Lokalt klimatarbete
Interpellation 2012/13:127 av Ernkrans, Matilda (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-11-15
- Inlämnad
- 2012-11-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-11-29
- Sista svarsdatum
- 2012-11-29
- Besvarad
- 2012-12-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 november
Interpellation
2012/13:127 Lokalt klimatarbete
av Matilda Ernkrans (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
Det lokala klimatarbetet och den lokala innovationskraften i Sverige under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ska inte underskattas. De statliga medfinansieringsprogrammen Klimp och LIP skapade jobb och minskade utsläppen kraftigt. När Naturvårdsverket sammanfattade de lokala stödprogram som då fanns (Klimp och LIP) fann verket att investeringarna minskat utsläppen av växthusgaser med två miljoner ton om året, och energianvändningen minskade med 1 terawattimme. Investeringar på 8 miljarder kom till stånd med hjälp av bidrag på 1,8 miljarder.
Men framför allt gav klimatinvesteringarna människor i kommuner och lokalsamhällen hopp och kraft eftersom det visade att det går att åstadkomma något tillsammans. Alla de små åtgärderna i lokalsamhällena har tillsammans gett en stor del av den minskning av klimatutsläppen som vi hittills gjort i Sverige. Det har gett stimulans och positiv kraft till betydligt mer.
Detta är politik som vi Socialdemokrater drivit, och vi är oerhört förvånade att det inte är något Centerpartiet och Lena Ek ställt sig bakom. Nu har vi till riksdagen föreslagit ett nytt system med klimatinnovationer som kan hjälpa nya företag att etablera till exempel pilotanläggningar och utveckla idéer i fullskala. Detta tror vi kan ge fler jobb, exportinkomster och minska utsläppen.
Regeringen är ju i behov av insatser både för att minska utsläppen, klimatmålet för 2020 kommer inte att nås enligt Naturvårdsverkets rapport till FN och EU, och för att öka innovationskraften och jobben.
Varför säger miljöministern då nej till vårt förslag om ett klimatinnovationsprogram?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:127
Webb-tv: Lokalt klimatarbete
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:48 Onsdagen den 19 decemberProtokoll 2012/13:48 8 § Svar på interpellation 2012/13:127 om lokalt klimatarbete
Protokoll från debatten
Anf. 43 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Ärade ledamöter och åhörare! Matilda Ernkrans har frågat mig om min inställning till Socialdemokraternas förslag till ett klimatinnovationsprogram.
Miljöteknik och miljöinnovationer är oerhört viktiga och nödvändiga för att snabbt och effektivt uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Behovet av samordning och dialog mellan politikområden är centralt. Tyvärr förmådde Socialdemokraterna aldrig åstadkomma detta under sin tid vid makten. Klimpbidragen kännetecknades av bristande träffsäkerhet och bidrog egentligen inte till utveckling av ny teknik. I stället blev det ofta fråga om satsningar på befintliga och redan planerade eller till och med igångsatta projekt.
Konjunkturinstitutet har ifrågasatt tidigare investeringsstöd, som de menar har varit behäftade med höga administrativa kostnader och incitamentsproblem. Egentligen vet vi inte om de uppgivna utsläppsminskningarna faktiskt har uppnåtts. Klimp riskerade dessutom att gå till redan lönsamma åtgärder, och en stor del av stödet gick till anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och till sådant som har incitament att gå ifrån fossilbränslen även utan Klimppengar.
I januari 2013 lämnar Naturvårdsverket en ny utvärdering av investeringsprogrammen Klimp och LIP till regeringen, inklusive en miljöekonomisk utvärdering av de slutliga resultaten av de genomförda programmen. Jag ser verkligen fram emot att se vad de kommer fram till. Under tiden arbetar regeringen målmedvetet med denna fråga för att på ett bättre sätt åstadkomma mesta möjliga utsläppsminskning för varje investerad skattekrona. Låt mig redovisa några exempel på vad vi gör.
