Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Marknadshyror eller bruksvärdessystem

Interpellation 2007/08:82 av Löfstrand, Johan (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-10-25
Anmäld
2007-10-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-11-12
Sista svarsdatum
2007-11-15
Besvarad
2007-11-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 oktober

Interpellation

2007/08:82 Marknadshyror eller bruksvärdessystem

av Johan Löfstrand (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Kärnan i den svenska sociala bostadspolitiken är de allmännyttiga bostadsföretagen och bruksvärdessystemet. De allmännyttiga bostadsföretagen är öppna för alla medborgare utan särskilda inkomstgränser och ska drivas så att överskottet kommer de boende till godo. Bruksvärdessystemet innebär att hyrorna sätts utifrån hyresgästernas gemensamma värderingar med ett tydligt hyrestak, där de allmännyttiga bostadsföretagen är hyresnormerande. Den utredning om allmännyttans villkor och förutsättningar som tillsattes av statsrådet Mona Sahlin gavs i uppgift att slå vakt om kärnan i den svenska bostadspolitiken. En utgångspunkt var att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll inte skulle ändras om det inte är nödvändigt för att tillgodose de krav som EG-rätten ställer.

Regeringens tilläggsdirektiv till utredningen innebär att kärnan i den svenska bostadspolitiken förkastas och ersätts med en bostadspolitik där marknaden upphöjs till norm. Departementet anger att ”det finns behov av en större reformering av villkoren för de kommunala bostadsföretagen, men också av förutsättningarna för hyresmarknaden i dess helhet”. Tilläggsdirektiven öppnar för att de allmännyttiga bostadsföretagen inte behöver drivas till långsiktig självkostnad ens om EG-rätten medger att så sker och därmed tvingas verka med samma vinstsyfte som privatägda bostadsföretag. Vidare ska utredaren överväga ”om det finns behov” av särskilda regler för att säkerställa att hyresgäster inte drabbas av hyreshöjningar som inte är godtagbara. Det finns skäl att påminna om att Kristdemokraterna och Folkpartiet inför riksdagsvalet 2006 gav tydliga försäkringar om att hyreslagen inte ska tillåtas bli hyresdrivande.

I Moderaternas förslag till nytt handlingsprogram för partiet kan man läsa: ”Ett fungerande bruksvärdesystem är ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar.” Den kristdemokratiska ledamoten i civilutskottet har uttryckt förvåning över detta, medan ledamöter från Centerpartiet och Folkpartiet välkomnar den moderata positionsförflyttningen. Detta skapar förvirring och osäkerhet om vad som är Kristdemokraternas och alliansens inställning i denna för landets nära tre miljoner hyresgäster så viktiga fråga.

Mina frågor till statsrådet Mats Odell är därför:

1. I tilläggsdirektiven till utredningen Allmännyttans villkor och förutsättningar anges att det finns behov av en större reformering av villkoren för de kommunala bostadsföretagen, men också av förutsättningarna för hyresmarknaden i dess helhet. Hur vill statsrådet närmare definiera dessa behov?

2. Tidigare utfästelser från allianspartier utlovar att förändringar i hyreslagstiftningen inte ska tillåtas bli hyresdrivande. Avser statsrådet att stå fast vid dessa utfästelser?

