minerallagen

Interpellation 2001/02:189 av Bergström, Harald (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-21
Anmäld: 2002-01-22
Besvarad: 2002-01-31

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 januari
Interpellation 2001/02:189
av Harald Bergström (kd) till statsrådet Ulrica Messing om minerallagen

År 1991 fick Sverige en ny minerallag som öppnade nya möjligheter för såväl svenska som utländska mineralprospekterande företag att verka i Sverige. Den under 1980-talet mycket låga aktiviteten avseende antalet sökta och av Bergsstaten beviljade undersökningstillstånd ökade raskt till rekordnivåer åren 1996 och 1997.

Emellertid kom den nya lagen att medföra omfattande protester från markägare när deras mark togs i anspråk för undersökningstillstånd. Speciellt i södra Sverige var reaktionen kraftig.

Som ett svar på denna reaktion liksom motioner från alla riksdagspartierna tillsatte regeringen en utredning med uppgift att se över bl.a. markägares ställning i förhållande till minerallagens stadganden och regeringens förordning om tillståndsgivning för undersökning.

I oktober 2000 överlämnades till regeringen utredningens betänkande, Minerallagen, markägarna och miljön. Betänkandet innehöll en rad förslag med syfte att rätta till den obalans som för närvarande råder mellan markägare, prospekteringsföretag och gruvnäring. Trots att en del av utredningens förslag inte är särskilt långtgående skulle deras genomförande ändå innebära förbättringar för de markägare som berörs av prospektering och bearbetning.

Uppfattningen att det utan dröjsmål behövs förändringar av nu gällande lag och därefter av förordningen, som regeringen formellt råder över, torde dock vara höjt över varje tvivel.

En fortsatt hög aktivitetsnivå avseende undersökningstillstånd är viktig för den nationalekonomiskt mycket viktiga gruvnäringens fortlevnad. Enligt vad jag erfarit av Bergsstaten börjar vi åter närma oss den alltför låga nivå som gällde under början av 1990-talet.

Jag sätter detta i samband med den osäkerhet prospekteringsföretagen känner inför de omfattande markägarprotester många nya undersökningstillstånd medfört de senaste åren.

Efter vad som tidigare meddelats skulle en proposition läggas i december 2001. Det är nu passerat. Inte heller aviseras något förslag i den förteckning över propositioner som regeringen avser förelägga riksdagen under våren 2002.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:

1. När avser statsrådet lägga förslag till ny minerallag på riksdagens bord?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att en hög nivå av undersökningsaktiviteter ska råda och därigenom tillförsäkra gruvnäringen framtida livsbetingelser?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:189

Webb-tv: minerallagen

Protokoll från debatten

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 14 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Harald Bergström har frågat mig när regeringen avser att lägga förslag till en ny minerallag på riksdagens bord samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att en hög nivå av undersökningsaktiviteter ska råda och därigenom tillförsäkra gruvnäringen framtida livsbetingelser. Remissyttrandena över utredningen Minerallagen, markägarna och miljön (SOU 2000:89) har nu noga granskats inom departementet. Sammanfattningsvis kan sägas att utredningens förslag huvudsakligen har mottagits positivt av remissinstanserna, som anser att det är viktigt att åtgärder vidtas för att stärka mark- ägares och nyttjanderättshavares ställning. Flera re- missinstanser anser dock att utredningens förslag inte är tillräckligt långtgående. I dag omfattas ca 4,8 % av Sveriges yta av gällan- de undersökningstillstånd för malm, industrimineral och diamant. Antalet sökta undersökningstillstånd har för år 2001 varit lågt, det lägsta sedan 1993. Minsk- ningen gäller nästan helt Svealand och Götaland. Jämfört med toppnivåerna 1996 och 1997 har minsk- ningen varit ca 65 %. Det ligger komplexa orsaker bakom förändringar av prospekteringsverksamhetens intensitet, bl.a. är metallprisernas nivåer betydelsefulla. En tydlig och stabil minerallagstiftning är en annan viktig faktor. Förslag till förändringar av minerallagen kräver där- för stor omsorg. Min bedömning är att det mot bakgrund av re- missvaren krävs ytterligare analyser bl.a. av ersätt- ningssystemet och myndighetsstrukturen, men också av internationell lagstiftning och av gruvnäringens globala konkurrenssituation. Ett sådant arbete har därför påbörjats i Regeringskansliet. Ambitionen är att en proposition med förslag till en ny och modern minerallagstiftning, som grundas på hållbar utveck- ling och där vederbörliga hänsyn tas till mark- och sakägare, ska kunna föreläggas riksdagen i början av nästa mandatperiod.