För drygt ett år sedan presenterade regeringen en ny miljöteknikstrategi. Strategin tar ett samlat grepp över de fyra politikområdena miljö, näring, handel och bistånd och omfattar 400 miljoner kronor fördelat med 100 miljoner kronor per år under perioden 2011-2014. Inom ramen för strategin har regeringen gett uppdrag till myndigheter inom områden där det identifierats särskilda behov, till exempel inom teknik- och innovationsupphandling.
Regeringen presenterade nyligen den nationella innovationsstrategin för att stärka Sveriges ledande position vad gäller innovationsklimat och innovationsförmåga. Strategin tar sin utgångspunkt i de globala samhällsutmaningarna där miljö- och klimatfrågan är central. Det sker med bas i de miljöer kring hållbar stadsutveckling och hållbart samhällsbyggande som utvecklats på flera håll i Sverige.
I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen ökade anslag för forskning och innovation inom energiområdet. Under perioden 2013-2015 kommer anslaget att ligga på omkring 1 300 miljoner kronor årligen. Från 2016 höjs anslaget till ca 1 400 miljoner kronor årligen. Det finns sedan tidigare anslag hos bland annat Energimyndigheten som kan användas för insatser som berör klimatinnovationer inom energiområdet.
I propositionen föreslår regeringen även en förlängning och förstärkning av stödet för utökad produktion, distribution och användning av biogas. Detta gäller också avseende stödet för investering i solceller genom att ytterligare 210 miljoner kronor tillförs det ändamålet.
Samtliga länsstyrelser har sedan 2008 i uppdrag att utveckla regionala klimat- och energistrategier. De ska strategiskt samordna insatser och åtgärder i bred samverkan i länet för att förverkliga regeringens politik för minskad klimatpåverkan på regional och lokal nivå. För att stärka länsstyrelsernas arbete med de regionala klimat- och energistrategierna har regeringen tillfört 30 miljoner årligen.
Som ett led i energiomställningen och arbetet för att nå det svenska klimatmålet stöder regeringen, via Statens energimyndighet, sedan 2010 svenska kommuners och landstings strategiska arbete med energieffektivisering med drygt 100 miljoner. Nära kopplat till detta drivs även programmet Uthållig kommun, som sedan 2011 har ett tydligare fokus på att bland annat stärka svenska kommuners arbete med grön näringslivsutveckling. Genom statligt stöd på närmare 140 miljoner årligen erbjuder alla svenska kommuner klimat- och energirådgivning till hushåll, företag och andra organisationer.
Av dessa exempel, denna ganska långa lista, framgår att regeringen arbetar på bred front med innovationer inom klimat- och miljöområdet för att snabbare och effektivare uppnå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och därmed bidra till såväl export som arbetstillfällen och en grön ekonomi.
Anf. 44 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Jag vill tacka miljöminister Lena Ek för det långa svaret på min interpellation. För några dagar sedan debatterade riksdagen Lena Eks miljöbudget. Det hade varit intressant om ministern kunnat delta i den debatten. Då hade vi kunnat få en bredare miljöbudgetdebatt. Utifrån den debatten kan jag konstatera att det finns tre partier - Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - som är överens om att miljöbudgeten behöver öka för att vi ska kunna ta oss an framtidens utmaningar, och det finns fyra partier - Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna - som är överens om att den behöver minska.
Jag tycker att det är beklagligt, speciellt när vi vet hur verkligheten ser ut. Vi har en arbetslöshet som närmar sig 8 procent. Vi har ett miljötillstånd som vi inte kan vara nöjda med när endast två av 16 miljömål kommer att nås. Naturvårdsverket har utvärderat och konstaterat att det svenska klimatmålet inte kommer att nås.
Det känns som om den nuvarande regeringen skulle behöva lite inspiration och säga ja till spännande, progressiva, framtidsinriktade idéer som både minskar utsläppen och kan skapa nya jobb, inte minst inom exportindustrin.
Jag blir lite fundersam över Lena Eks svar. Hon lägger väldigt stor vikt vid att beskriva gamla Klimpprogram. Alliansregeringen är nu inne på sitt sjunde år, och jag vet inte varför hon lägger så stor vikt vid att beskriva gamla Klimpprogram, gamla investeringsprogram. Den vikten lägger inte vi socialdemokrater på dem.