3. Innebär de nya direktiven att statsrådet är beredd att frångå principen att hyressättningssystemet även fortsättningsvis innehåller en spärr mot oskäliga hyror och garantier för ett reellt besittningsskydd?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:82, Marknadshyror eller bruksvärdessystem

Interpellationsdebatt 2007/08:82

Webb-tv: Marknadshyror eller bruksvärdessystem

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mats Odell (Kd)
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Johan Löfstrand har frågat mig dels hur jag vill definiera behoven av en större reformering av villkoren för de kommunala bostadsföretagen och hyresmarknaden, dels också om jag avser att stå fast vid att förändringar i hyreslagstiftningen inte ska tillåtas bli hyresdrivande. Avslutningsvis ställs frågan om jag är beredd att frångå principen att hyressättningssystemet även fortsättningsvis innehåller en spärr mot oskäliga hyror och garantier för ett reellt besittningsskydd. Jag kan inledningsvis konstatera att svaren på dessa frågor finns i de tilläggsdirektiv som Johan Löfstrand utgår från. Den formulering som Johan Löfstrand citerar är uttagen ur sitt sammanhang och därmed inte alldeles korrekt återgiven och kan därför missförstås. Under rubriken Det ändrade utredningsuppdraget i de tilläggsdirektiv som antogs den 31 maj i år står det ordagrant: "Delar av utredningens uppdrag har sin bakgrund i behovet av en större reformering av villkoren för de kommunala bostadsföretagen, men också förutsättningarna för hyresmarknaden i dess helhet." Utredningen tillsattes redan 2005 och fick sitt uppdrag av den socialdemokratiska regeringen. I de ursprungliga direktiven redogörs också för bakgrunden till behovet av en utredning på ett tämligen uttömmande sätt. För en ytterligare förklaring bör Johan Löfstrand närmast vända sig till den minister som då ansvarade för bostadsfrågorna och lät tillsätta utredningen. Att man sedan i dessa direktiv bortsåg från de problem som i övrigt kännetecknar delar av bostadsmarknaden, till exempel omfattande svarthandel, är en annan fråga. Några av de omständigheter som föranledde de tilläggsdirektiv som nämns i interpellationen är att det fanns inslag i direktiven som kunde komma att stå i motsatsställning till varandra. Av detta skäl klargjordes det som är självklart, nämligen att förslag som lämnas ska stå i överensstämmelse med EG-rätten. När det gäller frågorna om hyressättningssystemet behandlar jag dem gemensamt. För det första kan knappast en hyreslagstiftning vara hyresdrivande eftersom hyrorna i grunden drivs av samspelet mellan utbud och efterfrågan där bostadskonsumenternas efterfrågan har stor betydelse. En hyreslagstiftning kan däremot ge mindre eller större utrymme för hur mycket hyrorna ska kunna förändras på grund av situationen på bostads- och hyresmarknaderna. Ett system med marknadshyror där fastighetsägare och konsumenter lämnas helt fria att komma överens om vilken hyra som ska gälla skulle sakna både spärrar mot oskäliga hyror och garantier för ett reellt besittningsskydd. Något sådant system är inte aktuellt. Ett hyressättningssystem kan dock konstrueras på olika sätt. Av till-läggsdirektiven framgår att utredaren, om det framstår som lämpligt, ska lämna förslag till hur de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll kan avvecklas. Den hyresnormerande rollen är dock inte den enda spärren mot oskäliga hyror i hyreslagstiftningen, utan det grundläggande skyddet ges av bruksvärdessystemet som, enkelt uttryckt, innebär att likvärdiga lägenheter ska ha likvärdig hyra. Svaret på Johan Löfstrands sista två frågor finns, som jag inledningsvis nämnde, i de tilläggsdirektiv som han utgår från i sin interpellation. Jag vill därför avsluta med att citera ur direktiven: "Oberoende av om de kommunala bostadsföretagen är hyresnormerande eller ej så innebär bruksvärdessystemet i sig att det finns en spärr mot oskäliga hyror och garantier för ett reellt besittningsskydd. Om utredaren föreslår ändringar i hyressättningssystemet eller ändringar som påverkar förutsättningarna för hyressättningen, skall utredaren överväga om det finns behov av särskilda regler för att säkerställa att hyresgäster inte drabbas av hyreshöjningar som inte är godtagbara. Ett sådant skydd kan skapas inom eller utom ramen för bruksvärdessystemet."
