metoder och hjälpmedel för framtidens lärande

Interpellation 2001/02:411 av Elinderson, Lars (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-04-24
Anmäld: 2002-05-14
Besvarad: 2002-05-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 april
Interpellation 2001/02:411
av Lars Elinderson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om metoder och hjälpmedel för framtidens lärande

Runtom i våra skolor används multimedier i ökande utsträckning som medel i undervisningen. Genom att använda multimedier som ett naturligt inslag i undervisningen kan lärarna, utöver att de får tillgång till tekniskt överlägsna uttrycksmedel och därmed också möjlighet att illustrera sitt ämne på ett överlägset sätt, samtidigt indirekt ge sina elever en god förståelse för hur multimedier och Internet kan användas till annat än till spel, underhållning och förströelse.

I flera kommuner pågår projekt för att just öka användningen av multimedier i skolan. I Falköpings kommun har man funnit att man därigenom bl.a. kan skapa fler och nya situationer för att inhämta kunskap, och därmed öka lusten att lära hos eleverna. Man har bl.a. uppmärksammat att barn och ungdomar med dyslexi eller andra inlärningsproblem på ett mycket bra sätt kan förbättra både sin förståelse och sin läs- och skrivförmåga med hjälp av multimedier.

Användningen av olika former av multimedieverktyg är dessutom bra medel att utveckla elevernas @ och lärarnas @ förmåga att bringa reda i det ständigt växande informationsflödet, och göra informationen begriplig.

När det gäller studiematerial i tryckt form finns regler som gör det möjligt att arbeta på ett fritt och bra sätt, samtidigt som upphovsmännen får ersättning. Så är dock inte fallet när det gäller material i digital form.

Nuvarande regler innebär t.ex. att eleverna kan arbeta enskilt vid sin dataskärm, och utnyttja de bilder, de text- eller ljudfiler och de dataprogram som behövs för arbetsuppgiften. De kan också sammanställa sitt arbete, inklusive bilder, text- och ljudfiler och använda detta i redovisningen av sina arbetsuppgifter.

Däremot kan inte läraren använda sig av samma bilder eller text- och ljudfiler i sin undervisning om t.ex. undervisningen sker via storbildsskärmar eller på motsvarande sätt. Man kan inte heller sammanställa klassuppsättningar av utbildningsmaterial, som framställts via digitala medier eller hämtats från Internet. Det gäller också bildserier, Power Point-presentationer med eller utan ljudfiler som framställts genom användning av digitala uppslagsböcker, ljudmedier eller s.k. DVD-teknik. Naturligtvis hindrar bristen på upphovsmannaregler också att sådant material mångfaldigas och används av andra lärare.

Som situationen ser ut i dag har lärarna två vägar att gå: Antingen kan man undvika att använda digitala material i undervisning, eller så måste man "mörka" vad man håller på med. Ingetdera är naturligtvis rimligt.

Jag har förstått att Skolverket och Kommunförbundet arbetar med den här frågan, men att man ännu inte kommit med en lösning. Frågan är fortfarande oreglerad. I princip löper därför varje lärare eller skola som använder digitala material i sin undervisning risken att åtalas. Självklart hämmar detta användningen av multimedier i skolan.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

1. Vad tänker utbildningsministern att vidta för åtgärder för att lösa upphovsmannafrågorna inom multimedieområdet?

2. Avser utbildningsministern verka för att Skolverket åtar sig att ekonomiskt reglera upphovsmannakostnaderna för utnyttjande av digitala material i den svenska skolan?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2001/02:411

