Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet

Interpellation 2001/02:378 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-17
Anmäld
2002-04-23
Besvarad
2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 april

Interpellation 2001/02:378

 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ulrica Messing om kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet

Östersjöområdet förväntas i framtiden bli en av Europas mest dynamiska och expansiva tillväxtregioner. Genom de s.k. Östersjömiljarderna har Sverige under en femårsperiod fram till år 2003 beslutat att satsa 2 miljarder kronor för att stimulera ekonomiskt utbyte, tillväxt och sysselsättning i Sverige och Östersjöregionen samt att stärka svenska företags positioner i regionen. Sveriges Östersjömiljardsatsning tycks dock gå kvinnorna förbi.

Det är viktigt att uppmuntra kvinnor till aktivt deltagande i demokratiprocessen och att uppmärksamma kvinnors företagande som en betydelsefull faktor i detta arbete. Kvinnoföretagandet måste synliggöras, värderas och uppmuntras också i handelsprocessen. Det är därför viktigt att stödja kvinnor runt Östersjön i jämställdhetskampen.

Undertecknad diskuterade i en interpellationsdebatt (den 29 november 1999 "Östersjöcentrum för kvinnors företagande") denna fråga med statsrådet Mona Sahlin, som lovade att följa upp resultaten av Östersjömiljarderna ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta har ännu inte gjorts och det har visat sig att det är få projekt inom ramen för Östersjömiljarderna som har varit inriktade på kvinnors roll i Östersjösamarbetet eller genomsyrats av ett jämställdhetsperspektiv.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att, inom ramen för Östersjömiljarderna, stödja jämställdhetsarbetet i Östersjöområdet?

På vilket sätt avser ministern att utvärdera resultaten av Östersjömiljarderna ur ett jämställdhetsperspektiv?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:378, kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet

