Kriskommission mot våldet

Interpellation 2022/23:397 av Rasmus Ling (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-06-12
Överlämnad
2023-06-13
Anmäld
2023-06-14
Svarsdatum
2023-06-26
Besvarad
2023-06-26
Sista svarsdatum
2023-08-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Under helgen den 10–11 juni sköts inte mindre än sju personer bara i Stockholmsområdet. En av dessa var en 15-årig pojke som precis slutade grundskolan men som nu inte längre lever. 

Under lång tid har polisen efterfrågat en förstärkning av det förebyggande arbetet och att samhället gemensamt sluter upp mot våldet och för att skydda våra barn från att lockas och luras in i gängen. I stället har vi fått en polariserad debatt om invandring och hårdare straff på bred front, som fyllt våra fängelser men inte stoppat nyrekryteringen. Samtidigt har vi en situation i kommuner och regioner som gör att det finns en överhängande risk för nedskärningar i skola och socialtjänst i många delar av landet – just dessa funktioner som är så centrala för det förebyggande arbetet. 

Den 12 juni krävde Polisförbundet en parlamentariskt sammansatt kriskommission, som tillsammans med kommuner, regioner, civilsamhälle och näringsliv kan ta fram en handlingsplan mot våldet. 

Miljöpartiet ställer sig bakom initiativet från Polisförbundet. Vi vill stoppa våldet, nu – det är allas våra barn som dör på gatorna. Barn som vuxit upp i Sverige, som gått i svensk skola, men som samhället misslyckats med att fånga upp. Om vi ska kunna vända våldsspiralen måste vi orka arbeta med sikte flera mandatperioder framåt, samtidigt som vi skjuter till de resurser som krävs här och nu. För att kunna ta ett så långsiktigt grepp krävs en bred överenskommelse om åtgärderna. Vi behöver mindre politiskt käbbel och mer fokus på att inget av de barn som i veckan firar sin första skolavslutning ska ligga döda på gatan om tio år. 

Med anledning av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

  1. Avser ministern att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer?
  2. Kommer regeringen att hörsamma Polisförbundet och tillsätta en parlamentarisk kriskommission mot våldet, med syfte att ta fram en långsiktig handlingsplan som kan löpa över flera mandatperioder? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:397, Kriskommission mot våldet

Interpellationsdebatt 2022/23:397

Webb-tv: Kriskommission mot våldet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 53 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag har för avsikt att försöka sluta en bred parlamentarisk överenskommelse för att arbetet mot våldet ska bli en gemensam uppgift för alla oss som är folkvalda och för alla samhällets aktörer samt om regeringen kommer att hörsamma Polisförbundet och tillsätta en parlamentarisk kriskommission mot våldet, med syfte att ta fram en långsiktig handlingsplan som kan löpa över flera mandatperioder.

Låt mig först bara konstatera att Sverige befinner sig i ett exceptionellt allvarligt läge, och jag delar den bild som bland andra Polisförbundet har gett uttryck för. Den organiserade brottsligheten är systemhotande och måste tryckas tillbaka med hela samhällets samlade kraft.

Utvecklingen kommer att ta tid att vända och det krävs en ordentlig kursomläggning. Jag delar därför också uppfattningen att vi har ett stort behov av nationell samling och att ta ett långsiktigt grepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En parlamentarisk kommission med alla partier i riksdagen riskerar dock bara att bromsa och skapa nya låsningar. En stor del av det reformarbete som regeringen nu genomför består av helt nödvändiga åtgärder och lagförändringar som sorterades bort i de så kallade gängsamtal som fördes under den förra mandatperioden.

Nu krävs konkret handling och en konsekvent politik som kan bryta gamla mönster. Det förutsätter samarbete mellan många aktörer, men det måste ske i effektiva och ändamålsenliga former.

Regeringen arbetar intensivt med att ta fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet. En sådan samlad strategi har inte funnits tidigare. Regeringen tar även fram en skrivelse som anger inriktningen för det socialpreventiva brottsförebyggande arbetet. Detta sker parallellt med arbetet att slå samman och uppdatera de nationella strategierna mot terrorism och våldsbejakande extremism.

I detta strategiarbete involveras kommuner, regioner, myndigheter, företrädare för civilsamhället, forskare, andra experter och så vidare.

Regeringen har också inrättat ett råd mot organiserad brottslighet som består av cheferna för de centrala brottsbekämpande myndigheterna. Det är navet för ett samarbete som under en 18-månadersperiod syftar till att få precision och kraft i den omläggning av politiken som nu görs.