Johan Löfstrand (S)
Anf. 2 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Mats Odell för interpellationssvaret. Vi kommer nu under förmiddagen att under ett antal interpellationer debattera det svenska hyressättningssystemet och framför allt dess framtid. Mats Odell skriver i sitt svar att den förra regeringen tillsatte den utredning som vi delvis diskuterar i denna interpellationsdebatt. Det är helt sant. Det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte utredningen som skulle utreda allmännyttans roll i framtiden. Men de tilläggsdirektiv som den borgerliga regeringen nu har lagt fast gör att inriktningen på utredningen är helt annorlunda. Jag tycker att direktiven tydligt pekar åt att man faktiskt vill slå sönder de tidigare, sociala bostadspolitiska målen och i stället låta marknadskrafterna härja fritt. Även om det inte står rent ut att det är det som är målet tror jag att det är en inriktning som utredaren tillsammans med departementet kommer att styra mot. Ett annat tydligt sätt att ge exempel på hur regeringen faktiskt vill utveckla bostadspolitiken, eller bostadsfrågorna om man så vill säga, är helt enkelt genom att läsa upp de två olika målformuleringarna från den tidigare regeringens mål för bostadspolitiken och den nuvarande regeringens mål för bostadsmarknaden. Den socialdemokratiska regeringens mål lyder som följer: "Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar." Den nya regeringen lyfter fram bostadsmarknadens mål så här: "Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven." Jag tycker att de här korta raderna tydligt beskriver skillnaden mellan den gamla, socialdemokratiska regeringens förslag och syn på bostadspolitiken och den borgerliga regeringens syn på hur bostadsmarknaden ska se ut. Det finns en tydlig skiljelinje när det gäller hur man vill att bostadsfrågorna ska behandlas i framtiden. Men samtidigt tycker jag att Mats Odell inte svarar på mina frågor i det interpellationssvar han har gett mig. Han svävar lite grann på målet och använder sig av en del vackra ord, men vi får inget tydligt svar. Hur ska den framtida hyresmarknaden se ut? De borgerliga partierna har nu inte en tydligt uppdelad syn på de här frågorna. Moderaterna skrev i sitt förslag till handlingsprogram att ett fungerande bruksvärdessystem är ett viktigt skydd för hyresgästen mot oskäliga hyreshöjningar. Samtidigt kunde man veckan innan höra borgerliga företrädare stå i talarstolen och tala sig varma för ett införande av marknadshyror. De här två synsätten går inte ihop. Min enkla fråga till Mats Odell är: Hur tycker Mats Odell att hyressättningssystemet ska se ut i framtiden - inte utifrån utredningen? Och hur tycker den borgerliga regeringen att hyressättningssystemet ska se ut i framtiden? Det tycker jag borde vara de mest intressanta frågorna här i dag.
Anti Avsan (M)
Anf. 3 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag tror att Johan Löfstrand och Socialdemokraterna vill försöka få det att framstå som om de olika partierna i Allians för Sverige har olika uppfattningar i frågan om hyror och hyressättning. Så är det inte. Det är alldeles riktigt att vi hade ett förslag till handlingsprogram som innehöll den text som Johan Löfstrand har tagit upp i sin fråga, och det blev också vår partistämmas beslut i oktober, där vi tog ställning till frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet. Faktum är att vi som parti redan tidigare i varje fall har insett att det inte är realistiskt att införa marknadshyror eftersom det skulle få så pass allvarliga konsekvenser, framför allt i storstäder och på andra platser där det råder bostadsbrist. Marknadshyror som idé har Moderaterna därför i praktiken lämnat bakom sig för flera år sedan. Däremot anser vi att hyressättningssystemet behöver utvecklas. Den frågan är föremål för utredning, vilket vi alla mycket väl känner till. Skälet till att vi moderater tog ställning i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet är att vi en gång för alla ville sätta stopp för sådana diskussioner som hos människor har skapat rädsla och oro för vad moderat bostadspolitik kan leda till. Vi hoppas att vårt ställningstagande i frågan om hyressättning och hur vi ser på bruksvärdessystemet ska leda till att vi kan komma ifrån de låsningar som har uppkommit varje gång bostäder och framför allt hyresbostäder har debatterats. Vi hoppas att bostadsmarknadens parter är beredda att ta ett ökat ansvar för att utveckla bostadsmarknaden så att den fortsätter att vara trygg men samtidigt tar mer hänsyn bland annat till sådana faktorer som läget. Ingen ska behöva känna sig otrygg med vare sig moderat bostadspolitik eller regeringens politik. En del i Moderaternas förnyelse är att se över bostadspolitiken. Alla viktiga funktioner och system i ett samhälle behöver ständigt vara föremål för omprövning, förbättring och utveckling, inte minst för att hela tiden kunna möta samhällets och människornas skiftande behov och önskemål. Vi anser att de som bäst står för den omprövningen, förbättringen och utvecklingen precis som på arbetsmarknaden är ansvarsfulla parter och inte politiker. Sedan får vi politiker hjälpa till att sätta ramarna, om det behövs med lagstiftning. Nuvarande system är inte felfritt; det är vi nog alla överens om. Vi kan ju bara ta frågan om varför det inte har gått att bygga bostäder i den omfattning som det har funnits behov av, och framför allt varför det är svårt att bygga hyresbostäder. Dagens bostadsmarknad behöver en översyn där hänsyn tas till olika viktiga faktorer. Vad som förtjänar att påpekas särskilt är att bostaden, det egna hemmet, har en oerhört central betydelse för de flesta människor. Om hyresrätten ska fortsätta att vara en attraktiv boendeform måste regelsystemet ge hyresgästen trygghet. Det måste därför finnas ett besittningsskydd som fungerar i praktiken, vilket i sin tur innebär att det inte ska vara möjligt för en hyresvärd att göra sig av med en hyresgäst genom att driva fram orimligt höga hyreshöjningar. Bruksvärdessystemet är ett viktigt skydd mot oskäliga hyreshöjningar.
