Låginkomsttagares ställning på bostadsmarknaden
Interpellation 2007/08:46 av Larsson, Hillevi (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-16
- Inlämnad
- 2007-10-16
- Besvarad
- 2007-10-30
- Sista svarsdatum
- 2007-10-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 16 oktober
Interpellation
2007/08:46 Låginkomsttagares ställning på bostadsmarknaden
av Hillevi Larsson (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Regeringens löften om ändringar när det gäller fastighetsskatt och förmögenhetsskatt har varit prisdrivande och trenden kommer att fortsätta under hösten. Bostadsrättspriserna i Stockholms innerstad har ökat med 18 procent det senaste året och är fortsatt stigande. Enligt uppgifter från medierna närmar man sig nu 55 000 kronor per kvadratmeter för bostadsrätter i Stockholms innerstad.
Efter den borgerliga regeringens omställning av stöd till byggandet har byggandet av hyresrätter minskat dramatiskt. Också bristen på bostäder i storstadsområdena blir nu allt tydligare. Trots detta har den borgerliga regeringen bidragit till att det säljs ut fler allmännyttiga bostäder från innerstäderna och har aviserat försämringar av hyrestaket. Bostadsrätterna kräver högre insatser och risker, samtidigt som hyresrätterna blir färre och hyrorna högre. Detta får särskilda konsekvenser för grupper med små inkomster och bräcklig ekonomi – orättvisorna och segregationen riskerar att öka.
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ungdomar och grupper med låga inkomster ska ha möjlighet att efterfråga ett eget boende i storstäderna och i synnerhet i innerstäderna?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att den rådande utvecklingen inte ska skapa ökade klyftor mellan olika socialgrupper i samhället med avseende på val av boendeområde?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:46
Webb-tv: Låginkomsttagares ställning på bostadsmarknaden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:18 Tisdagen den 30 oktoberProtokoll 2007/08:18 4 § Svar på interpellation 2007/08:46 om låginkomsttagares ställning på bostadsmarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Hillevi Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ungdomar och grupper med låga inkomster ska ha möjlighet att efterfråga ett eget boende i storstäderna och i synnerhet i innerstäderna. Interpellanten har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den rådande utvecklingen inte ska skapa ökade klyftor mellan olika socialgrupper i samhället med avseende på val av boendeområde.
Regeringens svar på dessa frågeställningar är dels en jobbpolitik som syftar till att bryta utanförskapet och få fler personer i arbete, dels en bostadspolitik som syftar till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt.
Regeringens satsningar inom jobbpolitiken omfattar bland annat särskilda insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Under det senaste året har den öppna arbetslösheten sjunkit kraftigt. Vi har fler sysselsatta än någonsin, och ungdomarnas situation på arbetsmarknaden har förbättrats avsevärt. På ett år har den öppna arbetslösheten bland ungdomar mellan 16 och 24 år minskat från 13,7 till 11,5 procent. En anställning ger ökade möjligheter att efterfråga en bostad och att etablera sig på bostadsmarknaden i den upplåtelseform som man själv önskar.
Den generella målsättningen med regeringens bostadspolitik är att få till stånd en fungerande bostadsmarknad med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder där snedvridande subventioner och detaljregleringar avskaffas. Denna inriktning förbättrar möjligheterna för bostadsbyggande oavsett upplåtelseform och ägarkategori. Vidare vill regeringen underlätta etablering på bostadsmarknaden och öka hushållens möjligheter att välja det boende som man själv vill ha.
Valfriheten på bostadsmarknaden ska förstärkas och möjligheterna att äga den egna bostaden ska underlättas. Stöd inom bostadssektorn ska främst riktas till hushållen. Regeringen har därför infört kommunala hyresgarantier för de hushåll som har svårt att få hyreskontrakt, och för dem som köper bostad för första gången föreslår regeringen så kallade förvärvsgarantier.
Genom en lagändring har kommunerna nu möjligheter att ställa ut hyresgarantier för att stödja de hushåll som inte lyckats etablera sig på bostadsmarknaden. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor årligen för ett statligt bidrag till de kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier.
