Kustbevakningens befogenheter
Interpellation 2020/21:289 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-01-11
- Överlämnad
- 2021-01-11
- Anmäld
- 2021-01-12
- Sista svarsdatum
- 2021-01-25
- Svarsdatum
- 2021-01-28
- Besvarad
- 2021-01-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
För snart två år sedan beslutade riksdagen om en ny kustbevakningslag som trädde i kraft den 1 april 2019. Enligt 1 kap. 4 § kustbevakningslagen (2019:32) gäller lagen inom Sveriges sjöterritorium. Däremot är inte en hamn ett direkt verksamhetsområde.
Kustbevakningens syfte är att skydda liv och miljö till sjöss, både nu och i framtiden. För att minimera riskerna vid transport av farligt gods och annat gods kontrolleras lastsäkring i lastbärare i hamnarna. På svenskt sjöterritorium kan Kustbevakningen och en tjänsteman vid Kustbevakningen självständigt ansvara för eller biträda en annan myndighet i verksamhet som avser brottsbekämpning och ordningshållning. Detta gäller däremot inte i hamnar, utan då måste en annan myndighet tillkallas, exempelvis polisen. Kustbevakningens arbete är ytterligare begränsat eftersom den vid en eventuell last som inte är tillräckligt säkert lastad inte kan bötfälla på plats.
Under 2020 har polisen, Tullverket och Kustbevakningen samarbetat vid ett antal tillfällen i hamnar och förhindrat att stöldgods lämnar landet. Det är positivt, men samtidigt har man påvisat att den sekretess som råder mellan myndigheter har försvårat det brottsbekämpande arbetet. Det finns bland annat verktyg som den ena myndigheten använder sig av men som den andra inte får ta del av, till exempel polisens applikation för registerslagningar.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Har statsrådet och regeringen för avsikt att inom en nära framtid utvärdera kustbevakningslagen för att kunna förbättra och förfina lagstiftningen?
- Hur ser statsrådet på att Kustbevakningen skulle få hamnar som ett utökat direkt verksamhetsområde?
- Har statsrådet några planer på att ge Kustbevakningen rättigheter att i hamnen kunna bötfälla dålig lastsäkring, oavsett om det rör transportmedel som ska ut på sjön eller på väg?
- Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att öka effektiviteten genom ökad operativ samverkan mellan polisen, Tullverket och Kustbevakningen samt ge möjlighet till lättnader i sekretess vid operativt arbete?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:289
Webb-tv: Kustbevakningens befogenheter
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:72
- Protokoll 2020/21:72 Torsdagen den 28 januariProtokoll 2020/21:72 Svar på interpellation 2020/21:289 om Kustbevakningens befogenheter
Protokoll från debatten
Anf. 110 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att inom en nära framtid utvärdera kustbevakningslagen för att kunna förbättra och förfina lagstiftningen, hur jag ser på att Kustbevakningen skulle få hamnar som ett utökat direkt verksamhetsområde, om jag har några planer på att ge Kustbevakningen rättigheter att i hamnen kunna bötfälla dålig lastsäkring, oavsett om det rör transportmedel som ska ut på sjö eller på väg, och om jag tänker vidta några åtgärder för att öka effektiviteten genom ökad operativ samverkan mellan polisen, Tullverket och Kustbevakningen samt ge möjlighet till lättnader i sekretess vid operativt arbete.
Kustbevakningen är en unik myndighetsresurs med aktiv sjöövervakning året runt och omfattande kapacitet att verka till sjöss. Kustbevakningens särskilda kompetens innebär att myndigheten främst ansvarar för sådana uppgifter som har ett naturligt samband med myndighetens huvuduppdrag som är räddningstjänst till sjöss, sjöövervakning samt krisberedskap och totalförsvar. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs till sjöss, även om viss verksamhet också bedrivs på land.
När det gäller verksamhet på land ansvarar Kustbevakningen för tillsynen över såväl utgående som inkommande transporter av farligt gods i hamnars landområde, oavsett vilket transportmedel godset färdas med.
Kustbevakningen deltar i Samtill som är ett samverkansorgan för myndigheter med ansvar för tillsyn av transporter av farligt gods på land och som leds av MSB. Kustbevakningen bedriver alltså redan i dag verksamhet i våra hamnar. Kustbevakningen utför kontroller både av farligt gods och av lastsäkring. Arbetet innebär kontroller av lastbärare och transportmedel som ska vidare ut på väg, järnväg eller till sjöss. Kustbevakningen utför kontroller både självständigt och i samverkan med andra myndigheter som till exempel Polismyndigheten och Tullverket.