Hans Wallmark (M)
Anf. 4 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Man kan se att det finns ett intresse för Nya moderaterna och Nya moderaternas politik. Det har vi sett en längre tid. Uppenbarligen är Nya moderaternas politik att man som interpellant får ställa en fråga till det kristdemokratiska statsrådet Mats Odell för att efterhöra vilken politik Nya moderaterna har. Det tycker jag är intressant, och jag litar fullt ut på både Mats Odells svar och hans förmåga att vara statsråd i vår alliansregering. Men låt mig ändå som moderat företrädare kommentera något av Johan Löfstrands frågor som kommer till uttryck i den interpellation med tre frågor som han har väckt till Mats Odell. Det jag tycker är intressant - det upprepas både i Johan Löfstrands tre frågor och här i talarstolen, herr talman - är att Johan Löfstrand säger att marknadskrafterna ska få härja fritt. Det, herr talman, tycker jag är ganska talande för Socialdemokraternas syn på de privata fastighetsbolag som finns på den svenska hyresmarknaden. Jag tror att de allra flesta svenskar ser att vi i dag har tre upplåtelseformer som gillas av många, men man väljer av olika skäl den ena framför den andra och framför den tredje. De tre formerna är hyresrätten, bostadsrätten och egnahemmet, villan. Förhoppningsvis kommer Mats Odell, vårt duktiga statsråd, herr talman, också under den här mandatperioden att leverera ett förslag om ägarlägenheter så att vi får den fjärde upplåtelseformen, som är naturlig i många andra västeuropeiska länder. Herr talman! Man kan se goda exempel. Låt mig ta upp Skåne och Ängelholm, som jag själv kommer ifrån, som är just ett sådant exempel på en kommun där hyresrätten aldrig har ifrågasatts, därför att det har byggts bra. Det har inte byggts bra bara av de kommunala bostadsbolagen, utan det har framför allt funnits privata fastighetsägare som har byggt hyresrätter. Hyresrätten är så populär i dag att det är bostadsrätten som har en svag ställning på den lokala bostadsmarknaden. Det är egnahemmen och hyresrätten som är de populära och de efterfrågade. Det visar att det finns bra hyresrätter tack vare att det också finns bra privata fastighetsägare. Ibland brukar Socialdemokraterna anklaga Moderaterna för att Moderaternas blinda fläck, så att säga, är att man inte ser hyresrätten. Låt mig då, herr talman, härifrån riksdagens talarstol säga att vi ser hyresrätten, och hyresrätten är uppskattad. Men då måste man, herr talman, få kvittera tillbaka till Socialdemokraterna att Socialdemokraternas blinda fläck är att man inte ser de goda, duktiga och ambitiösa privata hyresföretag som finns, de som bygger bra hyresrätter - dem som Johan Löfstrand sammanfattar som de marknadskrafter som får härja fritt. Johan Löfstrand citerar utifrån det moderata programförslaget som antogs i Gävle, precis som ledamoten Anti Avsan tidigare redogjorde för. Låt oss läsa mer av det som står där. Det står: "På bostadsmarknaden ska människor kunna välja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Bostadspolitikens syfte är att skapa förutsättningar för olika slag av bostäder som kan tillgodose detta. Bostadssektorn är inte längre plan- och normstyrd utan styrs i huvudsak av konsumenternas efterfrågan. Detta är den långsiktigt bästa grunden för att få till stånd det utbud av såväl hyresrätter som andra upplåtelseformer som de boende vill ha. Hyresrätten passar många människor och ger en rörligare bostadsmarknad. Det är betydelsefullt inte minst för att underlätta för arbetstagare att snabbt kunna skaffa bostad om arbetstillfällen uppstår i andra delar av landet. Ett fungerande bruksvärdessystem är ett viktigt skydd för hyresgästerna mot oskäliga hyreshöjningar." När Johan Löfstrand citerar den sista meningen tycker jag, herr talman, att han för klarhetens skull kunde upprepa de två föregående meningarna.