I budgetpropositionen för 2008 har regeringen lagt fram ett förslag om förvärvsgarantier. Förslaget innebär att staten från och med den 1 mars 2008 ska kunna ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad. Syftet med garantin är att underlätta etablering och skapa ökad valfrihet för konsumenterna på bostadsmarknaden. Genom förvärvsgarantierna får förstagångsköpare, som exempelvis unga vuxna, och hyresgäster som vill ombilda till bostadsrätt bättre förutsättningar att skaffa sig en ägd bostad.
Avslutningsvis vill jag poängtera att regeringens bostadspolitiska ambition, att få till stånd en fungerande bostadsmarknad, omfattar samtliga upplåtelseformer. Regeringen anser att hyresrätten som upplåtelseform är central för en flexibel bostadsmarknad och en väl fungerande arbetsmarknad och vill utveckla hyresboendet också i framtiden.
Anf. 2 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Jag har skrivit den här interpellationen för att situationen blir alltmer desperat. Vi märker hur trycket ökar, inte minst i storstadsregionerna. Det är låginkomsttagarna som hamnar mest i kläm, inte minst ungdomar. I den här situationen måste man titta på vad det finns behov av. Det är väldigt uppenbart att det största behovet är billiga hyreslägenheter. Det är där trycket är som störst, och det är där människor har svårast att komma till. När det gäller bostadsrätter, villor och radhus är priserna visserligen upptrissade, men de som har råd att efterfråga de formerna har mycket lättare att ta sig in. De som inte har den möjligheten har väldigt stora problem.
Det här som kallas snedvridande subventioner och detaljregleringar handlar just om att få fram billiga hyresrätter som folk har råd att bo i. Dessa måste bli fler, och man måste göra vad man kan för att få ned hyrorna. Det som då kallas snedvridning har faktiskt lett till att det har byggts många hyresrätter de senaste åren just på grund av det stöd från samhället som har funnits, byggstöd, för att få till stånd det här. Verkligheten är tyvärr så krass att byggherrarna ser på det här utifrån att de ska få sina byggprojekt att gå runt. Ser de att de inte får någon lönsamhet i projektet bygger de hellre bostadsrätter, villor och radhus än billiga hyresrätter. Självklart kan man även tänka sig dyra hyresrätter, men dem kan ju inte låginkomsttagare efterfråga. Redan i dag ser man ju att det är en drastisk minskning av byggandet av hyresrätter. Det är det som jag ser som det mest allvarliga med regeringens politik.
Jag tycker inte heller riktigt att jag har fått svar på mina frågor. Jag ställde ju frågan om hur ungdomar och grupper med låga inkomster ska kunna efterfråga ett eget boende i storstäderna - och i synnerhet i innerstäderna. Der var ju den första frågan. I stället gör man nu så att man säljer ut allmännyttan, som har garanterat att även människor med normala och låga inkomster kan bo i innerstaden i de större städerna. Det är alltså en stor risk att sälja ut, och även ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter är en stor risk. Då minskar man beståndet av hyresrätter, och risken är ju också att priserna i framtiden trissas upp även där så att låginkomsttagarna helt enkelt inte kommer in i innerkärnorna i staden.
Den andra frågan som jag ställde var hur vi ska kunna minska klyftorna mellan olika socialgrupper så att det inte blir en uppdelning i olika boendeområden. Den uppdelningen ser vi redan i dag, och jag upplever att den håller på att förstärkas hela tiden. Jag skulle vilja säga att jag över huvud taget inte har fått något svar från regeringen på just den frågan, alltså om segregationen, som det kallas, på bostadsmarknaden.
Sedan vill jag säga något om de hyresgarantier som nämns, alltså att man från offentligt håll garanterar hyran för låginkomsttagare eller människor som inte har fast jobb. Det är bra, men det är fel, tycker jag, att det är frivilligt för kommunerna. Jag tycker att det borde vara obligatoriskt. Det här med förvärvsgarantier handlar om att garantera ett lån för låginkomsttagare som inte har de ekonomiska möjligheterna eller, framför allt, som inte blir beviljade ett lån.
Jag vill säga att det kan finnas fördelar med det här, men det finns också många nackdelar. Framför allt detta att man inte gör någonting när det gäller hyresrätterna innebär att man ytterligare ger sig på hyresrätten som boendeform.
