Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Matlandet Sverige

Interpellation 2012/13:91 av Fransson, Josef (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2012-11-06
Inlämnad
2012-11-06
Besvarad
2012-11-15
Sista svarsdatum
2012-11-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 6 november

Interpellation

2012/13:91 Matlandet Sverige

av Josef Fransson (SD)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

För en tid sedan gav Matlandet Sverige en utmärkelse till företaget Qibbla halal som ”årets uppstickare”. Med tanke på Matlandet Sveriges beskrivning av sitt eget syfte är valet av pristagare anmärkningsvärt.

Matlandet Sverige har enligt egen utsago en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa profilerat genom god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Vidare säger man sig också vilja främja sysselsättning och nya företag. En fördubbling av livsmedelsexporten är ett uttalat mål.

Qibbla halal är ett företag som har uppmärksammats vid olika tillfällen för att det möter religiösa krav på slaktmetoder på sätt som ryms inom svensk djurskyddslagstiftning. Detta får anses vara ett steg framåt från djurskyddssynpunkt, även om det rimligen finns många lantbruksföretagare som har svårt att se kopplingen mellan religiös ritualslakt och Matlandet Sverige. Om det är för detta man fått nämnda utmärkelse blir frågan befogad i vilka andra sammanhang priser och utmärkelser bör utdelas för att svensk lag följs.

Det mest anmärkningsvärda är dock att pristagaren Qibbla halal baserar huvuddelen av sin omsättning på importerat kött. Matlandet Sverige har ju enligt egen utsago målsättningen att stärka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst på råvarusidan. Trots detta väljer man att prisa ett företag som importerar europeiskt lågpriskött vars uppfödning och slakt kan ske genom metoder som inte är tillåtna i Sverige.

Min fråga till landsbygdsministern blir således hur landsbygdsministern, utefter Matlandet Sveriges visioner, motiverar att nämnda utmärkelse kan tillfalla just detta företag.