Mats Odell (Kd)
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Johan Löfstrand, Anti Avsan och Hans Wallmark för en väldigt intressant debatt i en viktig fråga. Ja, Johan Löfstrand, det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte utredningen om allmännyttans roll i framtiden. Det som skiljer tilläggsdirektiven från de ursprungliga direktiven är dels att vi i våra till-läggsdirektiv, till skillnad från de ursprungliga, helt utesluter så kallad social housing , vilket inte de socialdemokratiska direktiven gjorde. Vi har heller inte enbart bett utredaren att kartlägga de problem som finns utan också föreslå åtgärder som gör att man kan komma till rätta med problemen. Låt oss ändå avvakta själva utredningen, Johan Löfstrand, och så ska vi diskutera dem sedan när utredningen kommer. Jag tror att det blir en mycket intressant diskussion, och vi ska från bägge håll vara öppna för att ta emot impulser och se vad som är bäst. Vi pekar också på att utredaren, när han tittar på den hyresnormerande rollen, ska göra det just ur ett bostadsförsörjningsperspektiv. Det finns säkert anledning att återkomma till det. Sedan gällde det frågan om målformuleringar. Om vi skulle ha någon sorts poetisk tävlan om vem som har de vackraste och mest poetiska målformuleringarna är det möjligt att Johan Löfstrands formuleringar skulle segra, jag vet inte. Det kanske vore bra att fråga de 205 000 som bara i vår vackra huvudstad står i bostadskö efter att Johan Löfstrands målformuleringar varit i kraft i tolv år. Han avslutade ju med att säga att målet är att konsumenterna möter ett utbud som svarar mot behoven. Tycker Johan Löfstrand att den målformuleringen uppfyllts genom den bostadspolitik som har förts? Målformuleringarna må ha varit hur vackra som helst, men facit är ganska beklämmande. Vi har i Sverige, med dessa målformuleringar, hälften så mycket bostadsbyggande som våra grannländer, vilket resulterat i att det i 120 kommuner i Sverige råder bostadsbrist. Där bor 60 procent av svenska folket. Det är alltså inte enbart i Storstockholm som det är ett bekymmer. Johan Löfstrand frågar hur hyressättningssystemet ska se ut i framtiden. Just den frågan har vi bett den utredare som Mona Sahlin tillsatte att titta på; han har fått tilläggsdirektiv i den delen. Jag skulle ändå vilja säga att det inte handlar om att införa oreglerade marknadshyror. Det finns inget parti i Sveriges riksdag som är för det, utan det handlar om att hitta en reformering av bruksvärdessystemet med ett skydd mot oskäliga hyror som gör att vi även kan få upp bostadsbyggandet i landet. Jag medger att det är en svår balansgång, men jag tror att det finns förutsättningar. Efter den moderata stämman har nu samtliga allianspartier en gemensam syn på hur det ska kunna utformas. Men, som sagt, vi avvaktar utredningen, och sedan finns det säkert anledning att återkomma med ytterligare debatter i detta ämne.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 6 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Mats Odell lyfter i sitt inlägg upp ett antal frågor. Han säger mycket som är vackert, och många av de vackra orden tror jag att vi gemensamt tycker är bra för bostadspolitiken. Det handlar om att bruksvärdessystemet ska finnas kvar, att besittningsskyddet ska kunna garanteras och att det inte ska finnas några möjligheter att införa oskäliga hyreshöjningar. Samtidigt säger Mats Odell att man måste se över möjligheterna till andrahandsuthyrning och att uthyrarna då ska ges möjlighet att sätta de hyror som de själva vill vid uthyrning i andra hand. Han är även en god påhejare av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter och använder sig gärna av EU-spöket för att på så sätt kunna införa den lagstiftning som han vill ha i Sverige. Det är skillnad