Länsrätten i Härnösand
Interpellation 2007/08:661 av Omanovic, Jasenko (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-05-09
- Inlämnad
- 2008-05-09
- Besvarad
- 2008-05-16
- Sista svarsdatum
- 2008-05-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 maj
Interpellation
2007/08:661 Länsrätten i Härnösand
av Jasenko Omanovic (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Domstolsverket har på uppdrag av regeringen utrett länsrätternas yttre organisation, bland annat för att kunna möta kraven på kortare handläggningstider. Det viktigaste motivet till en reformering av länsrättsorganisationen är enligt utredningen att höja kvaliteten i förvaltningsdomstolarna. Omorganisationen beräknas också på lång sikt minska kostnaderna för personal och förvaltning.
Enligt förslaget ska tio nya förvaltningsrätter inrättas. För Västernorrlands län innebär det att länsrätten i Härnösand flyttas till Sundsvall.
Förslaget verkar ogenomtänkt. Länsrätten i Härnösand är nära integrerad med tingsrätten, inte minst med tanke på att ha hög kvalitet och korta handläggningstider. Dessutom har man nyligen beslutat att tingsrätten i Härnösand ska vara kvar. Flyttning av länsrätten från Härnösand skulle rycka undan förutsättningarna för den nya tingsrättsorganisationen.
Jag vill fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att ha kvar länsrätten i Härnösand?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:661
Webb-tv: Länsrätten i Härnösand
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:113 Fredagen den 16 majProtokoll 2007/08:113 5 § Svar på interpellation 2007/08:661 om länsrätten i Härnösand
Protokoll från debatten
Anf. 12 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ha kvar länsrätten i Härnösand.
Domstolsorganisationen ska vara långsiktigt hållbar. Utgångspunkten för arbetet med att vidareutveckla organisationen är att länsrätterna ska ha en funktionell geografisk spridning i förhållande till medborgarna och andra intressenter, samtidigt som organisationen skapar förutsättningar för specialisering, kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation.
Initiativet till utredningen av länsrättsorganisationen kom hösten 2006, då lagmännen på länsrätterna, kammarrätternas presidenter och Regeringsrättens kanslichef träffades och diskuterade det framtida förvaltningsdömandet. Domstolsverket utarbetade, i samråd med representanter för domstolscheferna, en promemoria som överlämnades till Justitiedepartementet. Promemorian remitterades med ett positivt remissutfall.
Regeringen gav mot denna bakgrund Domstolsverket i uppdrag att fortsätta utreda länsrättsorganisationen och lämna förslag om antalet länsrätter och deras geografiska placering.
Uppdraget redovisades den 28 april, och länsrättsutredningen har i dag skickats ut på remiss. Innan jag tar ställning till hur förvaltningsdömandet bör organiseras i framtiden vill jag ta del av remissvaren och analysera de förslag som lämnats av utredningen. Det är en självklarhet att vi i framtiden ska ha ett väl fungerande förvaltningsdömande i hela landet.
Anf. 13 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Det här var lite ovanligt, för det tog mindre än två veckor att få svar. Det var väldigt effektivt.
Som ministern säger i svaret ska domstolsorganisationen vara långsiktigt hållbar. Det håller jag med om. Så ska det vara. Men för att uppnå långsiktig hållbarhet måste man faktiskt kunna lyfta blicken och titta efter vad som händer i vår omvärld i Sverige. Då kommer en fråga som var uppe i förra debatten här. Ministern sade att världen är större där ute. Ministern sade också i sitt svar att man ska lyssna på remissinstanser. Det tycker jag också är bra. Då uppkommer direkt frågan: Vilka är remissinstanserna?
Det som händer och som är på gång här i Sverige i dag är en ombildning från dagens län till morgondagens nya regioner. Då är det samtidigt så att Ansvarskommittén har uttryckt att det skulle vara bra eller åtminstone att staten borde ha en organisationsstruktur som ungefär motsvarar de nya regionerna.