Jag vet inte hur Centerpartiet och den borgerliga regeringen gör när de politikutvecklar, men vi socialdemokrater gör i alla fall så att vi tittar på sådant som vi ser har fungerat tidigare. Vi lär av historien och bygger ny politik för framtiden. Vi tycker att vi kan hämta inspiration från de tidigare klimatinvesteringsprogrammen, där vi tydligt ser att investeringar skapar investeringar. Ungefär 1,8 miljarder i stöd gav i slutändan 8 miljarder i investeringar. Det är en rätt bra utväxling.
Vi kan också hämta inspiration av att stödja det lokala engagemanget. Där finns nya, spännande idéer, och där kan man se drivkraften i att flytta fram positionerna när det gäller miljöarbetet, eftersom man där lever i miljöförstöringen.
Vi kunde se att vi minskade utsläppen med två miljoner ton årligen. Utifrån det har vi lagt fram ett helt nytt framtidsinriktat förslag där vi fokuserar på klimatinnovationer. Vi säger att företag, kommuner och andra aktörer kan söka detta. En myndighet ska kunna avgöra vilka som får stöd. Man får lägga in 50 procent själv, och staten skulle kunna gå in med 50 procent.
Detta är ett nytt, framtidsinriktat investeringsprogram byggt på lokal innovationskraft som jag tror att regeringen skulle kunna tjäna på att vara öppen för. Det skulle minska våra utsläpp och också skapa nya jobb. Det är någonting som Sverige behöver.
Anf. 45 Anita Brodén (FP)
Herr talman! Det är en viktig fråga som vi debatterar här i dag. Det är oerhört värdefullt att ministern nu får ett unikt tillfälle att redovisa regeringens satsningar på detta område.
Matilda Ernkrans nämnde att vi förra veckan hade en miljödebatt här i kammaren. Det var en frejdig och frisk debatt där miljöbudgeten givetvis diskuterades. Eftersom miljöbudgeten kom upp hade jag i det sammanhanget tillfälle att redovisa den S-ledda regeringens senaste sex år vid makten och också alliansregeringens sex år.
Jag kunde konstatera när jag läste upp vad miljöbudgeten innehöll ekonomiskt att det då handlade från 1,7 miljarder, 2,2 miljarder, och att det sakteliga ökade till 3-4 miljarder. Det var inte imponerande. Jag kunde samtidigt läsa upp alliansregeringens miljöbudget. Det handlade om runt 5 miljarder årligen. Det är viktigt att vi påminner varandra om den faktabilden så att den blir mer rättvisande.
Det är viktigt att ändå beröra Klimpprojektet. Det nämns att det är historia nu. Vi som har suttit med i miljö- och jordbruksutskottet ett antal år har fått uppleva att det har återupprepats. Varje år har man motionerat och velat återinföra Klimp utom i år. Jag tror inte att det var någon motion detta år. Det uppmärksammade jag.
Det är ändå viktigt att vi påminner varandra. Miljöministern nämnde att Konjunkturinstitutet har utvärderat. Det är kalla fakta som gäller därifrån. Man säger att resultatet var att man i tre av elva åtgärdsprogram kunde konstatera ett positivt resultat. Av de bidrag man fick, totalt var det 432 miljoner kronor, hade 39 procent kunnat användas mer effektivt.
Man säger också i utvärderingen att administrationskostnaderna var skyhöga i jämförelse med vad man fick ut, 128 miljoner kronor. Jämför man med administrationskostnaderna för koldioxidbeskattningen ligger de på 22,9 miljoner. Det är en skillnad.
Men den allra största skillnaden man pekar på är vilka skatteintäkter som koldioxidbeskattningen genererar. Det handlar om 26 miljarder. Man kan jämföra med den utgift som Klimpprojektet genererade som låg på 1,1 miljard.
Herr talman! Det är viktigt att vi har den här bakgrunden. Då är det inte konstigt att vi satsar på någonting annat. Där har man visat att det är CO2-beskattning och EU:s handel med utsläppsrätter.
