Manuell glasindustri i framtiden
Interpellation 2012/13:36 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-10-18
- Inlämnad
- 2012-10-18
- Besvarad
- 2012-10-23
- Sista svarsdatum
- 2012-11-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 oktober
Interpellation
2012/13:36 Manuell glasindustri i framtiden
av Carina Adolfsson Elgestam (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Den 2 oktober nåddes vi av nyheter om nya varsel i den manuella glasindustrin. Ugnarna i Orrefors och Åfors släcks, och 130 personer varslas om uppsägning på New Wave Group.
Kommunerna i Glasriket och länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län släppte den 31 augusti i år en av regeringen beställd rapport med förslag om hur man kan göra Glasriket attraktivt. Här finns många bra förslag, men det behövs beslut på regeringsnivå för att dessa förslag ska kunna verkställas.
Glasriket är en nationell angelägenhet, inte bara för de fyra kommuner i Kalmar och Kronobergs län som ingår i Glasriket. Det handlar också om turism, hantverk, formgivning, arbeten i glesbygd, traditioner och kunskap.
Manuell glasblåsning är ett krävande arbete och att utbilda sig till glasblåsare tar tid. Med allt färre arbetstillfällen att tillgå söker sig allt färre unga till yrket. Det gör att kunskapen om manuell glasblåsning på sikt riskerar att avta. Samma sak gäller även för designer. I Glasriket finns det fortfarande glasbruk och hyttor som går bra, men för att de ska kunna fortsätta utvecklas behövs det en handlingsplan. All manuell glastillverkning sker i småföretag som ligger i glesbygden. Det gör en handlingsplan särskilt angelägen då alternativ till annan sysselsättning i glesbygden är minimal.
Svenskt konstglas är attraktivt i många andra länder, men då finanskris råder i Europa och världen blir det allt tuffare att konkurrera. Att jobba med exportfrämjande åtgärder är ett måste. Därför krävs nu en nationell samling kring den manuella glasindustrin, en industri som har gjort svenskt glas känt över hela världen.
Jag vill härmed fråga näringsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att stimulera den viktiga del av svenskt företagande som den manuella glasindustrin utgör.
Vilka åtgärder kommer näringsministern att vidta för att säkra den svenska manuella glasindustrins framtid och utvecklingsmöjligheter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:36
Webb-tv: Manuell glasindustri i framtiden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:14 Tisdagen den 23 oktoberProtokoll 2012/13:14 13 § Svar på interpellationerna 2012/13:30 och 36 om situationen i Kronobergs län
Protokoll från debatten
Anf. 74 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att stimulera omställning till fler jobb och företag i Kronoberg. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stimulera den viktiga del av svenskt företagande som manuell glasindustri utgör och för att säkra den svenska manuella glasindustrins framtid och utvecklingsmöjligheter. Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett sammanhang.
Låt mig först understryka att jag känner väldigt starkt med alla dem som drabbas av besked om varsel, oavsett var i landet det sker. Förhoppningsvis leder inte alla varsel till uppsägningar.
Det är viktigt att politiken kan hantera både upp- och nedgångar i konjunkturer och den strukturomvandling som också kontinuerligt sker i vårt samhälle. Vardagen för människor och företag förändras snabbt och nu ser vi hur den ekonomiska inbromsningen i vår omvärld påverkar svensk ekonomi och våra regioner.
Utgångspunkten för regeringens regionala tillväxtpolitik är att den bästa kunskapen om vad som behövs för att skapa fler jobb i Kronoberg finns i den regionen. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna där och regeringen tillför årligen resurser för att utveckla insatser inom till exempel näringslivsutveckling och kompetensförsörjning. Det är viktigt att det är de unika förutsättningarna och styrkorna i Kronoberg som är utgångspunkt för detta arbete.
För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad ekonomi, satsar regeringen på en rad reformer i förslaget till budget för 2013 för att Sverige ska ha välutbildad arbetskraft och för att fler människor ska komma ut i en meningsfull sysselsättning.
Det handlar om reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom en sänkning av bolagsskatten och införande av ett investeraravdrag. Regeringen har också nyligen presenterat såväl en forsknings- och innovationsproposition som en infrastrukturproposition. Även dessa insatser stimulerar jobb och företagande runt om i Sverige.
