kunskap om EU:s utveckling

Interpellation 2004/05:659 av Maria Narti, Ana (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-23
Anmäld
2005-05-24
Besvarad
2005-05-31
Sista svarsdatum
2005-06-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 23 maj

Interpellation 2004/05:659

av Ana Maria Narti (fp) till statsminister Göran Persson om kunskap om EU:s utveckling

Våren 2005 är en dramatisk tid för Sveriges relationer med resten av Europeiska unionen. Folkomröstningarna om den nya konstitutionen pågår i andra länder och den svenska nej-rörelsen passar på för att hetsa upp alla unionens motståndare till nya angrepp på detta projekt. Samtidigt etableras de nya medlemsstaterna allt djupare in i samarbetet och de näst intill godkända kandidatländerna gör sig redo för att komma in i samfundet.

Det som mest förvånar är den tystnad som råder på den sida av det politiska fältet där dagens ansvariga för relationerna med unionen befinner sig @ det vill säga hos regeringen. Medan nej-rörelsen kommer med olika initiativ för att få till stånd en folkomröstning, nöjer regeringen sig med att envist upprepa sin vägran att acceptera en sådan lösning. Vi ser och hör nästan ingenting om innehållet i konstitutionen, om de olika principiella frågor som väcks om detta förslag faller, om balansen mellan Sveriges grundlag och det förslagna nya fördraget. Inte heller får vi veta vad regeringen planerar strategiskt med tanke på unionens långsiktiga framtid.

Denna passivitet kan förvåna till och med politisk intresserade medborgare som vet att socialdemokratin är splittrad när det gäller relationerna med EU. Att studera en ny konstitution är inte en lätt uppgift för människor som inte dagligen hanterar statsvetenskapliga texter och internationella lagar. Den tid som vi just upplever erbjuder alltså tusen tillfällen för en kampanj som ökar medborgarnas kunskap om EU på alla nivåer. Var finns de lätt lästa broschyrerna och de attraktiva förklaringstexter som behövs om vi verkligen vill att Sveriges folk ska inta en välgenomtänkt ställning till de problem som EU:s utveckling väcker? Hur kommer det sig att landets politiska partier och andra starka organisationer inte uppmuntras av regeringen att ofta engagera sig i debatter? Varför får vi läsa och höra så lite om studiecirklar och föreläsningar som ökar befolkningens kompetens i EU-frågor?

Under kampanjen inför folkomröstningen om euron och valkampanjen till EU-parlamentet har jag personligen tagit del av obegripligt förenklade och farligt aggressiva påståenden om EU. Jag fick höra att jag som ville införa euron i Sverige var på väg att sälja Sverige till hänsynslösa utländska kapitalister och att jag arbetade för att etablera en allomfattande diktatur i hela EU. Den våldsamma hatpropagandan försökte ta den största delen av den politiska debatten och den var i sig ett hot mot både den nationella och den internationella demokratin; hat ger alltid upphov till ett destruktivt politiskt klimat. Det vore oerhört farligt att än en gång låta det politiska rummet fyllas av hatiska och våldsamma känslor.

Med bakgrund i de presenterade fakta frågar jag statsministern vad han avser att göra för att sprida kunskap om EU:s utveckling och för att skapa förutsättningar för en debatt styrd av förnuft och kompetenta analytiska ställningstaganden.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:659, kunskap om EU:s utveckling