Detta innebär att om en förändring i nuläget skulle ske utifrån den organisation som finns i förslaget skulle man inte ta hänsyn till det som Ansvarskommittén har kommit fram till. Risken blir då att man inte får en långsiktigt hållbar domstolsorganisation om man inte tar hänsyn till det som händer i Sverige i dag. För att undvika den här risken borde man vara lyhörd och se vilka förändringar som är på gång. Annars kommer man att hamna i den situationen att man kanske måste omorganisera en gång till om några år.
Då är min självklara fråga: Hur mycket kommer man att ta hänsyn till den omorganisation som sker nu och de nya regioner som växer fram? Kommer man att ta hänsyn till detta i den nya domstolsorganisationen?
Anf. 14 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är roligt när man kan överraska interpellanten med att man är snabb i handläggningen. Jag tror inte att vi har diskuterat tidigare, men jag har ambitionen att svara så fort som det bara går.
Vilka är remissinstanserna, frågas här. Det är 125 remissinstanser, bland annat alla länsstyrelser och kommuner som är berörda i det förslag som har kommit.
När det gäller frågan om nya regioner och om man ska ta hänsyn till detta vill jag säga: Ja, det är självklart. Det stod faktiskt också i direktivet redan när vi tillsatte utredningen att man ska beakta Ansvarskommitténs resonemang. Vi vet inte vart det leder, men det här är ett arbete som måste ske parallellt med hänsynstagande till olika aspekter. Jag har redan en lista på kommuner och andra som känner behov av att få berätta om sina synpunkter och resonemang kring frågan.
Kommer regeringen att lyssna? Jag vet inte hur man ska betygsätta sådant, men vi har nyligen satt ned foten och diskat av allt det kvarlämnade som fanns när det gällde frågor om tingsrättsorganisationen från den förra regeringen.
Vi hade två utredningar att ta hänsyn till. Vi spolade väldigt mycket av den så kallade Norrlandsutredningen, för det visade sig att det inte höll. Man hade inte gjort den bedömning vad gällde samordning mellan olika rättsinstanser och annat som behövdes. Vi lade in ett antal aspekter på det. Vi försökte ha de principer som jag nämnde inledningsvis, att vi behöver både en geografisk spridning och en modern arbetsorganisation för att få kvalitet och effektivitet i tingsrätternas arbete. Det var de principer vi hade där.
Jag försöker nu på samma sätt visa vilka ambitionerna är. Vilka faktorer är det vi ska titta på när vi försöker bedöma organisationen? Det är naturligtvis detta med att ha en vettig geografisk spridning och närhet till medborgare och andra intressenter, men också att hitta lösningar som fungerar ihop med övrigt rättsväsende och som också ger en arbetsorganisation som håller över tid. Vi ska kunna rekrytera kompetent personal. Vi ska kunna se till att vi har en bra arbetsmiljö och att vi kan kompetensutveckla och allt detta som är så oerhört viktigt.
Det finns alltså många aspekter i detta. Jag ser fram emot remissarbetet, för det innebär att väldigt många kommer att diskutera. Jag vet att det finns synpunkter på många delar av förslaget. Så är det alltid. Men jag tror också att vi här i riksdagen och i regeringen ska ha med oss att önskemålen om att ta itu med organisationen ursprungligen kommer från de länsrätter som känner att vi just i dag nog har en del problem som vi behöver lösa för att det här ska bli bättre i framtiden. Vi har också - det vet vi ju - alldeles för långa handläggningstider och annat när det gäller många ärenden. Delvis beror det naturligtvis på att vi inte lyckas hitta bra flöden och ha rätt kompetens på plats alltid. Det skapar problem.
En modern arbetsplats i dag är också beroende av att människor till exempel tar ett mer jämställt ansvar för familjen. En rad sådana saker gör att organisationer blir sårbara om de blir för små. Då fungerar de sämre. Vi har en del aspekter. Jag tror att vi kanske inte kommer att vara helt överens i alla detaljer, men jag tror att vi har samma ambition att hitta en fungerande lösning. Då är remissinstansernas synpunkter oerhört viktiga.