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eskil Erlandsson (C)
Anf. 15 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Josef Fransson har frågat mig hur jag motiverar utmärkelsen av företaget Qibbla Halal Kött AB som "årets uppstickare" utifrån Matlandet Sveriges visioner. Som Josef Fransson mycket riktigt påpekar i sin fråga är Matlandet Sverige en vision om att vi ska bli det nya matlandet i Europa, profilerat genom god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Matlandet Sverige ska framför allt främja sysselsättning och nya företag. Ett annat mål är att fördubbla livsmedelsexporten. Sverige har många styrkor som kan göra oss till Europas nya matland. Vi har ett rikt kulturarv, unika råvaror och en fantastisk natur, som kan ge många upplevelser i kombination med mat. Svenska producenter har också kommit långt när det gäller djurskydd. Familjeföretaget Qibbla Halal säljer främst kött- och charkprodukter och tar samtidigt ett stort ansvar för de etiska aspekterna. Företaget har arbetat aktivt för att bedövad halalslakt vunnit konsumenternas förtroende. Nyligen fick Qibbla Halal ett hedersomnämnande av Djurskyddet Sverige, för sitt engagemang för bedövad halalslakt och för att man i medier stått upp för den svenska djurskyddslagstiftningen, något som har lett till en ökad tillgång på halalkött, slaktat efter principerna i den svenska djurskyddslagstiftningen. Qibbla Halal kräver nämligen bedövning före slakt på allt kött som de marknadsför. Det som började som en livsmedelsaffär i Rinkeby 1995 har nu blivit ett framgångsrikt medelstort svenskt livsmedelsföretag. Qibbla Halal baserar 40 procent av sin verksamhet på svenska råvaror. Totalt köper Qibbla Halal fågel-, nöt- och lammkött från svenska gårdar för ca 50 miljoner kronor per år. Företaget har haft en god tillväxt under flera år. Antalet anställda har under de senaste tre åren ökat från 28 till 46 personer. I dag finns verksamhet bland annat i Stockholm, och en ny fabrik byggs i Upplands-Bro, men företaget har också övertagit en nedlagd livsmedelsfabrik i det lilla samhället Stockaryd i Småland. Fabriken har byggts om, och 12 personer är numera anställda där. Där finns långt framåtskridna planer för nyutbyggnad och fler arbetstillfällen. Qibbla Halal exporterar produkter till Finland, Danmark, Tyskland, Storbritannien och Österrike. Export har även inletts till Irak, och man ser en stor potential för ökad export av sitt halalslaktade kött dit. Det är glädjande för mig som landsbygdsminister att kunna belöna duktiga entreprenörer som ser möjligheterna att skapa marknader för svenska livsmedel i andra länder. Jag anser att företaget Qibbla Halal uppfyller Matlandet Sveriges vision på flera sätt. Förutom att de skapar förutsättningar för svensk primärproduktion att leverera sina varor till nya marknader skapar företaget fler jobb på den svenska landsbygden. De har även främjat en efterfrågan på livsmedel från Sverige och utvecklat svensk livsmedelsindustri samtidigt som de tar ett stort djurskyddsansvar.
Josef Fransson (SD)
Anf. 16 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Jag vill tacka landsbygdsministern för svaret på interpellationen. Jag vill börja med att säga att den kritik som jag framför i interpellationen inte riktar sig mot företaget Qibbla Halal. Jag kan förvisso på många sätt tycka att det är beklagligt att religion, obegripliga religiösa riter och så vidare vinner terräng i vårt sedan tidigare så sekulariserade samhälle, men det är en diskussion som man i första hand får lyfta fram i andra sammanhang. Det jag däremot ifrågasätter är landsbygdsministerns agerande när han är delaktig i att ge just den här utmärkelsen till detta företag i Matlandet Sveriges namn. Man börjar fundera både en och två gånger när man försöker förstå bevekelsegrunderna för att välja just det här företaget. Kanske ligger det lite grann i tiden att man ska hylla och normalisera ritualslaktat kött. För bara någon vecka sedan såg jag ett barnprogram i SVT där man berättade för barnen hur man skulle gå till väga för att kräva halalkött i skolan genom att sätta press på rektorn. Så det kanske ligger i tiden. Det som är mest upprörande och det jag vet har upprört mängder av svenska livsmedelsproducenter är att det numera prisbelönta företaget importerar huvuddelen av sitt kött. Hela syftet med Matlandet Sverige är att värna och stärka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst på råvarusidan. Men som landsbygdsministern också skriver i sitt interpellationssvar baserar det specifika företaget huvuddelen av sin verksamhet på billigare importkött, där de svenska producenterna inte kan hävda sig prismässigt, bland annat på grund av en mer omfattande djurskyddslagstiftning. Man kan med fog ifrågasätta några av de siffror som landsbygdsministern för fram i svaret. Han uppger att Qibbla Halal baserar 40 procent av sin verksamhet på svenska råvaror och säger att det gäller fågel-, nöt- och lammkött från svenska gårdar. Men det borde inte ha gått landsbygdsministern förbi att företaget sedan i våras har övergivit den svenska fågeln för att i stället importera kyckling från Tyskland. Från företagets sida har man uppgett att detta i första hand är kopplat till den högre kostnadsbilden i Sverige. Vidare uppger företaget att man är Sveriges största importör av lamm från Nya Zeeland. Det är alltså något som man framhåller på sin hemsida. Matlandet Sverige har enligt egen utsago en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Det ska som sagt handla om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Vidare säger man sig vilja främja sysselsättningen och nya företag. En fördubbling av livsmedelsexporten är ett uttalat mål. Detta är samtliga behjärtansvärda mål - det är ingen diskussion om den saken. Men hur landsbygdsministern får ihop det med att prisa ett importföretag är smått obegripligt. I en intervju i tidningen Land Lantbruk säger Qibbla Halals vd att företaget numera importerar all sin konsumentkyckling från Tyskland, vilket man primärt motiverar med den svenska kycklingens högre pris. Detta kokar slutligen ned till frågan: Vad konkret är det som Qibbla Halal har fått sin utmärkelse för?
