Kvinnors sysselsättningsgrad

Interpellation 2021/22:151 av Niklas Wykman (M)

till Finansminister Mikael Damberg (S)

Det råder i dag stor skillnad gällande sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Sverige. Bland kvinnorna är skillnaden störst.

68,4 procent av de inrikes födda kvinnorna är sysselsatta, men enbart 57,5 procent av de utrikes födda kvinnorna. Vad gäller män födda i Sverige är sysselsättningsgraden 72,6 procent och för män födda utanför Sverige 67,1 procent. (SCB, Q3 2021)

Arbete är ofta nyckeln till integration. Därför är det mycket allvarligt att siffrorna ser ut som de gör vad gäller utrikes födda kvinnor. Risken att fastna i utanförskap är stor.

Men arbete är också ofta nyckeln till ekonomisk frihet, som exempelvis möjliggör att lämna ett destruktivt förhållande. Av den anledningen är det också allvarligt att utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad är mycket låg i förhållande till övriga gruppers.

Därför vill Moderaterna bland annat bygga ut jobbskatteavdraget samt införa ett bidragstak, så att det alltid lönar sig att jobba. Dagens system utgör en kvinnofälla där vissa fastnar i hemmet på grund av att det ibland lönar sig bättre än att ta ett arbete.

Mina frågor till finansminister Mikael Damberg lyder därför:

1. Vilka konkreta åtgärder inom sitt ansvarsområde ämnar ministern vidta för att minska gapet mellan inrikes födda och utrikes födda kvinnors sysselsättningsgrad?
2. Vilka konkreta åtgärder ämnar ministern vidta för att sänka tröskeln till arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor?
3. Ämnar ministern göra justeringar i skattesystemet för att stärka drivkrafterna till avlönat arbete?