Lönebidrag för plattformsarbete
Interpellation 2025/26:239 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-15
- Besvarad
- 2026-01-15
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Skånes Folkblad har rapporterat om hur Arbetsförmedlingen ger lönebidrag till bland annat ett taxiföretag i Kävlinge. I ansökan till Arbetsförmedlingen framgår det att den anställde i företaget ska köra taxi för Bolt och Uber.
I ett annat fall som Skånes Folkblad skriver om har stöd betalats ut till en enskild firma i Malmö. Där har firman fått lönebidrag med 20 000 kronor för en anställd. Det saknas däremot en tydlig plan för hur den anställde ska anpassas till arbetsplatsen, och handledningen ska ske på distans. Den anställde ska ha som arbetsuppgift att köra taxi åt extern part.
Skånes Folkblads granskning visar att 20 miljoner kronor i lönebidrag betalades ut till taxiföretag i Skåne. Fackförbundet Transport uttalar i artikeln stark kritik mot upplägget.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Johan Britz följande:
Hur ser ministern på att lönebidrag används för att subventionera plattformsarbete i taxibranschen, och är ministern och regeringen beredda att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:239
Webb-tv: Lönebidrag för plattformsarbete
Dokument från debatten
- Torsdag den 15 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:58
- Protokoll 2025/26:58 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2025/26:58 Svar på interpellation 2025/26:239 om lönebidrag för plattformsarbete
Protokoll från debatten
Anf. 163 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Adrian Magnusson har frågat mig hur jag ser på att lönebidrag används för att subventionera plattformsarbete i taxibranschen. Han har också frågat om jag och regeringen är beredda att vidta några åtgärder med anledning av uppgifterna som tas upp i interpellationen.
Jag vill börja med att tacka Adrian Magnusson för denna viktiga fråga.
Lönebidrag är ett viktigt stöd som gör det möjligt för personer med nedsatt arbetsförmåga att få och behålla ett arbete. Men stödet ska användas på korrekt sätt. Det krävs bland annat att arbetsgivaren följer villkoren för bidraget och arbetsmiljölagstiftningen och erbjuder goda och rättvisa villkor.
Regeringen har underlättat kontrollerna av lönebidrag, bland annat genom digitala kontroller, samkörning av uppgifter och arbetsplatsbesök. Jag utgår från att Arbetsförmedlingen tillämpar regelverket vid plattformsarbete i taxibranschen och följer upp anställningarna.
Regeringen följer den här utvecklingen noggrant.
Anf. 164 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack till arbetsmarknadsminister Britz för det svaret!
Precis som ministern konstaterar i sitt svar är det här en viktig fråga som förtjänar att uppmärksammas. Det är en viktig artikel och ett viktigt avslöjande, eller hur man ska uttrycka det, som har gjorts av Skånes Folkblad hemma i Skåne.
Ministern och jag är helt överens om att lönebidraget är ett viktigt stöd som gör det möjligt för personer som annars kanske hade haft väldigt svårt att få ett arbete att få ett arbete. Det kan vara ännu viktigare i tider med hög arbetslöshet, när just denna grupp riskerar att hamna ännu längre bort från arbetsmarknaden. Samhället har faktiskt ett ansvar och en uppgift att se till att människor kan få arbete trots olika förutsättningar.
Fru talman! Det är precis lika viktigt, i alla fall enligt min mening, att lönebidraget används på korrekt sätt – att det faktiskt ger människor ett drägligt arbete som i de fall där det är möjligt för dem närmare ett reguljärt arbete, inte längre ifrån, samt att det, som ministern säger, finns goda och rättvisa villkor. Det är oerhört viktigt.
Lönebidraget får givetvis inte heller användas för villkorsdumpning på svensk arbetsmarknad. Men, fru talman, det som Skånes Folkblad skriver om i sin artikel väcker många frågor om förfarandet.
Ett exempel som tidningen rapporterar om gäller en man i Kävlinge som – det anges uttryckligen i ansökan – ska köra taxi för Bolt och Uber via ett företag som anställer honom. Arbetsförmedlingen uppger själv i en kommentar i artikeln att det är en förutsättning att arbetsgivaren ska ge kontinuerlig handledning. Det finns väl goda skäl att fundera kring hur kontinuerlig handledning ser ut i ett sådant fall.
Ministern anger i sitt svar att han utgår från att Arbetsförmedlingen tillämpar regelverket vid plattformsarbete i taxibranschen och följer upp anställningarna. I Skånes Folkblads artikel uttalar sig en anonym medarbetare på Arbetsförmedlingen: Vi har mål på hur många vi ska få in i sysselsättning – hur vi gör det är mindre viktigt. Någon egentlig kontroll görs sällan. Ofta räcker det att systemet visar en grön bock när vi kontrollerar mot Skatteverket.
Det går också att utläsa av beslutsunderlagen i de här fallen att någon tydlig plan för hur arbetsplatsen ska anpassas till de anställda inte finns, vilket vanligtvis är en förutsättning för lönebidrag, och att den handledning som ska ges är mycket begränsad. Det står till exempel i vissa av beslutsunderlagen att handledningen ska ske via telefon. Det är kanske inte så konstigt i ett taxiföretag som jobbar mot plattformsföretagen. I vissa fall står det också uttryckligen att handledningen ska ske på distans.
