Mänskliga rättigheter på Krimhalvön
Interpellation 2014/15:568 av Margareta Cederfelt (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-04
- Överlämnad
- 2015-05-04
- Anmäld
- 2015-05-05
- Svarsdatum
- 2015-05-26
- Sista svarsdatum
- 2015-05-26
- Besvarad
- 2015-05-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I slutet av februari 2014 kom rapporter om att soldater utan signalement tagit över regionala parlamentsbyggnader på Krimhalvön. Efter en omstridd folkomröstning på Krim, som från Ukraina sågs som inkonstitutionell, ratificerade den ryska duman den 20 mars annekteringen av Krim och det ryska övertagandet som strider mot folkrätten var ett faktum.
År 2011 släppte UD en sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna i Ukraina Mänskliga rättigheter i Ukraina 2011. Rapporten gjorde gällande att trenden för mänskliga rättigheter i landet var nedåtgående. Enligt rapporten förekom det bland annat korruption inom rättsväsendet, tortyr i häkten och svåra fängelseförhållanden.
Men enligt UD:s rapport kunde Ukrainas många minoriteter i allmänhet utan inskränkningar utöva sin religion och ge uttryck för sin kultur. Detta uppges även gälla för de 300 000 Krimtatarer som från slutet av 1980-talet återvände till Krim från deportationen. Den ryska olagliga annekteringen av Krim har dock medfört konsekvenser för MR-situationen i regionen.
Efter den ryska annekteringen rapporterar medierna om människorättsorganisationer som uppger att röster som opponerar sig mot den ryska annekteringen tystas ned. Krims människorättsmission uppgav i mars att sex radiostationer skulle stängas ned. Andra rapporter gör gällande att tartarer flyr och att människor har försvunnit.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern: Hur arbetar ministern och regeringen för att de mänskliga rättigheterna ska förbättras på Krim?
Debatt
(6 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:568
Webb-tv: Mänskliga rättigheter på Krimhalvön
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:103 Tisdagen den 26 majProtokoll 2014/15:103 Svar på interpellation 2014/15:568 om mänskliga rättigheter på Krimhalvön
Protokoll från debatten
Anf. 34 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Margareta Cederfelt har frågat mig hur regeringen och jag arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska förbättras på Krimhalvön.
Som jag tidigare framfört i denna kammare utgör den ryska aggressionen mot Ukraina den största utmaningen mot europeisk fred och säkerhet sedan kalla krigets slut. Rysslands olagliga annektering av Krim har medfört att människorättsläget kraftigt försämrats överlag och att minoriteter har farit illa.
I hundratals år utgjorde krimtatarerna majoritetsbefolkningen på halvön. I dag är de en minoritet som inte åtnjuter ens de mest grundläggande mänskliga rättigheter. Under rysk annektering har krimtatarernas religiösa institutioner och det civila samhället systematiskt strypts, pressfriheten och rörelsefriheten minimerats och det krimtatariska språkets ställning kraftigt försvagats. Senast i april stängdes den tidigare fristående krimtatariska tv-kanalen ATR helt ned av de nya ryska myndigheterna.
Det ryska agerandet innebär att internationella observatörer och organisationer inte får tillträde till Krimhalvön och inte kan verka där. Ukrainsk lagstiftning kan inte tillämpas för att garantera de mänskliga rättigheterna på Krim, då halvön i praktiken kontrolleras av Ryssland. Enligt Europadomstolens praxis har Ryssland rättsligt ansvar för att de mänskliga rättigheterna upprätthålls på Krim - ett ansvar som Ryssland inte tar. Bristerna i det ansvarstagandet är något som Sverige vid upprepade tillfällen har uppmärksammat i OSSE, Europarådet och FN liksom bilateralt till Ryssland.
Regeringen vill möta denna utmaning tillsammans med våra partner inom Europeiska unionen för att stå upp för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, på Krimhalvön. Sida undersöker för närvarande möjligheterna att ge stöd till krimtatarerna inom ramen för Sveriges reformstöd till Ukraina.
EU har som en konsekvens av den olagliga annekteringen infört importförbud och investeringsförbud samt begränsningar av export och turismrelaterade tjänster vad gäller Krim och staden Sevastopol. De så kallade restriktiva åtgärderna riktade mot Krim är en del av EU:s icke-erkännandepolitik och kommer att kvarstå så länge den olagliga annekteringen fortgår.
Tillsammans står vi bakom de diplomatiska ansträngningarna att säkra Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Tillsammans ska vi också upprätthålla trycket på Ryssland att respektera gjorda åtaganden och leva upp till folkrättens förpliktelser.
Låt mig avslutningsvis, fru talman, försäkra Margareta Cederfelt om att Sverige kommer att vara fortsatt pådrivande i utformningen av EU:s politik avseende Ryssland och Ukraina. Detta avser även EU:s hantering av den olagligt annekterade Krimhalvön.
Anf. 35 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på min interpellation.
Jag instämmer fullt ut i beskrivningen av den obehagliga utveckling som råder i Ukraina och i beskrivningen av den olagliga annektering som Ryssland har gjort. Jag delar också bilden att Sverige har agerat och i dag agerar på ett kraftfullt sätt.
Sverige har en tradition att i sin utrikespolitik vara en tydlig röst för frihet och mänskliga rättigheter runt om i världen. Sverige har också sedan lång tid tillbaka ett engagemang i Öst- och Centraleuropa, ett engagemang som vi ska vara stolta över och ett arv som förpliktar oss att fortsätta. Därför är det angeläget att vi stöder Ukraina och Krim i den besvärliga situation som råder just nu.