Harald Bergström (Kd)

Anf. 15 Harald Bergström (Kd)

Fru talman! Tack för svaret på mina frågor, stats- rådet Messing. Men jag är naturligtvis inte särskilt nöjd. Med kännedom om hur viktigt det är för gruvnä- ringen och dess framtid som näring, inte minst som exportnäring, att vi har en hög nivå på antalet pro- spekteringar börjar jag bli orolig. Som statsrådet säger i svaret, och som jag också konstaterat i inter- pellationen, är vi nu nere på ungefär samma nivå som vi hade för ett tiotal år sedan. Vi vet också att flera andra näringar som förser gruvor världen över med utrustning av olika slag måste ha en rejäl gruvdrift hemma för att kunna lyck- as ute i världen. Inte minst för nyutvecklingen av nya IT-styrda maskiner är hemmamarknaden oerhört viktig. Jag har försökt tänka mig in i varför letandet minskat så kraftigt. Jag kan då inte släppa tanken på den oro som ett prospekteringsföretag känner när nära nog alla tillstånd i Syd- och Mellansverige väcker rabalder bland markägarna. Eftersom mineralletande är en högrisknäring är det helt naturligt att man då som företag drar öronen åt sig. Den öppenhet och frihet som den tioåriga minerallagen i förstone tyck- tes ge sken av var inte så stor. Jag tror att man har insett att vår lagstiftning är behäftad med något fun- damentalt fel. Detta är enligt min mening att mark- ägarnas ställning är alldeles för svag när prospekte- ringstillstånd meddelas första gången. Man är som markägare då över huvud taget inte "med på vagnen". Av statsrådet Messings svar framgår att regering- en kommit till ungefär samma ståndpunkt. Men nu hastar det. För att undvika bekymmer för gruvnäringen om fem-tio år måste vi snabbt få en lagändring som rättar till systemfelen så att mark- ägarna kommer till och blir en förhandlingspart redan från början och känner sig delaktiga i mineralpro- spekteringen. Vi var ju faktiskt utlovade ett lagförslag under hösten 2001. Och nu dröjer det. Jag skulle vilja ha lite fler argument för varför det ska dröja, statsrådet Messing.

Åke Sandström (C)

Anf. 16 Åke Sandström (C)

