Kulturmärkt mat
Interpellation 2025/26:50 av Runar Filper (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-02
- Överlämnad
- 2025-10-06
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-23
- Besvarad
- 2025-10-23
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Maten spelar ofta en central roll i våra liv. Utöver att vara en grundläggande energikälla bär den på traditioner, kultur och upplevelser. Under semestern är det vanligt att prova lokala specialiteter, och vissa av dessa rätter har integrerats i den moderna svenska matkulturen.
Samtidigt har vi i Sverige många traditionella matprodukter som är starkt förknippade med vårt land, vår miljö och vår kulturhistoria, och som förtjänar att uppmärksammas.
År 2007 grundade det norska Landbruks- og matdepartementet stiftelsen KSL Matmerk, som fick i uppdrag att främja den norska matproduktionen.
Genom särskilda märkningar lyfter stiftelsen fram exempel på närproducerade och högkvalitativa matvaror, vilket stärker produkternas varumärken. År 2008 fick stiftelsen även ansvar för att märka och marknadsföra ekologisk mat.
Vi anser att Sverige också har många värdefulla matkulturskatter som bör lyftas fram. För närvarande finns dock inga nationella regleringar för att skydda eller marknadsföra svensk högkvalitativ mat.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Avser ministern att agera för att lyfta besöksnäring och landsbygdsutveckling genom en liknande nationell reglering med kulturmärkt mat?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:50
Webb-tv: Kulturmärkt mat
Dokument från debatten
- Torsdag den 23 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:24
- Protokoll 2025/26:24 Torsdagen den 23 oktoberProtokoll 2025/26:24 Svar på interpellation 2025/26:50 om kulturmärkt mat
Protokoll från debatten
Anf. 28 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Runar Filper har frågat mig om jag avser att agera för att lyfta besöksnäring och landsbygdsutveckling genom en reglering om kulturmärkt mat.
Runar Filper lyfter fram Norge som ett gott exempel med de olika märkningar kring högkvalitativa, närproducerade och ekologiska livsmedel som finns där.
Både ursprung och kvalitet är viktiga mervärden hos mat och dryck som regeringen lyfter fram i Livsmedelsstrategin 2.0. Ursprungsmärkningar är i sig en form av kvalitetsstämpel. En av insatserna i strategin är att främja utvecklingen mot fler svenska produkter som är märkta enligt EU:s kvalitetssystem för skyddade geografiska beteckningar. I syfte att öka antalet skyddade produkter tog regeringen bort den avgift som företag behövde betala för myndighetshandläggning av sådana ansökningar i Sverige.
Skyddade geografiska beteckningar tydliggör länken mellan produkter och deras ursprung. Märkningen bidrar därigenom till att främja besöksnäring och landsbygdsutveckling tillsammans med ett antal andra beslutade insatser i Livsmedelsstrategin 2.0. Branschen har även utvecklat märkningen Från Sverige.
Livsmedelssystemet är komplext och ibland inte tillräckligt transparent, särskilt utifrån konsumenternas perspektiv. Ett av livsmedelsstrategins mål är därför att konsumenterna ska ha högt förtroende för livsmedel och kunna göra medvetna val. Där kan olika typer av märkningar bidra till att göra valen av livsmedel lättare för konsumenterna. Men alltför många märkningar och certifieringar riskerar i sin tur att göra valet mer komplext och även öka företagens upplevda regelbörda.
Det finns intressanta lärdomar för Sverige i de norska märkningarna liksom i flera andra länders arbete med att lyfta fram lokal mat och dryck, bland annat genom märkningar. Regeringen blickar gärna mot andra länder för inspiration kring vad som kan göras.
En generell försiktighet i införandet av egna nationella märkningar bör dock råda. Vi vill inte tynga företagen med fler regleringar om det går att undvika.
Anf. 29 Runar Filper (SD)
Herr talman! Jag tackar landsbygdsminister Kullgren för svaret.
Det norska Landbruks- og matdepartementet grundade stiftelsen KSL Matmerk, som fick i uppdrag att främja den norska matproduktionen. Genom särskilda märkningar lyfter stiftelsen fram exempel på närproducerade och högkvalitativa matvaror, vilket stärker produkternas varumärken.
