Marknadshyror
Interpellation 2007/08:389 av Frid, Egon (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-11
- Anmäld
- 2008-02-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-02-19
- Sista svarsdatum
- 2008-03-03
- Besvarad
- 2008-03-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 februari
Interpellation
2007/08:389 Marknadshyror
av Egon Frid (v)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Det har kommit till min kännedom att den pågående utredningen om allmännyttans villkor kommer att föreslå så kallad efterfrågestyrd hyra. Av den information som jag tagit del av framgår att detta i praktiken innebär marknadshyror.
Fastighetsekonomen Hans Lind uppskattar att hyrorna i attraktiva områden i Stockholm och andra storstäder kommer att höjas ca 30–40 procent. Syftet är att minska bostadsköerna. De människor som inte har råd att betala de högre hyrorna förväntas helt enkelt lämna bostadsköerna. Samtidigt har regeringen avskaffat alla investeringsstöd till nybyggnation av hyresrätter. Sammantaget med det minskade nybyggandet och utförsäljningen av allmännyttan riskerar den ovan nämnda utredningens förslag att helt sänka hyresrätten som upplåtelseform. Om förslaget om marknadshyror leder till lagstiftning kommer låginkomsttagare, arbetslösa och ungdomar och människor som redan är hemlösa att ytterligare marginaliseras på bostadsmarknaden. Attraktiva områden riskerar att i ännu högre utsträckning bli segregerade enklaver där endast de med högre inkomster kan bo. Det stora flertalet människor kommer däremot att förvisas till bostäder i städernas ytterområden där det redan i dag i många fall råder bostadsbrist. Det är märkligt att regeringen genom att utesluta alla människor utan hög inkomst från bostadsköerna tror sig kunna lösa problemet med bostadsbristen.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1. Hur avser statsrådet att genom marknadshyror lösa problemet med bristen på hyresrätter med rimliga hyror?
2. Hur avser statsrådet att garantera att relevanta kriterier för vad som utgör bruksvärdet i stället för bristen på hyresrätter ska avgöra hyresnivåerna i framtiden?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:389
Webb-tv: Marknadshyror
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:82 Tisdagen den 25 marsProtokoll 2007/08:82 8 § Svar på interpellation 2007/08:389 om marknadshyror
Protokoll från debatten
Anf. 37 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Egon Frid har frågat mig hur jag avser att dels genom marknadshyror lösa problemet med bristen på hyresrätter med rimliga hyror, dels garantera att relevanta kriterier för vad som utgör bruksvärdet i stället för bristen på hyresrätter ska avgöra hyresnivåerna i framtiden.
Egon Frid beskärmar sig över att hyresrätten kan komma att "sänkas" som upplåtelseform, liksom hur marknadshyror kan leda till att många "ytterligare marginaliseras på bostadsmarknaden". Det har möjligen undgått Egon Frid att hyresrätten som upplåtelseform urholkats och marginaliserats under en följd av år trots - eller är det kanske på grund av - de regelverk som gällt under så många år. Svarta lägenhetsaffärer med höga priser och i många fall andrahandshyror som överstiger avtalade hyror liksom hyreslägenheter som ombildas till bostadsrätter är några av de inslag som kännetecknar utvecklingen. Och man kan ju fråga sig på vilket vis en fortsatt överföring av hyresrätter till bostadsrättssektorn skulle påverka segregationen mindre än en förändrad hyressättning.
Man kan också fråga sig varför - om vi nu skulle ha ett så välfungerande regelverk som man skulle kunna förledas att tro av interpellationen - denna utveckling har pågått så länge och fortsätter att pågå. Jag tror att Egon Frid och jag i grund och botten är överens om att situationen på hyresbostadsmarknaden i dag inte är bra. Vad som kan och bör göras för att råda bot på problemen kan diskuteras. Det betänkande som utredningen om allmännyttan kommer att avlämna under våren kan betraktas både som ett viktigt underlag och som inlägg i denna debatt.
Därmed kommer jag in på svaren på Egon Frids frågor, som är tämligen självklara. Egon Frid hänvisar till information som han har tagit del av om den pågående utredningen om allmännyttans villkor, en utredning vars betänkande ännu inte har kommit. Jag har ingen anledning att kommentera förslag som ännu inte inlämnats. Jag vill också klargöra att fram till den dag regeringen tagit ställning är de förslag som utredningen lägger fram just utredningens förslag, varken mer eller mindre.
