Krisen i byggindustrin och dess påverkan på arbetsmarknaden
Interpellation 2023/24:208 av Serkan Köse (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-11-18
- Överlämnad
- 2023-11-21
- Anmäld
- 2023-11-22
- Sista svarsdatum
- 2023-12-05
- Svarsdatum
- 2023-12-11
- Besvarad
- 2023-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Den ekonomiska krisen slår hårt mot bygg- och anläggningsbranschen. Enligt Byggföretagens rapport har sysselsättningen minskat med 5,1 procent och antalet varsel ökat avsevärt, med rekordhöga siffror i september 2023 – de högsta sedan finanskrisen 2008. Bostadsbyggandet har upplevt en dramatisk nedgång, den värsta sedan 90-talskrisen, med en minskning av sysselsatta från 328 800 år 2022 till 312 400 år 2023.
Dessa utmaningar har en direkt inverkan på den svenska ekonomin och arbetsmarknaden. Effekterna är särskilt oroväckande för anställda inom byggbranschen, där vi ser en trend av ökad arbetslöshet och osäkerhet om framtida anställningar. Byggbranschen är starkt påverkad, och nästan nio av tio byggföretag i Sverige har svårt att hitta personal. Analyser förutspår en möjlig konkursvåg inom industrin, med risk för att omkring 1 400 byggbolag kan gå i konkurs inom de kommande tolv månaderna.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka arbetsmarknaden inom byggsektorn, med tanke på den allvarliga krisen?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:208
Webb-tv: Krisen i byggindustrin och dess påverkan på arbetsmarknaden
Dokument från debatten
- Måndag den 11 december 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:46
- Protokoll 2023/24:46 Måndagen den 11 decemberProtokoll 2023/24:46 Svar på interpellation 2023/24:208 om krisen i byggindustrin och dess påverkan på arbetsmarknaden
Protokoll från debatten
Anf. 146 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Serkan Köse har frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han och regeringen avser att vidta för att stärka arbetsmarknaden inom byggsektorn med tanke på den allvarliga krisen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara interpellationen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som Serkan Köse beskriver slår den ekonomiska krisen hårt mot bygg- och anläggningsbranschen. Det är ett tufft ekonomiskt läge där många företag pressas hårt av hög inflation, stigande räntor, ökade byggkostnader och minskad köpkraft hos hushållen. Det är en utveckling som i huvudsak beror på omvärldsfaktorer som i det korta perspektivet är mycket svåra att påverka.
För att lindra effekterna av det ekonomiska läget har regeringen i budgetpropositionen för 2024 aviserat att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas för att rädda jobb i byggsektorn. Genom det aviserade förslaget att höja taket för rotavdraget till 75 000 kronor under 2024 bedöms efterfrågan på rotarbeten öka under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten beräknas minska. Regeringen vill främja sysselsättningen inom bygg- och anläggningsbranschen så att det finns kompetent arbetskraft kvar inom byggsektorn när konjunkturen vänder. Under finanskrisen försvann mycket kompetent personal från byggsektorn, vilket gjorde att det tog längre tid att öka byggtakten när konjunkturen vände.
Anf. 147 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Även om interpellationen ställdes till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är jag glad att statsrådet Andreas Carlson tar debatten. Men en så här viktig fråga kräver mer svar, mer analys och mer diskussion, och därför är det lite oroväckande att svaret är så kort och att man inte riktigt adresserar de utmaningar och problem som finns i dag på svensk arbetsmarknad, inte minst med tanke på den djupa kris vi har inom byggsektorn.
Jag håller med statsrådet om att detta är den svåraste ekonomiska krisen sedan 90-talet. Många svenska barnfamiljer drabbas. Särskilt ensamstående föräldrar med små ekonomiska marginaler brottas nu med hur de ska få ihop ekonomin. Krympande ekonomi och hög inflation ger gigantiska utmaningar på svensk arbetsmarknad. Samtidigt växer befolkningen, och det finns stora behov av fler bostäder.
Fru talman! Enligt Boverkets prognos förväntas antalet påbörjade bostäder minska dramatiskt under de kommande åren. Med en växande befolkning och ett stort historiskt bostadsunderskott är det nu tydligare än någonsin att det behövs minst 67 000 nya bostäder årligen fram till 2030. Trots detta indikerar Boverkets senaste prognos att endast 20 000 nya bostäder kommer att påbörjas under nästa år, vilket är långt ifrån tillräckligt.
