Larmnumrets funktionalitet vid nedsläckning av 2G-nät
Interpellation 2025/26:29 av Adrian Magnusson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-09-30
- Överlämnad
- 2025-10-01
- Anmäld
- 2025-10-02
- Sista svarsdatum
- 2025-10-22
- Svarsdatum
- 2025-11-04
- Besvarad
- 2025-11-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Civilminister Erik Slottner (KD)
Socialdemokraterna har under det senaste året pekat på de risker som är förknippade med avvecklingen av mobilnät med 2G-teknik. Det är därför vi har krävt att det ska genomföras en konsekvensanalys innan 2G-näten släcks ned, något som sker i flera andra länder, till exempel Norge och Frankrike. Den svenska regeringen har tyvärr avfärdat detta krav och avser inte att göra någon konsekvensanalys innan 2G-avvecklingen inleds den 1 december i år.
Nu visar det sig att den europeiska nödnummerorganisationen Eena (European Emergency Number Association), som säkerställer att larmnumret 112 fungerar inom hela EU, varnar för en alltför tidig avveckling av 2G-näten. I en kommuniké pekar de på flera problem, till exempel att det saknas tester av huruvida ny teknik fungerar när 2G avvecklas, och det är oklart om nödsamtal då når fram till larmcentralen – i vårt fall SOS Alarm. Det finns inte heller garantier för att 112-numret fungerar utomlands när 2G-tekniken avvecklas.
Enligt uppgift har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inte uppmärksammat problematiken kring att larmnumret 112 enligt Eena inte kommer att fungera som i dag när 2G-näten släcks ned.
Min fråga till civilminister Erik Slottner är därför:
Har ministern och regeringen säkerställt att avvecklingen av 2G-nätet, med början den 1 december i år, inte kommer att medföra några risker för privatpersoner, näringsliv och offentlig verksamhet, och, framför allt, att larmnumret 112 kommer att fungera som i dag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:29
Webb-tv: Larmnumrets funktionalitet vid nedsläckning av 2G-nät
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:26
- Protokoll 2025/26:26 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2025/26:26 Svar på interpellation 2025/26:29 om larmnumrets funktionalitet vid nedsläckning av 2G-nät
Protokoll från debatten
Anf. 89 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag och regeringen har säkerställt att avvecklingen av 2G-nätet, med början den 1 december i år, inte kommer att medföra några risker för privatpersoner, näringsliv och offentlig verksamhet, och, framför allt, om larmnumret 112 kommer att fungera som i dag.
Mobiloperatörerna gick redan 2020 ut med information om att 2G- och 3G-tekniken kommer att avvecklas, och de har tidigt kommunicerat tidsplaner för teknikskiftet. Avvecklingen av 2G-näten inleds enligt operatörernas planer i december 2025. Även tidigare regering fick frågor om detta teknikskifte och huruvida det är säkerställt att avvecklingen inte medför risker för samhällsviktig verksamhet. Det som förändrats denna mandatperiod är att en av operatörerna har aviserat att de väntar till slutet av 2027 med att stänga ned sitt 2G-nät.
Tjänster i mobilnäten har blivit allt viktigare för samhället, och det är därför centralt att avvecklingen av de äldre mobilnäten sker ansvarsfullt och med särskild hänsyn till användarnas trygghet och samhällets beredskap.
Olika grupper i samhället påverkas på olika sätt, bland annat beroende på skilda geografiska förutsättningar och vilken teknisk utrustning som används. Det är viktigt att användarna får rätt information och stöd i god tid innan de äldre näten avvecklas.
Operatörerna är enligt lag skyldiga att medverka till att förmedla nödkommunikation via nödnumret 112. De är också skyldiga att förmedla den information som krävs för att SOS Alarm ska kunna lokalisera den nödställde. Även om användarens vanliga operatör saknar täckning eller har drabbats av ett avbrott kan samtal till 112 kopplas fram via en annan operatörs nät. Detta kallas nödroaming.
Regeringen har agerat för att teknikskiftet ska ske ansvarsfullt och för att höja beredskapen för de sektorer som särskilt berörs. Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa hur avvecklingen av 2G-näten fortlöper. Enligt uppdraget ska PTS bevaka och redovisa vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall där elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G-näten.