När utredningens betänkande har inkommit kommer det att skickas ut på remiss och en bred debatt kommer att vidta, förhoppningsvis på sakliga grunder. Först därefter kommer regeringen att ha ett underlag för sitt slutliga ställningstagande när det gäller de kommunala bostadsföretagens villkor och hyresrättens framtid. Det är min övertygelse att hyresrätten är en viktig boendeform som absolut har en framtid - om vi ger den förutsättningarna.
Anf. 38 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka bostadsministern för svaret på min interpellation om marknadshyror, även om jag kan tolka svaret från ministern på så sätt att han inte är så glad över frågan. Jag vill också tacka ministern för att jag har fått lära mig ett nytt ord i dag, "beskärma". Jag har sökt det ordet på Internet, och det enda stället man hänvisar till är Bibeln, så det är ett kristet ord. Jag hoppas att Mats Odell tar med sig det vidare i sitt värv som bostadsminister.
Interpellationen är föranledd av den stora oro som hyresgäster känner inför regeringens planer på ett nytt hyressättningssystem som i praktiken är marknadshyror, även om regeringen kallar det för efterfrågestyrd hyressättning. Ett nytt hyressättningssystem är bara en del i det systemskifte i bostadspolitiken som regeringen är på väg att genomföra och som manifesterar sig i utredningen om allmännyttans villkor.
Vi står inför en rejäl bostadskris, rekordlågt byggande av hyresrätter, boendesegregation, trångboddhet, långa bostadsköer och svarta lägenhetsaffärer med höga priser, som ministern själv nämner. I många andra fall förekommer andrahandshyror som överstiger avtalade hyror, ombildning av hyresrätter till bostadsrätter, eftersatt underhåll och på det förslag om marknadshyror.
Vems sida står marknads. Nej: Vems sida står bostadsministern på? Där höll det på att bli riktigt bra: "Vems sida står marknadsministern på?" Bostadsministern ska det vara. Står ministern på högerliberalernas sida eller socialliberalernas i ditt eget parti, som enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 mars ser behovet av en social bostadspolitik för alla grupper av hyresgäster?
Ministern och jag är definitivt i grund och botten överens om att situationen på hyresbostadsmarknaden inte är bra. Jag önskar att Mats Odell som bostadsminister tar ansvar för ett hyressättningssystem som bygger på ett verkligt självkostnads- och bruksvärdessystem.
Man vill marknadsanpassa allmännyttan och marknadsanpassa hyrorna när vi borde rätta till de brister som hyressättningssystemet har i dag med orättvisa skattesystem, moms på tjänster inom allmännyttans fastighetsskötsel, höga avkastningskrav som ska finansiera kommunala koncerner med mera. Det är de här felaktigheterna som ska rättas till i stället. Ministern borde värna om en fortsatt stark förhandlingslösning av hyrorna på hyresområdet, där de faktiska boendekostnaderna är vägledande, inte en fiktiv efterfrågan på grund av stor brist på hyresrätter.
Lösningen på boendesegregation, trångboddhet och ett minskande utbud av hyreslägenheter kan och får inte vara att släppa hyressättningen helt fri. Det visar på en total brist på verklighetsförankring. Det är inte marknadsregleringar som orsakat de problem vi ser på den svenska bostadsmarknaden utan en gradvis nedmontering av den sociala bostadspolitik med allmännyttiga bostadsbolag, hyresreglering och bostadsförmedling som gjorde att vi tidigare förmådde bygga bort stora delar av den bostadsbrist som rådde i Sverige innan miljonprogrammens dagar.
Jag vill avsluta med ett par frågor till ministern. De har kommit från en pensionär i dag. Om regeringen inför marknadshyror, kommer då folkpensionärer, förtidspensionärer och ålderspensionärer att kompenseras? Har inte staten liksom kommunerna en skyldighet att tillgodose en bostad där människorna vill bo?
Anf. 39 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag kan bara hålla med ministern om att det är lite underligt att debattera slutsatser från en utredning som ännu inte har presenterats. Det blir nästan omöjligt. Som Egon Frid nu diskuterar kring att det finns oro för det resultatet kan man egentligen ställa motargument att om Egon Frid nu tycker att man ska hantera oro så behöver man ju inte sprida oro som jag tror i många stycken inte alls är berättigad på något sätt.
Det är som ministern säger: Vi kan inte diskutera detta. Så länge utredningen inte har lagt fram något förslag så är det inget annat än just utredningens förslag, som ministern säger.