Kustbevakningen har befogenhet att meddela de förelägganden och förbud som behövs, men också att hindra fortsatt transport från hamn om det är nödvändigt. Däremot ankommer det på Polismyndigheten att hindra fortsatt transport på väg.
En effektiv brottsbekämpning och kontroll- och tillsynsverksamhet kräver att myndigheternas specialkompetens tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma en effektivare verksamhet och samordning av myndigheternas insatser när det gäller kontroll av hur yrkestrafikens regler följs beslutade regeringen den 22 augusti 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur kontrollverksamheten av yrkestrafik på väg bedrivs och lämna förslag på förbättrande åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredaren ska bland annat kartlägga och analysera myndigheternas nuvarande kontrollverksamhet och föreslå åtgärder för att stärka denna i syfte att ytterligare förbättra hur regler följs. Enligt direktivet kan detta exempelvis gälla ökad myndighetssamordning och mer informationsutbyte. Utredaren ska även ta ställning till om det finns anledning att se över ansvaret och fördelningen av detta mellan de aktörer som utför kontroller av yrkestrafiken. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2021.
Det finns naturligtvis även i övrigt skäl att noga följa utvecklingen på området. Eftersom kustbevakningslagen bara har varit i kraft under en relativt kort tid är det lite för tidigt att utvärdera reformen, men det kan bli aktuellt med en sådan utvärdering framöver.
Anf. 111 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Kustbevakningens syfte är att skydda liv och miljö till sjöss både nu och i framtiden. När regeringen skickade ut förslaget om en ny kustbevakningslag skrev man att den skulle möjliggöra fler och bättre ingripanden och att samhällets resurser till sjöss skulle kunna användas bättre. Jag tror faktiskt att vi kan använda samhällets resurser bättre överallt.
När man bestämmer något kan det ibland få oönskade konsekvenser. Man kan då behöva bestämma om. När små så kallade barnsjukdomar är åtgärdade kan man avvakta en tid för att göra en större utredning. Vad är det egentligen jag pratar om?
Herr talman! Jag har besökt Kustbevakningen till sjöss, i hamn och i luften samt deras utbildning och huvudkontor. Det har varit roligt, lärorikt och oerhört intressant. Naturligtvis dyker en mängd frågor upp. Jag vill här passa på att tacka för alla tusen frågor som jag har fått ställa.
Ett exempel på ett utfall av den nya lagen som kanske slog lite fel är att Kustbevakningen tidigare kunde kontrollera och rapportera fritidsfiske från bryggor, öar och stränder. Men i dag måste Kustbevakningen tillkalla polis om de anar oråd i vassen. Det gäller även till exempel jakt på öar. Var det verkligen så här det var tänkt, det vill säga att en myndighet behöver ringa in en annan när man själv är den som befinner sig till sjöss? Här är det läge, herr talman, att kunna bestämma om.
Kustbevakning, polis och tull har samarbetat i hamnar för att förhindra att stöldgods lämnar landet. Jag har själv varit med. Det var jätteintressant och också spännande. Men en sak som då blev tydlig var sekretessen mellan myndigheter liksom de olika verktyg de har i sitt arbete. Den ena brottsbekämpande myndigheten får till exempel använda en app men det får inte den andra. Det här lade jag också märke till när jag var ute i Mälaren och tog fast fartsyndare på vattenskoter.
Jag tänker i detta fall på den app som polisen får använda för att göra registerslagningar. När vi stoppade en fartsyndare på vattenskoter utanför Stockholms innerstads kaj fick Kustbevakningen ta leg, ringa polisen och vänta i telefonkö. Den här telefonkön kunde vara ganska lång, fick jag beskrivet för mig. Sedan fick man svar om personen i fråga var en känd farlig person eller en vanlig människa som kört för fort.
Om Kustbevakningen själv hade kunnat göra en registerslagning hade man både sparat tid och varit tryggare ur ett arbetsmiljö- och säkerhetsperspektiv. Att dessutom vänta i telefonkö är inte rimligt. Det är inte särskilt effektivt; vi vill ju ha en effektiv brottsbekämpning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När jag i december var med Kustbevakningen i Nynäshamn hittade vi ett släp med fyra crossmotorcyklar. Det hade varit fiffigt om man då kunnat slå i ett register för att snabbt se om det var stöldgods eller inte. Det hade också varit bra att slippa telefonkön när vi hittade en stor lastbil som befarades innehålla stöldgods. När vi väl hittat rätt nummer fick vi vänta i telefonkö.
Håller ministern inte med om att det går att göra detta mycket effektivare?