För Kronobergs del har regeringen i mars i år gett i uppdrag till länsstyrelserna och regionförbunden i Kalmar och Kronobergs län att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Här är den manuella glasindustrin en viktig del. Detta arbete pågår nu och uppdraget ska slutredovisas i december 2014.
Vidare bedriver regeringen ett aktivt arbete för att säkra kompetensförsörjningen i alla delar av landet. Ett led i det är etableringen av regionala kompetensplattformar för utbildningsplanering och matchning på kort och lång sikt. Kompetensplattformarna bidrar till att minska risken för flaskhalsar i de många företag som går fortsatt bra, samtidigt som tillgängligheten till utbildad arbetskraft ökar när konjunkturen väl vänder. Regeringen avser att förstärka de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för kompetensförsörjning och näringslivsutveckling i hela landet.
Detta var några exempel på regeringens samlade och aktiva tillväxtpolitik för att skapa jobb och stärka företagen i Kronoberg liksom i övriga delar av landet.
Anf. 75 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Varsel om uppsägning av tolv anställda. Varsel om uppsägning av 40 anställda. Varsel om uppsägning av 130 anställda. Detta är några av de rader man har kunnat läsa i Kronobergs medier och också kunnat höra via radio och
Smålandsnytt
under den senaste månaden. Det börjar bli lite av vardagsmat.
Det är klart att detta är allvarligt. Det är bra att ministern i sitt svar pekar på att detta handlar om människor, om var och en av dem som nu har blivit varslade, som går och funderar och är oroliga inför framtiden: Hur ska det gå för mig och min familj? En del av dessa människor kommer naturligtvis ganska snabbt att få ett jobb på ett annat företag, medan den breda majoriteten förmodligen i den strukturomvandling som vi nu ser inte kommer att få den möjligheten.
Det sker en tydlig inbromsning i ekonomin och industrisysselsättningen. Det var vad Arbetsförmedlingen presenterade för bara några veckor sedan. Så sent som i juni hade vi senast debatt här i kammaren om läget i Kronobergs län. Redan då hade Arbetsförmedlingen pekat på att man trodde att det kunde bli uppemot 400 färre arbetstillfällen i Kronobergs län under 2012. Hittills i år har 1 279 personer blivit varslade.
Kronoberg är förvisso ett litet län, men i hela länet är 8 575 personer långtidsarbetslösa. Det är ganska allvarligt, och det är en fördubbling gentemot hur det såg ut samma tid 2006. Då hade vi massarbetslöshet. Jag vet inte vilket ord man ska använda i det här sammanhanget, men i vilket fall som helst måste någonting göras, och det är bråttom. Det finns inte tid eller utrymme att vänta.
I sitt svar säger ministern att utgångspunkten för den regionala tillväxtpolitiken är att man i regionen har den bästa kunskapen om vad som behöver göras för att skapa fler jobb i Kronoberg. Så kan man nog resonera i ett normalt läge, det vill säga när arbetslösheten ligger på 1-2 procent, för då är det självreglerande. Då kan man klara det på regional basis. Men i den situation vi är i nu måste det till nationella åtgärder, och det måste vara en nationell angelägenhet.
Arbetsförmedlingen har i dag ett uppdrag att i första hand jobba med dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Det är en jätteviktig fråga. Men i det läge vi har hamnat nu måste man fundera på att omvärdera hur Arbetsförmedlingen ska arbeta. De som nu kommer ut i arbetslöshet inom de närmaste månaderna har ett gigantiskt behov av hjälp.
Anf. 76 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! När det gäller varsel är det viktigt att ha både det lokala och det globala perspektivet. Precis som Carina Adolfsson Elgestam säger är det först och främst en enorm oro som skapas hos alla de enskilda som får besked om varsel: Vad händer? Kommer varslet att bli en uppsägning? Kommer jag att hitta ett annat jobb? Kommer jag att kunna ha en lön att betala räkningar på och liknande? Den delen är det viktigt att ha djup respekt för.
Det andra är det globala perspektivet, som egentligen är förklaringen till att vi denna höst ser så många varsel. Det handlar om att efterfrågan på produkter och tjänster från Sverige har gått ned. På grund av den skuldkris vi ser och på grund av den ekonomiska oro som finns har också den svenska kronan stärkts. Detta i kombination med en minskad efterfrågan leder till en oerhört stor utmaning för Sverige, som har en väldigt exporttyngd industri.