Vad man däremot kan diskutera är det man ser har hänt om man går tillbaka i tiden. Alla är helt överens om att hyresrätten är en väldigt viktig upplåtelseform och om att vi naturligtvis har en obalans på en del orter. Men på de flesta orter finns det faktiskt balans, och efterfrågan möts av ett utbud så att de som vill bo i hyresrätt verkligen kan göra det. Det är ändå där vi måste föra debatten: utifrån den enskilde bostadskonsumentens önskemål.
Jag har debatterat bostadspolitik här i riksdagen i snart sex år. De fyra första åren hade vi en socialdemokratisk regering som stöddes av Vänsterpartiet. Då kan man ställa sig frågan vad Vänsterpartiet lyckades åstadkomma under den tiden.
Vi hade i maj 2006 en debatt om friare hyressättning i nyproduktion, som jag tror att Vänsterpartiet trots allt fick gå med på - under visst motstånd, utifrån vad jag tyckte då. Däremot fanns det många andra frågor som den så kallade trepartsöverenskommelsen hade lyft fram och som var verkligt viktiga för att utveckla hyresrätten. Där fanns frågan om tillval och frånval, som regeringen då inte alls hade kraft att ta tag i. Jag vet inte hur Vänsterpartiet ställde sig i frågan. Jag hade ingen känsla av att Vänsterpartiet tyckte att det var en viktig fråga att man skulle kunna anpassa sig efter bostadskonsumenternas önskemål i det fallet.
Sedan fanns det i sammanhanget också en viktig diskussion om belägenhetsfaktorn. Det diskuteras ju fortfarande hur man har löst problematiken. Malmö är väl det exempel som brukar lyftas fram. Är det att beteckna som det Egon Frid kallar marknadshyror, eller är det bara en naturlig anpassning där alla parter faktiskt är överens om att det här är de förväntningar som hyresgästerna kan acceptera? Det är ju så att vissa områden trots allt är mer efterfrågade än andra.
Det var väldigt olyckligt att vi vid den tidpunkten bara antog friare hyressättning i nyproduktion, som vi faktiskt antog enat. Det var ju ett sätt att komma vidare när det gäller hyresrätt.
Sedan kan man också gå tillbaka i historien och se varför vi är där vi är. Det finns en väldig obalans på vissa orter. Det finns en bostadsbrist. Den har ju faktiskt inte vuxit fram under de senaste åren, utan den har utvecklats under en längre period. På något vis är det ett dåligt betyg åt den föregående regeringen, vars politik Vänsterpartiet faktiskt stöttade. Det är det grundläggande problemet.
Egon Frid tar upp vad Hans Lind säger. Det är klart att vilken vara man än släpper fri i en bristsituation så stiger naturligtvis priset. Men det är inte det vi pratar om nu.
Den fortsatta diskussionen om hyressättningen måste alltid bygga på att vi även har med diskussionen om besittningsskydd, och man måste också ta in andra faktorer. Där tror jag att tillval, frånval och belägenhetsfaktor kommer att bli de största faktorer som vi ska diskutera.
Anf. 40 Andreas Norlén (M)
Herr talman! Det här är en mycket intressant och aktuell diskussion som Egon Frid har initierat genom sin interpellation. Även jag vill passa på att tacka statsrådet för svaret.
Det är, som statsrådet och även Lars Tysklind konstaterade, lite märkligt att diskutera en utredning som ännu inte är framlagd och som regeringen än mindre har tagit ställning till. Det finns skäl att anta att vi får återkomma till den här diskussionen senare.
Jag skulle vilja komma med några vittnesmål från verkligheten när det gäller den debatt och det debattläge som Egon Frid har använt sig av här när det gäller att regeringens politik sänker hyresrätten som upplåtelseform.
I Sverige finns långt över en miljon hyresrätter i innerstäder, i bostadsområden nära centrum och i förorter. Och det finns ingenting som tyder på att antalet hyresrätter kommer att reduceras kraftigt under de kommande åren.
Stockholm brukar framhållas i debatten. Där finns det 110 000 privata hyresrätter och 105 000 kommunala. Under de närmaste åren kommer det att byggas 6 000 nya kommunala hyresrätter i Stockholm samtidigt som 5 200 har erbjudits till försäljning. Talet om hyresrättens död torde därför framstå som något överdrivet.
Det är också viktigt att påpeka att även om det är centralt att det byggs nya hyresrätter - det tycker vi alla - är det ändå det befintliga beståndet som under mycket lång tid kommer att vara det centrala. Det är vad som händer med de befintliga lägenheterna som kommer att avgöra hyresrättens utveckling.