Och det viktiga arbetet med partierna i riksdagen sker löpande, lämpligast i etablerade strukturer inom ramen för justitieutskottets arbete. Veckan före midsommar bjöd jag också in förstanamnen i justitieutskottet från samtliga riksdagspartiet till ett möte i Farsta här i Stockholm där polisen gav en lägesbild mot bakgrund av den senaste tidens tragiska skjutningar och sprängningar. Också företrädare för lokalsamhället, stadsdel, civilsamhälle och så vidare var med på detta viktiga möte.

Jag ser fram emot ett brett stöd i riksdagen för de åtgärder vi nu vidtar, och jag välkomnar alla förslag som ytterligare kan stärka insatserna mot de kriminella gängen.

Ingen uppgift är viktigare än att återupprätta människors trygghet och värna vårt fria och öppna samhälle.


Anf. 54 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Till att börja med vill jag tacka justitieminister Strömmer för svaret. Jag uppskattar också att han tar sig tid att debattera trots att det är efter midsommar. Situationen vi har att hantera tar dessvärre inte sommarledigt.

Jag vill börja med några delar i svaret som jag tycker är bra. Jag passar även på att tacka för inbjudan till Farsta som vi fick i förra veckan. Jag tror att det fanns ett stort värde i det även om vi var där snarare för att lyssna till de aktörer som fanns på plats än för att diskutera politik. Jag tror också att det var uppskattat av dem som var där.

De delar av svaret som rör en ny nationell strategi är positiva. Jag ser fram emot att det ska bli klart. Det är också bra att så många och så olika aktörer bjuds in i arbetet. Det gäller såväl kommuner och regioner som forskare, civilsamhälle och så vidare. Det är något som behövs, och jag ser fram emot att ta del av det.

Det nationella råd som har inrättats kan ha en viktig roll. Det här har även gjorts tidigare i olika former; den samlande kraften hos myndigheter blir stark när man samarbetar. Exempelvis tar man fram en årlig lägesbild. Det jag saknar är de kommunala företrädarna. Man kanske inte kan bjuda in alla 290 kommuner, men det finns organisationer, som SKR, som skulle kunna vara företrädda i ett sådant sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så långt det positiva, men vilken del av svaret som gör mig besviken är uppenbart: att regeringen säger nej till den kriskommission som Polisförbundet efterlyste.

Som skäl anför justitieministern i huvudsak risk för låsningar och inbromsning. Jag tycker faktiskt att det är en farhåga som är obefogad, åtminstone om man ser vad en sådan kommission skulle kunna göra. Jag ser inte att det innebär att man behöver enas om all politik. Men man kan göra ett försök att komma så långt som man faktiskt kan. Det har gjorts blocköverskridande uppgörelser mellan partier tidigare där man hittar gemensamma nämnare, ger och tar och ser vad man kan enas om. Då blir också genomslaget starkare.

Den nuvarande högerregeringen har en knapp men ändå tydlig majoritet. Man kommer att få igenom de propositioner som man lägger fram, så det är inte för den sakens skull man behöver bredare förankring. Men problemet som vi har med gängskjutningar ser ju tyvärr ut att vara inte bara den här mandatperioden utan en längre tid framåt.

Jag vill också hinna ställa en fråga, herr talman, innan tiden löper ut.

Sedan en tid tillbaka har vi lagstiftning gällande kommunernas skyldighet att ansvara för det brottsförebyggande arbetet, något som jag tycker är väldigt bra. Det har också varit efterlängtat av kommunerna. Nu är vi i en ekonomisk situation där det saknas resurser. Många kommuner tvingas planera för nedskärningar på grund av hur det ser ut, och man har inte fått något besked om hur det ska se ut med det statliga bidraget till nästa år. En konkret fråga: Vad är justitieministerns besked till de kommuner som planerar att dra ned på viktiga verksamheter som också har en tydlig koppling till det brottsförebyggande arbetet?


Anf. 55 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Tack, Rasmus Ling, för en viktig fråga!

Vi har ett starkt gemensamt intresse av att mobilisera hela samhället kring den helt avgörande uppgiften för vårt land, nämligen att återupprätta tryggheten för medborgarna, för brottsoffer och för deras anhöriga, att förebygga att brott över huvud taget äger rum och i förlängningen att värna det fria och öppna samhället för alla medborgare. Det är det som i grund och botten äventyras, och det är i grund och botten det som gör det berättigat att tala om den här brottsligheten som systemhotande.

Jag är också för effektiva och ändamålsenliga sätt att samarbeta mellan olika politiska aktörer och andra. Det är därför jag nu pekar på framtagandet av den nya nationella strategin mot den grova organiserade brottsligheten, där det som sagt finns ett stort antal aktörer som är med i processen.

