Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Luftföroreningar och fordonsbesiktningen

Interpellation 2025/26:83 av Jytte Guteland (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-10-16
Överlämnad
2025-10-21
Anmäld
2025-10-22
Svarsdatum
2025-11-06
Besvarad
2025-11-06
Sista svarsdatum
2025-11-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Luftföroreningar och fordonsbesiktningen(pdf, 89 KB)

Interpellationen

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

 

Infrastrukturminister Andreas Carlson har i flera interpellationsdebatter framhållit att miljökontroller vid besiktning bör göras mer ändamålsenliga för att minska hälsoskadliga luftföroreningar. Senast sommaren 2025 svarade statsrådet undertecknad att han vill skärpa miljökontrollen med en ny besiktningsföreskrift och att Transportstyrelsen jobbar i den riktningen. Det är därför förvånande att läsa såväl Transportstyrelsens förslag till föreskrift som myndighetens remissvar om nytt EU-direktiv inlämnat den 13 augusti. Dessa visar, tvärtemot statsrådets uttalanden, att myndigheten anser att kontrollerna av avgaser i princip duger som de är och inte ska skärpas vare sig i Sverige eller i övriga Europa. 

Frågan om luftföroreningar och fordonsbesiktning är aktuell då det just nu finns två viktiga förslag på området som varit på remiss: 

Det första gäller EU-kommissionens förslag till moderniserat direktiv (”besiktningspaketet”) som publicerades den 25 april 2025. Efter förhandlingar och beslut inom EU och sedan utarbetande av nationell tillämpning genom ny besiktningsföreskrift kan nya regler i Sverige vara på plats från år 2029. EU-kommissionens förslag innebär moderniseringar i förhållande till fordonsteknisk utveckling, vetenskapliga rön och förfinade kontrollmetoder. Sveriges inställning i förhandlingarna blir viktig. 

Samtidigt har det av ministern utlovade förslaget från Transportstyrelsen till uppdatering av den svenska besiktningsföreskriften kommit och varit på remiss. Trots ministerns uttalanden om att miljökontrollerna borde göras mer ändamålsenliga har Transportstyrelsen lagt fram ett förslag till föreskrift som saknar väsentliga förändringar och bland annat går emot EU-kommissionens rekommendation om partikelräkning.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:

 

  1. Varför skiljer sig ministerns uttalanden om miljökontroller från det förslag som har lagts fram av Transportstyrelsen? 
  2. Vad anser ministern om partikelräkning – bör metoden inkluderas i fordonsbesiktningen även i Sverige? 
  3. Ska Sverige stödja EU-kommissionens förslag att öka ambitionerna för luftkvalitet genom fordonsbesiktningen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:83, Luftföroreningar och fordonsbesiktningen

Interpellationsdebatt 2025/26:83

Webb-tv: Luftföroreningar och fordonsbesiktningen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Andreas Carlson (KD)
Anf. 23 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jytte Guteland har frågat mig varför mina uttalanden om miljökontroller skiljer sig från det förslag som har lagts fram av Transportstyrelsen, vad jag anser om partikelräkning och om metoden bör inkluderas i fordonsbesiktningen även i Sverige samt om Sverige ska stödja EU-kommissionens förslag att öka ambitionerna för luftkvalitet genom fordonsbesiktningen.

Jag har i en tidigare interpellationsdebatt med Jytte Guteland redogjort för det föreskriftsarbete på besiktningsområdet som Transportstyrelsen arbetar med. Syftet med de ändrade reglerna är delvis att göra miljökontrollen mer ändamålsenlig. Exempelvis föreslås skärpta krav på felindikator för fler fordonsslag jämfört med i dag.

Både myndigheten och jag har varit tydliga med att den aktuella föreskriftsändringen inte inkluderar införande av så kallad partikelantalsmätning. Orsaken till det är att implementeringen av denna metod i vissa länder varit förenad med vissa problem, varför myndigheten bedömt det lämpligare att avvakta med nya svenska regler tills den revidering av det så kallade besiktningspaketet som nu pågår inom EU är färdig.