Webb-tv: metoder och hjälpmedel för framtidens lärande

Protokoll från debatten

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 62 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Lars Elinderson har frågat vad jag tänker vidta för åtgärder för att lösa upphovsmanna- frågorna inom multimedieområdet. Lars Elinderson har även frågat om jag avser att verka för att Skolver- ket åtar sig att ekonomiskt reglera upphovsmanna- kostnaderna för utnyttjande av digitala material i den svenska skolan. Upphovsrättslagstiftningen, för vilken justitiemi- nistern ansvarar, är uppbyggd på så sätt att den ger upphovsmannen olika ensamrättigheter. En sådan rättighet är rätten att göra verket tillgängligt för all- mänheten genom offentligt framförande eller offent- lig visning. En annan är rätten att framställa exem- plar, dvs. kopior, av verket. Frågan om tillgängliggörande för allmänheten ge- nom offentligt framförande eller offentlig visning aktualiseras normalt inte i undervisningssituationer i grund- eller gymnasieskolan - detta eftersom allmän- heten inte har tillträde till denna undervisning utan endast de elever som går i klassen. Så länge inga kopior av ett verk framställs kan därför en lärare oförhindrat visa eller framföra ett verk inför en skol- klass. Vid användning av multimedieverktyg av olika slag uppkommer emellertid även frågor om exemplar- framställning. Det rör till att börja med frågan om tillfälliga kopior, t.ex. då ett verk förevisas på en storbildsskärm. Rättsläget enligt gällande svensk rätt är oklart beträffande frågan huruvida det sker en exemplarframställning när ett verk i digital form förevisas på en bildskärm. För närvarande pågår arbete inom Justitiedepar- tementet med genomförandet av ett EG-direktiv om upphovsrätten i informationssamhället. Direktivet innehåller bl.a. regler om undantag från upphovs- mannens ensamrätt när det gäller tillfälliga kopior, dvs. t.ex. när ett verk kommer upp på en bildskärm. Genomförandet av direktivet kommer därför att inne- bära vissa förtydliganden av svensk rätt när det gäller frågan om framställning av sådana kopior. Som Lars Elinderson påpekar kan elever normalt sett använda multimedieverktyg på de sätt som be- skrivs eller surfa på Internet utan hinder av upphovs- rätten. Stöd för denna användning finns i upphovs- rättslagens (1960:729) bestämmelser om enskilt bruk

Lars Elinderson (M)

Anf. 63 Lars Elinderson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret på interpellationen. Jag tycker att svaret tydligt visar att de nuvarande upphovsrättsbestämmelserna innebär ganska stora svårigheter för lärare och skolpersonal att tillämpa den moderna multimedieteknik som finns, inte minst när det gäller att utnyttja den information som både elever och lärare kan ta till sig från Internet i dag. Jag ser det som positivt att det pågår en översyn, med hänvisning till det EG-direktiv som utbildningsmi- nistern nämner. Jag vill ändå fördjupa mig ytterligare i den här frågan. Interpellationen i sig är uttryck för ett rop på hjälp från några lärare som kontaktade mig i frågan och som redovisade den nuvarande lagstiftningens begränsningar när det gäller inte bara ny teknik utan också gammal teknik. När det gäller nuvarande upphovsrättsbestämmel- ser har Kommunförbundet fått kommunernas uppdrag att teckna s.k. avtal enligt 13 §, som utbildningsmi- nistern hänvisar till. De flesta allmänna, framför allt tryckta, medier kan kommunerna och skolorna fritt disponera från utbildningssynpunkt. Man kan också använda dem för att framställa utbildningsmaterial på det sätt som beskrivs i svaret på interpellationen. När det gäller möjligheten att utnyttja det fria utbudet av information som finns på Internet, och också det fria utbud som finns i digitala program, är begränsningar- na betydligt större. Bakgrunden till min interpellation är inte enbart att jag vill ha en översyn av upphovsrättsbestämmel- serna. Jag vill också, vilket jag direkt eller indirekt antyder i min interpellation, ha en strategi för hur man just i utbildningshänseende bättre ska kunna utnyttja de digitala multimedierna för utbildning. I dag är det så - den motsättningen antyds också i utbildningsministerns svar - att i den normala utbild- ningssituationen kan man utnyttja multimedier och digitalt material. Men i svaret nämns precis den be- gränsning som finns, nämligen att så fort det är fråga om nya tekniker för att åskådliggöra detta - det gäller t.ex. storbild eller andra digitala medier, som ljudfiler - har man inte möjlighet att i dag använda det. Det är i varje fall en gråzon, som sannolikt inte ger läraren möjlighet att utnyttja läromedel på det sättet. Jag tolkar utbildningsministerns svar så att den här gråzonen är till fördel för ett fritt utnyttjande i en utbildningssituation. Jag skulle i så fall vilja ha ett förtydligande på den punkten: Är det så att en lärare kan använda sig av storbildsskärm för att visa ett digitalt hämtat och utvecklat material i en utbild- ningssituation? Då är det en viss framgång, kanske en stor framgång, i tydlighet i förhållande till vad som gäller nu. Enligt den uppgift jag har fått har Kom- munförbundet och Multimediabyrån meddelat att detta inte är möjligt. Jag skulle gärna vilja ha utbild- ningsministerns svar på den konkreta frågan. Nästa steg gäller utvecklandet av läromedel med hjälp av den här tekniken. I dag kan man naturligtvis beställa digitala läromedel via Multimediabyrån eller ute på den kommersiella marknaden och på vanligt sätt teckna ett avtal som köpare av det läromedlet. Men i det verkliga arbete som sker ute i kommunerna och ute i de enskilda skolorna har man inte möjlighet att utnyttja detta i ett utbildningssammanhang, efter- som det då inte omfattas av de regler som i dag gäller i upphovsrättslagen. Jag skulle vara tacksam om ut- bildningsministern kunde förtydliga svaret på den frågan.