Så sent som före midsommar hade jag ett möte med SKR och ett representativt urval av landets kommuner för att få input i strategiarbetet. De kommer att fortsätta vara involverade i arbetet under hösten, men inte bara de. Även regionerna har en väsentlig roll. Även andra aktörer har en viktig roll - civilsamhället, forskarsamhället, expertis och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även riksdagen kommer på olika sätt att involveras i arbetet, och jag tycker att det finns upparbetade arbetsformer för det, nämligen samspel mellan regering och riksdag, utbyten av det här slaget, det konkreta arbetet med lagstiftningsfrågor i utskotten och så vidare.

När det gäller just kommissionsformatet har vi dessvärre en beprövad erfarenhet, och det är de samtal som fördes under förra mandatperioden i ett liknande format. Till att börja med var inte alla partier inbjudna, och när det kom till kritan gick det inte att komma överens på bredden därför att väldigt mycket av det som var nödvändigt och som hade bitit på den här brottsligheten om det genomförts tidigare sorterades bort i de samtalen.

Jag ska lista några frågor som var viktiga för oss att få med men som sorterades bort av bland annat S och MP och andra som utgjorde majoriteten då: en riktad lönesatsning på polisen, betald polisutbildning, en särskild satsning för att rekrytera administrativ stödpersonal för att frigöra polisiära resurser, dubbla straff för gängkriminella, visitationszoner, vistelseförbud som en särskild och egen påföljd, sänkt gräns för obligatorisk häktning så att alla brott med straffminimum om fängelse i ett år omfattas, en särskild satsning på övervakningskameror, ett kronvittnessystem, ett system med anonyma vittnen, slopad straffrabatt för vuxna mellan 18 och 21 generellt, inte bara för grova brott, och så vidare.

Mycket av detta utgör stommen i det program som vi nu genomför. Jag säger egentligen inte det här i överdrivet polemiska syften, utan jag säger det därför att det gäller att hitta format som är effektiva. Jag menar att väldigt mycket av det som sorterades bort under förra mandatperioden i kommissionsliknande format är sådant som är alldeles nödvändigt i den omläggning som nu sker om vi ska ha en chans att vända den här utvecklingen. Det är därför jag välkomnar samspel om strategier och välkomnar samspel och utbyte mellan regering och riksdag i etablerade former. Men jag värnar också det handlingsutrymme som regeringen måste ha för att kunna göra det som nu måste göras för att vi ska kunna vända utvecklingen.

Allra sist ett svar på den raka frågan om det brottsförebyggande arbetet: Den 1 juli kommer lagstiftningen på plats. Då tillförs 25 miljoner i öronmärkta medel. Sedan blir det 50 miljoner i öronmärkta medel årligen för kommunernas del och ett särskilt uppdrag till Brå att vara understödjande för kommunerna i det arbetet.

Långsiktigt kan vi bara säkra resurser till kommunerna genom att fler kommer i arbete och vi knäcker inflationen. Det arbetet pågår för fullt.


Anf. 56 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! När det gäller gängsamtalen var det så att vi inte fick med alla partier som var inbjudna på en överenskommelse; det är helt riktigt. Anledningen till att det blev så kommer vi säkert inte att komma överens om. Jag menar att det var för att Moderaterna och Kristdemokraterna inte ville enas. Alla partier satt och förde de här diskussionerna. Man försökte inte nå ända in i kaklet utan lämnade bordet innan dess, mest troligt på grund av att man inte ville att Sverigedemokraterna skulle vara ensam opposition i de frågorna.

Flera av de exempel som justitieministern tar upp är sådant som faktiskt har genomförts. Alla propositioner som nu har lagts på riksdagens bord härrör ju från 34-punktsprogrammet, till exempel de om vistelseförbud och kronvittnen. Lönesatsningen var kanske inte med där, men den påbörjades förra mandatperioden. Sedan fanns det andra frågor där vi inte var överens, det är helt riktigt, till exempel visitationszoner och anonyma vittnen. Men en stor del av de här sakerna har vi faktiskt varit eniga om hela tiden. Det avspeglas också när vi röstar om de propositionerna i riksdagen, som vi gjort nu under våren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker som sagt inte att vi nödvändigtvis behöver enas om allt. Men om vi sitter ned och diskuterar kan det ju faktiskt vara så att det kommer fram nya idéer, att vi hittar minsta gemensamma nämnare och att vi förstår resonemang på ett annat sätt än när det är hetlevrade debatter. Jag tycker att det är väldigt synd att det avfärdas på det här sättet, även mot bakgrund av att det här är något som vi behöver ha långsiktighet i och samla fler aktörer kring än bara de politiska partierna.

