Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Licensjakt på varg

Interpellation 2010/11:107 av Romson, Åsa (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-12-01
Anmäld
2010-12-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-12-03
Sista svarsdatum
2010-12-15
Besvarad
2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 december

Interpellation

2010/11:107 Licensjakt på varg

av Åsa Romson (MP)

till miljöminister Andreas Carlgren (C)

Förra vintern genomfördes för första gången i Sverige licensjakt på varg. EU-kommissionen har uppmärksammats på åtgärderna av svenska miljö- och rovdjursorganisationer och regeringen har under året fått svara på flera frågor från kommissionen kring grunderna till beslutet och hur det överensstämmer med EU:s regler om skydd för hotade arter och rätt för miljöorganisationer att få rättslig prövning av miljöbeslut. EU-kommissionens granskning av Sveriges agerande är ännu inte avslutad utan Sverige kan komma att bli ställd inför EU-domstolen i denna fråga. Enligt medierna fortgår planering för att genomföra licensjakt av varg även denna vinter.

Min fråga är:

Avser miljöministern att invänta EU-kommissionens utredning kring Sveriges eventuella fördragsbrott innan ytterligare licensjakt på varg tillåts?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:107, Licensjakt på varg

Interpellationsdebatt 2010/11:107

Webb-tv: Licensjakt på varg

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Andreas Carlgren (C)
Anf. 50 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Åsa Romson och Jens Holm har frågat mig om jag kommer att invänta EU-kommissionens utredning och svar innan ytterligare licensjakt tillåts. Jens Holm har även frågat mig om det finns vetenskapligt underlag om lyckad inplantering av vargar från andra länder och inplantering av valpar från djurparker samt om jag ser några problem med dessa inplanteringsåtgärder och om jag avser att vidta några åtgärder. För mig är svaret på den första frågan enkelt. EU-kommissionen är väl informerad om den rovdjurspolitik som man har beslutat om här i riksdagen, inklusive vargjakten 2011. Det är regeringens bestämda uppfattning att licensjakten som genomfördes i vintras är förenlig med art- och habitatdirektivet. Den anmälan som gjordes till EU-kommissionen var inte överraskande, och jag välkomnar den granskning som nu genomförs. Om kommissionen skulle välja att gå vidare ser jag ingen dramatik i det. Vi kan inte vilandeförklara regeringens rovdjurspolitik i avvaktan på att EU-kommissionen gör sin bedömning. Den nya rovdjursförvaltningen innehåller för vargarna tre delar som alla förutsätter varandra. Det första delen består av att regeringen har skapat förutsättningar för ett regionalt ansvar för rovdjuren, däribland vargarna. De viltförvaltningsdelegationer som har inrättats vid länsstyrelserna medför förutsättningar för att nå en ökad acceptans av rovdjuren. Om människor ges möjligheter till inflytande över viktiga beslut kommer också fler att stå upp för dessa beslut. Den andra delen i den nya rovdjurspolitiken är en begränsad jakt efter varg under strängt kontrollerade former. Den tredje delen i politiken är förstärkningen av vargstammens genetiska situation. Högst 20 vargar som är obesläktade med de skandinaviska vargarna ska införlivas i den mellansvenska vargpopulationen under en femårsperiod. Det finns en växande och bred nationell uppslutning om att vi ska ha livskraftiga vargar i våra svenska skogar. Detta kräver att vi får in nya vargar i den svenska vargstammen. Regeringen gav därför under våren Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att, i samråd med länsstyrelserna och efter samråd med jägarorganisationerna och övriga berörda aktörer redovisa och analysera rutiner för utplantering av varg i Sverige. Uppdraget redovisades den 1 december, och vi har fört en löpande dialog med berörda organisationer och lyssnat på synpunkter bland annat vid ett remissmöte den 13 december i år för att kunna besluta om nästa steg. Naturlig invandring ska underlättas. Naturligt invandrade vargar bör skyndsamt flyttas så att de snabbare får kontakt med den mellansvenska populationen. Målen för vargstammens utveckling innebär bland annat att införlivandet av de genetiskt friska individerna i första hand sker genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, till exempel genom att flytta individer från renskötselområdet till populationen utanför renskötselområdet och i andra hand genom aktiv utplantering av vargar som hämtas från genetiskt friska populationer med östligt ursprung. Vi avser att skyndsamt gå vidare med detta. Jag är medveten om att det kan uppstå problem med att förstärka genetiken inom vargstammen. Det har bland annat påpekats att djurparksvalpar generellt föds någon eller några veckor senare än vilda vargar. I underlagsrapporterna inför redovisningen av regeringsuppdraget speglas internationella erfarenheter från utsättning av vargar och vargvalpar i befintliga revir. Genom den naturliga variationen i naturen bedömer experterna ändå att det är möjligt att flytta valpar från djurpark till revir i det vilda även om de inte har exakt samma födelsetid. Det kan även finnas problem med att ha en varg en period inom renskötselområdet innan den kan flyttas till Mellansverige. Därför behöver Naturvårdsverket ges i uppdrag att föreslå ytterligare kompensationsåtgärder, utöver licensjakten, vid naturlig invandring av vargar med östligt ursprung till Sverige eller vid flyttning av varg i Sverige. Regeringen genomför en sammanhållen rovdjurspolitik med flera aktiva åtgärder för vargarna. Jag är övertygad om att vi är på rätt väg för att nå vårt mål om en livskraftig vargstam i landet.