Anf. 112 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr talman! Frågan är viktig. Jag tror att vi kommer att se en utveckling där myndigheterna i sitt digitaliseringsarbete nu blir mycket effektivare. En sådan myndighet som från en dålig position tar snabba steg framåt är Polismyndigheten. Vid sammanslagningen till en central polismyndighet i Sverige hade man rent generellt dåliga it-system och dåligt tekniskt stöd. Man fick börja att räta upp det och har nu kommit ganska långt i arbetet med systemen. I dialog med verksamheterna bygger man nu digitala stöd som underlättar verksamheten. När apparna kommer vidare kommer polisen att kunna effektivisera sitt arbete och har också redan gjort det. Det kommer att visa sig att de har helt andra möjligheter att snabba på sitt arbete än tidigare.
Det kommer att finnas en förväntan på att allt detta också kommer att fungera mellan myndigheter. Men det är inte alltid lika lätt. Man måste fundera på behörighet mellan olika myndigheter. Vad har man rätt att göra? Det tror jag att myndigheterna själva måste gå igenom lite noggrannare och komma med förslag till oss. Vad är gränssnitt? Vad får man göra i dag? Är det möjligt att dela viss information? Finns det regelverk som juridiskt förhindrar det? Vad skulle behöva göras?
Jag utesluter inte att myndigheterna kommer tillbaka till oss och säger att de ser möjligheter på vissa områden att snabbare utbyta information, men först måste man i så fall vrida och vända på ett visst regelverk eller en viss förordning för att komma vidare. Jag är öppen för sådana diskussioner framöver.
Kontrollverksamhet är en väldigt tung verksamhet, och Kustbevakningen hjälper till med den i hamnmiljö. Där sker nu ett stort organiserat arbete. Man ska se över hela kontrollverksamheten hos olika myndigheter. Jag ser fram emot att utredaren kommer att lämna förslag om det. Jag vet inte vilka förslag som kommer, men en fråga man utreder handlar om informationsutbyte mellan myndigheterna, det vill säga ökad samverkan. Man ska också fundera över vilket ansvar som ska ligga på vilken plats och hos vilken myndighet. Finns det anledning att ändra det på något sätt?
Utredningen kommer snart att läggas fram. Jag ser fram emot att få detta ytterligare belyst av den utredning som har jobbat med kontrollverksamheten.
Jag utesluter inte att vi kan behöva göra ändringar. Å andra sidan förväntar jag mig att myndigheterna så långt det går själva funderar igenom hur de ska samverka och lösa upp de eventuella knutar som finns. Ibland är det dock omöjligt, och man kan behöva göra ändringar i regelverk. Jag ser fram emot att också få ta del av sådana idéer framöver.
Anf. 113 Alexandra Anstrell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag håller med om att digitalisering är viktig. Men kan det finnas en risk att man inte vill lösa upp knutarna? Det kanske behöver komma initiativ från riksdag och regering.
Hamnar är inte ett direkt verksamhetsområde, men visst har Kustbevakningen en viss verksamhet där, till exempel lastsäkring. Kustbevakare har som max rätt att hindra att en lastbärare med dålig lastsäkring lastas på en färja. Det blir en tillrättavisning och lite skäll, men det blir egentligen inga fler konsekvenser än att de får stanna i land. När en lastbärare däremot ankommer hamnen får kustbevakarna bara kontrollera farligt gods eller slumpmässigt leta efter eventuellt dolt stöldgods.
Här finns det alltså inga som helst befogenheter. Man kan som max kanske uppmana förarna att åtgärda detta eller ringa polisen. Vore det inte effektivare brottsbekämpning om man då också kunde ha någon form av konsekvens? Du har inte tillräckligt bra lastsäkring - alltså får du inte köra vidare på våra vägar. Möjligen skulle man till och med kunna bötfälla på plats, kanske i båda fallen.
Jag håller med om det som ministern sa initialt om att man ska ta till vara de olika myndigheternas specialkompetens. Men jag tycker också att vi måste skapa möjligheter att vara smidiga och effektiva och inte byråkratiska. Vore det inte fiffigt så säg, herr minister, att på ett effektivt sätt kunna förbättra säkerheten både till sjöss och på vägarna?
Anf. 114 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag ska svara både ja och nej. Ja - jag tror att det är klokt att titta över var gränsdragningar finns mellan olika myndigheter och kanske i viss mån ge ökade befogenheter, så att man blir effektivare i handläggningen. Jag pekar på utredningen, som kommer med sina förslag den 30 april. Då får vi se om utredaren har hittat skärningspunkterna där man behöver antingen ge nya befogenheter eller skifta befogenheter mellan myndigheterna i kontrollverksamheten. Jag ser fram emot det. Jag vet inte vad de kommer fram till, så jag kan inte kommentera det.