Branschföreträdare efter branschföreträdare skriver i artikel efter artikel om krisen inom byggsektorn. De säger att det är den mest omfattande sedan 90-talskrisen. Antalet konkurser och varsel inom byggsektorn är nu på samma nivå som då. Därför har aktörer inom hela samhällsbyggnadssektorn, såsom Byggnads, Hyresgästföreningen, Byggföretagen, Sveriges Allmännytta och HSB, krävt att regeringen tar ansvar och inrättar en bostadskommission för att lösa byggkrisen och bostadsbristen.
Med anledning av detta ställde jag den 20 november en skriftlig fråga till statsrådet Andreas Carlson om han ansåg att det behövdes en bostadskommission för att ta fram konkreta och långsiktiga lösningar på dagens kris. Statsrådet svarade att regeringen inte har för avsikt att tillsätta en sådan kommission och hänvisade till att det behövs reformer för att ta itu med de strukturella problem som finns på arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det handlar om att förenkla byggregler, uppmuntra till eget ägande och så vidare. Är detta lösningen på de strukturella problem som finns inom byggsektorn i dag, Andreas Carlson?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det ser mörkt ut. Hittills har det varit ungefär 7 000 varsel inom byggindustrin, vilket är en ökning med 160 procent jämfört med tidigare. Konkurserna inom bygg och anläggning ökar också. I min hemregion Stockholms län är situationen särskilt akut. Här riskerar hälften av byggnadsarbetarna att bli arbetslösa. Antalet uppsägningar har ökat med 167 procent jämfört med föregående år. Fackförbundet Byggnads rapporterar att varslen har ökat mycket de senaste månaderna. Det är så allvarligt att byggarbetare i Stockholm till och med har startat en namninsamling med krav på stödåtgärder från regeringen. Ett par av dem sitter på läktaren och har väntat på denna debatt i timmar för att höra statsrådets svar på hur regeringen ska hantera krisen.
Vad är ditt svar till byggnadsarbetarna, Andreas Carlson?
(Applåder)
Anf. 148 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag hörde inte ett enda förslag från ledamoten Serkan Köse förutom en bostadskommission, vilket ju i praktiken inte skulle innebära något förslag alls.
Jennie Nilsson, som är Socialdemokraternas talesperson när det gäller bostadsfrågor, var ju ganska tydlig när hon sa att Socialdemokraterna inte pratar om vilka frågor som helst, utan det finns bara sådant som Socialdemokraterna redan vill. Och sådant som vi vet att Socialdemokraterna vill är det okej att prata om, ingenting annat. Det var åtminstone inte okej att prata om till exempel fri hyressättning.
Krisen slår hårt mot byggföretagen. Det vet vi om. Det behöver man inte upprepa i fyra minuter för att sedan ändå inte komma med några förslag för att lösa problemet.
Den höjda räntan och inflationen ska minska efterfrågan. Det är så man har tänkt från Riksbanken. Det är därför man har höjt räntan. Det är för att inflationen ska gå ned, så att efterfrågan ska bli mindre när pengar börjar kosta mer. Det är detta system som vi har byggt upp. Alternativet är att inte göra något alls och att låta inflationen göra oss alla fattigare. Det skulle vara sämre.
Riksbanken har någonstans ändå lyckats. Efterfrågan har minskat. Den har kanske minskat allra mest när det gäller dyra investeringar. Därför slår det hårt mot byggsektorn. Att bygga är ofta den största investering man gör i livet. Man kanske inte vill göra det i en situation där det är osäkert vad räntan kommer att landa på och hur mycket det kommer att kosta.
Vi vet också att allt går i cykler. I Bibeln talas det om de sju tjocka korna som äts upp av de sju magra, och man kan väl likna detta vid att vi har haft egentligen åtta ganska goda år med en dopad ekonomi och mycket låg ränta som har gjort pengar väldigt billiga. Den stora frågan är varför man inte gjorde mer under de tidiga goda åren. Varför såg man inte till att snabba upp byggprocessen, så att det ska gå snabbt att börja bygga igen när konjunkturen vänder upp?