Åsa Romson (Mp)
Anf. 51 Åsa Romson (Mp)
Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på min interpellation. Den skrevs dock innan beslutet om vinterns vargjakt fattades. Nu fick debatten ytterligare aktualitet. Miljöministern säger att en vilandeförklaring beträffande rovdjurspolitiken medan EU-kommissionen undersöker om Sverige ska ställas inför EU-domstolen för brott mot EU:s miljöregler inte är att tänka på. Det kan synas sunt att rovdjuren slipper hamna i ett politiskt vakuum - det låter fruktansvärt - medan utredning pågår. Men lite besvärligt är just den åtgärd som i det här hänseendet är problematisk - en fråga som EU-kommissionen tittar på och som organisationer och många svenskar upprörts över - nämligen själva jakten. Den åtgärden hade man utan problem kunnat skjuta på den här vintern. Om EU kommer fram till att den svenska vargjakten inte är förenlig med åtagandena är det liksom lite synd om ytterligare 20 vargar skjutits denna vinter. Det går liksom inte att kompensera för dessa på samma sätt som man gör när man får pisk när det gäller handelsregler. Det är en principiell ståndpunkt att den svenska regeringen borde ha avvaktat här. Fru talman! Ännu mer uppseendeväckande med miljöministerns svar är förvissningen om att Sverige är på rätt väg för att nå målet om en livskraftig vargstam. Där har vi uppenbarligen inte alls samma åsikt. Det enda tecknet på att vargstammen är på bättringsvägen är, menar jag, att vi i ett antal år haft ett antal föryngringar. Det är det som gjort att situationen nu ser helt annorlunda ut jämfört med hur det såg ut när jag var ung till exempel. Då fick man lära sig att vargen i Sverige i princip var utrotad. Det är knappast miljöministerns eller den svenska riksdagens förtjänst att vargarna förökar sig. Det har de gjort helt på egen hand. Jag skulle vilja säga att vargen är utpekad som en starkt hotad art. På Artdatabankens rödlista beskrivs den illegala jakten som ett av de största hoten. Därför vill jag fråga miljöministern vilka uppgifter han har om att den illegala jakten skulle minska med den här samlade rovdjurspolitiken och vilka åtgärder inom ramen för den politiken som han vidtagit för att minska den illegala jakten - naturligtvis utöver detta med att legalisera ett antal skjutningar, vilket man gör med licensjakten. När blir exempelvis förberedelse till jaktbrott straffbart så att det därmed blir möjligt för polis och åklagare att över huvud taget agera när det gäller den illegala jakten? Det har vi länge väntat på. När kommer alltså ett förbud mot förberedelse till jaktbrott? Det är en åtgärd som vi i Miljöpartiet skulle välkomna. Ska vi ytterligare öka acceptansen av varg? En stor majoritet stöder redan linjen, precis som miljöministern säger, beträffande vargen som ett naturligt inslag i den svenska faunan. Men ska vi ytterligare öka den här acceptansen måste det, menar vi, finnas tydliga regler. Då är regler mot illegal jakt väldigt viktiga. Vems acceptans, Andreas Carlgren, kommer du egentligen att utvärdera din samlade rovdjurspolitik emot? Är det jägarna som nu organiserar sig i Våga Vägra Varg som vi ska övertala innan vi kan visa att acceptansen finns, eller är det svenskarna i gemen hos vilka vi redan har ett starkt stöd för att vargen ska finnas? När det däremot gäller stödet för att vargen ska jagas och ges som ett jaktbyte, som en kompensation, för att vissa grupper ytterligare ska acceptera det här tror jag inte att det är rätt väg att gå. I det avseendet har vi helt olika åsikter. Jag skulle vara glad om jag fick ett svar också på frågan om när inplantering av varg kommer att ske och om hur många individer man i så fall börjar med år 2011. Om man inte lyckas med det, blir det då jakt även vintern 2012? Ska vi alltså om ett år återigen stå här och upprepa denna cirkus?
Jens Holm (V)
Anf. 52 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill tacka Andreas Carlgren för svaret i denna mycket viktiga fråga men vill säga att jag tycker att regeringen börjar i helt fel ände. För första gången på decennier tilläts i fjol licensjakt på varg - ett djur som varit fridlyst sedan 1966. Sedan säger man att man ska börja med att 27 vargar får skjutas. Därefter ska nya vargar inplanteras. När man tillåter sådan här licensjakt finns det ingen urskiljning. Det visar fjolårets jakt. Man sköt alfadjur och friska djur. Till slut blev det 28 avskjutna djur under, tror jag, kortare tid än ett dygn. Jag tycker att man gör det här på väldigt lös vetenskaplig grund. Det är precis det som EU-kommissionen tagit upp i sitt långa brev med otroligt många frågor till regeringen om det vetenskapliga underlaget och själva skälet till denna licensjakt. Annars ligger det ganska nära till hands att det här bara är en simpel flört med de väldigt högljudda varghatande opinioner som tyvärr finns på vissa ställen runt om i landet. Vi kan se att licensjakten knappast har ökat acceptansen för den svenska rovdjurspolitiken. Under första halvåret i år har, kan vi se, antalet dödade vargar i formen av tjuvjakt ökat, inte minskat. Jag tror att det rör sig om 13 djur bara under det första halvåret. Min första fråga är om miljöministern anser att den här licensjakten har ökat acceptansen för den svenska rovdjurspolitiken och för vargarna. Jag undrar också - föregående talare, Åsa Romson, var inne på detta - exakt när utplanteringen, flytten, av vargarna ska påbörjas och hur det då kommer att gå med acceptansen. Det verkar finnas ett kompakt motstånd bland jägare och bland människor runt om i landet mot att flytta in nya vargar. Avslutningsvis skulle jag vilja fråga varför det är så otroligt bråttom att dra i gång med licensjakt i januari nästa år. Från utvärderingen av fjolårets licensjakt kan vi ju se att det var mycket som inte alls gick bra. Varför inte avvakta - i synnerhet avvakta EU-kommissionens svar?
Andreas Carlgren (C)
Anf. 53 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Jag konstaterar att vi är överens om en mycket viktig del av diskussionen: Alla vi som deltar i den här debatten vill, liksom en bred majoritet i riksdagen och en bred majoritet av svenska folket, ha en livskraftig vargstam i Sverige. Vi vill ha livskraftiga vargar i de svenska skogarna. Om det finns det ingen tvekan. Jag tycker att det var ett modigt och bra beslut som riksdagen i början av 2000-talet fattade när man satte upp etappmålet om 200 vargar. Det var mycket ifrågasatt då, men det har blivit mycket framgångsrikt. Detta illustrerar att man i en långsiktig rovdjurspolitik ibland måste våga ta kontroversiella steg för att verkligen lyckas med målet om en livskraftig vargstam i Sverige. Det är långt ifrån såväl cirkus som flört med varghatande opinioner. Kom upp ur de enkla dikena! Då blir den här diskussionen mycket sakligare. Knäckfrågan för er liksom för mig är vad som behöver göras för att vi ska ha en livskraftig vargstam i Sverige. Min fråga till er blir - samma fråga har jag ställt till vetenskapare och till landsbygdsorganisationer och miljöföreträdare: Kan ni nämna någon väg att på ett acceptabelt sätt göra den svenska vargstammen livskraftig utan att få in nya vargar? Jag tror att ni kommer med samma svar som egentligen alla de som seriöst försöker besvara frågan, nämligen att vi för att få en livskraftig vargstam måste få in nya vargar i Sverige. Det är själva huvuduppgiften. Då handlar allt om vad som krävs för att möjliggöra den inflyttningen. Ni väljer nu att lite bekvämt ställa er vid sidan om, att sätta er på parkett och vara åskådare. Men det är samma sak som att säga: Vi är inte med på att på allvar försöka göra det som krävs för att långsiktigt göra vargstammen livskraftig. Kom upp ur den bekväma parkettpositionen! Delta i stället i diskussionen om hur vi ska se till att vargstammen blir livskraftig! Det kräver att vi får in nya vargar. Det är ett mycket kontroversiellt steg; jag erkänner det. Jag vågar dock ta det steget. Det är viktigt nu, precis som det var viktigt för snart tio år sedan att våga ta beslutet om ett etappmål om 200 vargar. Det var mycket bekvämt då att