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 17 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag tycker att det är glädjande för mig som landsbygdsminister att kunna belöna nya svenskar som är duktiga entreprenörer och ser möjligheter att skapa marknader som ger sysselsättning i vårt land men också i andra länder runt omkring oss och länder som ligger än längre bort, detta med hjälp av sin affärskultur, sitt språk och den religion som de representerar men också med det kontaktnät som de för med sig till vårt land. Qibbla Halal har genom sin verksamhet visat att det går att skapa verksamheter som ger god sysselsättning och tillväxt och som också tar vara på de ska vi kalla det etiska aspekter som vi har kring hållande, skötsel och slutligen avlivning av våra djur. Hur är det då med det som importeras från till exempel Tyskland vad gäller slaktkycklingar? Är det, som det påstås i debatten, så att tysk slaktkyckling föds upp på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige? Låt mig konstatera att vi inom EU har gemensamma djurskyddslagstiftningar. Sverige arbetar hårt inom EU för att vi ska hålla en hög nivå på denna gemensamma lagstiftning. Även Tyskland eftersträvar ett gott skydd för de djur som finns i Europa och i det egna landet, liksom vi gör i Sverige. Tyskland har precis som vi har i vårt land vissa bestämmelser som går över de bestämmelser som är gemensamma i Europeiska unionen. På enstaka punkter är faktiskt de tyska djurskyddslagstiftningarna striktare än den svenska. I andra fall kan det vara så att några bestämmelser är striktare i vårt land än i Tyskland. Men båda länderna har lagstiftningar som är nationella och går utöver vad som finns i de gemensamma bestämmelserna. Med detta, herr talman, vill jag ha sagt att man ifrån detta företag, som har skapat många sysselsättningstillfällen och använder en stor del av svensk köttråvara i sina produkter, beaktar de etiska aspekter som jag tycker att man ska beakta för att tilldelas den här typen av pris, och jag är glad över att man har kunnat skapa den verksamhet och funnit den marknad som man har funnit både i vårt land och i andra delar av Europa. Vad är motsatsen? Jo, det är att jobben hade funnits någon annanstans i Europa eller i världen i övrigt. Produkterna är ju efterfrågade. Jag tycker att det är viktigt att vi har entreprenörer som skapar jobb och sysselsättning, självklart gärna med produkter som har sin härkomst från vårt rike. Men är det så att andra har samma förutsättningar - jag har med det uttalande som jag gjort visat att Tyskland har andra fördelar - så må det vara hänt, för vi har andra fördelar som vi kan använda på till exempel den tyska marknaden.
Josef Fransson (SD)
Anf. 18 Josef Fransson (SD)
Herr talman! En besviken lantbrukare som jag har pratat med om Matlandet Sveriges utmärkelse för 2012 uttryckte det så här: Det enda vi svenska producenter kan konkurrera med är djurskydd och kvalitet. Juryn i Matlandet Sverige har nu krossat detta när de säger att det är precis lika okej med livsmedel som inte är producerat enligt svensk djurskyddslag. Det var en röst från verkligheten ute i landet. Det här är en besvikelse som jag tycker är befogad. I sitt interpellationssvar skriver landbygdsministern att företaget Qibbla Halal uppfyller Matlandet Sveriges vision på flera sätt. Han skriver att det skapar förutsättningar för svensk primärproduktion att leverera sina varor till nya marknader och att företaget skapar fler jobb på den svenska landsbygden. Med anledning av de här påståendena blir man verkligen undrande. Hur kan man påstå något sådant med vetskapen om att företaget importerar merparten av sitt kött. Det gjorde man redan innan. Nu har man utökat det ytterligare, så nu ligger man sannolikt en bra bit under de 40 procent som det står i interpellationssvaret. Qibbla Halal följer svensk djurskyddslagstiftning då man i Sverige bedövar djuren före avblodning. Det är såklart bra. Men frågan blir vilka andra företag som ska få utmärkelser för att de följer svensk lagstiftning. Är det inte, så att säga, obligatoriskt att alla ska följa svensk lag? Det argumentet tycker jag alltså faller lite. Att Qibbla Halal tar ett stort djurskyddsansvar, som landsbygdsministern uttryckte det, är väl dessutom en sanning med viss modifikation. Han har i andra sammanhang hävdat att företaget ställer goda djurskyddskrav även när det gäller det importerade köttet. Jag menar att det från företagets sida handlar om marknadsföring, precis som att man till exempel kan säga att en viss tandkräm marknadsförs när man påstår att den ger vitare tänder. Det kan vara ett schampo som reparerar trasigt hår och så vidare. Det är marknadsföring det handlar om. Jag tror att landsbygdsministern inser att det inte går att ställa djurskyddskrav när det gäller importkött som ens kommer i närheten av den svenska djurskyddslagstiftningen. Vi kan ta det här kycklingköttet som ett gott exempel. Landsbygdsministern hävdar i interpellationssvaret felaktigt att företaget köper det från svenska producenter. Nu