Min uppfattning är att partikelantalsmätning är en intressant ny metod för att bättre kunna mäta ett fordons utsläpp av partiklar. Det är dock rimligt att en ny metod för att mäta partikelutsläpp regleras gemensamt inom EU.

Vad gäller EU-kommissionens förslag till nya besiktningsregler som helhet välkomnar regeringen förslag till ändringar som på ett effektivt sätt kan förbättra trafiksäkerheten, luftkvaliteten och förutsättningarna för en sund konkurrens. Det är samtidigt viktigt att reglernas kostnader står i proportion till samhällsnyttan. Det är också den ståndpunkt som är förankrad med riksdagen.

Jytte Guteland (S)
Anf. 24 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

I Sverige beräknas partiklar orsaka 6 700 förtida dödsfall varje år, och 1 400 av dem kan härledas till trafiken. I takt med teknikutvecklingen har bilutsläppen blivit mindre synliga. Partiklarna har blivit mindre och farligare, och det är de allra minsta partiklarna som är absolut farligast. De tar sig in i kroppen och påverkar hjärta, lungor och hjärna.

Forskningen har visat att det finns ett samband mellan PM2,5, alltså små partiklar som släpps ut, och ökad risk för diabetes, demens och flera cancerformer. Särskilt barn är känsliga för de här partiklarna. De resulterar bland annat i astma, försenad lungutveckling och svagare lungfunktion.

Dieselbilarnas partiklar har blivit mindre och farligare. Barn, äldre och personer med hjärt-kärlsjukdomar är allra värst drabbade. Ändå underkänns endast 0,05 procent av de kontrollerade dieselbilarna i Sverige. Det är tydligt att det svenska systemet inte fångar upp de sjuka bilarna, det vill säga de bilar som är skadade, och de bilar som är manipulerade. Vårt system är 30 år gammalt.

Andra länder i EU, exempelvis Tyskland, Belgien och Holland, går nu före och visar att det går att mäta partiklar och få bort det fåtal bilar som är så enormt skadliga och som orsakar så många förtida dödsfall. Varför vill regeringen inte införa ett system för avgasbesiktning i Sverige som i likhet med systemen i Tyskland, Belgien och Holland räddar liv? Varför vill regeringen vänta på en EU-föreskrift? Det kan ta många år innan den ens är beslutad, och det tar ännu längre tid innan den är på plats.

Det är för mig som socialdemokrat helt obegripligt att Sverige inte vill vara ett föregångsland när det gäller miljö, hälsa och hur vi hanterar våra partiklar när det gäller avgaserna. Min fråga till statsrådet är därför: Varför vill ministern vänta på EU och att dess långsamma maskineri ska komma igång och börja rädda liv?

Andreas Carlson (KD)
Anf. 25 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för engagemanget och frågorna.

Just nu förhandlas hur partikelmätning skulle kunna genomföras och implementeras i hela EU. Jag tror att alla förstår att det ger ännu större effekt om vi får ett gemensamt förhållningssätt på EU-nivå som gör att vi kan hantera detta gemensamt.

Regeringen agerar konstruktivt för att få till en bra kompromiss där vi balanserar såväl den viktiga nyttan för liv, miljö och hälsa som kostnader. Det vore oklokt att föregå EU-processen och därmed riskera att behöva göra om arbetet när den processen väl gått i mål. För vår del är det viktigare att få till rimliga villkor på EU-nivå, med klara och tydliga riktlinjer för implementeringen av regelverket, än att hasta fram i frågan. Det gäller inte minst då förändringen riskerar att bli en kostnadsfråga för enskilda fordonsägare.

Med det sagt är det viktigt att förbättra luftkvaliteten. Utsläppen av små partiklar från inrikes transporter har minskat med 60 procent sedan 90talet. Från tunga lastbilars avgaser har utsläppen minskat med hela 96 procent fram till 2023, enligt Naturvårdsverket. Det behöver vi förstås ta i beaktande med tanke på att Sverige är och ska vara ett land som går före, men det är också viktigt att EU gemensamt adresserar – och agerar i – den här frågan.

