Långsiktig bekämpning av stickmyggor

Interpellation 2014/15:763 av Mikael Oscarsson (KD)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

I februari i år interpellerade jag om bekämpning av stickmyggor. I interpellationen lyfte jag upp problematiken med att sänka stödet för bekämpning av stickmyggor i nedre Dalälvsområdet med 25 procent. Så valde dock regeringen att göra; 4 miljoner blev i stället 3 miljoner.

Tidigt i somras uppstod dock ett akut bekämpningsbehov. Myggplågan blev värre än på länge på grund av den kalla och blöta våren. Pengar saknades för att upprätthålla den bekämpningsnivå som krävs för att hålla situationen i schack. Tack och lov lyssnade regeringen på den massiva kritik som framfördes i medierna när vi i slutet av juni såg bekämpningsbehovet växa för varje dag. Regeringen sköt till de 5 miljoner kronor extra som länsstyrelserna hade äskat, och bekämpningen kan nu fortsätta.

På ett seminarium i riksdagen den 28 januari där Jan Lundström, som är bekämpningsledare på Biologisk myggbekämpning, den enhet som jobbar för Nedre Dalälvens utvecklingsbolag (Nedab), medverkade framkom det att budgetbehovet ligger på 12,5 miljoner per år. Det betyder att regeringen skulle behöva öka stödet till drygt 6 miljoner, om regeringen har som ambition att fortsätta delfinansiera bekämpningen.

De mest drabbade områdena, bland annat området runt nedre Dalälven samt orter runt Klarälven, blir i praktiken obeboeliga när myggplågan är som värst. Myggbekämpningen är en verksamhet som kräver att det finns en buffert av resurser eftersom behovet av insatser skiljer sig mycket från år till år och kan komma plötsligt.

Regeringen har framfört att man önskar se ”alternativa metoder” för myggbekämpningen, bland annat att röja mark och att använda betesdjur. Jan Lundström kallar de alternativa metoderna för ”det löjligaste jag hört” (SVT Nyheter Uppsala den 28 maj 2015). Han menar att om man går från BTI, som i dag är det enda kända fungerande bekämpningsmedlet, till dessa alternativa metoder kommer det att sluta i en katastrof för de boende i området.

BTI är en lösning som fungerar precis när problemet uppstår eller precis innan. Det är inte en lösning som fungerar långsiktigt. För detta behövs nya metoder.

Forskningen runt nya metoder är lovande, och på flugor har metoden SIT framgångsrikt använts. Metoden innebär att flugpopulationerna dramatiskt minskar tack vare att deras reproduktionsförmåga kraftigt försämras. Denna metod är något Internationella atomenergiorganet IAEA i dag aktivt bedriver forskning kring. FN-organet IAEA har uttryckt sin vilja att få med fler aktörer i forskningen, och de är intresserade av att jobba tillsammans med fler stater. Men då krävs att den svenska regeringen också visar sitt intresse för att delta. Metoden ser lovande ut, och man förbereder nu ett pilotprojekt i norra Sudan. Detta är något som Sverige borde visa intresse för att delta i. Denna metod skulle på några års sikt kunna förhindra att myggplågan ens uppstår, något både ekonomin och miljön, för att inte tala om de boende, skulle tjäna på.

Mina frågor till klimat- och miljöministern är nu:

Avser ministern att ge erforderligt stöd för att Sverige ska kunna delta i forskningen kring SIT-metoden?

Avser ministern att ompröva beslutet om den statliga sänkningen av stödet för bekämpningen?