kall vinter. Det är ju inte sant. Det måste vi ändå slå fast: Det här är inte en exceptionellt kall vinter. Den är kanske kallare än vintern innan, vad vet jag, men det är inte en exceptionellt kall vinter, och vi har inte en så kall vinter att våra system ska vara så på bristningsgränsen som de ändå har varit.

Herr talman! Det är också ytterligare en märklig sak som rör sig i Ygemans argumentation, och det är att han inte verkar vara särskilt flerdimensionell utan faktiskt ganska platt. Det är klart att även om det är sant att vi i tid, alltså över året, kan exportera och inte har elbrist är det i rum så att vi har elbrist i delar av landet. Det är också sant att vi har en gemensam nordisk elmarknad, men det är klart att det är en kris när man inte har grön el där den behövs och när den behövs i hela landet året runt. Då är det en kris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har inte suttit i någon regering. Ygeman har däremot suttit i regering många gånger, och det är klart att den här krisen ska hanteras av sittande regering.

Vi har gång på gång hört från regeringen att det är lugnt. Vi behöver inte ha all försörjning av el från Sverige, för vi kan när som helst köpa in billig vattenkraft från Norge. Detta håller på att förändras, därför att när den norska elmarknaden byggs ihop så att de kan exportera till Tyskland och Storbritannien kommer det som regeringen har använt som argument inte längre att gälla på samma sätt.

Det är klart att ett statsråd med Ygemans ansvarsområden då borde vara oroat. Han verkar dock inte bry sig.

Anders Ygeman (S)
Anf. 41 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Joar Forssell får nog gå tillbaka till protokollet. Jag sa att vi har haft en "ganska kall" vinter. Joar Forssell säger att statsrådet hävdar att vi har en "exceptionellt kall" vinter. Ganska kall - exceptionellt kall. Jag ska inte anklaga Joar Forssell för att vara endimensionell, men det finns nog fler dimensioner i det svenska språket än så. Ganska kallt är ganska kallt; exceptionellt kallt är något helt annat. Vore det exceptionellt kallt skulle vi väl ha en hundraårsvinter, och det är vi långt ifrån. Jag tror ändå att många med mig tycker att det är en ganska kall vinter, särskilt här i södra och mellersta Sverige.

Sedan blir det lite avslöjande för Joar Forssell. Jag ställde ju frågan tillbaka: Om vi nu har elkris i Sverige, vilket Joar Forssell har upprepat flera gånger i den här debatten, när hade vi då inte elkris i Sverige? När vi hade de tio reaktorer som Joar Forssell håller så högt var vi en nettoimportör. Nu är vi en stor nettoexportör.

När, Joar Forssell, är jag nyfiken på, hade vi inte elkris? Har vi haft 100 år av elkris? Har vi haft 50 år av elkris? Har vi haft 30 år av elkris? Tio år av elkris har vi absolut haft, och 20 år - absolut. Men om vi har haft elkris i 20 år undrar jag om elkris verkligen är rätt benämning. Det har varit en ständigt pågående elkris i hela Sveriges historia.

Joar Forssell blev svaret skyldigt, och det är kanske inte så konstigt. Situationen de senaste tio åren har kraftigt förbättrats. I stället för att vara beroende av utländsk polsk el som vi hade 80 gånger så mycket av 2010 som i dag är vi nu nettoexportör och är med och bidrar till klimatförändringen i Sverige och runt om i Europa.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.