Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

luftföroreningar orsakade av vägtrafik

Interpellation 2003/04:357 av Svensson Smith, Karin (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-17
Inlämnad
2004-03-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2004-03-23
Sista svarsdatum
2004-03-31
Besvarad
2004-04-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 mars

Interpellation 2003/04:357

 av Karin Svensson Smith (v) till miljöminister Lena Sommestad om luftföroreningar orsakade av vägtrafik

Luftföroreningarna i våra storstäder dödar sannolikt fler människor än vägtrafiken. För att minska problemen har riksdagen i miljöbalken lagt fast regler för högsta acceptabla halter i utomhusluft. Normerna bygger på EU-direktiv.

Särskilt i våra storstäder överskrids normerna. På regeringens uppdrag har Länsstyrelserna i Stockholms och Västra Götalands län utarbetat förslag till åtgärdsprogram i syfte att få ned halterna av kvävedioxid och partiklar till de lagstadgade nivåerna.

Biltrafiken utpekas av bägge myndigheterna som den viktigaste källan till föroreningar. Åtgärder på vägtrafikområdet är helt avgörande för om normerna ska kunna klaras. Bland det som föreslås när det gäller statliga åtgärder hör

  • möjlighet för kommunerna att förbjuda icke-katalysatorrenade bilar i de så kallade miljözonerna
  • snabbare utskrotning av icke-katalysatorrenade bilar i storstadsregionerna
  • införande av trängselavgifter
  • större satsningar och bättre villkor för kollektivtrafiken
  • ändringar i och skärpt tillämpning av skattelagstiftningen när det gäller reseavdrag och förmåner av fri bil eller fri parkeringsplats
  • möjlighet att införa särskilda avgifter på dubbdäcksanvändning.

Människors hälsa är det viktigaste skälet att få ned föroreningshalterna, men så som lagstiftningen är uppbyggd innebär de nuvarande överskridandena även ett hot mot möjligheterna att utveckla våra storstäder. Miljöbalken och plan- och bygglagen innehåller regler som i praktiken riskerar att sätta stopp för snart sagt all nybyggnation tills dess miljökvalitetsnormerna uppfylls. Detta ger naturligtvis ytterligare skäl att pressa ned föroreningshalterna.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till miljöministern:

1. Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta med anledning av länsstyrelsernas förslag till åtgärdsprogram?

2. När kan vi i riksdagen förvänta oss förslag från ministern?

3. Är det, enligt miljöministerns uppfattning, möjligt att klara miljökvalitetsnormerna i Stockholm och Göteborg utan att införa trängsel-/framkomlighetsavgifter?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:357, luftföroreningar orsakade av vägtrafik