sätta sig på parkett, men det löste inte ett dugg för vargstammens situation. Det är mycket enkelt att bara kritisera jakten. Den är i grunden endast en fråga om att skapa acceptans för steg som kommer att vara mycket kontroversiella. Det är ett långsiktigt steg. Det är inte nu det ska utvärderas om det har ändrat opinionen. Jag vill också vara tydlig med att den illegala jakten aldrig har varit ett skäl för jakten. Jag vet att det framförs i debatten. Jag har gång på gång sagt att ett lagbrott aldrig kan vara ett skäl för att ändra lagen. Det är i stället skäl för att åtgärda dem som fortsätter att utöva lagbrotten. Om de utvärderingar som nu görs också skulle visa att det krävs skärpta regler är jag beredd att förespråka det. Jag utesluter inte alls det. Jag konstaterar också när det gäller Naturvårdsverket att nästa års jakt riktas mycket tydligare. Man undantar fler revir än tidigare, just för att vi nu håller på att få fler vargar i Sverige som har en bättre genetisk situation. Dessa ska skyddas. Det blir också andra skärpningar i reglerna. Frågan är hur bedömningen av om detta har lyckats ska göras. Det finns en utredning tillsatt. Den ska ha vetenskapligt underlag, och där ska finnas bred förankring i alla de olika, breda intressen frågan representerar. Vi ska självklart också uppfylla våra internationella förpliktelser. När ska inplantering påbörjas? Nästa år, är mitt svar. Hur är en annan fråga, och hur många kommer att bero på den vetenskapliga bedömning Naturvårdsverket i sista hand kommer att vara ansvarig för att göra med hjälp av forskares stöd. Det leder också, bedömer jag, till åtgärder med början under våren och sedan nya åtgärder under hösten.
Åsa Romson (Mp)
Anf. 54 Åsa Romson (Mp)
Fru talman! Tack för det delvisa svaret på en del av mina frågor, Andreas Carlgren! Jag förstår att frågan är jobbig. Jag förstår alltså att man vill att oppositionen ska vara med och legitimera regeringens politik. Det kan vi dock tyvärr inte vara i det här fallet eftersom, vi inte var med på beslutet om att sätta ett tak för vargar i Sverige på 2 010 individer - utan att göra en bedömning av vad som är en gynnsam bevarandestatus. Det är nämligen så, Andreas Carlgren, att vargen inte har en gynnsam bevarandestatus i dag. Det är ett problem när det gäller hur man ska bedöma detta enligt artdirektivet i EU. Nu finns det en utredning kring detta, och det finns en utredning kring ganska många intressanta saker, till exempel hur man ska hjälpa vargar att invandra naturligt till Sverige. Det är en utredning vi välkomnar och gärna tittar på. Vilka åtgärder kan vi vidta? Det är nämligen den vägen vi måste gå. Problemet med din rovdjurspolitik, Andreas Carlgren, är dock att du börjar med att skjuta vargen och sedan utreder hur du ska kunna stärka stammen. Det får man inte att gå ihop om man vill ha en livskraftig vargstam i Sverige. Under 2011 säger du, och det är bra att riksdagen får det beskedet. Jag vet att samma besked har givits till EU-kommissionen, att Sverige ska plantera in varg under 2011. Du säger att detta ligger fast och ska göras, men de vetenskapliga utredningarna av hur och hur många är ännu inte klara. De ska nämligen komma, och dem lägger du på Naturvårdsverket och vill inte ta det fulla ansvaret för. Problemen är ganska stora, Andreas Carlgren. Man började titta på hur man skulle plantera in fullvuxna, utländska vargindivider. Man uppfattade en massa problem. Det finns naturligtvis en del problem även med de inhemska djurparksvalparna. Ett problem är väl att man kanske än så länge inte har frågat djurparkerna. Såvitt jag vet har de inte sagt att de är villiga att bidra med denna köttbiff till de svenska jägarna. Vargjakten ska nämligen kanske fortsätta sedan. Eller hur ser miljöministern på den fortsatta vargjakten i Sverige? Är detta något man nu har givit jägarna, att så länge de får ha vargjakt ska de också sitta snällt i båten och acceptera den övriga delen av rovdjurspolitiken? Det verkar vara regeringens linje, men jag tror inte att det är en linje som är särskilt hållbar ur ett perspektiv att vi ska få dialogen, flytta fram positionerna och generellt öka förståelsen och acceptansen för ett naturligt ekosystem som också innehåller rovdjur i form av varg i