Under det som har gått till historien som de många bostadsministrarnas tid, alltså under den tid då den tidigare regeringen styrde, gjordes väldigt lite för att skapa en stark, välfungerande och effektiv byggmarknad. Under åtta år var det fler förslag som gjorde byggandet mer byråkratiskt än som gjorde det enklare, snabbare eller bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Om man tittar på vad som har gjorts kan man se att det är mycket lite som har underlättat för byggandet under de tidigare mandatperioderna. Varken klimatdeklarationer, krav på jämställdhetsrapporter eller ens bygglovsfrihet för väderskydd för kollektivtrafiken innebär något stort kliv mot en bättre och effektivare bostadsmarknad.
Visst gjordes enstaka förbättringar under förra mandatperioden, men det var oftast efter att oppositionen hade skickat ett eller ibland flera tillkännagivanden. Oppositionen fick trycka regeringen framför sig för att få igenom förändringar. Ibland var det till och med så att vi i civilutskottet tvingades skriva lag själva därför att regeringen inte var klar att göra det som vi hade en tydlig majoritet för här i riksdagen. Jag tänker närmast på bullerreglerna eller på de regler som gjorde attefallskomplementsbyggnader möjliga. Det var ständigt vi som fick skjuta på för att det över huvud taget skulle ske någonting.
Nu hör vi socialdemokratiska ledamöter stå här i kammaren och beklaga sig över att det inte fungerar i dag. Men hur det fungerar nu är väl ändå till stora delar resultatet av vad man bäddade för under de tidigare åtta åren med socialdemokratiskt styre?
Anf. 149 Leif Nysmed (S)
Fru talman! Jag ska artigt börja med att tacka för bostadsministerns svar på arbetsmarknadsfrågan. Jag vet egentligen inte varför han svarar på den, om jag ska vara ärlig, för jag tycker inte att jag hör något svar på den fråga som interpellanten ställde, alltså hur man ska rädda jobben i byggbranschen.
Det enda svar som ges är att en tillfällig höjning av rotavdraget ska göras för att rädda jobben i byggsektorn. Raset på byggmarknaden i dag är i paritet med det som var på 1990-talet. Då försvann ungefär 20 000 byggnadsarbetare från branschen. De kom aldrig tillbaka. Det var kvalificerad arbetskraft. Dessutom var det ett stort antal ungdomar som aktivt valde bort byggprogrammet, för de ville inte välja en utbildning som ledde till arbetslöshet och osäkra anställningar.
Rotavdraget ska tillfälligt höjas under 2024, sägs det i svaret, men det är felaktigt, för det ska ske först under andra halvan av 2024. Det är alltså ett halvårslångt rotavdrag som enligt vår mening dessutom är felriktat. Det riktas nämligen bara mot dem som kan göra lite dyrare ombyggnationer eller renoveringar.
Man skulle i stället kunna göra en lite bredare rotsatsning som skulle kunna innebära energi- och klimatanpassning av det egna boendet. Det hade gett ett bredare och bättre resultat än detta. Detta kommer inte att skapa nya jobb. Möjligtvis får de som gör dyra renoveringar lite mer kvar i plånboken, men det kommer inte att skapa några nya jobb. Det kommer inte heller att rädda alla de tusentals byggnadsarbetare som nu sägs upp eller varslas. Jag tycker att svaret lyser med sin frånvaro.
Sedan roade jag mig lite med att lyssna på Mikael Eskilanderssons raljerande. Om han nu tycker att det inte skedde något under åtta år har han inte läst det som vi är överens med bostadsministern om, som vi talade om i en tidigare interpellation. Det handlar om ett tiosidigt dokument där vi har gått igenom en del av de saker som faktiskt har gjorts.
Han har också missat att de problem som många gånger finns i PBL faktiskt härrör från den alliansregering som tog fram nuvarande PBL. De problem som har uppstått har vi försökt åtgärda under åtta år av minoritetsstyre - det är ju inte alltid vi har fått oppositionen med oss. Vi har under åtta år också försökt få till stånd blocköverskridande samtal och överenskommelser, för bostadspolitiken är långsiktig. Det är inget som löses under en mandatperiod.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Under den första mandatperioden var vi överens om 22 punkter med bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna, men de valde att kliva av, för de ville inte göra en till överenskommelse med Löfvenregeringen. Det var av prestigeskäl, antar jag.