Anf. 3 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Det är en intressant interpellation som Hillevi Larsson har skrivit. Den tar upp viktiga frågor. Problemet är den situation som vi fick överta på bostadsmarknaden med 200 000 människor i bostadskö i Stockholm. Vi har en situation där vi strukturellt i Sverige bygger för ungefär 3 procent av bruttonationalprodukten. I våra grannländer bygger man för ungefär 6 procent av bruttonationalprodukten.
Det är sviterna av det som egentligen är grunden till Hillevi Larssons interpellation. Varför har vi fört en bostadspolitik i Sverige som har lett till att det har byggts ungefär hälften så mycket per invånare som i Danmark, Finland och Norge? I Norge har man byggt nästan lika många bostäder för hälften så många norrmän som vi har byggt i Sverige för dubbelt så många svenskar.
Det är sviterna av detta, fru talman, som vi nu diskuterar.
Det behövs billiga hyresrätter i innerstäderna, säger Hillevi Larsson. Då talar vi inte om nyproduktion utan om lägenheter som är begagnade. De blir lediga för unga människor endast om det byggs sådant som de som bor i de små lägenheterna vill flytta till. Att bygga nya lägenheter i innerstäderna är ingen lätt uppgift. Det inser vi alla.
Hillevi Larsson säger att hyresrätterna är på undantag i Sverige. Vi har 1,4 miljoner hyresrätter i vårt land. Ryktet om hyresrättens död är betydligt överdrivet. Det är egentligen enbart i Storstockholm som det byggs fler bostadsrätter än hyresrätter. I Storgöteborg och Stormalmö byggs det ungefär lika många bostadsrätter som hyresrätter. I hela övriga landet byggs det 65 procent fler hyresrätter än bostadsrätter. Situationen är inte så mörk som Hillevi Larsson gör den till.
Det verkliga utanförskapet är när man är arbetslös. Där har vi ett stort bekymmer. Den arbetslöshet som har rått i vårt land, inte minst bland ungdomar, konstituerar de stora klyftorna och det stora utanförskapet. Där har vår regering vidtagit ett antal åtgärder som har gett resultat.
Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt förekommer, men inte alls i den omfattning som man har befarat från bland annat Hillevi Larssons sida. Stockholms stad har ombildningskontor i Rinkeby till exempel. Det är en medveten politik för att försöka stabilisera områden som tidigare har haft en väldigt stor genomflyttning. Vi tror att det är viktigt att det finns möjlighet för den som har fått fast mark under fötterna att också känna den trygghet som det innebär att äga sin bostad.
Jag tror att ägarlägenheter kommer att spela en viktig roll. Det kommer också att innebära att det investeras mer i bostäder. På så vis ökar den rörlighet på bostadsmarknaden som gör att de mindre, billiga lägenheterna i innerstäderna kan bli frigjorda för unga medborgare som söker just en sådan bostad.
Anf. 4 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det intressanta är att titta på hur verkligheten ser ut. Det är ett faktum att byggandet av hyresrätter har minskat. Det är ett faktum på alla håll. Inte minst i Malmö, som jag kommer ifrån, har minskningen varit väldigt tydlig. Det har ett starkt samband med regeringens omläggning av politiken.
Det är viktigt att se till syftet med det man gör. Om man uppnår ett gott syfte med den förda politiken tycker jag att man ska tänka sig för innan man avvecklar den. Under de senaste åren har vi sett ett ökat byggande av hyresrätter. Jag håller med om att det innan dess var alldeles för dåligt. Då inrättades stöd för att uppmuntra till byggande av billiga hyresrätter. Det kom till mer byggande. Nu minskar det igen.
Det är synd att man dömer ut de instrument vi har som politiker att försöka tillgodose de behov som medborgarna har.
När det gäller att äga sin lägenhet vill jag säga att många studenter redan har tagit lån. Återbetalningskraven är sådana att det är ganska tufft att ta lån. Det är inte riktigt realistiskt att man dessutom ska ta lån för att köpa en bostadsrätt i en stad där man kanske bara ska bo några år. Ofta flyttar ju studenter till den stad där man studerar. Det som ungdomar och studenter efterfrågar är billiga hyreslägenheter som de kan bo i medan de studerar på en ort.
Regeringen har inte kommit med någon lösning på det problemet. Mycket handlar om att öka ägandet, väldigt lite om hyresrätter.
Rörligheten på bostadsmarknaden och även på arbetsmarknaden är helt beroende av att det finns hyreslägenheter, inte minst i storstadsregionerna.