Fru talman! Utifrån den här artikeln blir det också tydligt att det inom Arbetsförmedlingen verkar finnas olika bilder av hur företagens ansökningar om lönebidrag ska värderas. Enligt artikeln tycker vissa chefer inom myndigheten att det inte är några problem att lönebidrag betalas ut till den här typen av företag så länge företaget betalar skatt och sociala avgifter. Däremot uttrycker en annan chef inom myndigheten att arbetsplatsens lämplighet är central i bedömningen av om lönebidrag ska betalas ut till företaget i fråga.
Fru talman! Det betalas årligen ut 4 miljarder kronor i lönebidrag till olika företag runt om i det här landet. Det måste vara av yttersta vikt att de som får sin anställning via lönebidrag får ett bra arbete – i den bästa av världar ett arbete som för dem närmare ett så kallat reguljärt arbete eller i alla fall ett drägligt arbete där de känner att de utvecklas och kan bidra till samhället – och att de inte i stället utnyttjas av aktörer som ser en chans att tjäna en extra hacka, dessutom på skattebetalarnas bekostnad.
Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Tycker ministern verkligen att det är rimligt att lönebidrag används på det här sättet?
Anf. 165 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Jag tackar återigen för frågan.
Det finns tydliga villkor för att lönebidrag ska kunna användas och beviljas. Det är ett statligt stöd som Arbetsförmedlingen lämnar till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning när funktionsnedsättningen innebär nedsatt arbetsförmåga. Anställningen är en reguljär anställning men ska vara anpassad efter den arbetssökandes behov och förutsättningar. Syftet är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete där hans eller hennes kompetens och färdigheter tas till vara. Arbetsförmedlingen prövar om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är lämpliga.
För att lönebidrag ska beviljas krävs det att arbetsgivaren uppfyller ett antal villkor. Arbetsgivaren ska bland annat vara registrerad hos Skatteverket, följa arbetsmiljölagstiftningen, erbjuda en trygg arbetsmiljö, ha förutsättningar för handledning och anpassning av arbetsuppgifter samt tillämpa kollektivavtal eller likvärdiga villkor. De här kraven syftar till att säkerställa att anställningen sker under trygga former och med goda arbetsvillkor.
Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för uppföljningen av lönebidraget, och de genomför löpande kontroller för att säkerställa att stödet är motiverat och att anställningen fungerar i enlighet med regelverket.
Den här regeringen står för ordning och reda. Statliga medel och stöd ska användas korrekt, och de ska gå till trygga arbeten med goda arbetsvillkor.
Anf. 166 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Ministern avslutade med att säga att den här regeringen står för ordning och reda och att statliga medel ska gå till arbeten som ger goda villkor. Det sista har jag inte alltid hört från riksdagsledamöter från andra partier här i kammaren, men just ordning och reda är ständigt återkommande. När det gäller den här typen av användning av skattemedel har detta återkommit från alla de arbetsmarknadsministrar och arbetslivsministrar som har passerat Arbetsmarknadsdepartementet den här mandatperioden.
Det Skånes Folkblad har skrivit om får en ändå att fundera på om det här verkligen är god användning av skattemedel och om det i det här fallet verkligen är ordning och reda som gäller på Arbetsförmedlingen. Jag behöver ju inte berätta för arbetsmarknadsministern att det i slutändan är regeringen som styr över riket och även över landets myndigheter – Arbetsförmedlingen är ju en av dessa.
Att det kommer uppgifter om att det här över huvud taget förekommer tycker jag är anmärkningsvärt, liksom att man betalar ut lönebidrag till den här typen av arbete när ministern står här och säger att handledningen är en central del i själva lönebidragshanteringen.
Jag är personligen väldigt nyfiken på att se hur den där handledningen ser ut i praktiken och om de här företagen är med i taxibilen och handleder taxiföraren. Jag är tveksam till det. Det framgår dessutom i beslutsunderlagen att så nog inte sker, utan handledning sker på distans eller via telefon eller vad det nu kan vara.
Man kan ju prata om vikten av ordning och reda, men jag måste ändå säga att orden ekar lite tomt när sådant här uppenbarligen förekommer och när det till och med finns chefer på Arbetsförmedlingen som säger att det är i sin ordning så länge man klarar de formella krav som arbetsmarknadsministern läste upp i början – att man är registrerad hos Skatteverket och liknande, alltså rent formella krav.
Något annat som arbetsmarknadsministern tog upp var att det är viktigt att följa arbetsmiljölagstiftningen. Jag tycker att det hade varit väldigt intressant att se hur man som arbetsgivare i det här fallet ser till att arbetsmiljölagstiftningen följs när man jobbar på det här sättet i taxibranschen.