Interpellationsdebatt 2001/02:378

Webb-tv: kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet

Protokoll från debatten

Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Anf. 55 Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Ulla-Britt Hagström har frågat stats- rådet Ulrica Messing vilka åtgärder som avses vidtas för att inom ramen för Östersjömiljarderna stödja jämställdhetsarbetet i Östersjöregionen samt på vilket sätt resultaten av Östersjömiljarderna kommer att utvärderas ur ett jämställdhetsperspektiv. Interpella- tionen har överlämnats till mig. Regeringens arbete med jämställdhetsfrågor väg- leds av att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla delar av regeringens politik. I Sveriges samarbete med andra länder måste våra strategier också beakta att jämställdhetsarbetet bedrivs under olika förutsätt- ningar i våra partnerländer. Detta innebär olika möj- ligheter att genomföra insatser som bidrar till och synliggör kvinnors deltagande och företagsamhet. Vad gäller insatserna inom Östersjömiljard 2 de- legeras medlen till statliga myndigheter och organ för stöd till satsningar som främjar det svenska näringsli- vets verksamhet i Östersjöregionen. De myndigheter som får ett uppdrag genom Östersjömiljard 2, t.ex. olika länsstyrelser eller NUTEK, ska i enlighet med gällande verksförordning tillse att jämställdhetsas- pekten beaktas i arbetet och de insatser som erhåller stöd. Departementet uppmuntrar i sina löpande kon- takter de programansvariga på berörda myndigheter och organisationer att särskilt uppmärksamma insat- ser som syftar till att stärka kvinnors företagande. Vidare fäster departementet stor vikt vid att kontinu- erligt hålla sig underrättat om vilka initiativ som planeras och genomförs på detta område. På det viset kan jämställdhetsaspekten integreras i den andra miljardens olika stödinstrument. Just nu pågår inom ramen för Östersjömiljard 2 flera projekt med inriktning på kvinnors företagande i Östersjöregionen. Det rör sig i huvudsak om kontakt- skapande och nätverksbyggande insatser som t.ex. projektet WERAN, Women's Enterprises Relations in Business Achievement and Networking, som vänder sig till kvinnor som önskar etablera affärskontakter i nordvästra Ryssland. Det kan också noteras att Sveri- ge inom ramen för det ordinarie samarbetet aktivt stöder arbetet på jämställdhetsområdet med bl.a. insatser för kvinnor i affärslivet. I direktiven för avrapportering inom Östersjömil- jard 2 begärs alltid redovisning avseende insatsernas inriktning på kvinnors företagande. När det gäller en mer övergripande eller systematisk genomgång av Östersjömiljarderna ur ett jämställdhetsperspektiv är det naturligt att detta görs som en del av den samlade utvärdering som avses äga rum i anslutning till ansla- gens avslutande. Det är också naturligt att frågan om hur jämställd- hetsperspektivet på bästa sätt kan beaktas inom denna typ av insatser uppmärksammas i överväganden om eventuella fortsatta näringslivsinriktade insatser efter den andra miljardens avslutande.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 56 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Leif Pag- rotsky för svaret på min interpellation. Stöd till kvinnors företagande har i alltför hög grad åsidosatts vad gäller tillgång till Östersjömiljar- derna. I november 1999 förde jag en debatt med stats- rådet Mona Sahlin om möjlighet till ett Östersjöcent- rum för kvinnors företagande. Min tanke var då att Nationellt resurscentrum genom NUTEK skulle kun- na skapa ett Östersjöcentrum för kvinnors företagan- de. Statsrådet Mona Sahlin svarade då att hon delade min uppfattning att det finns mycket goda förutsätt- ningar för att Östersjöområdet i framtiden kommer att vara Europas mest dynamiska och expansiva tillväx- tregion. Hon svarade också att särskilda insatser rik- tade till kvinnor kan vara motiverade. Mona Sahlin sade dock nej till att bygga upp en särskild central organisation till stöd för kvinnors företagande runt Östersjön. Inte heller togs erfarenheterna från Sveri- ge-Polen-året, som då pågick, till vara. En månad senare tog en socialdemokratisk riks- dagsledamot upp frågan om Östersjömiljarden och genderperspektivet med statsrådet Leif Pagrotsky under frågestunden. Statsrådet svarade bl.a. så här: "Vi ska ha en särskild inriktning på mindre och medelstora företag. Det är en sektor som inte är lika förgubbad som storföretagen. Därför räknar jag med att vi kommer att ha fler och bättre projekt med kvinnlig inriktning att välja mellan när vi ska be- stämma vad vi ska stödja med hjälp av den andra Östersjömiljarden." Statsrådet Pagrotskys