Regeringen har därutöver gett PTS ett särskilt uppdrag att redogöra för erfarenheter från och konsekvenser av avvecklingen av 2G-näten. PTS ska vid genomförandet av uppdraget inhämta information från andra myndigheter och organisationer samt redogöra för vilka konsekvenser som uppstått, både i Sverige och i andra jämförbara länder. PTS ska senast den 15 maj nästa år lämna en skriftlig slutredovisning till Regeringskansliet.
Regeringen kallade tidigare i år till sig organisationer som på olika sätt samlar aktörer som är berörda av teknikskiftet till Finansdepartementet för en uppdaterad redogörelse av vilka åtgärder som behöver vidtas för att hantera avvecklingen. Vid mötet deltog bland annat representanter från SOS Alarm och Försvarsmakten. Redogörelserna jag fick ta del av visar att många aktörer har tagit sitt ansvar och har beredskap att hantera teknikskiftet. Jag vill avsluta detta något långa inlägg med att säga att regeringen fortsätter att följa utvecklingen.
Anf. 90 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Tack till statsrådet Slottner för svaret!
Det är inte första gången som statsrådet och jag ses i den här kammaren för att diskutera frågor kring nedsläckningen av 2G- och 3G-näten. Men beroende på hur nedsläckningen går nu framöver kanske detta blir sista gången. Vi får helt enkelt se.
Jag delar statsrådets bild att nedsläckningen har planerats under lång tid och att det har förekommit informationsinsatser kring nedsläckningen. Vi behöver alltså inte, som i många andra frågor i denna kammare nu för tiden, ödsla tid på att diskutera vad som är sant. Trots detta har det under processen framkommit att informationen inte har nått ut till en hel del människor inom flera olika sektorer. Det hoppas jag att statsrådet är medveten om.
Herr talman! Jag har träffat representanter för flera olika branscher och näringar som har uttryckt oro kring nedsläckningen. Exempelvis kan lantbruket nämnas. Flera lantbrukare har uttryckt stor oro för vad som kommer att hända med deras lantbruksmaskiner vid nedsläckningen av näten.
Det har också funnits en stor oro för vad som kommer att hända med det E-call-system som finns i flera bilar runt om i landet. Kommer det att fortsätta fungera även efter nedsläckning av näten? Det har hittills varit högst oklart, och då har vi inte ens diskuterat problematiken med utländska bilar.
Det har också ställts frågor om hur alarmnumret 112 kommer att fungera vid nedsläckningen av 2G-nätet. European Emergency Number Association, som jag hädanefter kommer att kalla EENA, har varnat för att en alltför tidig nedsläckning av näten riskerar larmnumrets säkerhet. Det svar som ministern lämnar gör att vi bara får hoppas att nedsläckningen inte innebär risker för larmnumrets funktionalitet. Utifrån det svar som lämnats i kammaren går det bara att göra tolkningen att regeringen inte har haft någon kontakt med EENA.
Herr talman! Någonstans här kommer vi till kärnan i problemet. Det är många frågor som hänger i luften kring nedsläckningen av näten, och svaren är få. I andra länder runt om i Europa har det gjorts gedigna konsekvensanalyser och utredningar kring riskerna och farorna med nedsläckningen. I Frankrike, exempelvis, har det gjorts en omfattande konsekvensanalys. Men vi behöver inte gå så långt bort, utan vi kan bara blicka något västerut, mot Norge. Där gjordes, på Stortingets initiativ, en konsekvensanalys av vad en nedsläckning av 2G-nätet skulle kunna innebära för risker. Därefter har en ordnad nedsläckning skett bitvis.
Jag måste i den här debatten, men också efter den förra debatten jag och statsrådet hade om ett liknande ämne, uttrycka min förvåning över att regeringen så hårdnackat väljer att avvisa idéerna om att utreda riskerna innan en nedsläckning görs. I stället väljer man att ge ett uppdrag där Post- och telestyrelsen ska följa nedsläckningen medan den pågår. Såvitt jag har kunnat utläsa sker ingen gradvis nedsläckning, utan allting släcks ned på en gång av alla operatörer förutom en, som efter den tidigare debatt jag och statsrådet hade faktiskt sköt upp nedsläckningen av nätet i några år.
Det här innebär i praktiken att nedsläckningen görs först och eventuella konsekvenser beaktas senare, när själva nedsläckningen redan har ägt rum.
Herr talman! Detta är ett enligt mig ganska märkligt sätt att hantera en sådan här fråga. Det vanliga är väl ändå att man utreder konsekvenserna av något innan man gör det och inte efteråt?