Sverige. I den delen, fru talman, verkar vi alltså fortfarande inte vara särskilt överens i denna debatt. Du ger inget besked, Andreas Carlgren, när det gäller åtgärder för att minska den illegala jakten. Du medger inte heller att den nuvarande politiken egentligen syftar till att minska den illegala jakten, trots att den enligt Artdatabankens hotbild är det största hotet mot vargstammen. Jag tycker att det är lite konstigt, och jag tycker att det är svagt. Det har funnits starka propåer om att förbjuda förberedelse till jaktbrott, och du borde som miljöminister trycka på regeringen att också verkställa detta. När det gäller hur man skyddar de genetiskt väldigt viktiga individer vi har, som har gener från de östliga vargarna de senaste åren, är det så att vissa revir skyddas genom beslutet från Naturvårdsverket. Det finns dock ett antal sådana avkommor och individer som befinner sig inom de områden som nu ska jagas. Hur, Andreas Carlgren, ska du säkerställa att dessa individer inte kommer att skjutas under vinterns vargjakt? Då har du ju också väldigt lite på fötterna gentemot kommissionen och gentemot oss som vill ha en livskraftig vargstam att faktiskt peka på att denna rovdjurspolitik inte haltar utan stärker den svenska vargstammen.
Jens Holm (V)
Anf. 55 Jens Holm (V)
Fru talman! Vill man ha en livskraftig vargstam ska man inte tillåta licensjakt där man skjuter friska djur, alfadjur och fler djur än vad som över huvud taget är tillåtet. Allt detta skedde under årets licensjakt. Andreas Carlgren sade att jakten är grunden för acceptansen av vargpolitiken och den svenska rovdjurspolitiken. Samtidigt ser vi att det inte finns någon acceptans för inplantering av nya vargar. Vi ser att tjuvjakten har ökat och inte minskat i år. Jag tycker därför att detta är ett väldigt märkligt sätt att bygga upp acceptansen på. Sverige är ett stort land med enorma naturtillgångar i form av skogsmarker och så vidare. Jag hävdar att man helt enkelt får acceptera att det i detta land lever vilda djur och att det är fel att sätta ett så lågt tak för hur stort antal vargar vi ska ha i Sverige. Jag tycker att Åsa Romson ställde några viktiga frågor vi inte fick svar på. Jag skulle därför bara vilja understryka till exempel vilka åtgärder miljöministern ämnar vidta för att komma till rätta med tjuvjakten, som jag ser som det riktigt stora problemet i sammanhanget. Om det till exempel ska inplanteras vargar, hur kan miljöministern garantera att dessa inte kommer att skjutas? Det kan vi förstås med nuvarande lagstiftning inte ha särskilt mycket garantier för. Därför borde fokus i huvudsak läggas just på tjuvjakten.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 56 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Jag håller helt med om att vargstammen ännu inte har en gynnsam bevarandestatus. Det är just därför diskussionen är viktig. Vad behöver göras för att skapa en gynnsam bevarandestatus och göra vargstammen långsiktigt livskraftig? Där bekräftar ni nu egentligen att ni delar uppfattningen att det inte går att åstadkomma detta utan nya vargar. Sedan retirerar ni bekvämt in i även andra diskussionspunkter, men detta är den centrala punkten. Om jag tar fasta på detta betyder det att ni också behöver vara med. Opposition eller inte - det är inte att jag behöver gömma mig bakom er. Ni behöver likväl formulera en politik för hur dessa vargar ska kunna tas in i landet, och där tycker jag fortfarande att ni är mycket av svaret skyldiga. Ni redovisar nämligen kritiken - och det är mycket elegant - men poängen är ju hur ni ska få in nya vargar. Hur ska ni göra det acceptabelt? Ni behöver en politik för det, för annars har ni inte ett svar på hur ni ska åstadkomma en gynnsam bevarandestatus för vargarna i Sverige. Där välkomnar jag ytterligare diskussion. Detta är inte för att det är jobbigt utan för att det är nödvändigt. Det är inget problem att göra en jobbig sak. Det viktiga är att göra det som är nödvändigt, och jag bedömer att detta är helt nödvändigt. Åsa Romson säger att det ännu inte är utrett hur vi ska få in naturligt invandrade vargar längre ned i Mellansverige. Det stämmer inte, för det fanns redan sådana utredningar gjorda inför de första rovdjursbesluten. Dessutom har nu Naturvårdsverket