Herr talman! Jag hoppas att i nästa inlägg få nämna något om hållbara städer, eftersom det är högaktuellt i dag.
Anf. 46 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Det är viktigt att försöka att styra om miljöpolitiken från projekt och enskilda förbud i enskilda detaljer. Vi måste ha ett mycket större systemtänkande. Vi måste basera vår politik på ekosystemtjänster, och vi måste fundera över hur olika faktorer påverkar varandra i miljöpolitiken.
Anita Brodén har förtjänstfullt gått igenom skillnaderna vad gäller miljöbudgetar. Jag tror att vi väldigt mycket behöver se till att miljöfrågor hanteras inom olika områden och att det blir en naturlig del att tänka på miljö, förutom att vi försvarar miljöbudgeten och det utgiftsområdet.
En historisk järnvägssatsning är otroligt viktig hur miljösynpunkt. Att lyfta forskningsanslagen med 12 miljarder mer är oerhört viktigt. Innovationsstrategin som regeringen har lanserat är också oerhört viktig.
Inom miljöteknikstrategin, om man nu ska tala om intressanta uppdrag, har Vinnova 65 miljoner för forskning och kunskapsutveckling inom miljöteknik, Innovationsbron har 10 miljoner till inkubatorsatsning som är väldigt spännande och lyfter fram ny teknik.
Energimyndigheten och Vinnova har en innovationsupphandling som är jätteviktig liksom Vinnovas testbäddar. Det satsas 30 miljoner på det förra och 36 miljoner på testbäddarna. Det är otroligt viktigt.
Man talar om inspiration och spännande ny teknik, vad det innebär och vilken betydelse det har att miljötekniken utvecklas för basindustrin. Jag var med och förhandlade om handeln med utsläppsrätter under min tid i EU-parlamentet.
Vi bestämde då att ta undan en del av utsläppsrätterna för att bekosta europeiska satsningar på carbon capture and storage, det vill säga att avskilja växthusgaser. Men det var också lika mycket pengar för att satsa på alternativ energiteknik och utveckling av detta.
Det är fantastiskt roligt, särskilt för mig som var med när det föddes, att i dag kunna konstatera att Sverige har fått maximal utdelning. Det är tre svenska projekt som har valts ut. Det är Pyrogrot i Skärblacka inom Billerudskoncernen. Det är Gobigas, andra etappen, i Göteborg Energis förgasningssatsning. Det är Vindpark Blaiken, som också är väldigt bra. Det innebär väldigt mycket.
Vi måste ha den samlade satsningen. Miljökrav och miljöstandard driver på teknikutvecklingen. Vi ska satsa på ny infrastruktur, forskning och utveckling för att få fram kunskap och underlag till de produkter som sedan ska industrialiseras.
Det är den kombinationen som leder Sverige framåt både när det gäller miljö och våra miljömål men också när det gäller konkurrenskraft och jobb.
Anf. 47 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Det hade varit intressant om ministern hade valt att delta i riksdagens budgetdebatt som vi höll i torsdags i förra veckan. Det hade varit intressant att debattera en helhet när det gäller ambitionerna på miljö- och klimatområdet och inte minst miljöbudgeten. Nu valde ministern att inte delta i den debatten. Jag kan bara beklaga det.
Jag vill ändå kort använda lite av min tid i interpellationsdebatten till att kommentera något av det Lena Ek nu säger. Lena Ek måste vara fullt medveten om att allt som hon redovisade här i riksdagens kammare som satsningar på miljö- och klimatpolitiken står också Socialdemokraterna bakom. Det finns ingen skiljelinje där.
Skiljelinjen ligger i att vi har högre ambitioner när det gäller infrastrukturen och satsningen på kollektivtrafik inte minst i våra större städer. Socialdemokraterna har högre ambitioner när det gäller satsningen på exempelvis solenergi och energieffektivisering.
Socialdemokraterna klarar också att lägga fram en miljöbudget med 1 140 000 000 kronor högre ambitioner än den sittande regeringens. Men budgetdebatten hade vi som sagt i kammaren i torsdags.