Varför säger jag då lite provokativt även nej? Jo, därför att Kustbevakningen är en unik myndighet med specifik kompetens. Det finns en risk att man vill använda Kustbevakningen till allt möjligt annat. Som ansvarig minister har jag också ansvar för att bevara Kustbevakningen och bevaka att den kan fullfölja det uppdrag som ingen annan myndighet klarar av att utföra, det vill säga verka till sjöss på det sätt den gör.
Ja, jag tror att man kan hitta gränsdragningar där det går att göra justeringar. Jag ser fram emot utredningen. Men jag vill värna kärnuppdraget till Kustbevakningen, så att vi inte försöker lösa polisens problem med Kustbevakningen. Nu gör vi en historisk satsning på polisen. Jag har stora förväntningar på att även kontrollverksamheten på väg ska utvecklas av polisen.
Där kan vi vara självkritiska allihop, tror jag. Polisen har inte haft tillräckligt mycket kontroll på vägar av farligt gods, cabotagetrafik och annat. Vi har haft ett för slappt regelverk i Sverige och Europa. Man har konkurrerat ut seriösa åkare i Sverige och flaggat ut till andra länder. Folk har kommit hit utan att följa regelverket. De har inte betalat de skatter och avgifter man ska. Därmed har de också äventyrat hälsa och miljö på vägarna i Sverige. För oss är det viktigt att få ordning och reda på vägarna. Därför ser jag fram emot den utredning som kommer om kontrollverksamheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kustbevakningen är en unik resurs som måste få tid och kraft att verka inom sitt huvuduppdrag. Det är den balansgången jag tror att vi ska påminna oss om. Bara för att Kustbevakningen finns i närheten av land ska vi inte låta dem ta över allt fler landuppgifter. Jag tror att det är viktigt att bevara deras unika kompetens och fokusområde.
Anf. 115 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Jag håller med ministern - det är klart att Kustbevakningen ska fokusera på sitt unika uppdrag. Men man behöver också kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning. Om man ändå är där, har öppnat lastbilen och ser problemet borde man få åtgärda det i stället för att man ska lyfta telefonen, ringa till polisen, stå i telefonkö och vänta och vänta. Sedan kanske polisen inte ens har möjlighet att komma. Det ser inte så bra ut, speciellt inte med tanke på Sveriges anseende utåt, gentemot andra länder, när andra åkare - som ministern också var inne på - kanske har konkurrerat ut svenska åkare och det sedan egentligen inte händer något mer än att det blir lite blaha blaha. Jag tycker inte att det är okej.
Den utredning för att stärka kontrollen av yrkestrafiken som ministern hänvisar till är bra. Jag välkomnar också den när den kommer i april. Det är ganska snart. Märk nu, herr minister, att jag från min sida inte gnäller på att det tar för lång tid. Men då hoppas jag att ministern tar med sig det här med att man ska kunna hindra och bötfälla, kanske redan på plats, både när transporter kommer till hamnar i Sverige och när de lämnar hamnar. Jag tror att vi faktiskt skulle kunna få mycket säkrare transporter både till sjöss och på våra vägar då. Jag hoppas också att ministern kan tänka sig att göra några smärre förändringar av kustbevakningslagen redan nu. Jag hoppas att ministern kan ta initiativ till att öka effektiviteten och motverka byråkratin mellan myndigheter, så att vi kan få en effektivare brottsbekämpning i hela Sverige.
Anf. 116 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Herr talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för en viktig interpellation. Jag vill börja där interpellanten slutade. Jag tror verkligen på att en effektiv samverkan mellan olika myndigheter är vägen framåt. Vi har sett det. När vi får samverkan mellan olika myndigheter fungerar det smidigt och genomtänkt. Då får vi mycket bättre resultat av verksamheten. Vi får effektivitet och kan utnyttja respektive myndigheters unika specialiteter och befogenheter. Det blir väldigt slagkraftigt när man till exempel ska bekämpa brott eller säkra tryggheten och säkerheten på väg och till sjöss.
Vi har stärkt regelverket när det gäller möjligheten till klampning och möjligheten att sätta avgifter för dem som bryter mot reglerna. Nu ställer vi krav på dubbdäck. Vi har också hårdare krav när det gäller upphandlingsfrågor, så att man inte kan dumpa och bli av med sitt ansvar på vägarna. Det är ett stort arbete som nu görs för ordning och reda på vägarna.
Jag ser fram emot utredningens förslag, för jag tror att det finns mer att göra vad gäller både informationsutbyte och rätt gränsdragning avseende befogenheter och samverkan. Jag ser fram emot att efter att utredningen kommit kanske få diskutera frågan igen. Då hoppas jag att vi har fått flera kloka idéer om hur vi kan ta verksamheten vidare. Jag är verkligen öppen för att göra förändringar framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.