Under den andra mandatperioden hade vi faktiskt en blocköverskridande överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet där vi försökte få en långsiktighet i bostadspolitiken. Men även detta sköts ned.
Jag tror att branschen vill se långsiktighet i detta för att komma till rätta med en del problem som vi egentligen är överens om många gånger. Men då krävs det att man släpper Sverigedemokraternas hårda strypsnara och orkar sätta sig och diskutera med övriga oppositionspartier för att se långsiktigt vad som händer efter nästa val, då man inte längre har majoritet i riksdagen.
(Applåder)
Anf. 150 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Jag tar fasta på den senare delen av statsrådets svar. Det talas om kompetensbrist och om att kompetensen hos personal försvinner från byggsektorn, vilket ju hände under den lågkonjunktur som var senast. I dag ser vi samma sak.
Som mina kollegor har redovisat befinner vi oss i en allvarlig kris i byggnadssektorn. Jag har själv besökt flera företag och arbetsplatser och träffat byggnadsarbetare som omfattas av varsel om uppsägning. De riskerar om några veckor att få gå ut i arbetslöshet i en tid då man kanske skulle vilja ha en säker inkomst, inte minst för att det är ekonomisk kris i övrigt men också för att julen knackar på dörren.
Det är en fruktansvärd känsla i kroppen när man blir av med jobbet och går ut i den otrygghet som detta innebär. Det handlar inte bara om ekonomi utan också om tron på om man är behövd eller inte och när man kommer att vara behövd igen.
Jag tänker ta fasta på det jag mötte ute på byggarbetsplatserna, nämligen att det fanns många unga människor som var där för att slutföra sin utbildning och som har valt att jobba inom byggbranschen. De har valt att bli betongarbetare eller snickare och har några månader kvar innan de har tillgodogjort sig hela sin utbildning och är klara. Också de blir nu hemskickade, trots att de inte kostar företaget något. Det är en del av deras utbildning, men de får inte slutföra den. De har gjort valet. De har pluggat. De är ute och praktiserar och lär sig yrket. Nu får de, trots att det bara handlar om någon månad eller två, inte slutföra detta utan får gå ut i arbetslöshet.
Min fråga är vad gör statsrådet åt denna situation, med tanke på att vi sedan tidigare kriser har sett att det är just kompetensen som försvinner. Hur ska vi tillvarata dessa unga människor så att de inte går ut i arbetslöshet? Och om de nu ändå ska göra det kan de väl få göra det med en fullgod utbildning, så att de står redo att ta ett jobb där de bor eller någon annanstans där byggandet tar vid eller kommer igång när det är dags.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga är: Vad gör statsrådet för att dessa unga människor för det första ska tillgodogöra sig sin utbildning och för det andra få en god chans så snart som möjligt?
(Applåder)
Anf. 151 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar så mycket för engagemanget i denna mycket angelägna fråga. Jag uppskattar verkligen det. Jag tror att det betyder oerhört mycket om man som arbetare i en mycket tuff situation får ett besök av en riksdagsledamot och blir uppmärksammad på detta sätt i kammaren i dag.
Jag delar bilden att läget är mycket tufft, mycket dystert och mycket allvarligt. Det ekonomiska läget har haft stor påverkan på byggbranschen. Detta ser jag inte minst under mina egna besök runt om i landet och i mina kontakter med olika företrädare för sektorn.
Kostnadsökningarna och inflationen har drivit upp priserna. Inflationen påverkar ju kostnadsökningar både i finansiering och i produktion. Den höga inflationen kombinerad med den lågkonjunktur som vi nu är inne i och som vi ser ut att vara kvar i ett tag är en kombination som slår mycket hårt mot hela samhället, inte minst mot byggbranschen.
Så har det varit tidigare i lågkonjunkturer. Det som är tuffare den här gången är att vi också har ett läge där inflationen är väldigt hög. Därför är det en av de allra viktigaste åtgärder som regeringen kan vidta att ha en svagt åtstramande och ansvarstagande budget som syftar till att hålla nere inflationen, så att finanspolitiken inte motverkar penningpolitiken.