bestämda inriktning var att pengarna ytterligare skulle förstärka jämställdhetspro- filen. Herr talman! I mars år 2000 ställde jag nästa fråga till statsrådet Mona Sahlin om Östersjömiljarden. Det visade sig att genderperspektivet var ganska okänt och att könsuppdelad statistik saknades. Statsrådet svarade då att medlen delegeras till myndigheter och organ för stöd till satsningar. I enlighet med den ex- isterande verksförordningen från 1995, dvs. 1995:1322, ska jämställdhetsaspekten beaktas i arbe- tet. Det svar jag i dag får av Leif Pagrotsky ger ingen upplysning om jämställdhetsaspekten mer än ett pro- jekt riktat mot kvinnor som önskar etablera af- färskontakter i nordvästra Ryssland. Jag vill därför fråga statsrådet hur stöden fördelas. En kvinna berättade för mig om en projektansö- kan som lämnats in i augusti förra året. Ansökta me- del är 3 miljoner på två år. Det handlar om 60 företa- gare i Mälarregionen, och företagarna är själva be- redda att satsa 4 miljoner i projektet. Allt är klart med Polen vad gäller förankring. Universitetet i Warszawa deltar. Innehållet är dels partnerskap inom företagan- de, dels agroturism och dels health care. Projektet ska sluta i att alla inblandade företag har en partner, alltså business to business. Det är också tänkt att kombine- ras med mål 3-pengar. Ansökan har nu gått vidare till NUTEK, och svar skulle ha kommit före jul. Nästa bud var att svar skulle komma i januari, och hittills har ingenting hörts. Folk som har entusiasm och vilja att förändra tappar lusten när hanteringen är sådan. Därför, herr talman, vill jag fråga vad statsrådet har för råd att ge till de kvinnor som satsar månader av fritid för att skapa projekt och som sedan inte får ett svar.
Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Anf. 57 Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag beklagar att jag var oförberedd på det enskilda exempel som tas upp. Jag kan inte ge en detaljerad beskrivning av vad som har hänt just i det fallet. Men som framgick av mitt svar har vi, delvis efter kritik här i riksdagen, valt en mycket decentraliserad beslutsstruktur för den andra Öster- sjömiljarden. Vi har förändrat den i förhållande till den tidigare första miljarden. Det innebär att jag som minister inte kan delegera och decentralisera beslut och samtidigt ha full koll på vad NUTEK har för skäl till denna fördröjning - om de inte är nöjda med un- derlaget, om de tvekar av andra skäl, om de har kö i sitt beslutssystem. Det vet jag inte. Min åsikt är det som jag sade för en stund sedan. Vi ska prioritera detta. Den andra Östersjömiljarden har en ökad inriktning på mindre och medelstora företag i förhållande till den första miljarden. Det är för mig en optimistisk signal om könsfördelningen. Precis som jag sade förut tror jag att det där finns mer utrymme för mer jämställda satsningar än vad vi har haft tidigare. Den förväntningen verkar ha slagit in. Ansökningar och beslut av den sorten är vanligare nu än de var när det gällde den förra Östersjömiljar- den. Ulla-Britt Hagström hade också en konkret fråga om jämlikhetsstatistik. Jag vet inte riktigt om det gällde huruvida vi ska föra statistik över Östersjö- miljardens fördelning på projekt. Om det är vad frå- gan gällde är mitt svar att jag inte tycker att det är någon bra idé. Idealet för mig är att jämställdhet- sperspektivet ska genomsyra allt som finansieras av Östersjömiljarden. Då blir en särredovisning ganska meningslös. Om vi når målet kommer allting att till en viss del innehålla också jämställdhetsfrågor. Om frågan däremot gäller genderstatistik som ett element i vår stödverksamhet blir mitt svar lite an- norlunda. Inte genom Östersjömiljard 2 men i vårt ordinarie samarbete med länderna på andra sidan Östersjön ger vi i dag bidrag till denna typ av statis- tikprojekt i bl.a. Ryssland, Ukraina, Baltikum och i de tre kaukasiska länderna. Svaret på frågan är att arbete redan pågår, och jag vill gärna göra mer på det områ- det om det finns bra projekt. Låt mig också påminna om vad jag sade i inter- pellationssvaret, nämligen att jämställdhetseffekterna ska redovisas i varje enskilt projekts återrapportering - dels i den årliga rapporteringen om hur projektet framskrider, dels i den slutliga avrapportering som ska ske efter att projektet har slutförts. Låt mig till slut säga att jag tycker att det är roligt med det intresse som från olika håll visas för Öster- sjömiljardens användning på det här området, t.ex. genom den interpellation vi debatterar i dag. Jag vill gärna att det ska spridas mera och ges ökad uppmärk- samhet vilka möjligheter som står till buds genom de resurser som riksdagen här har ställt till förfogande så att vi kan få fler bra projekt, fler kreativa lösningar och fler kreativa idéer. Mitt råd till de kvinnor som interpellanten beskrev är: Stå på er! Kom med fler idéer! Försök igen! Kom igen på nytt, för här behöver vi alla goda krafters fulla engagemang. Det är väldigt viktiga områden vi talar om: att ge mer jämställdhets- prägel också till det samarbete vi bedriver i Östersjö- området.