Kvinnors rätt att välja abortmetod inom en rimlig tid

Interpellation 2006/07:406 av Johansson, Ylva (s)

den 13 mars

Interpellation

2006/07:406 Kvinnors rätt att välja abortmetod inom en rimlig tid

av Ylva Johansson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Totalt utfördes cirka 34 000 tidiga aborter (till och med graviditetsvecka tolv) från juli 2005 till juni 2006. I en rapport från Socialstyrelsen, som beställdes av den socialdemokratiska regeringen, framgår det att de totala väntetiderna för tidiga aborter varierar stort i landet och att det på många håll är orimligt långa väntetider. På vissa håll är väntetiderna så långa att det inte blir möjligt för kvinnan att välja medicinsk abort, som kan ske fram till vecka nio. Bara i 15 landsting erbjuds kvinnan metoden med medicinsk abort med avslutande behandling i hemmet. För att få medicinsk abort är väntan som längst 10 dagar. För kirurgiskt ingrepp är den längsta väntetiden 19 dagar.

Därtill ska beaktas att närmare en fjärdedel av vårdenheterna i undersökningen stängdes på sommaren, av dem var flertalet privata.

Alla kvinnor som, ofta efter svåra överväganden, kommit fram till att de vill genomgå en abort, vet att varje dag som man får vänta på ingreppet är mycket svår. När en kvinna är oönskat gravid och har bestämt sig för abort måste ingreppet av både medicinska och etiska skäl utföras så snabbt som möjligt. Att få vänta mellan 10 och 19 dagar när man bestämt sig för abort är inhumant. Kraftfulla åtgärder måste vidtas mot detta!

Främst måste tiden för psykiskt lidande kortas och dessutom kan kvinnan vid lång väntan gå miste om möjligheten att göra en för kroppen mer skonsam medicinsk abort. Alla kvinnor som söker tidig abort ska ha rätt att välja abortmetod, det ska vara kvinnans eget beslut om hon vill genomgå en medicinsk abort och om den ska ske på sjukhus eller i hemmet, eller om hon vill genomgå en kirurgisk abort.

Mot bakgrund av de allvarliga problem och stora skillnader som redovisas i Socialstyrelsens rapport är det enligt min mening nödvändigt att regeringen agerar.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialministern:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förkorta de långa väntetiderna vid tidiga aborter?

2. Är statsrådet beredd att verka för införandet av en vårdgaranti för tidig abort som säkerställer att kvinnan får abort inom en vecka, så att hon själv kan välja abortmetod?

3. Är statsrådet beredd att se över om barnmorskor kan ges vidareutbildning för att kunna ta ett större ansvar i samband med tidiga aborter för att minska väntetiderna?