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att komplette- ra frågeställningen lite grann. Jag tror att det är riktigt att man verkligen genomlyser denna fråga ordentligt. Den är utomordentligt komplicerad. Jag kommer från en del av landet där gruvnäring- en har en mycket stor regional betydelse. Inför den fortsatta beredningen av frågan vill jag ställa en fråga till statsrådet utöver det som här har nämnts om markägarnas ställning och om informa- tionsfrågorna osv. Är möjligen frågan om mineralla- gens relation till miljöbalken också på väg att prövas? Jag vet att miljöbalken är föremål för en utredning, och jag hade glädjen att få en motion bifallen just på den punkten. Men kan statsrådet möjligen initiera, om det inte redan har skett, att utredningen beaktar miljö- frågorna och relationen till miljöbalken och den ut- omordentligt komplicerade prövning som det innebär då 16 olika lagrum ska samsas i den? Det är ju en komplicerad materia. Jag tror alltså att det är utomor- dentligt betydelsefullt att vi får relationen till miljö- balken belyst i detta sammanhang.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 17 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Först skulle jag vilja understryka det som Harald Bergström säger inledningsvis. Jag delar helt hans uppfattning om gruvnäringens stora bety- delse för vårt land, inte minst i ett regionalt perspek- tiv. Det är viktigt att komma ihåg att vi också i en modern tid med många moderna industrier fortfaran- de har en stor glädje av den råvara som vi kan ta ur bl.a. malmen. Det är klart att vi på olika sätt ska värna om den som en av våra stora basindustrier. Jag tror att det minskade antalet undersöknings- tillstånd har flera olika orsaker. Jag sade i mitt svar att vi kan se en tydlig tendens när det gäller var anta- let undersökningstillstånd har minskat mest. Vi kan också se att när konjunkturen är lite mer osäker vän- der sig företagen ofta till de marker där man med större säkerhet vet att man får igenom sina ansök- ningstillstånd, alltså på marker där man har provat tidigare. Man blir mer försiktig med att söka tillstånd på helt nya områden. Det kanske ligger i näringens natur när marknaden är lite osäker. Men det är ändå viktigt att vi går försiktigt fram med en minerallag för att hitta en balans, att både värna gruvnäringen som en stor och viktig basindustri och naturligtvis ta hänsyn till enskilda markägare. Man ska också göra det i perspektivet att gruvnäring- en i vårt land som är liten internationellt sett men som är stor och viktig för oss också konkurrerar på en internationell marknad. Det menar vi är viktigt. Och där tycker jag och regeringen att en del av remissin- stanserna har haft rätt då de har pekat på att den ut- redning om minerallagen som nu har verkat inte har tittat på och jämfört internationella lagar med den svenska lagen. Och om vi ska ge gruvnäringen större chanser att växa och expandera internationellt tror jag det är en förutsättning. Och det vill vi nu gå vidare med i regeringen och undersöka än mer noggrant. Den andra frågan handlar om myndighetsstruktu- ren och ersättningsnivån. En del av remissinstanserna har pekat på oklarheter från utredningen. Och jag har respekt för den oro som den här frågan väcker och därmed hellre går lite sakta fram med att lägga fram en proposition och kanske därmed har större chanser att lägga fram en proposition där man har hittat den balans där man både värnar näringen och respekterar den oro som många har skapat. Det är de två huvudskälen till att vi nu går vidare med ett arbete inom departementet för att svara på de utestående frågor som finns. Sedan har vi gjort en del ansträngningar redan. Och i den proposition som vi debatterade här i riks- dagen innan jul om regional tillväxt pekade vi bl.a. på en satsning som vi nu gör för att utveckla mineralin- dustrin när vi lägger fram ett program som omfattar hela 23 miljoner kronor för att markera att det är en viktig verksamhet och en viktig näring. På Åke Sandströms fråga om relationen till miljö- balken kan jag svara att det inte finns något sådant arbete på gång med koppling till miljöbalken. Där- emot finns det ett aktivt arbete inom EU med Natu- ra 2000 där vi vill ge EU ett sammanhängande ekolo- giskt nätverk för utsatta arter och deras livsmiljöer. Vi från Näringsdepartementet är aktiva i arbetet med Natura 2000 för att värna de verksamheter och intres- sen som vi har i Sverige och också för att värna att vi har liknande lagstiftning som de andra europeiska länderna och ett gemensamt arbete med dem. Det är viktigt av flera skäl. Det är viktigt av miljöskäl, men det är också viktigt för gruvnäringen om vi vill ha ambitionen att den ska kunna konkurrera på en allt större marknad.

Harald Bergström (Kd)

Anf. 18 Harald Bergström (Kd)

Fru talman! Våren 2001, den 9 maj, var jag gäst vid den officiella öppningen av koppar- och zinkgru- van i Storliden utanför Malå. Det är troligen enda gången i livet jag får vara med om en så trevlig och unik händelse. I det seminarium som Georange ordnade i Laven i Malå i samband med invigningen föredrog departe- mentssekreterare Ann-Christin Cederlund en sam- manställning av remissvaren på utredningen Mine- rallagen, markägarna och miljön. Det är klart att det var tidigt, men då verkade det inte som om det hade tillstött några särskilda problem som behövde analy- seras ytterligare. En proposition förutsågs i september 2001, om jag minns rätt. Det ändrades senare till december 2001. Sedan såg jag inte förrän proposi- tionslistan kom att den skulle komma först längre fram i tiden. Och då visste jag inte när. Alltså inter- pellerade jag. Jag är överens med statsrådet Messing om basin- dustrins betydelse. Vi är också överens om konjunk- turkänsligheten. Beträffande balansen mellan att få en verkligt livskraftig gruvindustri och dess följeindust- rier, t.ex. metallurgin som är så oerhört viktig så är Sandviken ett spetsföretag som ligger långt fram i världen när det gäller metallurgi. Och jag är säker på att man inte hade varit där om man inte hade haft en fungerande gruvnäring hemma i Sverige. Jag är glad att höra att statsrådet också vill ha en balans mellan markägare och näring. Detta är oerhört viktigt. Här finns också svårigheten, eftersom vi i Sydsverige - jag är själv smålänning - ser annorlunda på ägandet eller upplever ägandet annorlunda än man gör i norra Sverige där gruvnäringen är en integrerad del i tänkandet. Men det får inte innebära att pro- spekteringen stannar i Sydsverige också. Det finns gruvor i Sydsverige. De är nedlagda tyvärr, men man har filat fram mycket silver utanför t.ex. Vetlanda. Så heter samhället också Ädelfors. Men, fru Messing, nu är det faktiskt bråttom en- ligt min mening. Den här processen har tagit, för att säga det på god småländska, åravis. Ska den verkli- gen behöva göra det? Det är bråttom om vi inte ska få ett bekymmer om fem tio år, för här är ledtiderna långa. Jag anser att det är bråttom, och jag vill verkli- gen mana på: Sätt fart på det hela!