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 58 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Jag trodde att statsrådet Leif Pag- rotsky hade väldigt bra kontroll över vad som pågick och hur ansökningarna från kvinnor osv. låg till. I svaret sade ju statsrådet att departementet i sina lö- pande kontakter uppmuntrar de programansvariga på berörda myndigheter och organisationer att särskilt uppmärksamma insatser som syftar till att stärka kvinnors företagande. Jag förstår mycket väl att det här varierar mellan länderna. Jag kom i helgen från en demokratikonfe- rens i Lettland där vi mötte kvinnor från Estland, Lettland och Litauen. Visst har vi olika förutsättning- ar, och visst kan vi se det på olika sätt, men man kan aldrig se någon skillnad när det gäller viljan att ut- veckla sitt land och viljan att delta med aktiva idéer som entreprenör. Därför tror jag att det faktiskt be- hövs en särredovisning. Det är bra med mainstreaming och gender i alla olika projekt, men ibland kan mainstreaming gömma undan problem. Man säger att man redan redovisar jämställdhetsaspekten och att det är obligatoriskt för alla projekt, men man glömmer att i verkligheten kanske inte 50 % av pengarna går till områden som huvudsakligen berör kvinnor och 50 % till områden som huvudsakligen berör män. Nu vet jag att uppgif- terna är blandade och att det kanske är svårt att ta fram hela redovisningen. Någon har sagt, kanske lite styggt, att mainstreaming ibland blir men streaming, för man glömmer att riktigt fokusera. Herr talman! I rapporten Utvecklingsprogram - kvinnors delaktighet i Östersjösamarbetet av Baltic Fem påpekas vikten av att ytterligare insatser måste ske inom de näringslivsbefrämjande åtgärderna för att öka kunskapen om kvinnors företagande och att öka insikten hos beslutsfattare om kvinnors kompetens. I de allmänna riktlinjerna för Östersjömiljarden 2 anges att könsperspektivet ska beaktas och att ett av kriteri- erna för urval av projekt ska vara att projektet främjar jämställdheten. Det sade mycket riktigt statsrådet i sitt svar. I rapporten redovisas också det projekt som statsrådet hänvisade till, WERAN-projektet, som startade för ett år sedan. I rapporten kan man dock se att kvinnors initiativ inte tas till vara tillräckligt. Det står: Trots att det finns ett antal studier och initiativ i Sverige som avser samarbete med NIS - de nya oberoende staterna - samt Polen inom jämställdhetsområdet är dessa ändå en mycket liten del av de aktiviteter som genomförs i syfte att förstärka utvecklingssamarbetet i Östersjöre- gionen. Många Östersjöinitiativ saknar ett jämställd- hetsperspektiv, och få projekt är inriktade mot att främja kvinnors inflytande i Östersjöregionen. Det saknas könsuppdelad statistik med avseende på för- delningen av ekonomiska medel för Östersjösamar- betet, men man kan konstatera att kvinnor troligen får en mycket liten andel av de resurser som avser detta samarbete. Därför skulle jag direkt här och nu vilja fråga Leif Pagrotsky om statsrådet har någon idé om vilka pro- portionerna är mellan stödet till män respektive kvin- nor. Jag vill veta hur statsrådet sedan kommer att fortsätta med detta arbete.
Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Anf. 59 Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag har tidigare sagt vad jag tycker i frågan om könsfördelad statistik när det gäller Öster- sjömiljardens användning. Jag tycker att jämställdhet- saspekten ska integreras i de enskilda projekten, och det saknar mening att driva det här för långt. Jag vill ta ett exempel. Vi har ett projekt i ett av de baltiska länderna som syftar till att förbättra infek- tionsskyddet i sjukvårdsorganisationen, dvs. att mins- ka smittrisken för olika infektionssjukdomar i hela kedjan av sjukvård, laboratorier och läkemedelsför- sörjning. Hur ska man göra för att könsuppdela det belopp vi lägger på detta? Det är en väldigt svår frå- ga, och jag tycker att den visar att det inte är särskilt meningsfullt att lägga mycket energi på detta. Det viktiga för mig är i stället att försöka få mer bra verksamhet för de pengar som riksdagen har varit bussig nog att sätta av för detta viktiga samarbete. Ett problem är att intresset