Interpellationsdebatt 2003/04:357

Webb-tv: luftföroreningar orsakade av vägtrafik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lena Sommestad (S)
Anf. 76 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Karin Svensson Smith har ställt ett antal frågor om de åtgärdsprogram som arbetats fram av länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland för att klara miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar (PM 10). Karin Svensson Smith har frågat vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta med anledning av länsstyrelsernas förslag till åtgärdsprogram. Vi är just nu inne i ett intensivt beredningsskede med remissbehandling och bedömning av åtgärdsförslagen inför fastställandet av programmen. Jag är därför inte beredd att nu närmare gå in på de enskilda åtgärdsförslagen. Vissa åtgärder råder staten över, såsom vissa frågor om finansiering och förändrad lagstiftning. Andra åtgärder kan och bör vidtas av kommuner eller väghållare. När det gäller Karin Svensson Smiths fråga om när riksdagen kan förvänta sig förslag från regeringen vill jag påpeka att åtgärdsprogrammen enligt 5 kap. 5 § miljöbalken ska fastställas av regeringen eller av den myndighet eller kommun som regeringen beslutar. Det är alltså inte riksdagen som ska fastställa de enskilda åtgärdsprogrammen. Däremot ska naturligtvis riksdagen besluta om de eventuella nya lagar och lagändringar som det kan bli aktuellt för regeringen att föreslå. På frågan om min uppfattning när det gäller möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna i Stockholm och Göteborg utan att införa trängsel- eller framkomlighetsavgifter kan jag nämna att trängselskatt är en åtgärd som för närvarande bereds inom Regeringskansliet inför den proposition som ska lämnas till riksdagen för beslut. Den 1 april beslutade regeringen om en lagrådsremiss om trängselskatt för att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag till lagstiftning som föreslås i remissen. I lagrådsremissen lämnas bland annat ett förslag till en lag om trängselskatt. När det gäller trängsel- eller framkomlighetsavgifternas bidrag till att uppnå miljökvalitetsnormerna kan jag för närvarande endast hänvisa till de förslag till åtgärdsprogram som upprättats av länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår miljö- eller trängselavgifter som en del i åtgärdsprogrammet för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar medan Länsstyrelsen i Västra Götalands län föreslår andra åtgärder. Först efter remissförfarandet kan jag ta ställning till om de åtgärder som föreslås är tillräckliga för att klara av miljökvalitetsnormerna.
Karin Svensson Smith (V)
Anf. 77 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Jag tackar minister Sommestad för svaret men är lite förbryllad över hur lite man egentligen kan utläsa ur de rader som har skrivits. Till att börja med gäller det själva tidsaspekten. I januari 2005, alltså nästa år, träder PM 10, normen för partiklar, i kraft. Ett år senare är det dags för motsvarande när det gäller kvävedioxid. Det var därför jag frågade när vi kan förvänta oss ett förslag från regeringen. Hur ska myndigheter och andra kunna anpassa sig till eventuella åtgärder om de inte vet vilka de blir? Jag upprepar frågan om vilken tidsplan regeringen egentligen har för sitt arbete och hoppas på att få ett besked här i kammaren i dag. Man kan förstå om regeringen har svårt att fatta beslut om frågor som brådstörtat hamnar på dess bord, men så är ju inte fallet här. I juni 2000 begärde Länsstyrelsen i Stockholm hos regeringen att få göra ett åtgärdsprogram för kväveoxider. I november 2001 fattade regeringen ett beslut om att länsstyrelsen skulle göra ett åtgärdsprogram. I juni 2002 hemställde länsstyrelsen om att få göra ett åtgärdsprogram för partiklar. I juni 2003 redovisade länsstyrelsen sitt program för kvävedioxider, och i januari 2004 motsvarande för partiklar. Sedan dröjer det två månader tills regeringen remitterar det hela. Jag upprepar: För att man ska ha en rimlig chans att anpassa sig till det som behövs för att klara miljökvalitetsnormerna behövs det ett besked. Man kan ta ett steg tillbaka och undra varför miljökvalitetsnormerna har inrättats. Syftet är att skydda människors hälsa och miljö. Jag röstade själv nej till ett svenskt medlemskap i EU delvis därför att jag är mycket negativ till den stora ökning av vägtransporter som blir följden av att EU:s ekonomiska politik har varors fria rörlighet som ett överordnat mål, där man inte tar hänsyn till transporternas miljökonsekvenser. Tyvärr har farhågorna besannats därvidlag. Men allt i EU är inte dåligt för miljön. Från miljökommissionär Margot Wallström och EU-parlamentets miljöutskott har det kommit flera positiva initiativ för att värna miljön. Miljökvalitetsnormerna skiljer sig från den lagstiftning som vi har haft tidigare i Sverige. Miljöskyddslagen och liknande byggde på en avvägning mellan vad som var miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Men miljökvalitetsnormerna är absoluta, och ingen avvägning ska göras gentemot andra intressen. Det är positivt för miljön. Men vad innebär det om vi inte klarar att få fram ett bra förslag? Jo, det innebär faktiskt att trafiken måste stoppas i Stockholm nästa år när partikelnormerna överskrids. Blir nästa år som de år som varit hittills är det risk för detta under 36 dygn. Det finns också en risk för att ett överskridande av normen leder till att angelägna bostadsbygganden inte blir av. Därför upprepar jag min fråga. Även om man inte vet någon exakt tidpunkt när det kan fattas beslut måste det finnas en tidsplan. Jag är tacksam för att få ett svar på frågan hur den ser ut.
Lena Sommestad (S)
Anf. 78 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Jag nämnde ingen exakt tidpunkt, men däremot förklarade jag att vi är inne i ett intensivt beredningsskede. Vi har fått in huvuddelen av remissvaren. Vi väntar på ytterligare en del när det gäller partiklarna. Vi bearbetar alltså det här materialet för att kunna lämna förslag till riksdagen på de åtgärder där sådana beslut behövs. Det är min förhoppning att det ska kunna ske så snart som möjligt. Det är rimligt att det sker till hösten. Så ser vår tidsplan ut. Många av de förslag som har inkluderats i de här åtgärdsprogrammen är dock ganska stora och komplicerade. En hel del av dem kräver just riksdagsbeslut. Man kan välja att lägga upp åtgärdsprogram på olika sätt. Många åtgärder kan också vidtas av kommuner utan riksdagsbeslut. I de åtgärdsprogram vi har är det en hel del som kräver den typen av beslut. Jag håller helt med om vikten av miljökvalitetsnormer, betydelsen av dem och den skärpa som ligger i miljökvalitetsnormerna. Jag tycker att det arbete som utförs med åtgärdsprogrammen på ett väldigt tydligt sätt visar vilket resultat det får när man sätter ett skarpt mål och säger att detta måste vi klara av. Nu handlar det om att få fram förslag på hur det ska gå till. Det är mycket riktigt så att miljökvalitetsnormer överskrids. Det är naturligtvis vår ambition att vi genom de här åtgärderna ska kunna komma åt detta och att det ska ske så snart som det över huvud taget är möjligt. Det är med den ambitionen som vi nu arbetar.
Karin Svensson Smith (V)
Anf. 79 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Jag tackar för det beskedet men måste konstatera att det har gått långsamt i handläggningen av det här ärendet när det gäller att fatta beslut om åtgärdsprogrammen. Vissa kan man ju fastställa. Allting behöver inte gå som lagförslag via riksdagen. Det är ett hinder för att genomföra en del av de planerade åtgärder som finns inom ramen för de här programmen. Det finns till exempel en förberedelse för att ha en informationskampanj för dem som ska köpa dubbdäck till hösten. Det finns ett program färdigt, men det väntar på klarsignal i form av ett regeringsbeslut. Bostadsbyggena i Hammarby sjöstad i förlängningen av Essingeleden med mera lever under ett hot om att de här byggena kan bli avbrutna därför att man kommer att alstra mer trafik, och man klarar inte normerna som det ser ut i dag. Designen och upplägget av försöket med trängselskatter i Stockholm hade mått ganska bra av om regeringen hade fattat beslut dessförinnan. Upplägget i lagrådsremissen och den diskussion som förs i Stockholms stadshus och även här i riksdagen hade kanske sett lite annorlunda ut om det hade funnits ett förslag dessförinnan. Vi hade en hearing i trafikutskottet om miljökvalitetsnormer. Då var tjänstemän från länsstyrelserna i Västra Götaland och Stockholm här. Jag frågade dem båda om det är möjligt att klara miljökvalitetsnormerna utan införande av trängselskatter. Jag fick ett mycket tydligt nej från båda de här länsstyrelserna. Det här måste vara en bland flera komponenter för att man ska klara det. Jag undrar om miljöministern har tagit del av den hearingen och det resultatet och delar deras uppfattning eller om miljöministern sitter inne med någon information som talar för att de här tjänstemännen som representerade länsstyrelserna hade fel i sitt svar till oss att trängselskatter är en bland flera nödvändiga åtgärder för att klara normerna. Storleken på trängselskatten, det vill säga vilken nivå man ska lägga sig på, beror delvis på vad man vill åstadkomma. Både Länsstyrelsen i Västra Götaland och Länsstyrelsen i Stockholm föreslår ju olika former av åtgärder, och vilken mix man väljer beror ju på vad man vill uppnå. Hade de här programmen varit framställda hade diskussionen om vilken nivå på trängselskatten som behövs kanske sett annorlunda ut. Jag vill återkomma till den här frågan igen utan att förbigå regeringens beslut. Har ministern tagit del av resultatet från den här hearingen? Har regeringen tillgång till någon annan kunskap än den vi i riksdagens trafikutskott har som talar för att länsstyrelserepresentanterna i Västra Götaland och Stockholm inte hade på fötterna när de sade att trängselskatter är en nödvändig ingrediens för att klara normerna?