Det finns en annan dimension som vi inte ens har lyft upp. Jag tror att det kan uppstå ganska många fall där arbetsgivaren menar att det är appen man jobbar gentemot som ansvarar för arbetsmiljön och inte arbetsgivaren. Då glider vi in i en annan fråga på svensk arbetsmarknad som är ganska avgörande. Vi får ytterligare en dimension när man frågar sig vem det är som ser till att arbetsmiljölagstiftningen följs.
Jag kan inte svara på hur utbrett det är, men det framkommer i artikeln i Skånes Folkblad att det finns en uppfattning hos en handläggare på Arbetsförmedlingen att det är viktigare att sysselsättningsmål ska följas än att man ska se till att människor har goda villkor och att de verkligen har handledning eller att arbetsmiljölagstiftningen följs. Detta väcker också en hel del frågetecken.
Jag skulle verkligen vilja veta om regeringen och ministern tycker att det här är en rimlig ordning. Tycker man att lönebidraget ska användas på det sätt som det uppenbarligen används i ett antal fall i Skåne och med all säkerhet också på andra håll i landet? Tycker regeringen verkligen att det här är ett rimligt sätt att använda lönebidraget på, med tanke på att man ofta pratar om ordning och reda i utbetalningar av den här typen av bidrag?
Anf. 167 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Vi genomför nu olika typer av skärpta kontroller av lönebidrag som kommer att minska risken för felaktiga utbetalningar och fusk. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bidra till de övergripande målen att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel och missbruk ska motverkas.
När det gäller just lönebidraget pågår skärpta kontroller, och fler planeras. Kontrollerna omfattar olika typer av systematiska analyser för att upptäcka felaktiga utbetalningar. Arbetsförmedlingen genomför även arbetsplatsbesök. Syftet är att säkerställa att stödet går till rätt personer och att regelverket följs. Arbetsförmedlingen samarbetar också med Utbetalningsmyndigheten för att motverka missbruk och fusk med subventionerade anställningar.
Regeringen prioriterar arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga. Det är för att motverka felaktigheter och fusk som regeringen har underlättat genomförandet av kontrollerna av lönebidrag.
Anf. 168 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Det är väl bra att Arbetsförmedlingen lägger fokus på att se till att fusket med lönebidrag minskar.
Jag fick kanske inte riktigt svar på frågan jag ställde från början i interpellationen om hur man ser på den här utvecklingen och – som jag försökte utveckla i mina tidigare inlägg – hur man ser på den här företeelsen generellt. Ministern har ju en chans till på sig, så jag kan få ett svar i hans sista inlägg.
Ministern pratade om att man har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skärpa sina kontroller genom till exempel arbetsplatsbesök. Jag förstår att arbetsmarknadsministern kanske inte kan djupdyka in i Arbetsförmedlingens verksamhet, men utifrån hur arbetsmarknadsministern ser på användningen av lönebidrag undrar jag om han tänker sig att det här skulle kunna vara en sektor som särskilt ska granskas.
Jag vill ändå påstå att ministern i sitt första inlägg redogjorde förtjänstfullt för vad syftet med lönebidraget är. Jag ställer mig mycket kritisk till att syftet med lönebidraget uppfylls i den här typen av anställningar.
Skulle ministern kunna tänka sig att resonera kring huruvida det här är en sektor, eller en särskild typ av lönebidragsutbetalningar, som kan behöva granskas särskilt? Vi kan ju inte ha det så att det betalas ut lönebidrag utan att det råder ordning och reda – lönebidrag som dessutom inte ger arbete som är meningsfullt vare sig för individen i fråga eller för samhället i stort. Det vore inte bara ett slöseri med statens finanser utan också med den enskildes liv. Det tror jag att även en ideologisk liberal kan instämma i.
Anf. 169 Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L)
Fru talman! Adrian Magnusson lyfte upp frågan om gigjobb i allmänhet. Det kanske kan vara värt att nämna att vi håller på att genomföra EU:s plattformsdirektiv samtidigt som vi respekterar den svenska modellen. Vi arbetar med hur detta ska genomföras i svensk lagstiftning. Direktivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren inom plattformsarbetet, det vill säga det som kallas gigekonomin.
Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att analysera hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Betänkandet har nyligen överlämnats till regeringen, och utredningens förslag har remitterats. Där ligger den frågan. Det är viktigt att vi säkerställer ett korrekt och effektivt genomförande av EU:s plattformsdirektiv i svensk lag. Jag tror samtidigt att vi är överens härinne om att vi ska värna den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Rörande lönebidragen och deras funktion tror jag att vi är helt överens om att detta är en viktig åtgärd som riktar sig till en utsatt grupp som behöver hjälp på arbetsmarknaden. De ska få den hjälpen och det stödet genom uppfyllandet av det regelverk jag har redogjort för tidigare. Det är vi helt överens om.
Jag tycker att det här är en väldigt viktig diskussion, som jag tackar för, eftersom vi förstås hela tiden behöver säkerställa – vilket regeringen gör genom olika insatser – att de skattepengar som vi satsar på detta är till gagn både för individen och för samhället, som ledamoten så förtjänstfullt uttryckte det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.