Därför är det viktigt att vi gör investeringar som säkrar svenska jobb och företag även i framtiden.
Av den anledningen lade regeringen fram en tung investeringsbudget, som av Socialdemokraterna kallas både oansvarig och vidlyftig. Där lägger vi fram satsningar på infrastruktur, på jobb, på skola, på forskning och innovation - för att bara ta några exempel.
I tider av varsel är det viktigt att just jobba med de här tre benen.
Det första benet för människor som blir uppsagda är arbetsmarknadsinsatser. Vi lägger nu 8,1 miljarder extra under fyra år på utbildning och arbetsmarknadsinsatser. Man ska kunna få hjälp från dag ett. De resurser som Arbetsförmedlingen har för matchning, coachning och arbetsförmedlingsinsatser ska kunna användas flexibelt där det behövs som allra mest i landet.
Nummer två handlar om utbildningen, utbildningsplatserna. Yrkeshögskolan är väldigt viktig. Man kan titta på Kronobergs län. Kronoberg ligger etta i riket vad gäller antalet studerande i förhållande till antalet invånare. Man ligger trea i riket sett till hur många utbildningsomgångar som har startat. Kronoberg ligger i framkant vad gäller utbildning, vilket är väldigt bra, för det rustar de människor som bor i Kronoberg för nya jobb.
Den tredje delen som är viktig, förutom arbetsförmedlingsinsatser och utbildning, handlar om regionala tillväxtåtgärder. Vi har ungefär 1 ½ miljard som regeringen har valt att inte behålla i den nationella plånboken utan fördela ut på regionerna, för det är där man har störst kunskap om de behov som finns i Kronobergs, Jönköpings eller Värmlands län.
Kronobergs län får drygt 17 miljoner varje år förutom EU:s program för Småland och Öarna och landsbygdsprogrammet, som ligger på många hundra miljoner.
Är det någonting som är viktigt vad gäller att stärka Kronoberg är det samordning. Det var någonting som både regionförbunden och länsstyrelsen lyfte fram för regeringen. Därför fick de ett uppdrag i mars i år att tillsammans under en tid arbeta med att både samverka om befintliga resurser och peka ut de utmaningar som finns.
De har presenterat en delrapport som vi nu arbetar med, och de kommer att presentera en slutrapport inom kort.
Till sin hjälp har de nationella samordningspersoner både på Tillväxtverket och på Vinnova. Det är alltså nationella kontaktpersoner som bistår dem i arbetet med att stärka i det här fallet Glasriket, med kunskap och det stöd som kan väntas behövas.
Anf. 77 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Nu kom ministern själv in på det som är kopplat till min andra interpellation, det vill säga den om manuell glasindustri.
Herr talman! Jag kan väl säga att jag är lite besviken över att ministern har buntat ihop de här två svaren till ett svar. Manuell glasindustri är en nationell angelägenhet, och den är betydelsefull. Det hade varit viktigt att få ägna hela den här tiden till att diskutera denna viktiga fråga. I stället har man slagit ihop de här två frågorna. Det är faktiskt två helt skilda saker, och det är två helt olika utgångslägen.
Med anledning av den manuella glasindustrin vill jag nämna den delrapport som nu har lämnats,
Det nya Glasriket
. Där lämnas diverse olika förslag som man nu skulle kunna påbörja ett arbete med.
Det handlar bland annat om att skapa en gemensam strategi och målbild för Glasrikets utveckling. Det handlar om att skapa en specifik kontaktpunkt för frågor gällande glasrikeregionen som ansvarar för samordning på nationell nivå. Det handlar om att genomföra en kartläggning av möjliga energibesparingar och energiåtervinnande åtgärder inom glasindustrin.
Vidare handlar det om att genomföra en utredning angående de kommunalt/privat ägda flygplatserna, att snabbutreda möjligheterna att tidigarelägga en ombyggnad av vägsträckan Hovmantorp-Eriksmåla och att möjliggöra regionalt investeringsstöd inom glasrikeregionen under en begränsad tidsperiod.
Alla de här förslagen - det finns ytterligare några - ligger på regeringens bord. Det är enbart regeringen som kan agera för att det här ska verkställas.