ett uppdrag, och man har mycket hög beredskap för att också skyndsamt kunna flytta vargar. Det kommer flera gånger att visa sig att detta är mycket svårt. Några gånger kommer vi att ha en varg inne i Sverige som man inte kan hjälpa ned genom renbetesområdena, men det betyder inte att inte uppdraget finns, för det finns här och nu. Det betyder inte att man inte skaffar sig den beredskapen, för det gör man. De här åtgärderna ska också lyckas. Vi har också sagt att vi därutöver, som ett andra steg, behöver ha en aktiv inflyttning i landet. Forskarna, liksom Naturvårdsverkets egna experter, har pekat på att man också kan göra utsättningar av djurparksvalpar. Det kallade nu Åsa Romson för en köttbiff till de svenska jägarna. Det är en rätt brutal syn på de valparna, men det var väl inte så illa menat som det lät. Detta är också noga utrett, men det kommer ändå att bero på de faktiska förutsättningar som gäller nästa år när vi har sett hur stor den kullen blev, vilka vargar det är och om de är lämpliga att utplacera. När det gäller jakten som helhet vill jag säga att den inte togs till utan föregående utredning och bedömning. Det gjordes en hel rovdjursutredning. Det gjordes en hel remissomgång på den. Hela rovdjurspolitiken bygger på att man aktivt har förberett en helhet, och den helheten sjösatte vi innan jakten inleddes. Sedan vill jag säga något om den illegala jakten. Parallellt med att vi har gjort förändringar i jaktförordningen och i själva rovdjurspolitiken har det getts uppdrag att nu utvärdera vad de här åtgärderna leder till. Jag kommer att följa den utvärderingen mycket noga. Den syftar också till att vi ska kunna minska den illegala jakten. Jag håller helt med om att den är oacceptabel och att det är nödvändigt att åtgärda den. Som jag sade i det förra svaret är jag beredd att också skärpa regler om det visar sig behövas. Naturvårdsverket har i uppdrag skydda livskraftiga vargar under jakten. De har nu ansvar för att fastställa regler som klarar detta. Det har bland annat lett till att man skärper reglerna för nästa års jakt och också riktar den än tydligare så att fler revir undantas från jakt jämfört med förra året.
Åsa Romson (Mp)
Anf. 57 Åsa Romson (Mp)
Fru talman! Miljöministern tycker att det är bekvämt av oss i oppositionen att opponera. Det är inte alltid bekvämt. Det är ganska jobbigt. Man måste vara här i riksdagen till exempel före jul, men det måste även du, så det är ju lite bra. Ett område som jag tror att vi behöver diskutera gäller problemen med den naturligt invandrade vargen. Jag tror att den debatten skulle gå mycket smidigare och mycket enklare om inte det här jaktbenet i regeringens svenska rovdjurspolitik hade funnits där. Det skymmer sikten när det gäller att föra en bra dialog med alla som är intresserade av en livskraftig vargstam i ett långsiktigt perspektiv. Det grumlar våra relationer till EU-kommissionen just nu. Jakten är den enda åtgärden i den svenska rovdjurspolitiken som vidtas i skogen just nu. Allt annat är ju under utredning. Fru talman! De förändringarna i jaktförordningen som utreds var ju ändringar som ledde till att man legaliserade mer av det som tidigare var illegal jakt. Förut fick man inte skjuta en varg som tittade snett på en jakthund och såg ut att vara lite hungrig. I dag får man skjuta den. Jag välkomnar om de reglerna inte har öppnat för att enormt många fler vargar skjuts i Sverige. Men den utredningen lär knappast ge råg i ryggen åt regeringen att kriminalisera förberedelse till jaktbrott. Det är det som behöver göras, Andreas Carlgren. Allt annat är dimridåer. Att som regeringen lägga rovdjurspolitiken helt på entreprenad hos jägarna skapar enligt Miljöpartiet bara mer konflikter än vad det löser. Jägarnas kunskaper om viltförvaltning är självfallet viktiga och ska finnas med i processen. Men att göra på det här sättet leder inte fram till en ökad dialog och inte heller, vilket vi har sett, till en ökad acceptans för varg i de grupperna. Det är snarare någonting som gör att fler i Sverige skäms över den svenska rovdjurspolitiken. Jag hoppas att vi kan stå här efter helgerna och föra en mer sansad debatt om det vi verkligen kan göra för att skydda vargstammen och att vi nästa år slipper en vargjakt i Sverige.