Denna likgiltighet inför riskerna, oavsett om det gäller gräsklippare, trygghetslarm, lantbruksmaskiner eller larmnumret, förvånar mig faktiskt. Vi har en regering som ofta har en hög svansföring i säkerhetsfrågor och ett högt tonläge i beredskapsfrågor, men i slutändan kan man fråga sig om det bara är snack och luft.
Det här blir en axelryckning, trots oron från olika organisationer som är insatta i frågan. Till och med Post- och telestyrelsens generaldirektör har skrivit en text om att kommunerna måste agera, förmodligen för att det finns en utbredd oro. Men den oron verkar i alla fall inte finnas på civilministerns kansli – skönt för honom och hans kansli!
Anf. 91 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Att stänga av 2G- och 3G-näten är inte ett beslut som regeringen fattar, utan det är ett beslut som teleoperatörerna har fattat. Det kommer nu att ske i slutet av detta år. Det är ett ansvar för teleoperatörerna att se till att olika tjänster som de enligt lag är förbundna att utföra också kan upprätthållas. Det gäller exempelvis samtal till larmnumret 112. Det är ett lagstadgat ansvar, och vi har en myndighet som är tillsynsmyndighet för detta.
Regeringen har nu också gett i uppdrag till PTS att följa frågan. Nu tycker Adrian Magnusson att det är för sent och att det borde ha gjorts tidigare. Men nu är vi där vi är, herr talman, och jag vill säga att det är en delredovisning som vi ska få i maj 2026 och inte en slutredovisning. Jag blev uppmärksammad på att jag sa fel i interpellationssvaret.
En av teleoperatörerna, den största, har meddelat att man kommer att vänta till 2027 med nedstängningen. Det gör att detta ändå sker gradvis, och man kan i det här fallet under en tid använda sig av Telias mobilnät som en ersättning. Jag tar inte ställning till Telias beslut att vänta till 2027 – det vill jag verkligen säga – men det skapar förutsättningar för en mer gradvis avveckling när man kan avlasta varandras nät.
Vi har tidigare alltid varit överens om teknikneutraliteten. Nu har inte Adrian Magnusson givit uttryck för det i den här debatten, men i tidigare debatter har det getts uttryck för att Socialdemokraterna på något sätt har velat att regeringen ska stoppa avvecklingen och så vidare. Men de debatterna har varit med Isak From, och han är inte närvarande här. Jag ska därför avvakta med fler kommentarer om just detta.
Men Socialdemokraterna och regeringspartierna har varit överens om att det ska vara teknikneutralitet som gäller, och jag tycker att den principen är viktig. Det är i grunden bra att vi fyller våra nät och spektrum med 5G; det är ju det som kommer att göra Sverige konkurrenskraftigt! Det är det som invånarna runt om i landet vill ha. Jag tror att det är 0,02 procent av all data som i dag går via 2G-näten. Det är alltså en försvinnande liten del. Men om inte avvecklingen sker kontrollerat kan även det få konsekvenser – absolut.
Efter att ha träffat mobiloperatörerna och efter att ha informerats i nästan sex år om avvecklingen, och när PTS nu står mycket väl förberedda och ska analysera detta och även har påbörjat arbetet, känner jag mig ändå trygg. Kan jag lova att det inte blir några problem? Nej, det är klart att jag inte kan. Men jag tycker ändå att detta tillvägagångssätt och det arbete som har skett, sker och kommer att ske ger väldigt bra förutsättningar för att detta teknikskifte kommer att lyckas.
Anf. 92 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Kärnan i debatten, återigen, är att det inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys av vad detta kommer att innebära innan nedsläckningen görs. Det regeringen säger är: Vi kommer att följa arbetet, och skulle det uppstå några konsekvenser kommer vi att vara medvetna om det i efterhand.
Man hade kunnat göra som i de allra flesta europeiska länder och säga innan: Vi gör en konsekvensanalys. Vi försöker titta på vad som skulle kunna gå fel och var de stora riskerna finns.
Vi vet till exempel att många trygghetslarm är beroende av 2G- och 3G-näten. Man kan ha synpunkter på att kommunerna och regionerna runt om i landet inte gjort en uppdatering av sina trygghetslarm tidigare. Det är fullt möjligt. Man skulle absolut kunna ha den diskussionen och säga: Vi tycker att ni borde ha gjort detta. Men man måste ändå vara medveten om att alla kommuner kanske inte har gjort det. Då kan man inte bara säga att detta är teleoperatörernas ansvar. Vi har äldre människor som är vana vid att deras trygghetslarm fungerar, och när de sedan ramlar i sina bostäder fungerar helt plötsligt inte trygghetslarmet.