I sitt svar säger ministern att det ska slutredovisas i december 2014.
Herr talman! Jag är rädd för att den manuella glasindustrin kanske inte kan vänta till 2014. Om vi ska komma en bit på vägen vad det gäller manuell glasindustri måste vi nog ta tag i den här frågan och göra verkstad i vardagen ganska omgående.
En del av de förslag som jag läste upp, som jag tog direkt från
Det nya Glasriket
, borde ministern och departementet sätta sig ned och diskutera med länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. Man borde faktiskt visa på handling och inte bara på ord, som det är i det här fallet.
Sedan ska jag gå tillbaka till det som handlar om varslen, övergripande i länet, och den höga arbetslösheten. Ministern säger bland annat att man gör kraftiga satsningar på utbildning. Ändå har man gjort neddragningar vad det gäller antalet utbildningsplatser på universitetet. Jag får inte riktigt ihop det med att man satsar.
Vad det gäller Arbetsförmedlingen är det viktigt att de har mycket resurser. Men samtidigt är det så att de i dagsläget har skickat tillbaka 140 miljoner för att man har konstruerat så knepiga regler att Arbetsförmedlingen inte kan nyttja de här pengarna. Det känns också oerhört allvarligt.
Då blir den konkreta frågan: Är man beredd att gå in och titta på hur regelverket tillämpas just när det gäller Arbetsförmedlingen, utifrån att det inte kan vara acceptabelt i det här läget att de skickar tillbaka pengar som de så väl behöver för att få människor att komma tillbaka i arbete?
Anf. 78 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag börjar med de två sista delarna, som Carina Adolfsson Elgestam lyfter fram.
Jag tar utbildningsplatserna först. Man kan jämföra utbildningsplatserna 2006 och i år. Vi har fler utbildningsplatser. Vi har mer statliga pengar som går till hela det reguljära utbildningssystemet än vad som fanns under den tid då Carina Adolfsson Elgestams eget parti satt vid makten.
Vi gör det här för att vi tror att hela det reguljära utbildningssystemet är viktigt, från gymnasiet och upp till universitet och högskolor, yrkeshögskolor, yrkesvux och vuxenutbildningen. Därför gör också staten satsningar på detta.
Vad gäller Arbetsförmedlingen är det ett ansvarsområde som Hillevi Engström har. Jag vet att hon noga tittar på de här delarna, för vår ambition från regeringens sida är att pengarna ska kunna användas på de orter och platser i Sverige där de behövs mest.
Till huvudfrågan: Den manuella glasindustrin är jätteviktig. Det manuella glasblåseriet och glastillverkningen är en fantastisk tillgång som inte bara har satt Småland och Glasriket på kartan utan också Sverige. Det har varit en viktig jobbmotor i den här regionen och en exportframgång under flera år.
Det är ett kulturarv. Det är ett viktigt hantverk. Och det skapar jobb och tillväxt, inte minst i småorter som Orrefors och Åfors, till exempel. Det är också därför beskeden om neddragningar är otroligt tråkiga.
Jag vet att det har funnits både passionerade och engagerade entreprenörer som har gått in och investerat mångmiljonbelopp för att blåsa liv i verksamheten och för att få den att verka. De kontakter jag har haft med ägarna har visat att det tyvärr inte har funnits möjligheter att fortsätta med detta och att man därför har fått dra ned. Det är jag väldigt ledsen för.
Vi har haft samtal med både landshövdingarna och regionförbundsordförandena. Vi har också haft konkreta samtal om de deluppdrag som Carina Adolfsson Elgestam har lyft fram. Jag skulle bara kort vilja gå igenom de deluppdragen, för vi har gett svar på samtliga av dessa till de regionala företrädarna.
De vill ha en specifik kontaktpunkt. Ja, det finns. Det finns en styrgrupp på Tillväxtverket och en nationell samordningsperson som är just den kontaktpersonen när det gäller Glasriket, förutom det specifika regeringsuppdrag som de har.
Man vill ha en sanering av glasbruksområdena som ligger på ungefär 800 miljoner. Det totala anslaget, som har varit under flera år, för sanering ligger på 635 miljoner. Det finns hos Naturvårdsverket. Det finns medel där att söka inom befintliga ramar.