har han i alla fall fått klart för sig att så inte är fallet. Man har lämnat det här för det tyska billigare kycklingköttet. Jag har naturligtvis varit i kontakt med branschfolk från svensk kycklingproduktion. De beskriver hur man har högre krav i hela kedjan när det gäller både föräldradjur och kycklingar. Svenska regler skiljer sig till exempel när det gäller förbud mot näbbtrimning, krav på antal sittpinnar, färre antal djur i stallarna, bullerkrav, reglerad transporttid och fothälsoprogram. Allt detta sammantaget gör naturligtvis att svenska producenter har svårt att hävda sig prismässigt mot övriga i EU. Man har dessutom olika regler för användning av antibiotika i produktionen. Jag kan tyvärr inte just nu svara på hur just Tyskland förhåller sig där, men vi vet ju hur det är i Sverige i alla fall. I övrigt kan jag konstatera att man i Tyskland har lägre strömstyrka vid bedövning av djuret före slakt för att uppfylla de religiösa föreställningarna om halal. Nu hinner jag inte ta upp allt. Jag tror att jag stannar här så länge.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 19 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Till frågeställningen: Tar företaget i fråga ett djurskyddsansvar eller ej? Ja, enligt de genomgångar vi har gjort, apropå i vilka länder man köper det som inte går att få fram i vårt land, gör man det. Jag har redovisat för kammaren hur kycklingar föds upp i Tyskland. Det har sagts mig att det är därifrån som man köper en del av det kycklingkött som man förädlar i vårt land och som ger sysselsättning på den svenska landsbygden. Använder man antibiotika på ett annat sätt i Tyskland? När vi pratar om antibiotika är det att konstatera att vi på det området har en harmoniserad lagstiftning inom EU som säger oss att antibiotika inte får godkännas som fodertillsats, utan det är ett läkemedel. Då är det veterinär som ska skriva ut detta om ett djur är sjukt. Det gäller i Sverige. Det gäller i Tyskland. Har man högre beläggning på en golvyta i Tyskland eller inte? Nivån på den maximala beläggningsgraden är ju - det är därför jag diskuterar det - en del när det gäller att avgöra hur hög lönsamheten blir i en slaktkycklingproduktion. Både i Sverige och i Tyskland finns det strikta bestämmelser som är gemensamma. Under vissa omständigheter är det faktiskt på det sättet, Josef Fransson, att bestämmelser går längre i Tyskland än vad de gör i Sverige. Det är inte många som vet detta, men så är det. I Tyskland går man till och med längre vad gäller djurskyddsbestämmelser för just slaktkycklingar än vad man gör i Sverige. Med detta vill jag ha sagt att skulle inte det här företaget finnas skulle inte de här jobben på den svenska landsbygden finnas. De skulle över huvud taget inte finnas i Sverige, utan då skulle den här förädlingen vara förlagd någon annanstans. Det är inte så att konsumentefterfrågan inte finns, så att man producerar någonting som människor inte vill ha, utan jobben skulle vara någon annanstans. Det är därför jag är glad över att ha varit en del av en jury som har tilldelat det här företaget, som har en god lönsamhet och en god marknadsutveckling, det pris som är döpt till Årets Uppstickare.
Josef Fransson (SD)
Anf. 20 Josef Fransson (SD)
Herr talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt hur man resonerar om man kommer fram till att tysk kyckling ger jobb på svensk landsbygd. Det har jag svårt att förlika mig med. Det är givetvis några anställningar inom det här slakteriet, i charkverksamheten och så vidare. Så är det naturligtvis. Men det stöttar inte den svenska primärproduktionen, utan det tar snarare arbetstillfällen om man använder importvaror. Det är ganska logiskt. Jag ska bara avsluta lite kort med att säga att jag faktiskt tycker att landsbygdsministern tillsammans med övriga i juryn har trampat i klaveret när de gav Matlandet Sveriges pris Årets Uppstickare till just företaget Qibbla Halal. Jag vet att mängder av livsmedelsproducenter, inte minst inom fågelbranschen, är minst sagt upprörda över valet med tanke på den importkvot som företaget uppvisar. Jag tycker nog att landsbygdsministern borde ta tillfället i akt att åtminstone försöka sända en liten signal till landets jordbrukare om att detta val kanske inte var så genomtänkt.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 21 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Jag står för att vi ska öka den svenska primärproduktionen. Det är ett av skälen till att det i årets budget finns ett förslag om att vi ska titta på vad som är hinder och möjligheter när det gäller att utveckla den svenska primärproduktionen. Bland annat är jag angelägen om detta för att det ger förutsättningar för en ökad förädlingsverksamhet i slaktbranschen, i charkbranschen, i mejeribranschen, i det som kommer efter mejeribranschen och så vidare. Förutsättningen för att de här jobben ska komma till är att vi ökar den svenska primärproduktionen. Jag är glad över att vi har företag som har etablerat sig i vårt land och utvecklat verksamhet i vårt land, som ligger i framkant och dessutom har sökt sig till nya marknader utanför Sverige som är lönsamma och som samtidigt ger jobb i vårt land. För jobb på den svenska landsbygden är någonting som jag eftersträvar. Allra sist, herr talman, ska jag säga att enligt de upplysningar jag har kommer en viss del av den fågel som man förädlar i företaget Qibbla Halal från Sverige, från Skånefågel. Men det är ett företag som inte är med i den branschorganisation som är dominerande i vårt land, enligt de upplysningar som jag har.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.