Möjligen i motsats till Egon Frid tror jag att hyresrätten har alla förutsättningar att förbli en attraktiv upplåtelseform och att bli än mer attraktiv genom regeringens politik därför att regeringen vidtar och planerar att vidta ett antal olika åtgärder för att göra hyresrätten mer flexibel och mer attraktiv.
De hyresrätter som byggdes under miljonprogrammets dagar på 60- och 70-talen var i stor utsträckning mycket likformiga. Det fanns mycket lite inslag av flexibilitet och individanpassning i dessa bostadsbestånd. Där planeras och vidtas olika åtgärder för att göra dem mer flexibla och därmed mer attraktiva för framtidens befolkning.
När det sedan gäller hyressättningen finns det skäl att påpeka, utöver det som statsrådet sade om att utredningen inte är färdig, två omständigheter.
När bruksvärdessystemet infördes sade man tydligt att hyresgästernas efterfrågan skulle vara en viktig faktor när det gällde hur hyran bestämdes. Det var aldrig tal om en total hyresreglering. Det är den ena omständigheten.
Den andra omständigheten gäller det som Lars Tysklind var inne på, nämligen att det i många kommuner redan bedrivs ett arbete i bästa samförstånd mellan Hyresgästföreningen och bostadsföretagen för att skapa en mer balanserad hyressättning, som är balanserad mellan olika områden, inte minst med hänsyn tagen till lägesfaktorn. Där har hyresgästernas önskemål en viktig roll. Om hyresgästerna bedömer att ett visst område är mer attraktivt än ett annat område har man parterna emellan ansett att det är rimligt att man har en differentierad hyressättning mellan dessa områden.
Då är frågan om Egon Frid anser att man håller på att införa marknadshyror i Malmö, i min hemstad Motala, i Linköping, i Norrköping, som för övrigt är socialdemokratiskt styrt, och på många andra platser där man genomför detta arbete. I så fall tycker jag att Egon Frid har gett begreppet marknadshyror en helt ny dimension.
Anf. 41 Hillevi Larsson (S)
Herr talman! Det finns, som jag ser det, huvudsakligen två problem. Det ena är bristen på hyresrätter där vanligt folk har råd att betala hyran och inte bara de som har mycket pengar. Det andra problemet är det som kallas segregation, det vill säga att människor bor uppdelade. Det kan vi se redan i dag, trots att vi inte har marknadshyror. Jag är väldigt rädd för att varje steg som vi tar i riktning mot marknadshyror riskerar att förvärra situationen. I till exempel Malmö, som jag kommer från, kan man, trots ansträngningar att minska segregationen, se att vi har en allvarlig segregation. Ju dyrare det blir att bo i centrum, desto färre låginkomsttagare kommer att kunna bo där.
Här är också allmännyttans roll väldigt viktig. Allmännyttan kan se till att även människor med lägre inkomster faktiskt kan bo relativt centralt, alltså att man bor blandat. Det är någonting som man diskuterar väldigt mycket för att få en integration i samhället. Det handlar om integration mellan infödda svenskar och människor med utländsk bakgrund. Men det handlar också om integration mellan olika grupper av människor, alltså oavsett inkomst, utbildningsbakgrund och liknande faktorer.
Jag tror inte att lösningen på dessa problem är införande av marknadshyror. Risken är att låginkomsttagare bara ytterligare drivs till områden utanför städernas centrum och att det blir ännu tydligare att var man bor också är en klassmarkör, alltså vilken klass man tillhör.
Detta är naturligtvis inga lätta frågor att komma till rätta med. Men jag tror att vi ändå ska satsa på åtgärder som leder åt rätt håll snarare än åt fel. Marknadshyror har i andra länder lett till att det är näst intill omöjligt för ungdomar, studenter och låginkomsttagare att över huvud taget bo inne i städerna, utan det rör sig om pendlingsavstånd, i värsta fall på flera mil. Jag tror inte att det är den utvecklingen som vi vill se.
Just nu krymper snarare beståndet av lägenheter som folk har råd att bo i. Det är någonting som inte minst studenterna nu slår larm om. Det blir allt svårare att bo där man studerar. Detta är också en väldigt viktig framtidsfråga för tillväxten, för arbetstillfällen och för rörlighet även på arbetsmarknaden.
I svaret från ministern sägs att när man ombildar hyresrätter till bostadsrätter påverkar det segregationen mindre än en förändrad hyressättning. Jag ser detta som ytterligare en allvarlig faktor, alltså att vi ser en utförsäljning av allmännyttan och att vi ser ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Det späder på utvecklingen ytterligare.
