Lärarlyftet
Interpellation 2008/09:100 av Carlsson i Hisings Backa, Gunilla (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-07
- Anmäld
- 2008-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-13
- Sista svarsdatum
- 2008-11-24
- Besvarad
- 2008-11-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 november
Interpellation
2008/09:100 Lärarlyftet
av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I budgetpropositionen har regeringen aviserat att man ämnar fortsätta att satsa på Lärarlyftet, där man ger lärare möjligheter att både bredda och fördjupa sina kunskaper.
Det är ett bra sätt både att ge mer yrkeskunskaper och att höja statusen för läraryrket. Målgruppen har man angivit är behöriga lärare som har anställning hos en skolhuvudman.
Innebörden i Lärarlyftet är att läraren under fortbildningen ska kunna få 80 procent av sin lön. Det finns dock ett problem i sammanhanget som ännu inte lösts av regeringen. Möjligheten med fortbildning med lön gäller bara för de lärare som är direkt anställda av en kommun eller av en fristående skola.
Det innebär att lärare som är anställda hos andra utbildningsanordnare än kommun eller friskola inte kommer i åtnjutande av de möjligheter som Lärarlyftet ger. Det gäller exempelvis för lärare som utför utbildning på entreprenad. Dessa har naturligtvis lika stort behov av att fördjupa sina kunskaper som sina kolleger inom den kommunala eller fristående skolan.
Det är angeläget att denna fråga löses med det snaraste så att alla lärare kan få del av möjligheterna som Lärarlyftet ger.
Jag vill fråga utbildningsministern om när, enligt hans avsikter, lärare som inte har kommun eller friskola som arbetsgivare kan komma i åtnjutande av de möjligheter som Lärarlyftet ger.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:100
Webb-tv: Lärarlyftet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:35 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2008/09:35 11 § Svar på interpellation 2008/09:100 om Lärarlyftet
Protokoll från debatten
Anf. 45 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Gunilla Carlsson i Hisings Backa har frågat mig när lärare som inte har kommun eller friskola som arbetsgivare kan komma i åtnjutande av de möjligheter som Lärarlyftet ger.
Regeringen tog redan 2006 initiativ till en satsning på fortbildning av lärare, det så kallade Lärarlyftet, bland annat för att kommunerna inte har tagit sitt ansvar för att ge lärarna nödvändig kompetensutveckling.
Lärarlyftets syfte är att ge lärare möjlighet att utvecklas i sin profession. Under studierna får lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina ämneskunskaper. Fortbildningen är inriktad mot ämnesteori och ämnesdidaktik, men också mot annan relevant fortbildning som främjar elevernas kunskaper. Målgruppen är för närvarande behöriga lärare som har anställning hos en skolhuvudman.
Lärarlyftet är en angelägen satsning, och det har kommit ett flertal förfrågningar och önskemål om att kunna delta i satsningen från andra lärargrupper än de som nu omfattas.
Inom Regeringskansliet pågår därför ett arbete med att se över målgrupperna för Lärarlyftet, till exempel när det gäller lärare som undervisar inom ramen för entreprenadförhållanden inom skolan.
Anf. 46 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret.
Jag har ställt den här frågan på grund av att det finns en hel del lärare som gärna skulle vilja bredda sina kunskaper och fortbilda sig men som tyvärr inte får ta del av Lärarlyftet på grund av att regeringen har glömt bort en del av lärarkåren. Den här bortglömda gruppen är de lärare som utför utbildning på entreprenad. Det blir för mig och för dessa lärare ett väldigt orättvist system när man från utbildningsministerns sida prioriterar bort en del av en yrkeskår på det här sättet.
Nu skriver utbildningsministern i sitt svar till mig att det inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över målgrupperna för Lärarlyftet, och det tycker jag är jättebra. Men det har utbildningsministern sagt tidigare, och det har inte hänt någonting.
Därför skulle jag vilja att ministern här i kammaren i dag, inte bara utifrån det svar som jag har fått på min interpellation utan lite mer tydligt, talar om hur det förslag som ska komma från Regeringskansliet kommer att se ut och också talar om när det kommer.
Detta har trots allt varit i gång ett tag, och de lärare som bedriver utbildning på entreprenad är också intresserade av att fortbilda sig och väntar på svaret från utbildningsministern. Du har sagt till dem att detta kommer, att ni hade glömt dem men att ni kommer att rätta till detta.
Därför skulle jag vilja att utbildningsministern här i dag i kammaren talade om när detta kommer och hur det förslaget i så fall kommer att se ut.
Anf. 47 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Hade de svaren funnits hade jag gett dem i mitt interpellationssvar.
Låt mig problematisera något om varför detta inte är så enkelt. Om en kommun handlar upp utbildning i stället för att bedriva den själv får man in anbud från entreprenörer, och det sker till en viss kostnad. Om staten i efterhand ger subvention till dem i form av att vi bjuder dem på Lärarlyftet eller liknande är det något som inte ingick i anbudsupphandlingen, och de konkurrenter som blev utslagna har inte haft möjlighet att tillgodogöra sig detta via anbudsupphandlingen.
Det är alltså en rätt komplicerad juridisk materia. När det handlar om kommunala skolor eller om friskolor uppstår inte dessa juridiska problem. Därför är detta ingen enkel fråga, och det är därför som rätt många på Utbildningsdepartementet nu grunnar på hur det hela ska gå till.
Det går inte att lova att detta går att lösa, men som jag har skrivit och sagt i mitt interpellationssvar tittar vi på detta med positiv utgångspunkt. Vi vill åstadkomma detta. Men entreprenadupphandling bygger på att någon lämnar in ett anbud och åtar sig ett uppdrag mot en viss ekonomisk ersättning. Sedan jämförs olika anbud med varandra. Om vi då i efterhand pumpar in pengar i detta i form av Lärarlyftet, som inte var känt när anbuden lämnades in, är det inte självklart att det är i överensstämmelse med konkurrenslagstiftning och annat som gäller för entreprenadupphandlingar.