Jag vill återigen vara tydlig med att vi socialdemokrater inte söker stöd för något gammalt Klimpprogram. Vi levererar en ny satsning, en framtidsinriktad satsning med stort fokus på klimatinnovationer. Vi menar att lokal samverkan har en plats i ett modernt Sverige. Det kan vara sådant som exempelvis att söka en metod för att bättre nyttja biprodukterna från skogsindustrin till fordonsbränsle och att testa detta på ett pappersbruk, att bensinbolaget och skogsföretaget satsar medel och att det fylls på med medel från ett klimatinnovationsprogram. Lokal samverkan med flera aktörer som tar Sverige in i en hållbarare framtid är modernt och framtidsinriktat.
Med tanke på hur verkligheten ser ut med en arbetslöshet som börjar närma sig 8 procent, med klimatutsläppsmål som inte kommer att nås - endast 2 av 16 miljömål kommer att nås, en ganska liten andel - står jag ganska förundrad och frågande inför vad det är som gör att regeringen tycker sig ha råd att säga nej till en lokal samverkan som bygger investeringar som ger en större utdelning än vad man kan tro från början. Vi har lärt oss att det där funkade ganska bra för att minska utsläppen.
Vi har lärt oss av vår historia och plockat det gottaste i en ny satsning för framtiden som skulle ge fler jobb, kanske till och med några nya exportprodukter som vi som ett litet exportberoende land behöver, och samtidigt driva Sverige till ett mer utsläppssnålt samhälle.
Varför känner regeringen att man har råd att säga nej till mer lokal samverkan från flera olika aktörer som vill sätta Sverige i en mer miljöbra riktning?
Anf. 48 Anita Brodén (FP)
Herr talman! I dag har delegationen Hållbara städer slutfört sitt arbete och efter fyra års intensivt arbete nu överlämnat ett antal förslag. Det handlar, Matilda Ernkrans, om mycket av samarbete, många skarpa idéer, goda förslag och förebilder. Nu har delegationen Hållbara städer genom olika pilotprojekt kunnat visa på förebilder av hur en hållbar stadsutveckling kan se ut.
Det här är internationellt intressant. Det är också nationellt oerhört intressant. Här kommer det att bli en hävstångseffekt.
Man pekar också på vikten av tvärsektoriellt samarbete, och det har den alliansledda regeringen arbetat med under ett antal år. Det handlar om ett samarbete mellan myndigheter och olika sektorer. Och vi är inte färdiga. Det kommer att vara nödvändigt att vi fortsätter arbetet.
En annan punkt som togs upp handlar om regelverk, om lagen om offentlig upphandling och PBL - olika arbeten som redan pågår. Det pågår utredningar om bland annat LOU, lagen om offentligen upphandling, men också den otroligt viktiga miljömålsberedningen. Där tas ett skarpt och stort grepp för att vi ska kunna uppnå miljömålen.
Herr talman! Jag anser att det är mycket på gång och tror att vi kan samverka på ett konstruktivt sätt.
Med detta tackar jag miljöministern för att hon deltog i debatten och önskar er alla en riktigt god jul.
Anf. 49 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Ja, det pågår mycket som är bra. Jag tittade snabbt igen igenom Socialdemokraternas förslag och måste ärligt talat säga att jag har väldigt svårt att se vad som är nytt.
Det är jättebra att ta ansvaret för ny teknik och ny utveckling, lokalt samarbete, samarbeten mellan privata aktörer, länsstyrelser, företag och forskare. Ju mer vi kan göra det i Sverige, desto bättre är det. Men i miljöteknikstrategin finns innovationsupphandlingsuppdragen till Vinnova och Energimyndigheten. Det finns fokuseringar på stadsplanering och hållbart byggande, inklusive saker som gatubelysning, vattenförsörjning, effekt- och avfallshantering, nya bränslen, energieffektivisering - alltihopa detta. Innovationsstrategin lyfter fram test- och innovationsverksamhet inom hållbar stadsutveckling. Och vi har en organisation och struktur för att ta hand om avknoppningar från universitet. I Lund har vi svensktoppen inom clean tech i anslutning till Lunds tekniska högskola.