Den här utredningen är inte klar än. Men man har fått indikationer på att det skulle kunna bli ett resultat som innebär att vi rör oss mer mot marknadshyror.
När man diskuterar Malmömodellen - jag kommer själv från Malmö - kan man faktiskt diskutera om lägesfaktorn verkligen bidrar till minskad segregation. Men det är också viktigt att skilja mellan fall där det kan röra sig om 2 000 kronor i hyresskillnad beroende på var man bor och kanske 10 000 kronor. Ett fullständigt genomslag av marknadshyror kan få den effekten, alltså om man helt och hållet utgår från efterfrågan. Då handlar det helt enkelt om vad folk är beredda att betala. Nu har man i alla fall någon form av reglering, även om man kan diskutera för- och nackdelar med det hela. Men jag tycker att vi ska gå åt rätt håll och inte åt fel håll, och marknadshyror är fel håll.
Anf. 42 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag ska börja med att säga det som har sagts så många gånger tidigare. Det finns inget parti, Egon Frid, i denna kammare som vill införa marknadshyror. Det finns inte någon politisk grund för detta.
Det var Mona Sahlin som tillsatte Michael Koch för att utreda det faktum att det finns två anmälningar i EG-kommissionen mot olika företeelser på den svenska hyresbostadsmarknaden, dels allmännyttans hyresdominerande roll, dels det så kallade statsstöd som man anser finns till de allmännyttiga bostadsföretagen.
Egon Frid tänker helt och hållet bort det faktum att Sverige är medlem i Europeiska unionen och att det ska finnas en fungerande marknad för att köpa och sälja bostäder också över gränserna, alltså att utländska köpare ska kunna göra det. Det är själva tanken med den inre marknaden.
Vi har gett tilläggsdirektiv till Michael Koch om hur man också skulle kunna undanröja dessa eventuella hot som finns. Vi är överens med parterna om att inte satsa på ett system som skulle innebära så kallad
social housing
, alltså att allmännyttan skulle reserveras för människor med en speciell profil, exempelvis när det gäller deras inkomst, sociala problem eller annat. Allmännyttan ska vara öppen för alla. Det är alla överens om.
Jag förstår Egon Frids otålighet att få diskutera Michael Kochs utredning. Det kommer inte att fungera riktigt eftersom den avlämnas först den 18 april. Sedan ska den ut på en bred remissomgång. Jag hoppas få in väldigt många synpunkter från alla möjliga parter och intressenter. Sedan ska vi ha en diskussion och bred debatt om detta, och så småningom ska regeringen ta ställning till detta. Men vi har inte gjort det, Egon Frid. Det är väldigt viktigt att hålla i minnet att det inte går att diskutera en sak som ännu inte finns framlagd i sinnevärlden. Jag håller med både Lars Tysklind och Andreas Norlén om att detta är en viktig förutsättning.
Hillevi Larsson är inne på frågan om bristen på hyresrätter som vanligt folk har råd med, och därmed är hon inne på frågan om segregation. Jag blev inte riktigt klar över vad Hillevi Larsson har för syn på det som händer i hennes egen hemkommun, den så kallade Malmömodellen. Uppfattade jag det rätt att den skulle ha lett till ökad segregation, alltså den ökade anpassning till hur hyresgästerna värderar sina egna lägenheter som de bor i? Malmömodellen har väl ändå rent allmänt betraktats som en stor framgång? Den har lett till ett ökat bostadsbyggande och en ökad kundnöjdhet också bland hyresgästerna i Malmös kommunala bostäder. Det är ett projekt som genomförs helt och hållet i samverkan med hyresgäströrelsen.
Jag vet inte om jag uppfattade Hillevi Larsson fel. Har segregationen ökat i Malmö sedan dess? Ska vi i så fall, för att rätta till det, höja hyrorna igen i Rosengård och sänka dem i Västra hamnen? Är det rätt medicin?
Jag tror inte det, herr talman. Jag tror att hyresgästernas värderingar måste få slå igenom. Det kommer inte att fungera så att människor som bor i ett dåligt läge, med dålig service och dåligt underhåll är beredda att betala lika mycket som de som bor i ett område där förhållandet är det motsatta.
Det här kommer att slå igenom på olika sätt framöver, och det ska bli intressant att diskutera när vi har fått Michael Kochs utredning på bordet.