Det är alltså en komplicerad juridisk materia, och det är därför ärendet dröjer. Jag kan inte lova att det kommer eller hur det kommer att se ut, men som jag säger jobbar vi med det. Min utgångspunkt är att vi ska försöka rätta till detta. Men det är inte givet att det går.
Anf. 48 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Herr talman! Det är kanske ett problem att lösa detta. Det vågar jag inte svara på. Men du har tidigare sagt till de här lärarna att ni kommer att lösa detta och att ni tycker att det är viktigt. I ditt svar säger du att arbete pågår på Regeringskansliet. Då hoppas jag att man ändå hittar en lösning ganska snart.
Någon sade till mig att de utbildningsföretag som driver vuxenutbildning - till exempel på entreprenad - har möjlighet att själva söka pengar för Lärarlyftet, alltså till fortbildning för sina lärare. Det har jag inte hört tidigare, men ministern kanske kan tala om för mig här i dag om det stämmer att entreprenörerna har möjlighet att göra detta. De jobbar ju med vuxenutbildning och annan utbildning precis som andra utbildningsanordnare ute i kommunerna. Det är så det ser ut på många ställen. Då är det synd att man inte möjliggör för lärarna att utbilda sig på samma villkor som andra lärare som har andra huvudmän.
Jag har en annan fråga som det skulle vara intressant att få ett svar på. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi har utbildade lärare ute på skolorna. Vi tycker också att man från statens sida eller gemensamt med kommunerna kunde ta ett större ansvar för att se till att alla de lärare som har anställning i skolan och som inte är behöriga får möjlighet att fortbilda sig och utbilda sig till lärare. Vad säger utbildningsministern om det förslaget?
Anf. 49 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är en helt annan fråga än den som ställdes i interpellationen. För lärare i kommunala skolor och friskolor är det en del i Lärarlyftet - eller i en angränsande del - att de som är obehöriga men ändå är anställda ska kunna utbilda sig till behöriga lärare.
Man måste dock hålla tungan rätt i munnen här. Om man är 19-20 år och går in på en lärarutbildning söker man studielån för att utbilda sig i fyra fem år. Om då den som redan har en anställning skulle få utbildningen betalad blir det mycket orättvist och ojämlikt. Ingen kommer att vilja gå lärarutbildningen på vanligt sätt om man får betalt för att gå den om man har en anställning. Därför får man akta sig när man konstruerar de här systemen, så att man inte suboptimerar.
När det gäller entreprenadskolor finns ytterligare en aspekt på det. Det är just detta att man har lagt ett anbud.
Jag ska säga att det är fullt tillåtet för vilken lärare som helst att söka tjänstledigt och söka en plats på ett universitet och fortbilda sig. Innebörden i Lärarlyftet är att staten går in och subventionerar en del av lönen för den här individen. Det är klart att entreprenadföretag tycker att det är mumma om staten går in och ersätter kostnader som inte förutsågs i entreprenadupphandlingen. Det är just det som är det krångliga. Om man ska inkludera entreprenadutbildningsföretag i Lärarlyftet bör det i så fall vara angivet från början i villkoren för upphandlingen.
Som sagt tittar vi på detta. Min utgångspunkt är att jag vill lösa detta, men jag kan inte lägga fram något förslag om alla jurister säger att det inte går.
Anf. 50 Gunilla Carlsson i Hisin (S)
Herr talman! Jag hoppas att utbildningsministern ändå försöker hitta en lösning på den här frågan. Det är ju inte ovanligt att kommuner köper utbildning på entreprenad. Det är ett anbudsförfarande där man pressar priser och så vidare. I vissa kommuner är faktiskt ganska mycket av utbildningen utlagd på entreprenad, och man ger utbildning till kommunernas invånare. Då är det viktigt att de lärare som ska sköta den utbildningen också har möjlighet att fortbilda sig. Jag hoppas att man hittar en bra lösning på detta.
Sedan tyckte jag att utbildningsministern sade att också de lärare som inte är behöriga har möjlighet att ta del av Lärarlyftet. Kanske hörde jag fel, jag vet inte. Men det står faktiskt i ditt skriftliga interpellationssvar att målgruppen för närvarande är behöriga lärare som har anställning hos en skolhuvudman som har möjlighet att ta del av Lärarlyftet. I så fall stämmer inte det, om jag nu inte hörde fel.
Anf. 51 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är möjligt att interpellanten hörde mig säga så.
Jag ska säga att det är många fortbildningssatsningar som pågår parallellt. Ibland kallas allt för Lärarlyftet, men i verkligheten är Lärarlyftet den del av lärarfortbildningssatsningen som vänder sig till behöriga lärare. Sedan finns det andra lärarfortbildningssatsningar som vänder sig till obehöriga lärare. Att de inte ingår i Lärarlyftet beror på att det är andra ekonomiska villkor.
Staten går inte in och ger löneersättning till den som är obehörig. Om vi skulle göra det blir ju följden att det blir väldigt få som vill gå ordinarie lärarutbildning på lärarhögskolorna. Då vill ju alla först bli anställda som obehöriga och sedan gå utbildningen, för då får man ju betalt.
Lärarlyftet i sig vänder sig alltså till behöriga lärare, men det finns andra utbildningsinsatser för att vidareutbilda dem som är obehöriga så att de blir behöriga. Strikt formellt ingår detta inte i Lärarlyftet. Det är en annan statlig insats för denna lärargrupp.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.