Sedan handlar det om en kartläggning vad gäller energibesparande och energiåtervinnande i den här sektorn. Det finns ett stort energieffektiviseringsprogram på Energimyndigheten som kan användas till just detta. Därför bör man kunna genomföra en sådan inom ramen för det befintliga program som administreras av Energimyndigheten.
Man vill också ha en satsning på produktutveckling inom besöksnäringen. Där har vi lagt pengar och uppdrag till bland annat Tillväxtverket som arbetar med utvecklingen av besöksnäringen.
Den sista delen i det som interpellanten lyfte fram handlade om flygplatserna. Här beslutade regeringen i mars 2009 om att ett nationellt basutbud för flygplatser ska utgöra stommen i ett effektivt transportsystem och att de regionala flygplatserna i övrigt ska finansieras mellan näringsliv, kommuner och regioner för att på det sättet vara en viktig motor i det regionala näringslivet.
Anf. 79 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Herr talman! Jag hör vad ministern säger, och utifrån de olika åtgärdsförslag som förvisso finns - jag läste upp några av dem som ligger på regeringens bord - uppfattar jag att ministern i dagsläget är nöjd med de möjligheter som finns allaredan i dag. Jag har även full tillit till landshövdingarna i Kalmar och Kronobergs län och alla de andra som har varit inblandade när det gäller att arbeta fram det här, och det som möjligtvis förvånar mig lite är att de lyfter fram de här sakerna när den här möjligheten redan finns.
När det gäller den särskilda satsningen på besöksnäringen och resandet, det som ministern hänvisar till här med Tillväxtverket är väl de pengarna redan utdelade till några destinationer, men vad vi har förstått är inte Glasriket med på den banan.
Jag skulle vilja gå tillbaka till mina frågeställningar, både om den manuella glasindustrins framtid och om utvecklingsmöjligheter. Jag känner inte att vi har fått tillräckligt tydliga besked här i dag i debatten och inte heller vad gäller den ökade arbetslösheten i Kronobergs län och i dess närhet. När man pratar om att det är på regional nivå man bäst kan arbeta med de här frågorna är det ju, precis som ministern själv sade, en global konkurrens och den måste vi möta.
Då kan man inte bara stå och titta på, utan vi måste ha rejäla åtgärder. Det brådskar och måste ske här och nu. Det är bra att det finns satsningar på utbildning, men det måste till mycket mer och kraftigare satsningar som visar på handlingskraft. Det är då man kan ta tag i det här, och en av de saker man behöver göra är att arbeta med exportfrågan.
Anf. 80 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Visa handlingskraft och gör kraftigare satsningar, säger Carina Adolfsson Elgestam. Det var det regeringen gjorde i investeringsbudgeten, och det svar vi fick av Socialdemokraterna då var att det var för oansvarigt och för vidlyftigt.
Vi valde dock att göra just strategiska satsningar för att stärka konkurrenskraften och innovationsförmågan för att kunna behålla jobb till svenska arbetare, för det är i grunden det som det handlar om: att stärka nationell konkurrenskraft för att se till att jobben stannar kvar i Sverige.
När det gäller exportfrämjandet som Carina Adolfsson Elgestam lyfter fram på slutet vill Socialdemokraterna ha 20 miljoner i extra exportstöd. Det, liksom de 50 miljonerna till inkubatorstöd, är ganska små pengar om man jämför med de stora pengar som redan i dag finns i svenskt exportfrämjande.
Jag tror att det är viktigt att särskilja de små miljoner som Socialdemokraterna väljer att satsa och samtidigt inte glömma bort att presentera de miljarder som man drar åt svångremmen för de svenska företagen med, nämligen 30 miljarder i ökade kostnader. Det är dubbla arbetsgivaravgifter och dubbel restaurangmoms, - viktigt för besöksnäringen - höjd bolagsskatt, men det handlar också om den lastbilsskatt som man föreslår.
Det är en kanonad av skattehöjningar som kommer att slå ganska hårt mot företagen i Sverige och till syvende och sist också mot svenska jobb. Det är inte så man får en konkurrenskraftig ekonomi med fler jobb, utan för att få det ska man välja den linje som Alliansen har presenterat genom budgeten, det vill säga en investeringsbudget för fler jobb, en bättre skola, en bättre infrastruktur och en mer kvalificerad forskning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.