Anf. 43 Egon Frid (V)
Fru talman! Jag har pratat bostadspolitik på gruppmötet, så jag har hållit mig varm. Men det är ändå svårt att starta om. Det är jättepositivt att ministern försöker vara och är tydlig med att det inte finns något parti i riksdagen - och utgår jag från inte heller i regeringen - som vill införa marknadshyror. Jag kan ta till mig det budskapet.
Det finns ändå skäl att vara betänksam över Mats Odells uttalande i frågan utifrån de direktiv som utredningen har. Det måste vara rimligt att diskutera de uppgifter som finns från utredningen som visar på kommande eventuella förslag. Det är bra att vi kan ha en kritisk debatt före det och att ministern redan nu tar till sig de kritiska synpunkter som hjälper ministern att göra de överväganden som krävs för att inte genomföra de förslag som utredningen troligtvis kommer att lägga fram.
Det har kommit fram så pass mycket att man ser möjligheterna att höja hyrorna kraftigt i efterfrågestyrda områden med motivet att det så skulle byggas fler hyresrätter. Denna myt är viktig att slå hål på. Det finns inga belägg för att det byggs fler hyresrätter för vanliga hyresgäster till rimliga hyror för att hyrorna höjs. Det fungerar där man säljer bostäder, men denna logik finns inte när det gäller hyresrätter. Då skulle vi inte stå inför den lägsta nivån sedan 1992 vad gäller byggande av hyresrätter. Så lite som 11 000 hyresrätter har det inte byggts i Sverige sedan 1992.
Det är ännu mer cyniskt när det kommer uttalanden om att det ska införas efterfrågestyrd hyra i syfte att minska bostadsköerna. Man ska ha ett signalsystem som visar att de som inte kan betala de efterfrågestyrda hyrorna får vända sig någon annanstans för sitt boende. Den frågan är rimlig att ställa och måste ställas till bostadsministern. Var ska vanligt folk bo, Mats Odell? Var ska människor, hyresgäster, pensionärer, förtids- och ålderspensionärer med blygsamma inkomster bo? Hur ska regeringen kompensera dessa grupper för den befarade hyreshöjningen på 5 procent per år i efterfrågestyrda områden? Det inkluderar hela Stockholms innerstad. Det enda skydd som anges från utredaren är att man sätter en höjning på 5 procent.Vilket ansvar ska staten och kommunerna ha för att tillgodose dem med bostäder där de vill bo?
Jämför med fastighetsskatten där kd intensivt hävdade att folk inte skulle behöva flytta från sina fastigheter på grund av hög fastighetsskatt. Är det rimligt, Mats Odell, att folk ska behöva flytta från sina hyresrätter på grund av en efterfrågestyrd hyra som driver upp hyran så kraftigt att folk inte kan bo kvar?
Anf. 44 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Jag kan inte svara å kd:s vägnar, men jag kan svara för egen del. Det är givetvis inte rimligt att folk ska flytta från sina hyresrätter - lika lite som det var rimligt att de skulle behöva flytta från sina villor. Det har nog inte ministern någon annan synpunkt på.
Det är bra att ministern är så tydlig med att inget parti är för marknadshyror. Hela debatten blir då hypotetisk. Det är klart att vi ska ta en debatt om olika företeelser, men om vi utgår från att ministern, jag och säkert andra deklarerar att inget parti är för marknadshyror får det inte sättas i en motsatsställning där man inte kan diskutera andra saker i systemet för att utveckla hyresrätten. Vi kan vara ganska överens om att saker och ting behöver utvecklas också när det gäller hyressättningssystem och sådant. Det är inte allom givet att det är perfekt i dag. Hade det varit perfekt skulle vi inte ha haft de problem vi har med just det som Egon Frid tar upp, nämligen svart handel med lägenheter. Det är en bristsituation på vissa ställen som leder till detta. Det är grundproblemet.
Jag vill, fru talman, upprepa det jag sade förut. Vi ska gå vidare utifrån det beslut som vi fattade med viss enighet om friare hyressättning i nyproduktion och diskutera detta med tillval och frånval utifrån bostadskonsumenternas efterfrågan. Man ska kunna vara hyresgäst och ändå kunna välja olika nivåer på standarden i boendet. Det ska inte bara vara de som äger sin bostad som ska kunna välja. Det är viktigt. Vi ska kunna diskutera lägesfaktorn utan att krångla in oss. Besittningsskyddet och allt det sitter trots allt i grunden i systemet. Vi måste kunna diskutera belägenhetsfaktorn utan att vi gör något orättfärdigt.