Sverige har välkomnat EU-kommissionens förslag om att förbättra miljökontrollerna i fordonsbesiktningen. Det är självklart att vi har synpunkter på hur förslaget kan bli bättre. Jag uppfattar också att Transportstyrelsen tillstyrker de flesta av förslagen från EU-kommissionen, och vi kommer att bidra konstruktivt och aktivt i det fortsatta arbetet för att få ännu mer effekt bakom det. Samtidigt är det förstås viktigt att konsekvenserna är rimliga.

Det som Jytte Guteland lyfter fram gällande olika länders ageranden visar på komplexiteten i detta. Tyskland, som redan har infört partikelantalsmätning med ett gränsvärde på 250 000, tillämpar bara mätningen på fordon godkända enligt Euro 6 och nyare. I Holland har man infört partikelantalsmätning på fordon godkända enligt Euro 5 och nyare, men då med gränsvärdet 1 miljon. Belgien har också infört partikelantalsmätning men har stött på problem med tillämpningen.

Därför är det viktigt att vi får ett gemensamt regelverk. Det behöver förstås komma på plats så snabbt som möjligt, men det behöver också komma på plats på ett ordnat och samlat sätt för att vi ska få så stor effekt som möjligt.

Jytte Guteland (S)
Anf. 26 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är absolut ingen som ifrågasätter vikten av att agera på EU-nivå. Det är absolut så att man på EU-nivå kan sätta regler som täcker de stora utsläppen på vår kontinent. Men med det sagt vet vi alla att processerna tar lång tid när det handlar om att få till förhandlingar och gemensamt sätta gränsvärden på en EU-marknad. Det kommer att ta tid, och det här handlar om människor som drabbas av dessa partiklar och luftföroreningar i dag.

Det handlar om barn som riskerar cancer i framtiden, barn som riskerar astma och barn som riskerar problem med lungutveckling och annat som leder till ett stort lidande hos svenska folket. Vi talar ju här om en av de absolut farligaste miljökonsekvenserna, det vill säga luftföroreningar. Vi vet att de dödar många, inte minst genom hjärt-kärlsjukdomar och cancer. För varenda månad som vi förlänger processen drabbas fler människor. Vi vet ju att det i den här stan finns gator där de boende får frågan från läkare om de varit storrökare trots att de alltså bara gjort felet att bo nära en väldigt trafikerad gata.

Statsrådet kan dock sätta stopp för väldigt många av problemen genom att få bort de farligaste bilarna. Det handlar inte om alla bilar utan om ett fåtal bilar. Bilprovningen pratar om att det är de sjuka, alltså skadade, bilarna och de manipulerade bilarna som man behöver hitta. När det gäller de gränsvärden som ministern tar upp är det 1 miljon eller hundratusentals partiklar det handlar om, så det är inte en storleksordning som är besvärlig. Det viktiga är ju att bilprovningen kommer till rätta med de skadade bilar som släpper ut miljontals farliga partiklar. Då har man ett svar genom partikelmätning.

Bilprovningen har startat frivilliga projekt eftersom de vill att konsumenter som vill mäta sina bilars partikelutsläpp ska kunna göra det. Bilprovningen är redo, varför vill då inte Sverige gå dem till mötes och införa ett system i likhet med Tyskland, Belgien, Holland med flera? Jag förstår inte heller statsrådets argument att det skulle vara problematiskt i dessa länder. De har ju visat att de fångar upp just de bilar som är manipulerade och skadade och som är livsfarliga för medborgarna.

Dessutom säger EU-kommissionen att man önskar att länder ska gå före och visa vägen. Många gånger i historien har Sverige varit ett föregångsland i miljöpolitiken och visat vägen så att man sedan på EU-nivå har kunnat få lagstiftning på plats som skyddar och räddar människors liv och hälsa.

Jag önskar att statsrådet vill tänka om, vara ett föredöme och visa vägen genom att dels införa en ambitiösare miljökontroll vid bilprovning, dels ge Transportstyrelsen i uppdrag att göra om och göra rätt och komma tillbaka med en riktig besiktningsföreskrift som skyddar människors liv. Jag önskar mig det svaret här och nu.