Det är något ihåligt, måste jag ändå säga, att säga att detta är operatörernas ansvar. Som folkvald, förtroendevald och minister har man ändå ett ansvar för människors väl och ve i det här landet, och den här nedsläckningen kan få ganska stora konsekvenser. Nu vet vi inte det, som sagt, för det har inte gjorts någon ordentlig analys av konsekvenserna i det här landet. Med det har gjorts exempelvis i Norge.
Man kunde också ha tittat på Norge och sagt att det som Norge just nu gör verkar ganska bra. Den norska konsekvensanalysen kom ju fram till att man inte såg några stora risker med nedsläckningen i Norge. Men som sagt: Vi vet inte hur det ser ut i Sverige, för den här konsekvensanalysen har inte gjorts.
Att det finns en oro även ganska högt upp i myndighetshierarkin och statsförvaltningen tycker jag märks när man läser de olika artiklar och inlagor som finns i ämnet. Den 23 oktober skrev till exempel Post- och telestyrelsens generaldirektör en text i Dagens Samhälle som inleds så här: ”Jag uppmanar alla offentliga aktörer att se över om den egna verksamheten påverkas av avvecklingen av 2G- och 3G-näten.”
Det är värt att notera att en generaldirektör för en myndighet skriver en artikel till landets kommuner, regioner och andra offentliga aktörer där han säger: Ni måste se över detta. Jag är helt övertygad om att generaldirektören för Post- och telestyrelsen inte gjorde detta för att han tyckte att det var kul utan för att han såg att detta kan gå väldigt snett.
I samma artikel uttryckte han sig så här: ”Det är upp till alla som ansvarar för samhällsviktiga system att säkerställa att livsviktig utrustning fortfarande fungerar efter årsskiftet 2025/2026.”
Återigen: Det finns en utbredd oro för att detta kan gå ganska illa.
Det är ändå ett tag sedan statsrådet och jag hade den här debatten. Jag vet att statsrådet och Isak From också har haft sådana här debatter. Man kunde efter den typen av diskussion ha sagt: Vi kanske måste om inte dra i nödbromsen så i alla fall sätta oss ned och ge ett uppdrag att titta på vilka konsekvenserna kan bli om vi gör den här nedsläckningen.
Jag tror att det är ganska bra att Telia har valt att avvakta. Eftersom vi inte har den här konsekvensanalysen är det bra att Telia håller igång sina nät längre så att vi i alla fall har någonting att falla tillbaka på om det skulle gå riktigt illa.
Det finns också tyvärr lite skrämmande statistik som visar att ganska många kommuner inte har analyserat sin verksamhet. I en undersökning som gjordes i mars kom det fram att 20 procent av kommunerna inte hade analyserat sin verksamhet. Det är klart att man kan tycka att det borde ha gjorts. Men nu har det inte gjorts, och då kanske man ändå måste säga att vi måste ta en noggrann titt på de eventuella konsekvenserna.
Anf. 93 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Det är klart att det alltid är lättare att göra en konsekvensanalys efter att man har genomfört något än före. Sedan kan man göra riskanalyser innan, men konsekvensanalyser är alltid lättare att göra när man ser effekter av olika åtgärder.
Nu är Adrian Magnusson väldigt säker på att någon konsekvensanalys eller riskanalys inte finns. Jag är ganska säker på att teleoperatörerna har jobbat väldigt noga med detta. Det tyckte jag också framkom under rundabordssamtalen. De är väldigt väl förberedda, och de vill inte heller att det ska bli kaos eller att folk ska leva osäkert på grund av att 2G-nätet släcks. De har varit otroligt noga med sin information.
Sedan vill jag påminna om att den förra regeringen, även om det nu kanske känns länge sedan, satt nästan fram till 2023. Den dåvarande digitaliseringsministern hade på den tiden kunnat ge ett uppdrag till PTS om att göra riskanalyserna. När vi tog över var det ganska nära i tid till dess att denna nedstängning skulle ske. Menar Socialdemokraterna allvar med att man verkligen ville göra en analys av detta skulle det uppdraget faktiskt ha getts förra mandatperioden för att PTS skulle ha kunnat göra ett gediget arbete.