Anf. 45 Andreas Norlén (M)
Fru talman! En utgångspunkt i Egon Frids interpellation är att det finns en oro hos hyresgäster på grund av de diskussioner som har varit angående den kommande utredningen. Det är viktigt att framhålla att den främsta källan till den oro som människor känner är en i huvudsak helt ogrundad retorik av det slag som Egon Frid och andra oppositionspolitiker använder. Man vill av politiska skäl skrämma hyresgäster med chockhöjda hyror, och människor tar naturligtvis till sig dessa hotbilder som målas upp. Den pensionär som Egon Frid före pausen berättade hade skrivit till honom är orolig. Det är klart att människor blir oroliga när de får denna typ av skräckvisioner uppmålade för sig.
Det är viktigt att hålla sig till fakta. Utredningen har inte presenterat sina förslag än. Vi deklarerar tydligt att det inte är aktuellt att införa marknadshyror. I debatten, så som den förs av oppositionen och en del andra aktörer, kan man få bilden av att det som diskuteras är 50-procentiga hyreshöjningar på bred front. Då finns det skäl att stanna upp ett ögonblick och fundera över realismen i ett sådant påstående, i en sådan debatt och i en sådan retorik.
Vilka skulle betala dessa hyreshöjningar om man nu skulle höja med 30, 40, 50 procent på bred front i hela riket? Finns det i min hemstad Motala, i Egon Frids hemstad Skövde, i Linköping, Örnsköldsvik, Norrköping och Kiruna något utrymme för massiva hyreshöjningar? Finns det människor som vill och kan betala kraftigt höjda hyror? Svaret är nej. De hyreshöjningar som Egon Frid målar upp handlar inte om marknadshyror utan om hyror som skulle ligga skyhögt över marknadsnivån - alltså något som hyresgästerna varken kan eller vill betala. Det finns inte på kartan.
Anf. 46 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det är mycket väsentligt var i Sverige man talar om. Det finns naturligtvis många kommuner där detta inte kommer att få fullt genomslag. Men i storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg - man kan utvidga det ytterligare, men det är de tre största - är det redan i dag problem, och problemen riskerar att förvärras. Ju färre hyresrätter som finns i till exempel centrala Stockholm, desto mer är folk beredda att betala för att bo där. De som har pengar, det vill säga.
Då kan det trissas upp till orimliga nivåer. Det har vi ju sett i andra storstäder i andra länder, där det anses väldigt attraktivt att bo i stadskärnan i till exempel huvudstaden. Då finns det nästan ingen övre gräns. Det som sätter den övre gränsen är hur mycket folk är beredda att betala. Så fort det är någon som är beredd att betala mer går den personen före och kan ta över hyreskontraktet.
Det är det här som är problemet både för de hyresgäster som redan bor i lägenheter relativt centralt i städerna och för dem som skulle vilja flytta dit eller, till exempel när man flyttar hemifrån, slippa flytta långt utanför staden. Det här kommer självklart att bli väldigt olika från fall till fall, men jag är rädd för att om man släpper detta med marknadshyror fritt kommer vi att se en situation där det trissas upp på de ställen där det redan är en svår situation.
Det som behövs är för det första att öka antalet hyresgäster. Ju större antal som finns desto mer kan man ju hålla rimliga hyresnivåer. Då handlar det om att stimulera byggande av hyresrätter. Det handlar om att förhindra utförsäljningar av allmännyttan och ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, för det krymper ju antalet hyresrätter. Det handlar självklart också om rimliga hyror. Jag tror inte att det bara räcker att satsa på hyresrätter. Det måste också vara till rimliga hyror. Annars har inte folk råd att bo.
Anf. 47 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det är spännande att fortsätta den här debatten. Egon Frid brinner av längtan att få diskutera ett utredningsförslag som ännu inte är framlagt. Jag förstår det. Vi kan diskutera rykten om vad som komma skall, men det blir inte särskilt meningsfullt. När utredningen kommer är det utredarens förslag. Sedan ska det skickas ut på remiss. Det kommer att vara ute ett antal månader. Jag antar att det blir minst tre månader. Då kommer vi att få in en mängd synpunkter på det här från alla tänkbara håll, från pensionärsorganisationer, från hyresgäströrelsen, från olika andra organisationer, från fastighetsägarna och från de allmännyttiga bostadsföretagen. Regeringen ska sedan försöka bilda sig en uppfattning om detta och så småningom lägga fram ett förslag.