Herr talman! När det gäller kommunsektorn och de pengar som anslagits för den här lagen är det inte oviktigt med 25 miljoner och den trappan de kommande åren. Men det brottsförebyggande arbetet i kommunerna är väldigt mycket större än så. Kommunsektorn behöver 24 miljarder från staten för att upprätthålla den nuvarande kvaliteten i sina verksamheter. De behöver den uppräkningen, har SKR anfört, och i det sammanhanget är 25 miljoner småpotatis. Det handlar om att man ska slippa skära i skolan, i socialtjänsten och i andra verksamheter som också har ett alldeles uppenbart brottsförebyggande syfte. Utbildning och socialtjänst har självklart andra syften, men den brottsförebyggande aspekten i att en unge klarar sin skolgång kan faktiskt inte överskattas.

I det perspektivet borde kommunerna få besked från regeringen att de inte behöver planera neddragningar utan kan förbereda sin budget, som de flesta ska besluta under hösten, på ett sådant sätt att de kan åtminstone bibehålla - helst utveckla, naturligtvis, men åtminstone bibehålla - den verksamhet som de har. Jag tycker att det är synd att det inte har kommit något tydligt sådant besked från regeringen.


Anf. 57 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Jag får först bekräfta det som Rasmus Ling säger. De pengar som är öronmärkta just för det lagstadgade ansvaret och Brås uppdrag i förhållande till kommunerna när det gäller det brottsförebyggande arbetet är naturligtvis inte svaret på de breda välfärdsutmaningarna eller de breda brottsförebyggande uppgifter som kommunerna ägnar sig åt. Likafullt är detta naturligtvis också viktigt, kopplat till just den konkreta lagstiftning som Rasmus Ling tog upp.

Med detta sagt har regeringen varit tydlig med att kommunerna inför höstens budget kommer att få klara och tydliga besked från regeringen om hur regeringen kommer att använda statsbidragen i förhållande till kommunerna.

Jag tror också att var och en ser att det som nu också händer är att även kommunernas pengar tappar i värde. Man får kort sagt mindre för pengarna, på grund av inflationen. Det är klart att det är en mycket tydlig svensk erfarenhet historiskt att om man inte lyckas knäcka inflationen spelar det ingen roll hur mycket pengar man öser in, för dessa pengar kommer att bli allt mindre värda. Regeringens fokus ligger nu helt och hållet på att knäcka inflationen och på att återupprätta en tydlig arbetslinje så att fler människor kommer i arbete och den gemensamma kakan därigenom kan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig del av uppgiften lokalt kommer naturligtvis att vara att ytterligare förstärka det brottsförebyggande arbetet på bredden. Då talar vi inte uteslutande om enskilda projekt, utan det handlar om skola och socialtjänst - de breda välfärdsverksamheterna.

Jag vill också när det gäller samspelet i riksdagen säga att jag som sagt verkligen välkomnar ett utbyte. Jag kan försäkra att varje god idé som lyfts fram om hur vi ska kunna vända utvecklingen, oavsett vilket parti den kommer från, kommer att värderas på ett seriöst och konstruktivt sätt av den här regeringen.

Jag välkomnar ett ännu närmare utbyte mellan regeringen och, i mitt fall, justitieutskottet som den naturliga arenan för detta utbyte. Jag pekar återigen på det breda strategiarbetet, som involverar våra politiska partier i kommunerna, på bredden - redan nu men i ännu högre grad under hösten som kommer.

Sedan vill jag ändå, av belysande skäl, säga att jag tror att det är oerhört viktigt att en regering i detta läge har ett handlingsutrymme att göra det som är nödvändigt, även om det inte betyder att man är överens om allt. Man måste ju ha en majoritet för sina förslag.

Vi har under våren kommit med några konkreta lagstiftningsförslag som Miljöpartiet inte har ställt sig odelat positivt till. Det har gällt ordningsvakterna, som jag tror är utomordentligt viktiga för kommunernas eget brottsförebyggande arbete. Det har gällt utökade befogenheter för polis och tull i gränsnära områden - utomordentligt viktigt brottspreventivt, det vill säga för att kunna förebygga att brottslighet äger rum. Där har Miljöpartiet satt sig på tvären.