Utöver en ekologisk märkning använder stiftelsen tre andra märkningar med olika kriterier. Märket Nyt Norge garanterar att produkten är tillverkad helt av norska råvaror. Märket Spesialitet används för att markera en lokal specialitet som ger konsumenten en genuin matupplevelse. Dessutom finns märket Beskyttede Betegnelser, som ger en produkt officiell status som unik, kulturhistoriskt betydelsefull och varumärkesskyddad. Denna märkning kan baseras på tre olika kvaliteter: ursprung, koppling till en geografisk plats eller traditionell och unik karaktär. Märkningen regleras nationellt.
Privata företag märker visserligen livsmedel med svenskt ursprung, men ingen märkning för kulturhistoriskt värdefulla och unika produkter existerar här i Sverige, vare sig bland privata aktörer eller andra. Dessutom skulle eventuell privat organiserad märkning av kulturellt värdefulla livsmedel sakna lagligt skydd och pålitlighet, eftersom privata aktörers huvudmotiv oftast är vinstintresse.
Mot bakgrund av detta anser vi att det är hög tid att likt Norge utveckla nationella regelverk för märkning av kulturhistoriskt värdefulla svenska matprodukter. Vi tror att det skulle ha positiva effekter på besöksnäring och landsbygdsutveckling.
Sedan 1992 har ansökan kunnat göras hos EU om skyddad beteckning för livsmedel och jordbruksprodukter. Det finns en ursprungsbeteckning, SUB, med tolv svenska produkter på listan. De första som upptogs där var Kalixlöjrom och Upplandskubb. Några år senare tillkom de andra tio.
Det finns också en geografisk beteckning, SGB, vilket ministern lyfte fram i sitt svar på min interpellation. Den beteckningen har 14 svenska produkter, bland annat bruna bönor från Öland, skånsk spettekaka, svensk vodka och värmländskt skrädmjöl, vilket jag tror gläder både mig och landsbygdsministern.
Gemensamt för dessa beteckningar är att det ska finnas en geografisk och historisk koppling till ett avgränsat område. Men det saknas som sagt en svensk nationell märkning som inte är beroende av att man gör en ansökan till EU.
Anf. 30 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Både jag och ledamoten Filper är värmlänningar, och i vårt län finns en stark matkultur. Inte minst skrädmjölet, som ledamoten var inne på, som vi använder till att göra motti – eller nävgröt – gärna med fläsk och lingon till. Även den värmländska Vänerlöjrommen är upptagen på listan.
En skillnad mellan Sverige och Norge är att vi är med i EU och ingår i de system som vi gemensamt har kommit överens om. Det gör lite skillnad. När jag träffar bönder och livsmedelsproducerande företag är det sällan man eftersöker mer av den här typen av sigill, märkningar och så vidare. Jag tror att vi ska vara lite försiktiga. Däremot kan branscher själva reglera det här.
Vad gäller lokalt mathantverk har vi från regeringens och Sverigedemokraternas sida ökat och säkrat stödet till exempelvis Eldrimner, som jobbar med lokalproducerad mat som är vida erkänd. Jag tror alltså att man ska vara försiktig men gärna uppmuntra lokala initiativ. I grunden tycker jag att detta är en branschfråga och något som i sådana fall ska komma därifrån, just utifrån skillnaden jämfört med Norge att Sverige är med i EU och redan har skyddade beteckningar.
Det är dock viktigt att framhålla att det är mycket viktigt att värna och skydda kulturellt betingad mat, alltså lokal mat som producerats på ett visst sätt i en viss region eller på en viss plats även i Sverige.
Jag hoppas att fler ska ta chansen och försöka skydda sina produkter. Vi har som nämnts gjort det enklare genom att ta bort den kostnad som var förknippad med den ansökningen.
Anf. 31 Runar Filper (SD)
Herr talman! Tack för svaret, landsbygdsministern!
Matprodukter och livsmedel har alltid producerats på landsbygden. Det svenska jordbruket har därigenom fört vidare en viktig del av vårt kulturarv. Svenska mat- och hantverkstraditioner som är sprungna ur det gamla bondesamhället riskerar att förglömmas och förändras i rask takt i dagens nydanande samhälle. Nedärvd kunskap om vardagliga och naturliga sysslor som att sylta, safta, salta, röka och torka är på väg att försvinna hos nya generationer.