mellan vackra ord och vad som egentligen kommer att ske på bostadsmarknaden i framtiden. Sedan kan jag inte låta bli att kommentera det som Mats Odell sade om den stora bostadsbrist som råder i dag. Jag håller helt med Mats Odell, det är ett stort problem att många människor befinner sig i en problematisk situation och står i bostadskö. Jag som socialdemokrat kan ta på mig det och säga att det finns problem, och det fanns problem även under den socialdemokratiska tiden. Det är något som vi definitivt kan säga att vi står bakom, men vi jobbade för att förbättra situationen. Under Mats Odells första år som minister har bostadsbyggandet minskat med 19 procent jämfört med året innan. SCB kom så sent som i går med en rapport där det sägs att bostadsbyggandet under de tre första kvartalen dykt kraftigt och man ser inte tecken på någon återhämtning. Bostadsbyggandet har minskat med 19 procent under de tre första kvartalen 2007. Att då säga att detta inte är något problem tycker jag är magstarkt. Mats Odell vill inte svara på hur det nya hyressättningssystemet ska se ut. Han säger att vi inte ska ha ett rent marknadsmässigt hyressystem. Det är skönt att höra. Samtidigt finns det partikamrater till Mats Odell, och också kamrater i till exempel Centerpartiet, som i denna talarstol och på utskottssammanträden sagt att de inte förstår hur Moderaterna tänker när de säger att de vill ha kvar en reglerad hyresmarknad. Det finns även de som stått i denna talarstol och propagerat för att marknadskrafterna måste få styra, att det är enda sättet att lösa bostadssituationen. Om två av partierna i den borgerliga regeringen förespråkar marknadshyror eller förespråkar att man ska ta bort de flesta regleringarna förstår jag inte riktigt hur den borgerliga regeringen kan ha en samsyn i frågan. Förhoppningsvis har Mats Odell en lösning. Jag vill fråga Mats Odell vad som är kärnan i den borgerliga bostadspolitiken. Vad är kärnan? Finns det något socialt ansvar? Finns det i ett borgerligt styrt Sverige någon trygghet för hyresgästen, eller är det marknadsmässiga hyror och efterfrågan som helt och hållet ska styra vilket boende man har?
Anti Avsan (M)
Anf. 7 Anti Avsan (M)
Herr talman! Jag får intrycket att Johan Löfstrand argumenterar mot en kuliss som bara han själv kan se. Jag ska inte svara på de frågor Johan Löfstrand ställde, för de är inte ställda till mig. Jag vill i stället passa på att redogöra lite mer för Moderaternas syn på hyresrätter och bostadspolitik, som inte på något sätt står i motsatsförhållande till vad Mats Odell och regeringen står för. Jag berörde tidigare hyresgästens situation, och den är naturligtvis mycket central i det här sammanhanget. Samtidigt som hyresgästens ställning måste värnas vill vi att det ska vara attraktivt att vara fastighetsägare, såväl privat som kommunal fastighetsägare. Vi tror att bostadsmarknaden kan förbättras till förmån för alla berörda, vilket är syftet med den utredning som pågår. Utredaren ska i nära samverkan med bostadsmarknadens parter pröva behoven av förändring och samtidigt säkerställa att hyresgästernas trygghet inte hotas. Precis som Hans Wallmark nämnde måste en modern och välfungerande bostadsmarknad utgå från människors efterfrågan och behov i olika skeden av livet. Jag vill särskilt framhålla att hyresrätter är viktiga för att människor ska kunna byta arbetsplats. En god rörlighet på arbetsmarknaden leder till ett behov av hyresrätter. Vi vill att människor ska ha möjlighet att söka jobb i hela Sverige. Då måste det gå att hitta bostäder som kan användas för såväl kortsiktiga som långsiktiga behov på de platser där jobben finns. Det är en viktig del som står i direkt samband med vår arbetsmarknadspolitik. Det måste bli fler jobb, och det måste gå att flytta till jobben.
