Kvinnors sysselsättning

Interpellation 2014/15:356 av Erik Ullenhag (FP)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Under åren med alliansregeringen växte sysselsättningen. Fler personer fördes närmare arbetsmarknaden, och fler fick ett jobb. Särskilt har detta gynnat kvinnor. 

Faktum är att kvinnors växande sysselsättningsgrad utgör närmast hela sysselsättningsökningen under den aktuella tidsperioden. På samma sätt växte antalet och andelen kvinnor som arbetar heltid. 200 000 fler heltidsarbetande kvinnor innebär att en genomsnittlig kvinna i arbete nu för första gången i historien jobbar heltid. 

Den här utvecklingen har inte skett av sig själv. Arbetslinjen har inneburit att kvinnors genomsnittliga marginaleffekter fallit mer än mäns. I kombination med en sammantaget progressiv jämställdhetspolitik skapades möjligheten till en utveckling. 

Regeringen lägger nu delvis om politiken. Drivkrafterna till arbete förväntas minska, och arbetskraftsdeltagandet beräknas sjunka. Halverat tak för RUT-avdrag kommer att slå hårdare på marginalen mot kvinnors än mäns sysselsättning. Resurserna som fritt står till jämställdhetsministerns förfogande föll kraftigt i regeringens budgetproposition. 

Regeringen har i samma budgetproposition satt upp målet att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar ska öka så mycket att Sverige 2020 når lägst arbetslöshet i EU. 

Mot den bakgrunden vill jag ställa två frågor till finansminister Magdalena Andersson:

Vilka konsekvenser bedömer finansministern att de skattereformer och övriga reformer som regeringen hittills har aviserat får för kvinnors sysselsättningsgrad?

Hur mycket bedömer finansministern och regeringen att kvinnors sysselsättning minst måste öka fram till 2020 för att regeringens mål om lägst arbetslöshet i EU sannolikt ska nås?