Blodmat av olika slag var vanligare förr, när man var noga med att ta till vara allt ätbart på slaktdjuren. Det kunde vara svartsoppa, blodkorv, blodpalt, paltbröd med mera. Det kunde handla om brödbak och gamla mjölkrätter. Att ta vara på allt det som var självklart under självhushållningens tid är inte lika självklart i dag. Målsättningen borde vara att bevara det arv som annars riskerar att gå förlorat.
Jag tror att det är viktigt med olika initiativ. Tänk vilka skatter som finns i hemmen i form av mormors, farmors och mammas gamla handskrivna recept! Mat bär på identitet, kultur och historia.
Det finns som sagt många skyddsvärda anrättningar. Varje landsdel har sina egna landskapsrätter och bär på mattraditioner med sin egen historia.
Med detta i beaktande finns det ändå goda skäl till svensk märkning av unika och folkligt förankrade livsmedel och jordbruksprodukter. Likväl saknas en nationell märkning som skydd för kulturhistorisk mat. Detta skulle kunna bidra till att fånga intresset ytterligare för både maträtt och plats, främja besöksnäring och landsbygdsutveckling och kanske även bidra till regional tillväxt i hela landet.
Anf. 32 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! Både Jordbruksverket och Institutet för språk och folkminnen har gjort sammanställningar om historiskt värdefulla matprodukter, rätter och kulturyttringar. Dessa kan användas för information och kunskapsfördjupning. Institutet för språk och folkminnen arbetar med att skapa en förteckning över levande traditioner, till exempel mat. Det blir en bas för Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet.
Livsmedelsstrategin lyfter också fram och stöttar det arbete som görs av det nationella resurscentrumet för mathantverk Eldrimner. Genom att vara stolta över vår egen livsmedelsproduktion och visa upp den för omvärlden tror jag att både lokal ekonomi och besöksnäring kommer att gynnas.
Jag ser att matintresset ökar både i Sverige och globalt. Fler och fler resenärer och turister väljer resmål helt eller delvis baserat på sitt matintresse; antalet så kallade foodies ökar. När vi kommunicerar våra svenska mervärden skapar det inte bara ett intresse för turism, utan det stärker även livsmedelsexporten och bidrar till att öka såväl kännedom som betalningsviljan hos svenska och utländska konsumenter. Det blir helt enkelt en vinn-vinnsituation.
Anf. 33 Runar Filper (SD)
Herr talman och landsbygdsminister Kullgren! Jag tackar landsbygdsministern så mycket för svaret. Jag är väldigt nöjd med det.
Jag tror att jag nöjer mig så eftersom jag har fått säga det jag ville framföra. Det var dessutom roligt att få debattera med en värmlänning.
Anf. 34 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Herr talman! I anslutning till livsmedelsproduktion talar vi också väldigt ofta om biologisk mångfald och om att det behövs åtgärder i en massa olika former för att gynna den. Men regeringen vill även se ökad mångfald inom mat och dryck, en gastronomisk mångfald i form av matkulturer, traditioner och hantverk.
I livsmedelsstrategin lyfter vi bland annat fram just potentialen i att stärka den gastronomiska identiteten på både lokal och nationell nivå. Det handlar inte primärt om att bara blicka bakåt i nostalgi utan också om att lyfta fram uppskattade mervärden och det unika och därmed även skapa grund för utveckling och innovation.
I Sverige behöver vi generellt sett bli mycket bättre på att kommunicera vår mats mervärden. Ursprung är ett av dem. Det gäller i livsmedelsexporten precis som i besöksnäringen. Men inte ens på hemmamarknaden är kännedomen hög om de skillnader som finns mellan olika varors ursprung och tillverkningssätt. Därför borde alla svenskar, herr talman, ha ett exemplar hemma av Sveriges landskapsmåltider. I den boken kan man följa med på en matresa genom hela vårt avlånga land.
Jag vill avsluta med Runar Filpers frågeställning. Som jag redogjorde för i mitt inledande inlägg finns det redan många olika märkningar. Regeringen har i nuläget ingen ambition att införa ytterligare kulturmärkning av mat.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.