Anf. 15 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Som vi har poängterat flera gånger är det jätteviktigt med en väl fungerande domstolsorganisation. Just detta konkreta förslag lyfter fram frågan om länsrätten i Härnösand. Tingsrättsorganisationen i Härnösand är nu fastställd, och där är tingsrätten och länsrätten integrerade ganska bra. Det är gemensam lagman för länsrätten och tingsrätten. Det är gemensam administration, gemensamma lokaler med mera. Man har hittat samordningsvinster där.
I Härnösand byggs ett stort fängelse med häkte ett par kilometer från domstolen, vilket underlättar. Det finns en del vinster i det. Samtidigt ser vi att det i Sverige växer fram en helt annan bild av den regionala uppdelningen. Förslaget innebär att den nya länsrätten kommer att ansvara för ungefär 18 procent av Sveriges yta med den nya uppdelningen. Det blir lite av att inte ta hänsyn till den nya organisationen utifrån att länsgränserna och den regionala uppdelningen kommer att förändras. Den bild som vi har i dag innebär att tre nya regioner kommer att vara under den här nya organisationen eller länsrätten som föreslås i stället för länsrätten i Härnösand, som finns i dag. Det känns lite grann som att man borde kunna vänta.
Det gäller också det ministern sade om möjligheten att rekrytera kompetent personal. Det är i dag så att om man omorganiserar och omorganiserar kommer en del av personalen att försvinna i dessa omorganisationer. Man ser om sitt hus och hittar jobb någon annanstans.
När man utreder det här är det också viktigt att man inte gör som man gjort en gång tidigare. Man ringde till arbetsförmedlingen i Härnösand och frågade hur många arbetslösa jurister det finns i Härnösand. Då saknar man omvärldsbilden. Vad är ett arbetsmarknadsområde? Det är ungefär som att ringa till arbetsförmedlingen i Bryssel och fråga hur många arbetslösa EU-parlamentariker det finns i Bryssel. När man gör sådana här grejer måste man kunna ha en omvärldsbild. Hur ser det ut på själva platsen? Det är A och O när man utreder sådana här saker. Man ska inte titta ur ett perspektiv som inte överensstämmer med den verklighet som finns på plats. Det är viktigt.
Jag frågar igen: Hur mycket kommer man att ta hänsyn till de nya regionerna?
Anf. 16 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det låter lite grann som att Jasenko Omanovic har ett utkast till remissvar från Härnösand. Det tycker jag ska bli intressant att se. Det finns många aspekter som man ska se utifrån det perspektivet som vi naturligtvis ska lyssna på. Det har vi gjort tidigare, så det är inga större problem med det.
Den andra synpunkten är om vi kan vänta på en ny regionindelning. Kan vi vänta på att Ansvarsutredningen landar? Nja, det är nog viktigt att försöka ta hänsyn och se vad som händer, men här kan vi inte vänta för länge, av det enkla skälet att begreppet "intet är som väntans tider" för domstolar tenderar att bli någonting som undergräver deras funktion och värde. Alla domstolar som nu finns med i den diskussion som det handlar om upplever just nu och kommer under den närmaste tiden att uppleva svårigheter att rekrytera och behålla bra personal. Möjligen kommer man att avstå från att investera och göra nödvändiga förbättringar av lokaler och mycket annat.
Det blir för lite som händer. Då blir kvaliteten och utvecklingen inte bra på domstolarna. Därför är det naturligtvis viktigt att inte dra detta i långbänk. Vi kan inte vänta tills vi har rett ut hela världen innan vi skapar en ny organisation. Det kommer inte att fungera.
Det är klart att vi inte är eller får vara opåverkade av den diskussion som förs när det gäller regionfrågan och annat. Men jag vill varna för att i onödan dra ut för länge på processen. Vi har sett konsekvenserna av att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde något åt tingsrättsorganisationen. Det finns inte en säkerhetssal i hela Norrland. Många av tingsrätterna, upptäckte vi, har inte ens grundförutsättningar när det gäller säkerhetstänkande. Man har inte gjort någonting, för man har inte vetat hur det ska bli. Nu skrotade vi utredningen. Vi gör en del förändringar för att kunna göra investeringar, säkra kvaliteten och få moderna domstolar.