Interpellationsdebatt 2004/05:659

Webb-tv: kunskap om EU:s utveckling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 66 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Ana Maria Narti har frågat statsministern vad han avser att göra för att sprida kunskap om EU:s utveckling och för att skapa förutsättningar för en debatt styrd av förnuft och kompetenta analytiska ställningstaganden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Jag delar uppfattningen att det är viktigt med en livlig debatt i vårt land om den europeiska unionen. Det är angeläget bland annat för att vinna förståelse för det arbete som bedrivs inom unionen och som är till stor fördel för Sverige. En sådan debatt måste naturligtvis vara fast förankrad i fakta om vad unionen är, vad den får göra samt hur resultatet av dess verksamhet ser ut. Att diskutera dessa frågor är ett ansvar som åvilar företrädare för alla partier i riksdagen. Som Ana Maria Narti påpekar riktas naturligtvis intresset särskilt mot det förslag till konstitutionellt fördrag som medlemsstaterna för närvarande behandlar i nationella förfaranden för godkännande. Det var för att stimulera en bred, offentlig debatt om Europeiska unionen - och mot bakgrund av tankarna om ett nytt EU-fördrag - som den parlamentariska EU 2004-kommittén tillsattes 2001. I ledningen för kommittén ingår företrädare för alla sju riksdagspartier. EU 2004-kommitténs arbete pågår under hela 2005. Informationen om det nya konstitutionella fördraget är riklig. Fördragstexten tillhandahålls kostnadsfritt av EU 2004-kommittén, som också sprider information om fördraget genom föredrag, debatter och skrifter. Regeringskansliet har sammanfattat och kommenterat innehållet i fördraget i en skrift som är tillgänglig på regeringens hemsida och som också distribueras kostnadsfritt. Till detta ska läggas omfattande informationsinsatser som görs av andra aktörer, exempelvis Europaparlamentet, kommissionen och riksdagens EU-upplysning. Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, publicerar regelbundet studier i aktuella EU-frågor och har även ett omfattande program av seminarier och möten. Förutsättningarna för en bred och öppen debatt om Europeiska unionen och dess utveckling fortsätter således att vara goda. Det är vårt gemensamma ansvar att medverka i och driva på denna debatt. Genom ett aktivt deltagande i den vardagliga diskussionen kan vi gemensamt sprida kunskap om unionens utveckling och bidra till en balanserad debatt styrd just av förnuft och analytiska ställningstaganden.

Anf. 67 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Tack, vice statsministern! Jag trodde att "stolt, men inte nöjd" var mottot för socialdemokratin. Men just nu verkar det som om vice statsministern är mycket nöjd. Det förvånar mig. Sveriges debatt om det som händer inom EU har speglats i två valkampanjer med mycket, mycket konstiga resultat: folkomröstningen om euron och valet till EU-parlamentet. Vi fick då klart och tydligt bevis på att människorna var förvirrade. Hat användes systematiskt som ett redskap i det politiska arbetet. Jag skrev i min text i interpellationen om de mycket märkliga påståenden som jag bombades med medan jag kampanjade för euron. Då fick jag höra att jag ville införa diktatur i EU och att jag var beredd att sälja Sverige till världskapitalisterna. I många miljöer kunde man inte föra en förnuftig debatt. Jag förnekar inte att information produceras och att det är kvalitet på den. Jag har själv suttit och studerat konstitutionen och olika publikationer om den. Men den information som finns har alltså inte nått ut till de breda folkliga grupperna. Det som oftast når ut är en ny form av nationalism. Man tänker: Vi är bäst! Vi behöver inte de där konstiga varelserna där borta som inte har våra folkhemstraditioner och som kanske kommer och dumpar våra löner och så vidare, och så vidare. Eller så kommer de kanske och utövar social turism! Resultatet i valet till EU-parlamentet borde också ha fått det parti som har den dominerande positionen i den svenska politiken att tänka mycket ordentligt på debatten. Hur kommer det sig att en så konstig formation som Junilistan plötsligt åker upp i valet som en raket? Vad har hänt med förnuftet och den analytiska förmågan i förberedelsen av en kampanj när så konstiga resultat kommer upp? Jag är med andra ord oerhört bekymrad för de stämningar som växer kring EU-frågan och för vår gemensamma oförmåga att nå ut med en korrekt bild av Europeiska unionen.