Jag kan försäkra Egon Frid om att jag inte kommer att medverka till att det läggs fram ett förslag som innebär att vi får en upprepning av den situation som vi hade under ett antal år med den gamla typen av fastighetsskatt, där människor som ofta hade lämnat yrkeslivet, människor som satt med en pension, såg sina boendekostnader raka i höjden undan för undan och kände en oro över att inte kunna bo kvar. Skulle vi då, en regering som har avskaffat det hot som Egon Frids parti tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet lämnade efter sig, vi som har reformerat detta och avvärjt hotet om otrygghet i boendet, komma med ett förslag som gjorde att nya grupper av människor skulle känna samma hot i sitt boende, samma otrygghet? Egon Frid kan vara övertygad om att jag inte kommer att medverka till ett sådant förslag.
Vi har nu framför oss en period där vi väntar på förslaget från Michael Koch. Han har ju två förslag, två alternativ. Sedan har dessutom Sveriges Kommuner och Landsting i bred politisk enighet kommit med ytterligare ett förslag. Det kommer att komma ännu fler synpunkter under resans gång. Jag vill titta på allt det här. Jag vill göra en samlad bedömning. I det sammanhanget upprepar jag ännu en gång att det inte finns något parti i denna riksdag som är berett att införa något som kan liknas vid fria marknadshyror. Vi vill reformera bruksvärdessystemet och hitta ett rättvist och bra system som gör att det kommer att byggas fler lägenheter i Sverige, fler hyresrätter. Egon Frid var själv inne på de avigsidor som har funnits och finns med den hittills förda politiken, nämligen att vi har växande bostadsköer i allt fler kommuner. Bara här i Stockholm finns det 230 000 människor i bostadskön. Vi måste göra något aktivt åt detta, och det kommer inte att vara att införa marknadshyror.
Anf. 48 Egon Frid (V)
Fru talman! Det låter bra. Då kanske vi också kan vara överens om att höjda hyror inte hjälper för att få ett ökat bostadsbyggande. Då faller ju det skäl som har varit en bärande del i regeringens retorik; att det krävs kraftigt höjda hyror för att få i gång bostadsbyggandet. Samtidigt som Mats Odell avfärdar marknadshyrorna hoppas jag att ni presenterar förslag till hur ni kommer att lösa detta med möjligheterna att bygga hyresrätter, för det är helt klart så att det är bristen på hyresrätter som har skapat de här avigsidorna, de negativa saker som vi har berört kring segregation och svarta lägenhetsaffärer i områden där det är stor efterfrågan. Det är bristen på hyresrätter. Det måste byggas fler hyresrätter, som naturligtvis ska garanteras en färdigförhandlad hyra till rimliga nivåer så att vanligt folk ska kunna bo överallt. Det är en nödvändighet.
De avigsidor som har varit med den tidigare bostadspolitiken har varit att det har varit för lite bostadspolitik. Har vi en tillräckligt omfattande bostadspolitik, där vi tar ett nationellt ansvar för en social bostadspolitik, där vi har subventioner för att bygga hyresrätter för att komma till rätta med segregationen och bostadsbristen gällande hyresrätter, hjälper det till mycket för att avhjälpa de problem som finns kring avigsidorna på hyresmarknaden. Det är bara genom att få i gång byggandet av hyresrätter som vi kan göra detta. Man kan läsa vad Mats Odells egna partikamrater i Jönköping och gruppledaren i SKL tycker om behovet av en social bostadspolitik. Vi vet också att det finns borgerliga företrädare i Stockholm som kräver subventioner för att komma till rätta med byggande av hyresrätter med rimliga hyror och för att komma till rätta med segregationen.
Anf. 49 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag är inte förvånad när jag nu hör Egon Frid ta fram sin gamla käpphäst, subventioner, skattesubventioner. Skattebetalarna ska subventionera de byggföretag som redan gör miljardvinster så att de ska bygga hyresrätter. Det finns, fru talman, ingen på byggmarknaden, på bostads- och hyresmarknaderna, inga av dessa aktörer, inga av dem som ska förväntas bygga, som i dag efterfrågar subventioner. Sveriges Byggindustrier - nej. Fastighetsägarna, som ska äga dessa hus - nej. Det de vill ha är stabila och goda villkor för att kunna bygga och fortsätta äga hyresrätter. Det är detta, Egon Frid, som vi har som gemensam utmaning att försöka åstadkomma. Det handlar om att se till att vi får en väl fungerande hyresmarknad. Det är en förutsättning för att det ska byggas mer. Det handlar också om att utveckla hyresrätten.
Fru talman! Vi vill utveckla hyresrätten, inte avveckla den!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.