När vi arbetar med länsrättsorganisationen ska vi komma ihåg hur det blir om man väntar för länge. Det innebär inte att vi ska slarva med remissarbetet eller analysen av alla de synpunkter som kommer. Om fler än hundra instanser fått frågan vad de tycker om förslaget kommer det in många aspekter på det. Jag och mina tjänstemän kommer inte att kunna läsa dem på en kvart, utan vi kommer att behöva lyssna på synpunkterna och väga dem mot varandra.
Jag kommer inte att bidra till att man i onödan, i avvaktan på att någon annan någon annanstans ska fatta beslut, fördröjer ett förslag när det gäller länsrättsorganisationen. Då är det bättre att besluta så mycket man kan och möjligen lämna någon lucka. Vi måste försöka se till att domstolarna vet något om sin framtid så att de verkligen satsar på utveckling och personal. Annars betar vi inte av den stora mängden ärenden.
I vårt komplicerade samhälle är människor väldigt beroende av förvaltningsdomstolarna. De ska nämligen reda ut besvärliga tvister, och det måste kunna ske i ordnade former över hela Sverige.
Anf. 17 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag kan upplysa ministern om att jag inte har något remissvar. Det jag har är en omvärldsbild. Jag sitter inte enbart i Riksdagshuset, utan jag rör mig i min valkrets och i andra delar av landet och får en omvärldsbild. Det är den omvärldsbilden jag nu berättar om, ingenting annat.
Jag har inte krävt av ministern att fördröja omorganisationen. Vi har i denna debatt konstaterat att det är jätteviktigt att ha en väl fungerande domstolsorganisation. Det handlar om att ta hänsyn så att man inte om ett par år åter blir tvungen att omorganisera. Varje otydlighet och omorganisation leder till att en del av den kompetenta personalen söker sig vidare. Det är det jag vill att man ska undvika. Därför tycker jag att man bör ta hänsyn till det som händer i Sverige, till omvärldsbilden.
Om man redan nu kan få tag i remissvaren innebär det att det hela redan är klart, att remissvaren har kommit in, om jag förstått det hela rätt. Då är frågan: Hur lång tid tar det innan den nya organisationen sjösätts? Jag vill gärna ha svar på det.
Anf. 18 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Först vill jag säga att det jag sade om remissvaren verkligen inte var något annat än delvis en komplimang. Jag tyckte att det fanns många argument som tydliggjorde att det finns aspekter, utifrån ett Härnösandsperspektiv, som är nog så viktiga att beakta. Det var så jag tänkte, men man kan missuppfatta saker.
Jag håller helt med om att varje omorganisation innebär problem och är besvärlig. Om man gör det för ofta förlorar man kompetens och kvalitet i arbetet. Samma sak gäller om man väntar för länge. Det gäller att ha en balans mellan att försöka ta intryck av den omvärld vi har runt oss, de synpunkter och aspekter som finns på förslaget, och ändå inte driva frågan till vansinne under tiden. Vi måste landa någonstans i mitten.
När det gäller remissarbetet har jag gett remissinstanserna lite längre tid än normalt. Annars skulle de nämligen fått sitta och svara under semestern, och det tycker jag hade varit lite oförskämt. Därför ligger remisstiden i mitten av september så att de hinner komma tillbaka från semestern och ha sina möten och tänka på saken. Det är den enda tidsutdräkt som finns. Jag vet att det många gånger är svårt att få alla som ska tycka till att göra det mitt i sommaren.
Sedan behöver vi väl hösten på oss för att bereda ärendet. Jag vågar dock inte säga exakt när vi lägger fram ett förslag och när det hela kan vara fullt genomfört. Det brukar ju gå stegvis. När vi kommer till mitten av hösten ser vi lite tydligare hur det blir. Det kanske är så att alla ställer sig upp och applåderar, eller kommer in med synpunkter som är entydiga. Då är det inga problem. Då ser vi direkt att alla har en bild av hur det borde vara. I så fall är det enkelt; då kan vi leverera direkt. Det är inte så vanligt att det blir så, men om det blir så är ingen gladare än jag.
Vi ska försöka göra något bra av detta, och besked om en mer exakt tidsplan kan vi nog lämna tidigast i mitten av hösten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.