En del av regeringens nya politik är att man från dag ett när man blir arbetslös ska vara beredd att flytta för att ta ett nytt jobb. Då är man ju helt beroende av att få en lägenhet. Många har inte fasta jobb. Det gäller även dem som har jobb. Det blir svårt ekonomiskt och när det gäller att få lån.
Jag tror att man bör se över tryggheten på arbetsmarknaden och se till även den sidan av saken. Självklart gäller det även boendesituationen.
Det är egentligen ganska enkelt. Det handlar om att lyssna till vad människor vill ha. Det stora behovet är hyreslägenheter som ligger relativt centralt, nära där man arbetar, till rimliga priser.
Trycket på bostadsmarknaden är otroligt hårt. Det leder till att det är svårt att komma till. Vi får stora klyftor där vissa kan välja och vraka, andra får vänta och stå utanför. Många flyttar runt på andrahandskontrakt. Regeringen har avvisat att det ska bli ännu mer lönsamt att inhysa låginkomsttagare i sin lägenhet och hyra ut ett rum till exempel till en student. Det är ingen ultimat lösning med tanke på att många studenter är i 25-30-årsåldern och till och med har börjat bilda familj.
Jag skulle vilja se att man kom till grundfrågan, nämligen hyresrätter. Det är där behoven finns. Det enda som finns är hyresgarantier, men det är frivilligt för kommunerna. Det borde vara obligatoriskt.
Jag skulle gärna vilja ha svar på detta. Nyckeln till att minska segregationen är att ungdomar kan bo även i staden och inte utanför.
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Byggandet av hyresrätter minskar, säger Hillevi Larsson. Det stämmer såtillvida att vi ser en nedgång mellan Boverkets prognos i maj och den i september. Vad ser vi där? Vi ser att i den högkonjunktur som vi nu befinner oss i har det varit en boom i bostadsbyggandet och byggandet över huvud taget. Det liknar överhettning. Det har nu slagit ut i ökade materialpriser och allt större problem för företagen att få tag på arbetskraft med rätt utbildning. Det leder till att kostnaderna för att bygga har skjutit i höjden av orsaker som man naturligtvis kan diskutera.
Jag menar att den förra regeringen begick stora misstag på jobbpolitikens område som ledde till ett alldeles för stort utanförskap. Det är grunden till klyftorna i samhället. Det var faktiskt också en utbildningspolitik som nedprioriterade de praktiska yrkenas utbildning. Det har gjort att vi har stor brist på den typen av arbetskraft i dag. Vi har flaskhalsar i byggsektorn. Det handlar om elektriker, rörmokare och andra praktiska yrkeskompetenser som stoppar upp byggandet för närvarande.
Det är en konjunkturdel som inte kan lösas genom att vi häller in nya statliga miljarder i systemet, vilket Hillevi Larsson tycks vara inne på. Det går inte att genom nya subventioner åstadkomma en förbättring av byggandet när vi har en överhettning av marknaden.
Hillevi Larsson vill tillbaka till den tid när politikerna styrde bostadsbyggandet, när vi hade miljarder i subventioner till bostadsbyggande till företag som gav miljardvinster. Det är ganska paradoxalt.
Nu har vi kommit till en situation där vi håller på att etablera stabila, långsiktiga och goda regler och villkor för bostadsbyggande, och det har visat sig att bostadsbyggandet har ökat.
Jag tror faktiskt inte heller att en socialdemokratisk regering skulle vara beredd att gå in och starta nya massiva subventionsprogram för bostadsbyggande. Jag tror att den tiden ligger bakom oss. Det enda rimliga är det som vår regering har gjort, nämligen att i stället titta på hushållen. I stället för att ge pengar till byggföretagen är vi beredda att satsa på de hushåll som behöver stöd för att kunna efterfråga bostäder.
Då är Hillevi Larsson inne på att många inte har fasta jobb. Nej, det stämmer. I en snabb expansion av arbetsmarknaden har vi också den typen av jobb som växer. Därför har vi utformat två system för detta. Det ena är hyresgarantier. Kommunen kan utfärda sådana garantier för exempelvis unga människor som har en eller flera timanställningar men inte ett fast arbete. Man ska då kunna få ett förstahandskontrakt om man har betalningsförmåga. Det andra är förvärvsgarantier om man vill vara med exempelvis vid en ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och inte får ett banklån på grund av att man inte har fast jobb. Där vill vi vara med och stödja, och det tror vi är en bättre väg än att satsa miljard på miljard till företag som redan har gjort jättestora vinster. Vi tror att det är en ineffektiv väg. Den skapar också en bostadsproduktion som egentligen inte är ändamålsenlig.
