Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kritik mot Sverige från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna

Interpellation 2001/02:415 av Larsson, Kalle (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-25
Besvarad
2002-05-13
Anmäld
2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 april

Interpellation 2001/02:415

 av Kalle Larsson (v) till statsminister Göran Persson om kritik mot Sverige från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna

I början av april lämnade FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna sin rapport angående tillståndet i Sverige vad gäller dessa frågor. Det kan konstateras att vi inte kommit så långt som vi vanligtvis vill göra gällande. På inte mindre än 13 punkter är kritiken skarp men detta till trots har rapporten inte lett till någon debatt.

Ett område där kommittén är mycket oroad över tillståndet i Sverige är området rasism och främlingsfientlighet. Efter de katastrofala valen i Danmark och nu Frankrike anser jag att det snabbt måste vidtas åtgärder för att möta den kritik som framkommer i rapporten. Inte minst för att skydda oss mot en ännu värre utveckling.

Kommittén tar i sin rapport upp frågan om diskriminering av personer med utländsk bakgrund i arbetslivet. Man är också oroad över den information som kommit kommittén till handa avseende demonstrationer med främlingsfientliga förtecken. Kommittén konstaterar också att det finns en betydande diskriminering av personer med utländsk härkomst när det gäller tillgången till offentliga platser så som restauranger och nöjesställen.

Kommittén är mycket oroad över den ökade nynazistiska verksamheten och då inte minst produktion och distribution av s.k. vitmaktmusik. Det är sedan länge känt att Sverige är en av de största distributörerna när det gäller denna typ av rasistisk propaganda. Kommittén rekommenderar Sverige att vidta åtgärder och se över sin attityd och lagstiftning när det gäller nynazistisk propaganda och inte minst produktion och distribution av vitmaktmusik.

Mina frågor till statsministern blir således följande:

1. Avser statsministern att vidta några åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden?

2. Avser statsministern att vidta åtgärder för att avskaffa diskrimineringen av personer med utländsk bakgrund när det gäller tillträde till nöjesliv och övriga offentliga lokaler?

3. Avser statsministern att vidta åtgärder när det gäller produktion och distribution av s.k. vitmaktmusik?

4. Avser statsministern att vidta åtgärder när det gäller de framväxande nynazistiska och främlingsfientliga krafterna i Sverige?

Debatt

(1 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:415, Kritik mot Sverige från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna

Interpellationsdebatt 2001/02:415

Webb-tv: Kritik mot Sverige från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna

Protokoll från debatten

Statsråd Mona Sahlin (S)
Anf. 13 Statsråd Mona Sahlin (S)
Fru talman! Kalle Larsson har frågat statsminis- tern om han avser att vidta åtgärder för att avskaffa diskriminering av personer med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden och när det gäller "tillträde till nö- jesliv och övriga offentliga lokaler". Vidare har Kalle Larsson frågat om vilka åtgärder statsministern avser vidta när det gäller produktion och distribution av s.k. vitmaktmusik och när det gäller de framväxande nynazistiska och främlingsfi- entliga krafterna i Sverige. Frågorna är ställda mot bakgrund av de kommen- tarer som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter lämnat till Sveriges rapport om efterlevnaden av konventionen för civila, medborgerliga och politiska rättigheter. Interpellationen har överlämnats till mig. Innan jag går över till att besvara de specifika frå- gor som interpellationen rör vill jag först helt kort kommentera den bakgrund som interpellanten beskri- ver. Som brukligt är med FN:s granskningskommitté- er innehåller kommitténs observationer beträffande Sverige både ris och ros. På några områden uttrycker kommittén sin uppskattning. I andra delar önskar kommittén mer information. I vissa frågor uttrycker kommittén sin oro och lämnar rekommendationer för det fortsatta arbetet. Kommitténs iakttagelser avser områden som re- geringen har lyft fram i dialog med kommittén och där regeringen också redan har vidtagit åtgärder. För Sverige är det naturligt att fortgående ta upp sådana områden med FN:s olika granskningskommittéer. Dialogen är en hjälp i vårt arbete för att främja och stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna. På des- sa områden ser vi kommitténs iakttagelser snarast som en bekräftelse på den oro vi själva känner. Många av de initiativ som regeringen har tagit på de områden som Kalle Larsson pekar på har redovi- sats i En nationell handlingsplan mot rasism, främ- lingsfientlighet, homofobi och diskriminering, som regeringen överlämnade till riksdagen i februari 2001. Andra redovisas i skrivelsen Integrationspolitik för 2000-talet, som lämnades till riksdagen i mars i år. Jag kommer därför här bara att peka på några av de viktigare initiativen. Vad gäller åtgärder för att motverka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vill jag först hän- visa till den utredning om samordning av diskrimine- ringslagstiftningen och ombudsmännen som reger- ingen beslutat om. Utredningen ska bl.a. överväga om regler om positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet bör införas. Jag vill också peka på att regeringen i den nyligen lämnade propositionen med förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling har föreslagit ett förtydligande i texten som visar på möjligheten att använda antidiskrimineringsklausuler i offentlig upp- handling. Den lokala och regionala verksamheten mot diskriminering, som nu börjar byggas ut, bör också kunna bidra till att minska diskrimineringen. När det sedan gäller åtgärder mot etnisk diskrimi- nering vid "tillträde till nöjesliv och övriga offentliga lokaler" vill jag först hänvisa till den särskilda utreda- re som regeringen utsett för att lämna förslag till hur de två EU-direktiven om likabehandling ska genom- föras i Sverige. Förslagen, som nyligen har lämnats, omfattar nya bestämmelser för att mera effektivt motverka diskriminering vid offentliga lokaler. Dessa bestämmelser ska enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 2003. Regeringen har vidare givit Folkhälsoinstitutet i uppdrag att uppmärksamma tillståndsgivande myn- digheter och näringsidkare inom restaurangbranschen på att tillståndet att servera alkohol kan ifrågasättas om innehavaren av tillstånd eller dennes anställda fälls för brottet olaga diskriminering. Vad gäller åtgärder mot s.k. vitmaktmusik har re- geringen i november förra året föreslagit att det införs en särskild, strängare straffskala för grova fall av hets mot folkgrupp. Den särskilda straffskalan ska t.ex. kunna tillämpas på fall med omfattande spridning av kränkande rasistiskt material. Lagändringen berör även grundlagarna och föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2003. I propositionen Yttrandefrihets- grundlagen och Internet har regeringen föreslagit att preskriptionstiden för cd-skivor och liknande som saknar uppgifter om ursprung förlängs. Därigenom kommer möjligheterna att ingripa mot vitmaktmusik att förbättras. Även de bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari nästa år. Vad slutligen gäller åtgärder mot "de framväxan- de nynazistiska och främlingsfientliga krafterna i Sverige" vill jag säga följande. Att motverka intole- rans och värna demokratiska och humanitära värde- ringar är en av regeringens allra viktigaste uppgifter. Allt sådant arbete måste bygga på ett brett och lång- siktigt engagemang från hela samhället. Inte minst har frivilligorganisationerna en viktig roll. Den nationella handlingsplanen mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering utgår från denna grundsyn. Handlingsplanen redovi- sar ett stort antal genomförda, pågående och planera- de åtgärder. I regeringens likaledes nämnda skrivelse till riksdagen om integrationspolitiken redovisas ytterligare sådana initiativ. Det leder här för långt att redovisa alla dessa. Jag får i stället hänvisa till dessa dokument. Låt mig slut- ligen försäkra Kalle Larsson om att regeringen med all kraft kommer att verka för att handlingsplanen också genomförs i hela samhället. Tredje vice talmannen konstaterade att interpel- lanten inte var närvarande i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.