Lena Sommestad (S)
Anf. 80 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Man kan naturligtvis alltid önska att man hade kommit längre i en process och att vissa förslag och beslut hade varit enklare, till exempel när det gäller trängselavgifter. Men det är just det faktum att de här åtgärdsprogrammen måste ses som en helhet och att olika förslag kan vara beroende av varandra, att de är en mix som måste ses som en helhet, som också är bakgrunden till hur vi hanterar den här frågan i Regeringskansliet. Vi har nu noga sett igenom de förslag som föreligger och hur de olika förslagen ska hanteras. Vi vill se det som en helhet. Det hindrar inte att åtgärdsprogram kan fastställas innan alla processer är klara och alla beslut är fattade i riksdagen, men vi behöver något mer tid på oss för att se över de här förslagen och programmen från de två länen. Jag har inte tagit del av hearingen i trafikutskottet. Jag konstaterar att man inte föreslår miljöavgifter eller trängselavgifter i Västra Götalands län, medan man däremot föreslår sådana i Stockholm. För båda länen gäller att alla åtgärder som föreslås är en liten del i ett större pussel för att det här ska gå ihop. Det är det stora sammanhanget som vi nu tittar på för att se om detta är tillräckligt för att vi ska nå de mål som är uppsatta och de normer vi har.
Karin Svensson Smith (V)
Anf. 81 Karin Svensson Smith (V)
Fru talman! Flera av förslagen till åtgärder i de här länen berör olika beskattningsfrågor, till exempel kilometerskatt, fordonskatter och så vidare. Det ligger inom ramen för vägtrafikbeskattningens uppdrag. Jag sitter i den parlamentariska beredningen av detta. Vi kommer att vara färdiga med vårt betänkande inom en månad, och det ska ut på remiss. Det skulle vara väldigt bra om de remissinstanser som ska yttra sig om detsamma också hade en hint om vad regeringens uppfattning om detta är. Annars finns det risk för att man behöver ytterligare en omgång innan man kan hitta en lämplig avvägning mellan de olika instrumenten för att nå det man behöver när det gäller miljökvalitetsnormerna och övriga miljömål inom trafiksektorn. Det finns också ett annat område som hade mått ganska bra av att vara mer påverkat av hela diskussionen om miljökvalitetsnormer. Regeringen fattade nyligen beslut om väg-, järnvägs- och länsplaner, det vill säga investeringar med ofantliga summor, totalt 381,5 miljarder. Här finns det en mix av väg- och järnvägsinvesteringar, och jag pratade mycket om miljökvalitetsnormer i förhandlingsrummet. Det är rätt viktigt att man har det i bakhuvudet när man bestämmer investeringar med mycket lång räckvidd framöver där möjligheterna för trafiken att gå i harmoni med vad miljön behöver är ganska stora. Jag vill avslutningsvis önska miljöministern lycka till i beredningen och slutförandet av det här arbetet. Jag väntar med spänning på när riksdagen kan få ta del av de här åtgärdsprogrammen när ni har fastställt dem.
Lena Sommestad (S)
Anf. 82 Lena Sommestad (S)
Fru talman! I vår beredning av detta måste vi invänta remissvaren när det gäller själva åtgärdsprogrammen. Jag instämmer med Karin Svensson Smith i att de här olika frågorna hör samman. Vägtrafikskatteutredningens förslag är oerhört viktigt, och det ska sedan ut på remiss. Vi ska självfallet beakta på vilket sätt de här processerna kan beröra varandra. Vi kommer att komma med förslag så snart det är möjligt, men vi måste invänta vår egen remissprocess. Vi måste behandla förslagen klart innan vi kan gå vidare. Jag kan konstatera att redan i de förslag till program som har lämnats in från berörda länsstyrelser ser man väldigt tydligt vilka typer av åtgärder de vill ha. Det är naturligtvis utifrån de här förslagen som vi nu arbetar. På det sättet är det ju redan känt på vilket sätt man planerar och tänker i storstadsregionen kring vad som är viktigt att göra för att vi ska nå miljökvalitetsnormerna. Låt mig säga att det naturligtvis gäller även de övriga frågor som Karin Svensson Smith nämner. Det hade varit bra att det här hade varit klart, visst, och nu gör vi det klart så fort det över huvud taget är möjligt, och vi får i gång en bra process. Vi har redan ganska mycket på bordet som visar vart vi är på väg och vad vi behöver uppnå.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.