Vi ser detta bland annat i Malmö där MKB med kloka socialdemokratiska politiker har gått emot den förra socialdemokratiska regeringens politik och har genomfört ett mycket bredare program av bostadsbyggande som också gör att bostadsmarknaden i Malmö fungerar bättre än på många andra håll i landet.
Anf. 6 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Först vill jag säga: Vad hjälper det att man ger hushållen ekonomiskt stöd, vilket det talas om, för att kunna efterfråga en hyresrätt när det inte finns några hyresrätter att efterfråga om det inte byggs några hyresrätter? Att man går in med till exempel en hyresgaranti leder inte till att byggföretagen bygger, utan de utgår från lönsamhet. Då handlar det om nivån på hyran. Detta handlar bara om att garantera att hyran över huvud taget betalas in, alltså att man ger pengar till den som betalar hyran. Det handlar bara om en garanti att man ska få komma in. Men detta leder inte till att det byggs mer, och grundproblemet är ändå att man drar undan mattan för byggandet. Detta är svart på vitt - byggandet av hyresrätter har minskat. Tycker man att det är positivt är det väl en bra politik som regeringen för, men jag tycker inte att det är ultimat.
Den öppna långtidsarbetslösheten bland ungdomar har ökat markant. Det finns alltså väldigt många ungdomar som står utanför. När det gäller utbildningar för framtidens jobb har man gjort kraftiga neddragningar just i fråga om arbetsmarknadsutbildningar som handlar om att de arbetslösa ska kunna komma i fråga för de nya jobben. Detta känner jag oro för.
När det gäller att köpa sin lägenhet är det klart att om man bor i Stockholms innerstad, i ett attraktivt läge, och får möjlighet att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt är det ett klipp för de flesta, för dem som har råd att gå in och göra detta köp. Men om man bor utanför städerna, i förorterna, är det inte säkert att det verkligen är ett klipp. Det finns stora renoveringsbehov. Det kan vara väldigt svårt att göra sig av med lägenheten. Den kan sjunka ytterligare i värde, och då är man fast i en fälla som jag tror drabbar låginkomsttagare extra hårt. Det är därför, än en gång, hyresrätter som måste till.
Anf. 7 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Ett tag lät det som om Hillevi Larsson förespråkade marknadshyror, men jag antar att det nog inte var riktigt meningen.
Grunden för att bostadsmarknaden ska fungera är att människor har arbete. Å andra sidan är det viktigt att det finns hyresrätter väl spridda över landet så att man kan få tag i en bostad där det finns ett jobb. Jag tror att Hillevi Larsson och jag är helt överens om att hyresrätten behöver utvecklas. Det är någonting som vi arbetar med i regeringen, och vi kommer så småningom också att återkomma till riksdagen med konkreta förslag på detta område. Dock är det inte möjligt att i en överhettning, Hillevi Larsson, åstadkomma ett ökat byggande om det är brist på arbetskraft och om materialkostnaderna har ökat så att kalkylerna inte håller. Då senarelägger man detta. Vi får väl se hur Boverkets prognos som kommer inom en inte alltför avlägsen framtiden ser ut.
Det viktigaste är att skapa förutsättningar för ett ökat byggande. Vi måste komma upp i de nivåer som finns i vår nära omvärld, nivåer som finns i Danmark, Finland och Norge. Då handlar det om att öka mångfalden av upplåtelseformer. Vi har talat om ägarlägenheter. Vi har talat om en snabbare planprocess, vilket är någonting som regeringen arbetar med. Vi har också talat om att ge de hushåll som ska köpa sin första bostad möjligheter genom förvärvsgarantier. Vi har talat om, föreslagit och genomfört möjligheter till hyresgarantier.
Fru talman! Jag menar att regeringen arbetar för en social bostadspolitik, ett ökat bostadsbyggande och stabila villkor som gör att vi på lång sikt kommer att se ett kraftigt ökat byggande i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.