Hans Wallmark (M)
Anf. 8 Hans Wallmark (M)
Herr talman! Jag tycker att Johan Löfstrands andra inlägg var intressant. Jag förstod inte exakt vad han ville säga, men det lät väldigt trevligt. Ett gott råd som man kunde ge till varandra över parti- och blockgränser vore att säga att det i den här typen av diskussioner, som handlar om bostadsmarknad, hyresrätter och människors egna boende, är oerhört viktigt att vi som förtroendevalda ser människan och människans behov, oavsett om vi är socialdemokrater, moderater eller kristdemokrater. Jag tror att det är viktigt att se att det finns behov av rörlighet, alltså att man ska kunna röra sig mellan de tre olika upplåtelseformer som vi nu har, och den fjärde, ägarlägenheter, som vi förhoppningsvis får. Det är bra att kunna röra sig mellan hyresrätt, bostadsrätt, egnahem och kommande ägarlägenhet, och det gäller därför att på olika sätt underlätta för detta. När det gäller prisnivån på hyror vet vi att till exempel hyresgäströrelsen för diskussioner med både kommunala och privata bostadsbolag om lägesprincip och en del annat. Jag tycker, herr talman, att hyresgäströrelsen, åtminstone i vissa delar av landet, är en spännande och intressant aktör. Jag nämnde tidigare en kommun, Ängelholm, där det finns en stark tradition med hyresrätter tack vare att det har funnits ett starkt privat bostadsföretag, nämligen Melin Förvaltnings AB. Herr talman! Jag skulle gärna ta tillfället i akt att bjuda ned Johan Löfstrand och allra helst också Mats Odell, om han skulle kunna ha tid som statsråd, att besöka Ängelholm och se en kommun där hyresrätten är uppskattad. Herr talman! Vi har tidigare tack vare Johan Löfstrand haft möjlighet att citera ur det moderata programförslaget, antaget i Gävle. Låt mig också avslutningsvis nämna följande: Färre hinder måste finnas för att bygga bostäder i Sverige. En viktig del i detta är att modernisera plan- och bygglagen. Antalet instanser för överklagande av detalj- och bygglovsplaner måste minskas. Fastighetsägare bör få initiativrätt i planärenden och det bör finnas ett krav på att kommunen handlägger planärenden inom viss tid, liksom att standardmässiga bygglov ska kunna sökas via Internet. Det handlar också om plan- och bygglovsregler.
Mats Odell (Kd)
Anf. 9 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det finns många aspekter på bostadspolitiken, och jag håller helt med Hans Wallmark om att det handlar om att se människan och sätta människan i centrum. Det är lätt att intresseorganisationer för olika typer av upplåtelseformer och huvudmän får debatten att handla om dem själva och om systemen. Men vi måste försöka placera människorna i centrum, till exempel de som står i bostadskö och de som inte kan få tag på bostad där det finns jobb. Det är ett problem som kvarstår efter att Socialdemokraternas målformuleringar har varit i kraft i tolv år. Vi kan också nämna den sociala bostadspolitiken. Vi tycker inte att det är en social bostadspolitik att varje år ge närmare 3 000 miljoner kronor till byggföretag som redan har miljardvinster. Vår sociala bostadspolitik går i stället ut på att hjälpa de hushåll som behöver stöd och hjälp för att ha råd att ha en bostad och för att kunna få fotfäste på bostadsmarknaden. Det första är att vi ger kommunerna möjlighet att utfärda hyresgarantier. Människor som är unga eller nyligen har kommit till Sverige och som har arbete, men ännu inte fast arbete, får en garanti, så att de kan få egna förstahandskontrakt. Det skapar trygghet att slippa hålla på med en massa andrahandskontrakt. Det andra är de förvärvsgarantier som, om riksdagen godkänner detta, kommer att införas från den 1 mars nästa år. Den som är ung eller nyanländ till vårt land eller har bott i hyresrätt i hela sitt liv och vill köpa ett radhus ska kunna få hjälp att få ett banklån till sin bostad. Även om man inte har en lång relation till någon bank eller har lång kredithistorik ska man kunna få en förvärvsgaranti. Det gör att jag får ett banklån om jag är med exempelvis när jag och mina grannar vill ta över den fastighet som vi hittills har hyrt. Därigenom kan jag också vara med och få den trygghet som det kan innebära för väldigt många att känna att man äger sin bostad. Problematiken med byggkonjunkturen och byggandet är intressant. Vi har tagit bort de nästan 3 000 miljoner kronor per år som Socialdemokraterna gav till de stora byggföretagen. Det är klart att det blir en omställningsprocess. Samtidigt ska vi vara medvetna om att Boverkets senaste prognos för nästa år, som kom i september, pekar på att det nästa år ska byggas 39 000 nya bostäder. Fram till september tydde prognosen på att det var 41 500. Vad har hänt sedan dess? Vi har en överhettning på