Det finns mycket att säga om hur situationen ser ut. Jag tänker på den rapport som Amnesty har släppt i dagarna, Violations of the Rights to Freedom of Expression, Assembly and Association in Crimea. Den visar mycket tydligt hur pass negativ och allvarlig utvecklingen på Krim är.
Jag tycker att det är bra att regeringen tydligt uttalar en vilja och en intention att stödja Krim och även visar i handling att man gör det. Men jag skulle gärna vilja höra lite mer om hur ministern och regeringen arbetar för att stödja att de mänskliga rättigheterna förbättras på Krim.
Jag gör detta eftersom den ryska annekteringen nu har pågått länge. Medierna tystnar. Det står inte längre så mycket att läsa om vad som sker. Det blir vardag av den hemska utveckling som pågår. Därför tycker jag att det är viktigt att lyfta upp frågan. Jag tycker också att det är viktigt att tydliggöra vad Sverige gör.
Vi från Moderaternas sida och - här gör jag mig till talesperson utan att ha talat med mina allianskollegor - vi från Alliansens sida ser det som oerhört angeläget att Sverige fortsätter att driva på när det gäller att stärka de mänskliga rättigheterna på Krim.
Anf. 36 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Det finns anledning, tycker jag, att säga ytterligare några saker om den mycket svåra situationen för mänskliga rättigheter.
Sedan annekteringen inleddes i mars förra året har personer som tagit ställning för Ukraina och krimtatariska aktivister försvunnit eller blivit utsatta för tortyr och misshandel.
Det finns illegala paramilitära grupper som Krims självförsvar och kosackförband som har tagit sig rätten att uppträda som ordningsmakt. I juni förra året antog Krims parlament en lag som syftade till att legalisera dessa så kallade självförsvarsgrupper. De gavs då rätten att samverka med lokal polis för att kontrollera legitimationer och på väldigt lösa grunder anhålla personer. De patrullerar och gör genomsökningar av tåg och järnvägsstationer, och rysk säkerhetstjänst och de här frivilliga patrullerna genomför förhör, husrannsakningar och frihetsberövanden av proukrainska och krimtatariska aktivister.
Personer som är aktiva på sociala medier har blivit förhörda utan möjligheter till telefonsamtal eller advokathjälp. Privat egendom som datorer och annat har beslagtagits. Krimtatariska och religiösa institutioner har trakasserats på liknande vis.
Det är alltså ett mycket omfattande övergrepp - för att inte tala om trycket på medierna i form av till exempel förhör av oberoende journalister, vilket har blivit en systematisk form av kränkningar. Rörelsefriheten har begränsats, och krimtatarernas ledare är båda två förbjudna att återvända till Krim under de närmaste fem åren.
Precis som jag sa tidigare har Ryssland enligt Europadomstolens praxis ett rättsligt ansvar för att de mänskliga rättigheterna upprätthålls. Det ansvaret tar man inte. Därför påpekar vi det här och uppmärksammar det såväl i OSSE, Europarådet och FN som bilateralt till Ryssland.
Både statsministern och jag har vid besök i Ukraina tagit upp krimtatarernas situation i möten med presidenten och regeringen. Men den situation som de facto råder på Krimhalvön i dag gör det mycket svårt - nästan omöjligt, kan jag väl säga - för både ukrainska och utländska organisationer att på plats verka för att förbättra MR-situationen där. Men vi gör det multilateralt, och vi försöker förstås påverka Rysslands agerande via sanktionsregimen i EU.
Vi försöker stödja civilrättsorganisationer på olika håll i världen men har förstås problem med att inte få tillträde eller kunna verka ens via civilsamhällesorganisationer. Det fortsätter att vara ett mycket stort problem.
Det är viktigt att medierna fortsätter att uppmärksamma situationen och beskriva den fullt ut och att vi upprätthåller trycket på Ryssland, inte minst via sanktionsregimen i EU-sammanhang.
Anf. 37 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag kan bara instämma i att Ryssland måste ta sitt ansvar när det gäller Krim. Jag vill återigen framhålla hur viktigt det är att man beaktar de mänskliga rättigheterna.
Det är viktigt att omvärlden i detta läge agerar på ett tydligt sätt genom att visa att man inte accepterar den utveckling som pågår och genom att försvåra, fördyra och fördöma Rysslands aggressiva beteende, inte minst mot krimtatarerna.
I detta läge är det också viktigt att bevaka vad det är som händer. När människorättsaktivister utsätts för hot och när medierna inte kan skriva att personer blir förföljda är risken att det uppstår en självcensur, att medborgarna inte vågar engagera sig, att medborgarna blir rädda för att uttrycka sig och att samhället lamslås.
På många andra håll i världen har vi sett att det kan få förödande effekter, inte bara där och då utan under lång tid efteråt. Därför är det angeläget både för i dag och i morgon att omvärlden står upp för Krim och krimtatarerna.
Sverige har varit och är en stark aktör. Jag är övertygad om att Sveriges röst behövs inom EU för att EU ska fortsätta att stå enat, fortsätta med sina blockader, fortsätta med sina ekonomiska sanktioner och fortsätta att vara en tydlig röst för Krim, krimtatarerna och Ukrainas rätt till självbestämmande.
Anf. 38 Utrikesminister Margot Wallström (S)
Fru talman! Det är inte varje dag jag håller med Margareta Cederfelt, men det gör jag i dag. Det är bra att vi kan enas i denna fråga. Här behövs en enad front och att vi ställer upp på att fortsätta att uppmärksamma denna fråga.
Anf. 39 Margareta Cederfelt (M)
Fru talman! Jag instämmer med utrikesministern om att vi ofta har helt olika uppfattning. Men jag hoppas att vår samsyn i detta fortsätter och att Sverige ska fortsätta att vara en klar och tydlig röst till stöd för Ukraina. Sverige behövs där.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.