Åke Sandström (C)

Anf. 19 Åke Sandström (C)

Fru talman! Mycket kort vill jag först säga att vi inte är så små ur mineralsynpunkt i Sverige. Ur ett europeiskt perspektiv, beroende på vilket mineralslag vi talar om, har vi mellan 10 % och 16 % marknads- andel i Europa, och det är rätt mycket. Om det är koppar eller guld som vi är bäst på törs jag inte säga. Jag känner väl till Natura 2000. En ren saksyn- punkt är att all tillståndsprövning sker lokalt utifrån miljöbalken. Det är den som helt och hållet är styran- de för den stora process som prövningen innebär. Den kan ta tre fyra fem år i det läge som nu råder. Jag skulle vilja rikta en uppmaning och en vädjan till statsrådet att överväga att ge ett tilläggsdirektiv till utvärderingen av miljöbalkens effekter på regional utveckling och sysselsättning, om man inte redan har med detta. Jag vet att de har många frågor redan nu. Men detta är en vädjan från min sida.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 20 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Någon klok person har en gång sagt att den som aldrig tvivlar är inte riktigt klok. Jag har stor respekt för denna fråga. Jag har därför låtit för- slaget om en ny minerallag ta några månader längre tid, därför att jag helt enkelt vill ge mig och alla andra en chans att fördjupa oss mer i en internationell jäm- förelse, titta närmare på vilka lagar och vilka ersätt- ningssystem som andra länder använder sig av för att här hemma i Sverige få en bättre motsvarighet i en eventuell myndighetsstruktur och ett ersättningssys- tem. Jag har all respekt för att gruvnäringen behöver tydliga besked för att våga satsa inför framtiden. Jag tror också att gruvnäringen upplevde ett tydligt be- sked när vi i propositionen innan jul om regional tillväxt markerade just gruvnäringen som en viktig näring. Vi går även in med pengar för att utveckla den på en rad olika sätt. Vi kommer att fördjupa oss vidare i de två delarna, och vi planerar att komma till riksdagen med en proposition under hösten. Sedan har Åke Sandström alldeles rätt. När jag sade att Sverige är ett litet gruvland i världen kan det vara riktigt, men i EU är Sverige det största gruvlan- det. Det är klart att det också ger oss en tyngd i olika sammanhang att markera det, inte minst i det arbete som jag nämnde kring Natura 2000. Det ger oss också skyldigheter att kanske gå i bräschen med en del perspektiv och en del frågor. Jag har inget bättre svar i dag att möta den oro med som Åke Sandström tog upp angående miljöbalken och det arbete vi redan är aktiva i när det gäller Natura 2000. Men jag är beredd att diskutera just den aspekten med miljöministern så får vi se vart vi kan komma i fortsättningen.

Harald Bergström (Kd)

Anf. 21 Harald Bergström (Kd)

Fru talman! Allra först vill jag säga att jag tycker att bergmästaren har gjort ett bra jobb sedan han tillsattes och har hjälpt till väldigt mycket att reda ut de problem som ändå finns med minerallagen. Det vill jag gärna få sagt i den här debatten. Det var väl Tage Danielsson som sade att utan tvivel är man inte riktigt klok. Därför känner jag mig rasande klok just nu eftersom jag tvivlar på regering- en. Jag kan inte säga så mycket mer, för det mesta är väl sagt nu. Men detta är angeläget. En ny lagstiftning behövs, javisst. Det räcker inte med ord och en liten regionalpolitisk åtgärd där, utan det är fråga om för- utsättningarna för att hela näringen ska få livsbeting- elser. Låt oss se ett förslag.

Statsråd Ulrica Messing (S)

Anf. 22 Statsråd Ulrica Messing (S)

Fru talman! Det Harald Bergström avslutningsvis säger om bergsstaten tycker jag är oerhört viktigt. Trots att vi nu bereder en proposition ytterligare någ- ra månader betyder inte det att allt står stilla och att inget händer. Under år 2001 förmedlade bergsstaten informa- tion till 5 643 stycken markägare om beslut om un- dersökningstillstånd. Av de drygt 5 600 var det bara 43 personer som överklagade till länsrätten. Visst pågår det mycket verksamhet i vårt land. Det är all- deles riktigt med tanke på att vi är EU:s största gruv- land.

Intressenter

Frågeställare

Bergström, Harald (kd) Kristdemokraterna

Besvarad av

statsrådet Ulrica Messing Socialdemokraterna