bostadsmarknaden. Vi har en överhettning på byggmarknaden som innebär att fler och fler byggföretag inte får tag på arbetskraft och att kostnaderna för byggmateriel har gått upp starkt. Det gör att de här projekten inte går ihop. Det är klart att den kraftiga räntehöjningen, som har haft till uppgift att just kyla av bostadsmarknaden, naturligtvis kommer att visa sig i statistiken. Väldigt mycket talar för att många av projekten kommer att förverkligas i ett senare skede. Man ser över dem, hittar kanske billigare lösningar och försöker få kalkylerna att gå ihop. Så det är nog trots allt för tidigt, Johan Löfstrand, att upprätta någon sorts bokslut över hur bostadspolitiken kommer att slå ut när det gäller antalet byggda lägenheter. Vi får nog ha en lite längre period innan vi kan dra några slutsatser.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 10 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Det pratades mycket under de senaste inläggen om rörlighet på bostadsmarknaden. Det är någonting som jag som socialdemokrat definitivt är för. Hans Wallmark lyfter fram rörligheten och hur vik-tig den är. Jag håller helt med. Det finns många studier som visar på att rörligheten på bostadsmarknaden är oerhört viktig. Men vad gör man då? Den borgerliga majoriteten i Stockholm håller just nu på att ta bort rörligheten för den enskilda människan i Stockholm. Man håller just nu på att ombilda i stort sett alla lägenheter som ligger i de mer eller mindre centrala delarna av Stockholm. Det innebär att de kommunala bostadsbolagen i sluttampen bara kommer att ha ytterområden och det lite mer slitna beståndet kvar. Är det rörlighet? Är det att se till den enskilda människan, att sätta den enskilda människan i centrum? Detta kommer att innebära att en ung människa som flyttar till Stockholm inte kommer att ha någon möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Man har bara två alternativ. Antingen måste man ha 1 eller 2 miljoner, så att man kan köpa sin bostadsrätt för att få en bostad, eller så måste man flytta in och bo i andra hand, där man är osäker på var hyresnivåerna kommer att ligga. Man kan också behöva ta en lägenhet i ett slitet bestånd. Är det rörlighet? Är det att sätta människan i centrum? Slutligen har jag två frågor. Om det nu är så att prognosen är så positiv framöver, kan då Mats Odell lova att det under den här mandatperioden kommer att byggas fler lägenheter än under den sista mandatperioden med socialdemokratiskt styre? Det kan väl inte vara så svårt? Om nu den borgerliga politiken är så bra, kan inte Mats Odell lova att det kommer att byggas fler lägenheter under den här mandatperioden än under den tidigare? Den andra frågan är: Vilken är kärnan i det borgerliga hyressättningssystemet och den borgerliga bostadspolitiken? Jag har fortfarande inte fått svar på den frågan.
Mats Odell (Kd)
Anf. 11 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Johan Löfstrands frågeställningar är intressanta. Hur är det med rörligheten? Kan Johan Löfstrand sätta sig in i hur det är för en ung människa som kommer till Stockholm och ska ställa sig sist i en bostadskö där det redan står 205 000 människor som vill få de lägenheter som finns tillgängliga? Man ska vara ganska rörlig, för man kommer även att få springa omkring och försöka leta efter andrahandskontrakt efter att ni har haft ansvar för bostadspolitiken i tolv år. Menar Johan Löfstrand verkligen på allvar att man som ung när man kommer till Stockholm direkt kan få ett förstahandskontrakt inne i Stockholms innerstad? Nej, han skakar på huvudet. Det skulle vara intressant att veta vad han då menar. Slitna bestånd? Ja, det är klart, när vi har haft en stopplag som gjort att kommunerna inte har rått över sina egna bestånd. Titta på den socialdemokratiska kommunledningen i Åtvidaberg! De har nu sålt hela det kommunala bostadsbeståndet och därmed skaffat pengar för att bygga nytt. Det är inlåsning och orörlighet som har skapat problemen. Nu finns en ny ägare som är beredd att ta itu med detta, och det kommunala bostadsbolaget har pengar för att bygga nya bostäder. Det är detta som skapar dynamik på bostadsmarknaden. Herr talman! Den sista mars kommer utredningen att läggas fram. Trepartssamtalen mellan hyresgästerna, de allmännyttiga bostadsföretagen och fastighetsägarna pågår. Jag har stor tillförsikt till att det blir en bra dialog. Jag hoppas att Johan Löfstrand, Hans Wallmark och Anti Avsan kommer att vilja vara med när vi ska diskutera utredningen och hur vi ska utmejsla den nya bostadspolitiken, som förmodligen har bättre möjligheter att ge unga människor en bostad när de så småningom kommer till Stockholm.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.