Jens Holm (V)
Anf. 58 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vill säga tre snabba saker till miljöministern. Det är ingen nyhet att den illegala jakten är utbredd och att den ökar i omfattning. Andreas Carlgren säger att han är beredd att skärpa reglerna. Det är bra. Jag tycker att det låter lite sent påkommet, men bättre sent än aldrig. Vi kanske kan sätta oss ned och diskutera hur vi kan skärpa reglerna, till exempel när det gäller förberedelse till jaktbrott. Jag skulle vilja ha ett konkret svar från miljöministern på frågan hur han ska se till att det inte är friska djur eller alfadjur som skjuts vid den kommande jakten. Ge oss de konkreta exemplen! Du nämnde någonting här, men jag tycker inte att det räcker på långa vägar. Jag har en sista fråga. Nya vargar - ja, det möjligt att det är så, men precis som Åsa Romson sade är det jakten i sig som är det stora problemet. Du börjar i fel ända. Du börjar med att skjuta ihjäl djuren, och sedan ska du ta hit nya djur. Jag är beredd att säga så här, Andreas Carlgren: Vi sätter oss ned och diskuterar den här frågan. Du drar tillbaka förslaget om licensjakt och vi i Vänsterpartiet är beredda att diskutera nya vargar, så kan vi komma överens.
Andreas Carlgren (C)
Anf. 59 Andreas Carlgren (C)
Fru talman! Tack för alla inbjudningar att diskutera detta vidare! Jag tar gärna fasta på dem. Jag tycker ändå att ni fortfarande väjer för några av problemen kring detta, men låt oss gärna diskutera dem. Jag gissar att detta inte heller är sista gången ni tänker debattera detta med mig i kammaren. Jag är definitivt beredd att diskutera mer om vad som behövs när det gäller den illegala jakten. När det gäller förra årets jakt vill jag klart och tydligt säga: Sprid inte felaktigheten eller missuppfattningen, vilket det nu är, att man sköt rader av friska djur. Om jag är rätt informerad har det vid de obduktioner som gjordes därefter visat sig att samtliga tvärtom hade mer eller mindre defekta anlag. Det är inte säkert att de har brutit ut i det djuret - några kan också ha haft sådana skador - men anlagen fanns där. Det var en överskjutning, men Naturvårdsverket hade en marginal. Man har inte varit i närheten av att överträffa den marginal som Naturvårdsverket hade satt upp. Det har ändå lett till skärpta regler, och det skulle så göra. Det här var ett av våra krav. Det är därför vi också så tydligt säger att Naturvårdsverket nu har ett krav från oss att se till att ha en så skarp uppföljning att inte djur som ska skyddas från jakt drabbas. Det har också lett till att man nu har pekat ut revir, nämligen Galvenreviret i Gävleborgs län, Rialareviret i Stockholms län och Homnareviret i Dalarnas län, som undantas från jakt. Dessutom kan jakten avlysas i fler län om det finns dna-bevis på att en invandrare eller avkomma befinner sig i länet. Det ska också sägas klart och tydligt att nu samlar vi en bred uppslutning. Det kommer att finnas extremer på båda sidorna som inte ställer upp. Jag är övertygad om att kommissionen inte omedelbart kommer att vara övertygad om att Sverige gör rätt. Jag ser ingen dramatik i det, utan jag tänker fortsätta att bedriva ett systematiskt arbete för att få både en bred uppslutning och en långsiktigt livskraftig vargstam i Sverige.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.