Utbildningsminister Thom (S)

Anf. 64 Utbildningsminister Thom (S)

Fru talman! Som väl klart framgick av mitt svar finns det oklarheter i dag - därav översynen, som syftar till att också i den praktiska verksamheten göra det mera tydligt vad som är möjligt och vad som inte är möjligt. Den väg som jag vill varna för att beträda, som också antyds av Elinderson, är att Skolverket skulle få en större roll i fråga om att reglera upphovsrätter och betala för upphovsrätter. Vi har inte alls den traditionen när det gäller läromedel. Vi bör se på det här läromedlet som på andra läromedel i skolan, där staten inte reglerar användningen och inte heller via subventioner riktar användningen mot ett visst håll. Översynen pågår. Den är också orsakad av att det finns oklarheter och syftar till att reda ut dem. Men jag vill inte gå in på en väg där vi mer tydligt börjar styra statligt vilka läromedel man ska ha. Låt mig peka på IT i skolan som ett väldigt viktigt utvecklingsarbete lokalt i skolorna, som har fått den verkan att man använder sig av multimedier på ett mera kreativt sätt i skolarbetet än vad som var möjligt tidigare.

Lars Elinderson (M)

Anf. 65 Lars Elinderson (M)

Fru talman! Det finns i dag en paraplyuppgörelse när det gäller utnyttjande av olika former av medier i utbildningen. Ljudmedier, som ett vanligt kassett- band, som innefattar bl.a. musik eller någonting annat täcks av det avtal Kommunförbundet har med produ- centerna. Jag förmodar att det är 13 § i upphovs- rättslagen som tillämpas i det sammanhanget. De avräknar från de enskilda kommunerna de medier som de använder, liksom rätten att utnyttja informa- tion som finns i våra dagliga medier, alltså i radio och TV. Men samma möjlighet finns inte. Det innebär att varje enskild skola inte behöver teckna avtal med Dagens Nyheter för att få använda tidningen i utbild- ningen. Det gäller även grammofonbolagen. Man har möjlighet att utnyttja det avtal som Kommunförbun- det har i dag. I min fråga antydde jag att det här kanske är en vidare fråga än de statiska medier som vi tidigare har haft att röra oss med, om man vill göra Internet i dess helhet tillgängligt i en utbildningssituation. Det är från den utgångspunkten jag ställer frågan. Jag kan mycket väl tänka mig att det här är en fråga som kommunerna löser gemensamt genom Kommunför- bundet. Jag har inte antytt och tycker inte heller att staten ska subventionera, även om det förvisso är en fråga man kan diskutera. Det jag tycker är viktigt är att Internet och multi- medier inte får bli statiska produkter, att man köper produkter en efter en. Internet och multimedierna ska vara de nya tekniska landvinningar som vi kan an- vända oss av också i utbildningssituationer, där in- formationen är fri och tillgänglig för varje skola, varje lärare och varje elev, och dessutom för varje lärare i varje lärosituation. Det är från den utgångspunkten som jag tycker att man borde ha en strategi inte bara för hur man ska behöva gå till Multimediabyrån och köpa en produkt som är färdigutvecklad, utan också för hur den en- skilda skolan har tillgång till hela Internet och multi- medierna i utbildningen.

Intressenter

Frågeställare

Elinderson, Lars (m) Moderaterna

Besvarad av

utbildningsminister Thomas Östros Socialdemokraterna