Anf. 68 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det finns alltid anledning att känna stor respekt för valresultat eller folkomröstningsresultat. Jag delar inte uppfattningen att vi har haft konstiga resultat i våra folkomröstningar eller i våra val. De resultat som vi i vår demokrati får i folkomröstningar och i val ska vi respektera och känna stort ansvar för. Sedan kan vi tycka att de borde vara annorlunda och mer som vi själva har agerat för. Vi kan ha andra åsikter, men vi måste ändå respektera resultaten. Vi kan naturligtvis bidra på alla sätt och vis till en högre kvalitet i debatten, men jag är tveksam till att det skulle finnas en korrekt uppfattning om Europa och en korrekt uppfattning om den europeiska unionen. Jag tror att det finns många legitima uppfattningar om den europeiska unionen. Det är väl den bästa grunden för en debatt - att man är beredd att acceptera att det finns åsiktsskillnader och åsiktsmotsättningar. Vi kan försöka föra en debatt i ordnade former och låta de motsättningar som finns möta varandra. Jag tror att det är det bästa sättet att höja kunskapen och kvaliteten på debatten om man känner respekt också för motståndarens åsikter och för de skilda meningar som kan finnas. Sverige har varit medlem i drygt tio år i Europeiska unionen. Jag tycker att det finns skäl att känna viss förståelse för att våra medborgare säger att de inte är lika bekanta med EU-terminologin, EU:s struktur och EU:s olika organ som de är med kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, riksdagen och de parlamentariska organ som vi är vana vid sedan nästan hundra år i det här landet. Det tar tid att lära sig att förstå hela den europeiska strukturen och organisationen. Jag tror att vi tjänar mest på och har störst ansvar för att informera intensivt om det men också ha en korrekt och sjyst debatt. Det finns naturligtvis många verklighetsbilder av vad som ska hända i Europa. Vi har många uppfattningar om hur Europa ska kunna utvecklas i fortsättningen. Jag beklagar naturligtvis det som Ana Maria Narti säger, att det finns många som använder Europadebatten för svartmålning eller för angrepp av mer eller mindre icke-demokratisk karaktär och att det är många som försöker skapa någon form av populism. Det är sant. Många har medvetet eller omedvetet ibland lämnat vilseledande information, och ibland får Europeiska unionen klä skott för än det ena, än det andra. Man har inte velat föra en diskussion om det som verkligen är Europeiska unionens naturliga inneboende verksamhet, utan man har gjort påståenden och tillvitat EU än det ena, än det andra, och EU får bära ansvar för något som EU kanske inte har varit i närheten av att ha ett ansvar för. Där har vi anledning att försöka få ordning på rabatten. Om vi gemensamt arbetar för att föra ut mer information och få till stånd mer diskussion kan vi också få en bra och analytisk debatt i fortsättningen. Jag tycker att jag möter många ungdomar, inte minst i svenska skolor, som faktiskt har ett stort intresse för och en bra kunskap om EU-frågor. Jag är ganska hoppfull om att kunskapen, kunnandet och kompetensen kommer att växa undan för undan, liksom debattviljan kring EU-frågorna.

Anf. 69 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Eftersom Frankrike är så aktuellt just nu på grund av nej-svaret i folkomröstningen vill jag påminna om att det inte var så länge sedan som vi stod med andan i halsen, rädda för att Le Pen skulle bli nästa president i Frankrike. Det var en hårsmån från att detta hände. Detta bevisar att ett val kan leda till en katastrof. Vi ska aldrig idealisera massorna. När destruktiva krafter inom politiken släpper loss hatet kan massorna förledas i fruktansvärt våldsamma och hatiska riktningar. Den faran är inte över någonstans i världen; den kan explodera närsomhelst varsomhelst. Vad vi som är politiskt aktiva måste göra är att försöka föra diskussionen på en annan nivå än på de destruktiva myternas nivå. Jag ska ta ett exempel. Man talar så mycket från den sida i den svenska debatten som vill ha en folkomröstning om EU-konstitutionen om att EU-konstitutionen är ett dokument om talar om nyliberalism. Då kan jag läsa upp ur artiklar i konstitutionen som klart och tydligt talar om någonting annat. Hur kan det komma sig att detta destruktiva sätt att se på den här texten, fördraget, sprids så lätt? Här står det att unionen ska verka för ett Europa med hållbar utveckling som bygger på en väl avvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med stor konkurrenskraft och full sysselsättning - det är nästan som socialdemokratins standardrepliker. Sociala framsteg eftersträvas samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Unionen ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg. Den ska bekämpa social utslagning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnens rättigheter. Det är ord som jag nästan aldrig hör i den svenska debatten om EU. Just det här med barnen skulle jag vilja ta upp. Jag vet vad Europaunionen har gjort för de övergivna barnen i Rumänien, mitt första hemland. Utan mycket bestämda ingripanden från Europaunionens sida skulle det problemet antagligen inte ha varit löst i dag. Det är det bästa beviset för att unionen inte är en klubb för eliter och liberala tokar som bara vill exploatera och förstöra för de utslagna, fattiga och bortglömda.