på andra sidan Östersjön ty- värr är mycket svagare än vi skulle vilja se. Eftersom detta är ett samarbete där det krävs två parter som ska prioritera och tycka att det är viktigt för att det ska bli något är detta ofta en återhållande faktor. Jag skulle vilja ha fler som engagerade sig i att stimulera intresset. Jag tycker att det vore väldigt välkommet om Ulla-Britt Hagström och jag kunde hjälpas åt med att t.ex. vid konferenser som den Ulla- Britt Hagström nu har besökt göra reklam för detta, så att vi fick fler bra projekt att välja mellan. Då kunde vi få fler bra projekt genomförda som har konkreta effekter på t.ex. kvinnors företagande, handel mellan företagare som känner släktskap i detta. Därmed kunde vi få fler och bättre projekt i slutändan. Det tycker jag vore en värdefull fortsatt utveckling. Det är bättre än att lägga pengar på att dela upp ett infek- tionsskyddsprojekt i en manlig del och en kvinnlig del trots att det gäller samma typ av laboratorier osv.
Ulla-Britt Hagström (Kd)
Anf. 60 Ulla-Britt Hagström (Kd)
Herr talman! Jag har nog inte menat det senaste som Leif Pagrotsky säger, att vi ska dela upp infek- tionsskyddet på det sättet. Vad jag menade är att man ska redovisa etapp ett, hur mycket resurser i pengar som har gått till sådant där kvinnor har varit delaktiga och haft huvudparten och hur mycket resurser som har gått till den andra sidan. Då får man ett grepp över hur pengarna går. Men jag ska gärna hjälpa Leif Pagrotsky att arbeta vidare med detta. Jag vet att det finns ett stort intres- se, och jag kan t.ex. lämna en adress där jag vet att 60 företag står färdiga och där allt är klart med Polen. Men respektive projektansökare har inte fått något svar. Sedan tror jag också att vi ska ta till vara den kompetens som vi har i Sverige från dessa länder för att kunna öka intresset på andra sidan Östersjön. Jag har tagit reda på att under perioden 1990- 1999 kom enligt Integrationsverket ca 10 500 kvinnor till Sverige från dessa länder. Siffran för män var 3 500. När jag sedan tittade på sysselsättningsintensiteten bland dessa kvinnor i Sverige så var den 39 %. Jag vet inte vad som har hänt efter 1999, men det ser säkert ut ungefär på samma sätt. Men tyvärr har inte dessa kvinnor betraktats som en resurs i Östersjösamarbetet, trots att de har både kulturkompetens och språkkunskaper. De skulle ju kunna hjälpa till. Jag träffade en kvinna från Ryssland som gärna vill arbeta gentemot Ryssland och som har ett kon- taktnät i Uppland. Hon har arbetat med företagande mellan Sverige och Ryssland i sex månader men som nu inte får någonting i Sverige. Detta handlar också om kontakter som man skulle kunna använda i detta arbete.
Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Anf. 61 Statsråd Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Jag tycker att det har kommit fram en del uppslag och idéer till fortsatt arbete för att förstärka jämställdhetsinriktningen när det gäller Östersjömiljard 2. Jag tycker att det är lovande och konstruktivt, och jag känner mig uppmuntrad av det- ta. Vi ställer väldigt höga krav på de ansökningar som kommer. Det är skattebetalarnas pengar, och vi måste vara säkra på att vi har ordentlig ekonomisk kontroll och att det är hög kvalitet i styrning och redovisning. Och det är många andra saker som ska vara uppfyllda för att vi ska gå med på att betala ut några pengar. Men vi försöker hjälpa till att höja kvaliteten och förbättra på de områden där vi ser ofullkomligheter i det material som kommer in. Det är också den in- struktion som gäller till de myndigheter till vilka vi har delegerat beslutsansvaret. Men det viktiga är att vi får in mer idéer i processen - fler förslag och fler ansökningar med denna inriktning - eftersom vi inte har mer att jobba med än det urval som kommer. Det är också nödvändigt att arbeta med jämställd- het utifrån samarbetslandets egna mål och utifrån dess prioriteringar, behov och förutsättningar. Det är ett långsiktigt arbete att utveckla jämställdhetsarbetet och att omsätta ideal i konkret vardagshandling. Men vi arbetar hela tiden för att integrera jämställdhetsas- pekterna i den politik som vi bedriver. Det kan jag försäkra Ulla-Britt Hagström, och det är min bestäm- da vilja och ambition. Jag välkomnar det konstruktiva intresse som Ulla- Britt Hagström visar, och jag tycker att det lovar gott inför fortsättningen att vi kan få en bra verksamhet för dessa pengar, så att vi alla kan vara överens om att det var väl använda resurser och att det var ett klokt beslut av riksdagen att avsätta dessa pengar för detta ändamål.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.