Jag välkomnar verkligen Socialdemokraternas satsning, men jag måste säga att jag inte ser vad som är nytt.
Dessutom har vi förstärkt forskningsanslagen ordentligt i den senaste budgeten, och miljöforskningen får rejält höjda anslag.
Jag vill igen lyfta fram Energimyndighetens arbete som oerhört viktigt och där det också finns mycket pengar och möjligheter - precis det som Matilda Ernkrans talar om.
För att gå över till vad som kommer ut ur det här systemet finns det enorma möjligheter till arbetstillfällen och konkurrenskraft genom att tillvarata det som vi har i Sverige när det gäller skog och vatten och vår kunskap inom alternativ energi och det som handlar om värme, kyla och elproduktion.
Vi sammanfattar det här i många olika sammanhang. Allra senast diskuterade jag med Kinas klimatförhandlare om hur vi ska kunna samarbeta för att överföra allt det som kommer fram ur de svenska tekniksatsningarna så att det blir till ännu mer nytta för jobben naturligtvis men också för miljön i ett globalt sammanhang.
Anf. 50 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Jag kan för det första bara beklaga att Lena Ek valde att inte vara med när riksdagen debatterade miljöbudgeten.
För det andra kan jag bara beklaga, i ett Sverige som går mot 8 procents arbetslöshet, i en värld som styr mot fyra graders uppvärmning och i ett Sverige där vi inte klarar våra miljö- och klimatmål, att vi har en regering och en ansvarig miljöminister som, förutom att minska miljöbudgeten, känner att det räcker så. Man behöver inte ens ägna tid och kraft åt att försöka sätta sig in i andras kloka idéer som kan ge Sverige en mer hållbar framtid och där vi kan använda miljö- och klimatpolitiken och inte minst miljöbudgeten som en drivkraft för nya jobb och en bättre välfärd.
Jag beklagar det. Jag tycker att Sverige förtjänar bättre, att Sverige kan spela en större roll genom att visa ett större ansvar på hemmaplan och inom EU och definitivt i de internationella klimatförhandlingarna som vi inte ens har berört här.
Jag är också fullt medveten om att Lena Ek, som säkert kämpar på så gott hon kan i regeringen, är låst av andras låga ambitioner. Det är beklagligt att vi har en miljöminister som måste skriva debattartiklar där hon går i polemik med sin egen regering.
Jag kan bara fortsätta driva en socialdemokratisk oppositionspolitik, fortsätta leverera kloka, framtidsinriktade förslag och hoppas att människor tycker att det är dags att byta regering 2014.
Anf. 51 Miljöminister Lena Ek (C)
Herr talman! Jag har nu flera gånger hört att jag valde att inte vara med i riksdagens utgiftsområdesdebatt. Då förbereddes miljörådet där vi diskuterade den nya vattenstrategin, EU:s blueprint, EU:s sjunde miljöhandlingsprogram och hur miljön ska kunna påverkas i EU:s jobb- och tillväxtstrategi, EU 2020.
Jag är ledsen att det ibland kolliderar med riksdagsarbetet, men i mitt uppdrag som miljöminister ligger att bevaka och hantera förhandlingarna på miljörådet. Då kan jag inte alltid komma hit och lyssna på Matilda Ernkrans, hur bra saker hon än ibland säger.
Miljöbudgeten ökar sakta men säkert. Framför allt kommer miljöfrågor in i andra utgiftsområden, vilket är bra. En historisk järnvägssatsning och stora påslag på forskning med uppräknade anslag för miljöforskning är bara några exempel.
Den inspiration jag får som miljöminister både när det gäller reformer och miljöteknik hämtar jag inte huvudsakligen ur Socialdemokraternas miljöstrategi utan från internationella forskningsrapporter, från global industri som ligger i framkant, från våra svenska utvecklingsprojekt och från forskningsbyarna runt våra svenska universitet.
Dit kan vi gärna åka tillsammans, för det är roligt att hämta kunskap och få inspiration och omsätta det i praktisk politik.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.