Sedan sa jag inte att operatörerna har ansvar för att byta ut larm eller så. Det är det ju verksamheterna som gör. Jag måste också säga att det är väldigt illavarslande om det finns kommuner som varit så tondöva sedan 2020 att de inte har förstått att det nu sker ett teknikskifte. Jag tycker att det är mycket allvarligt i så fall.
När jag var kommunpolitiker i Stockholm lade vi mycket pengar på sådana här utbyten för att förbereda oss på ett teknikskifte. Jag menar att varje kommun måste ha kapacitet att absorbera den informationen och byta den infrastrukturen. Annars måste man se över sin organisation, allvarligt talat.
Jag vill återigen betona att jag tycker att de beslut som vi har tagit, den lagstiftning som finns och de uppdrag som PTS har fått lägger en väldigt bra grund för att detta teknikskifte ska ske så smidigt som möjligt. Det kommer säkert att vara ett och annat gupp på vägen, ett och annat exempel på någon hushållsapparat som inte fungerar, men på det stora hela har vi lagt en bra grund för att det ska ske smidigt.
Anf. 94 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Det blir ändå lite talande när statsrådet säger, om än inte exakt: Jag tror ändå att operatörerna har gjort en konsekvensanalys. Jag har den bilden.
Återigen: Detta är en uppfattning, en uppskattning och en bedömning av att det har gjorts en konsekvensanalys.
I Norge var det motsvarigheten till Post- och telestyrelsen som gjorde konsekvensanalysen. Man hade kunnat ta ett helhetsgrepp kring den här frågan i stället för att hoppas att Telia, Telenor eller vilka det nu är sitter och gör sin konsekvensanalys på sin kammare. Man hade kunnat säga: Vi gör en risk- och konsekvensanalys – om man nu vill kalla det för det i stället; det kan vi väl göra för sakens skull – från statligt håll där vi tar ett grepp om hela samhället och alla de risker som finns och inte överlåter det till marknaden.
Det har säkert varit känt länge i vissa kretsar att det finns risker med detta, men frågan har blivit alltmer aktuell. Trots att den blivit alltmer aktuell och varit alltmer framträdande i debatten i dessa kretsar har regeringen valt att inte göra någon risk- och konsekvensanalys innan. Man väljer att testköra lite grann och se var det landar, och så får Post- och telestyrelsen hålla uppsikt över det. Det är ju ett tillvägagångssätt, men jag tror att det är ett riskfyllt tillvägagångssätt. Jag hoppas att det kommer att gå bra.
Sedan kan man bara notera att det fortfarande pågår försäljning av denna typ av system, E-callsystem och annat, med den här tekniken som kommer att vara föråldrad inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är också ett problem. Vem som har ansvaret för det vet inte jag. Men det är väl också ett problem i den här frågan att regeringen frånsäger sig ansvar och att kanske inte någon annan heller tar ansvar i vissa delar. De som sedan får stå med konsekvenserna riskerar att bli människor som kör och krockar eller äldre i landets kommuner.
Vi får fortsätta att följa frågan och se vart den tar vägen.
Anf. 95 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Vi fortsätter att följa frågan.
Jag insåg att Adrian Magnusson skulle haka på det där med att tro. Det var lite vagt, men jag vet inte om operatörerna kallar det just konsekvensanalyser. Det är lite som att kalla en spade en spade, och jag vet inte om det är exakt en konsekvensanalys de har gjort. Men jag vet att de är väldigt förberedda och står rustade för detta teknikskifte. Det har framkommit väldigt tydligt vid de möten vi har haft med operatörerna.
Sedan är ju Post- och telestyrelsen tillsynsmyndighet. Visst, man kan raljera och säga att vi hoppas på att PTS ska lösa detta, men de är ju statens tillsynsmyndighet på det här området. Det är självklart att vi använder oss av dem, och de gör det mycket bra.
PTS är en myndighet med väldigt gott renommé. Den ska dessutom gå ihop med Digg 2027, vilket jag tror kommer att skapa en ännu mer robust myndighet.
Om Socialdemokraterna verkligen hade velat göra en riskbedömning ett tag före teknikskiftet borde den förra regeringen ha fattat ett sådant beslut för att det skulle bli gediget gjort. Men det valde de att inte göra, så lite sent har syndaren vaknat, tycker jag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.