Anf. 70 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Europeiska unionens syfte är att försöka hålla samman de europeiska folken för att både kunna bevara freden i Europa och skapa en jämnare välfärd mellan Europas länder och Europas befolkningar. Självfallet har vi anledning att lägga ned stor energi för att från svensk sida försöka medverka med våra förslag till hur vi kan förbättra det europeiska samarbetet. Jag tycker att vi från svensk sida varit mycket framgångsrika som har kunnat lyfta fram frågor om sysselsättning, arbetslöshetsbekämpning och nu senast utvidgningen för att göra EU till hela Europas angelägenhet och inte bara det gamla Västeuropas angelägenhet. Vi har varit framgångsrika i jämställdhetsfrågor, miljöfrågor och på många andra områden som Sverige har agerat för. Vi ska samtidigt vara medvetna om att EU uppfattas av olika människor på olika sätt. Allt är inte invändningsfritt i Europeiska unionen. Den sociala marknadsekonomin, som är grunden för mycket av EU:s arbete, tar sig många uttryck. På många håll känner man naturligtvis en vrede och kritik mot en del av det som EU gör och står för. Vi ska naturligtvis vara beredda att lyssna till och analysera den kritiken också. Vi får inte måla allt i bara den ena eller den andra färgen. Det är inte vitt eller svart, utan det finns naturligtvis nyanser i hela den politiska diskussionen, som vi måste ta till oss i fortsättningen. Där är det viktigt att vi alla i politiska partier känner respekt för varandras åsikter. Jag har sett tyvärr även på hemmaplan i Sverige hur partier och grupperingar, på det sätt som Ana Maria Narti säger, förvanskar EU:s syften och politik på olika områden. Det finns väl förgrovningar också i den svenska inhemska debatten. Folkpartiet har inte gått fritt från kritik heller för att ha bidragit till ett mått av populism till exempel i diskussionen om våra invandrare och invandringspolitiken. Sådant kan vi hitta i andra partier också. Vi måste vara beredda att städa framför egen dörr om vi i fortsättningen ska få till stånd den sakliga diskussion som interpellanten och jag eftersträvar.

Anf. 71 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Hoppsan, nu får jag integrationsdebatten ovanpå diskussionen om EU. Det får jag skriva en ny interpellation om till vice statsministern och ta upp under hösten. Vad jag ville säga var att det inte finns en enda EU-anhängare som jag känner som inte erkänner de svårigheter och komplikationer som EU-processen innebär. Det gäller inte att måla i en enda färg, absolut inte. Men jag tycker att vi alla som är aktiva i politiken, har varit och fortfarande är det, är alldeles för svaga och för bleka när det gäller att försvara det fantastiska som faktiskt äger rum. Nu är Ungern och Rumänien i samma union. Frågor om god grannsämja kunde inte lösas mellan 1918 och 1996, men sådana konflikter försvinner tack vare möjligheten att komma in i unionen. Sedan måste vi allihop hela tiden vara medvetna om att vi måste arbeta systematiskt för att få unionen att fungera. Men vi får också berätta för befolkningen om detta. Jag tycker att vi inte har lyckats med det. Jag tycker också att socialdemokratin har misslyckats med denna berättelse.

Anf. 72 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Om det vore så enkelt att man kunde belasta ett parti, en regering och säga att alla bekymmer och misslyckanden utgår från samma källa. Nu är verkligheten också i det avseendet mer nyanserad. Jag tror att det är fler som får ta på sig ansvaret för om man nu känner att vi inte har nått ut med information om Europafrågorna på olika sätt och vis. Ana Maria Narti nämner som exempel länder som under mycket lång tid har varit i konflikt med varandra. Det klassiska exemplet är ju Frankrike och Tyskland som under årtionden har visat att de har kunnat, inte bara samexistera och samverka utan de har också mycket nära arbetat för gemensamma mål för att på så vis skapa en ny europeisk miljö som gör att våra barn och barnbarn har en tryggare framtid. Men vi får inte väja för att det i en demokratisk utveckling är naturligt att det också finns konflikter, olika uppfattningar och delade meningar, och det måste vi också kunna hantera. Det är intressant att vi kan hantera dem på ett fredligt sätt inom de former och strukturer som det europeiska nätverket och den europeiska unionen utgör för framtiden. Vi bär alla ett ansvar - oavsett om vi är i regering eller opposition, oavsett vilket parti vi tillhör - för att vi argumenterar, inte bara för det vi tror på i politiken när det gäller Europa utan också att vi är beredda att lyssna till den andra sidan, lyssna till de invändningar och den kritik som många medborgare har. Vi måste också möta den undran som finns i form av en del - som jag ändå tycker - tillkortakommanden i den europeiska unionen. Det är ett för omfattande jordbruksstöd som ifrågasätts av många människor i Europa - för att ta ett enda exempel som gör att det finns skäl att fortsätta att diskutera i den svenska debatten. Men det kanske inte är lika ifrågasatt i Frankrike, som är det mest aktuella exemplet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.