Andreas Carlson (KD)
Anf. 27 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag kommer att ge samma svar igen eftersom vi har förankrat positionen med riksdagen vad gäller besiktningsregler och besiktningspaket. Regeringen välkomnar förslag som kan förbättra trafiksäkerhet, luftkvalitet och förutsättningar för sund konkurrens.

Regeringen har också uppfattningen att det är mer effektfullt att få på plats ett gemensamt regelverk på EU-nivå. De länder ledamoten pekar på har implementerat detta på olika sätt, vilket indikerar att det är komplext. Därför vore det värdefullt att ha en gemensam hållning på EU-nivå för att få bättre luftkvalitet i hela unionen. Det skulle förstås även Sverige gynnas av. Vi bidrar konstruktivt för att få till en bra kompromiss i detta avseende, där såväl miljönytta och livskvalitet som kostnader och effekter för bilägare och andra vägs in och balanseras.

Svensk luft är bland de bästa i Europa. Jag nämnde Naturvårdsverkets siffror, och de talar sitt tydliga språk. Utsläppen av små partiklar från inrikes transporter har minskat med 60 procent sedan 90-talet, och i avgaser från tunga lastbilar minskade de med hela 96 procent fram till 2023.

Med detta sagt arbetar vi förstås vidare för att få på plats ett regelverk i hela EU som stärker konkurrensen på den inre marknaden och stärker arbetet med luftkvalitet, trafiksäkerhet och förutsättningar för sund konkurrens. Därför bidrar vi aktivt i arbetet med besiktningspaketet.

Jytte Guteland (S)
Anf. 28 Jytte Guteland (S)

Fru talman! Jag och infrastrukturminister Carlson har stått här många gånger och diskuterat denna fråga. Tidigare har jag uppfattat svaren som att ministern avser att skynda på utvecklingen. Men nu är jag besviken, för jag uppfattar en ny tydlighet om att Sverige inte avser att gå före och vara ett föredöme när det gäller skärpt besiktningsföreskrift och skärpt miljökontroll. I stället avser man att vänta in EU – en process som kan ta många år.

Det handlar om partikelmätning i lokala föroreningar, alltså lokala problem där människor drabbas av livsfarliga partiklar som kommer in i blod, hjärta och lungor, vilket leder till folkhälsosjukdomar och är en av våra största orsaker till förtida död. De som drabbats av luftföroreningar utgör en stor andel av trafikens dödsoffer. I Sverige dör 1 400 människor för tidigt på grund av detta. Det har inget att göra med om det finns luftföroreningar i Belgien eller Italien, utan det handlar om luftföroreningar och partiklar som kommer från exempelvis manipulerade, skadade bilar i Sverige här och nu. Dessa lokala utsläpp behöver vi hantera inhemskt.

Jag behöver ingen beskrivning av att det är viktigt att agera på EU-nivå. Jag har själv varit Europaparlamentariker och tror på det. Men när det gäller svenska lokala utsläpp måste Sverige vara ett föredöme, och jag är mycket besviken efter dagens debatt.

Andreas Carlson (KD)
Anf. 29 Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jytte Guteland refererar till tidigare debatter, och det har varit och är viktigt för mig att understryka att regeringen vill se en så snabb process som möjligt. Men det är också viktigt att agera gemensamt på EU-nivå, och vi bidrar konstruktivt i det arbetet och till att detta kommer på plats så snart som möjligt inom ramen för arbetet med revideringen av besiktningspaketet.

Det här är en viktig fråga för regeringen. Men det är också viktigt att det blir bra och lika och att EU har ett värde. De länder som har infört det har gjort på olika sätt, och det har varit införandeproblem i vissa länder, framför allt i Belgien, vilket vi förstås tar i beaktande i våra punkter när vi diskuterar detta. Men det handlar förstås om att det så snabbt som möjligt ska bli så bra som möjligt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.