Vi har flera viktiga förslag som kommer. Det handlar om anonyma vittnen, som jag tror kommer att vara ett bland flera verktyg för att bryta upp en helt förlamande tystnadskultur, som utöver att den ofta omöjliggör brottsuppklaring också är en röta som angriper hela vårt rättssamhälle, när människor inte vågar tala med våra rättsvårdande myndigheter. Det handlar om visitationszoner och andra konkreta verktyg som vi vet har varit centrala i strategier i andra länder som har lyckats vända utvecklingen, som exempelvis Danmark.

Det handlar alltså som sagt om utbyte och samspel, gärna med bibehållet handlingsutrymme att också göra sådant som är nödvändigt även om det inte går att få med sig alla åtta partier i Sveriges riksdag på det. Vi måste sätta samhällsproblemen främst och hitta effektiva, ändamålsenliga arbetsformer i det syftet.


Anf. 58 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! När det gäller frågan om ordningsvakter kanske justitieministern noterade att vår invändning framför allt gällde utbildningstiden. Där kanske regeringen tog vår kritik till sig, eller så hade man planerat det ändå. Jag vet inte, men jag väljer att se det positivt. Vi fick i alla fall en vecka senare besked om att utbildningstiden skulle förlängas på det sätt som vi hade beskrivit i vår motion.

Det finns andra frågor. När det gäller anonyma vittnen kommer vi att ha olika uppfattningar. Jag har den uppfattning som Gunnar Strömmer hade för några år sedan. Jag är övertygad om att det gör mer skada än nytta - samma sak med visitationszoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss ha en debatt om de frågorna! Det är naturligtvis majoriteten som kommer att avgöra, men jag är fortsatt övertygad om att det finns fler frågor än man kan tro - om än inte alla - som vi faktiskt kan få till en bred samsyn om. Varför inte försöka?

Slutligen, herr talman, är det bra att man i den nationella strategin involverar alla dessa aktörer. Men när det gäller det nationella rådet handlar det om generaldirektörer vid statliga myndigheter. Involvera kommunerna i detta! Jag sa det många gånger till justitieministerns företrädare. Involvera kommunerna i det myndighetsgemensamma arbetet, och se till att man utnyttjar den kraft och den kunskap som finns kommunalt! Detta görs inte av sig självt, men det är möjligt att göra.

Miljöpartiet kommer i varje läge att vara konstruktivt. Vi kommer också att granska och vara i opposition. Vi kommer att lägga fram egna förslag. Men vi är beredda att lyssna. Det betyder inte att vi köper allt, men vi har samma målbild på detta område; så är det inte på alla politiska områden. Men vi vill faktiskt ha ett tryggare, säkrare samhälle, och då finns det möjlighet att enas kring förslag där vi tycker ganska lika.


Anf. 59 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Herr talman! Tack till Rasmus Ling för att han lyft den viktiga frågan om både samhällsproblemet med den organiserade brottsligheten och vad som är effektiva former för samspel mellan olika viktiga aktörer.

Jag vill gärna ta fasta på det möte ute i Farsta som vi båda bevistade före midsommar, där vi träffade företrädare för den lokala politiken - som jag helt delar Rasmus Lings uppfattning om. Man bör ha ett kommunalrådsperspektiv på det mesta här i livet; då kommer utfallet i praktiken ofta att bli ännu bättre.

Jag tar också fasta på hela det civila samhället, som var på plats - alltifrån idrottsföreningar till kyrkor och andra, som spelar en utomordentligt väsentlig brottspreventiv roll men också, som i fallet Farsta, har en viktig roll i krishantering och krisstöd till det omgivande samhället i samband med fruktansvärda händelser som den som skedde där för några veckor sedan.

Jag vill alltså på ett allmänt plan verkligen bejaka både samspel och ett respektfullt utbyte. Jag vill gärna upprepa vad jag sa tidigare: Alla som har konstruktiva förslag på hur man kan vända utvecklingen när det gäller den organiserade brottsligheten, med skjutningarna och sprängningarna som de mest brutala uttrycken - upp med dem på bordet bara! Väck initiativ i riksdagen och dra mig till utskottet! Jag är säker på att vi kan hitta ett mycket konstruktivt utbyte där.

Min erfarenhet säger dock att vi ska våga vila på våra etablerade arbetsformer och att breda kriskommissioner kan innebära en byråkratisk belastning som kostar mer än den smakar. Men detta förtar inte på något sätt det som också min instinkt säger mig: Ju bredare stöd det går att få, här i kammaren och på andra håll, för olika åtgärder ägnade att bryta den destruktiva utveckling vi är inne i sedan många år tillbaka, desto bättre för Sverige. Vi låter detta bli den avslutande noten för i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.