Nu ser det ut att gå i rätt riktning, men det är för tidigt att blåsa faran över. Om vi dock genom uthållighet skulle hamna i en situation där vi lyckas få ned inflationen på normala nivåer finns det andra verktyg i verktygslådan som regeringen kan överväga, om konjunkturen biter sig fast och arbetslösheten går upp. Jag vill i denna angelägna debatt säga att detta inte är något som regeringen utesluter. Regeringen är alltid beredd att vidta åtgärder och agera.
Det är ett tufft läge som vi följer med stor noggrannhet, inte minst för att situationen i sig är tuff - ledamöterna har beskrivit hur det är för dem som drabbas - men också för vad det skulle innebära för samhället i stort om vi tappar kompetens som är nödvändig för att bygga bostäder i Sverige i ett läge där 180 av Sveriges kommuner rapporterar att de har bostadsunderskott.
Jag har i det svar som jag har läst upp i kammaren här i kväll, fru talman, pekat på en åtgärd för att rädda en del jobb i sektorn. Precis som Mikael Eskilandersson var inne på i sitt inlägg har regeringen fått ta över ett bord med ganska många outredda, oklara och ogenomförda reformer av strukturell karaktär för att tillgängliggöra byggbar mark, förkorta ledtider i byggprocessen i alla dess delar och förenkla och förbättra regelverk.
Vi hade förstås varit i ett bättre läge om allt detta hade varit på plats och det hade funnits mer av den typen av strukturella åtgärder nu när vi går in i och är i en mycket tuff ekonomisk situation. Vi fortsätter att arbeta med detta. Detta kan Serkan Köse känna sig trygg i, även om allt inte fick plats i interpellationssvaret i dag.
Rotavdragets syfte är att rädda en del jobb, och vi har en del andra åtgärder i budgeten. Det är de strukturella reformerna som behöver komma på plats. Där har mycket arbete redan satts igång, och vi följer situationen noga. Vi är förstås beredda att vidta de åtgärder som krävs för att se till att vi klarar oss så bra som möjligt ur denna kris och får en bra och fungerande bostadsmarknad så att antalet bostäder kan öka framöver.
Anf. 152 Serkan Köse (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar återigen statsrådet för svaret.
Krisen är här och nu, statsrådet. Vi har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa.
Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med rimlig hyresnivå. Vi ser även att stora industrietableringar, inte minst i norra Sverige, pågår för fullt och att det finns ett akut behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning.
Vi socialdemokrater föreslår därför att det ska införas en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder.
För att få fart på bostadsbyggandet i hela vårt land föreslår vi socialdemokrater också statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Byggkrediterna bör ställas ut för att både sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att de ska genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär.
Detta är bland annat ett svar på Sverigedemokraternas fråga vad socialdemokratin vill. Det vore intressant att få höra vad Sverigedemokraterna vill. Vi befinner oss i en bostadskris, en kris där många människor, inte minst unga, inte har råd och möjlighet att flytta hemifrån. Detta måste Sverigedemokraterna kunna adressera. Nästan 200 000 unga bor hemma ofrivilligt. Vad är Sverigedemokraternas svar, och vad är regeringens svar? Var är reformerna?
Återigen: Varslen och arbetslösheten ökar, men det är tomt i reformlistan. Det vore intressant att få höra något från bostadsministern om arbetsmarknadspolitiken. Vi har väldigt många som varslas nu. Byggnadsarbetareförbundet är här och lyssnar på denna debatt. Många av deras medlemmar är i dag oroliga för att förlora sitt arbete. De vet inte hur länge de kommer att ha ett jobb.
Vad är svaret? Är det det utökade tillfälliga rotavdraget som är svaret för alla dessa byggnadsarbetare? Det vore intressant att få höra. Vad säger Sverigedemokraterna, som är en del av regeringen? Det lät snarare som att Sverigedemokraterna bestämmer mer än regeringen.
Jag har tagit med mig ett par artiklar: Byggföretagen rapporterar att många varslas, enligt nya rapporter från Arbetsförmedlingen, och byggnadsarbetare i Stockholm kan sägas upp. I artikel efter artikel får vi veta vad som händer i byggbranschen. Det finns till och med de som vädjar till regeringen om pengar när byggkrisen fördjupas. I ett gemensamt brev uppmanar fack och arbetsgivare regeringen att aktivera korttidsarbete för att rädda svensk träindustri.
Krisen är så pass djup att man ropar på hjälp, och då måste regeringen kunna adressera problemet och säga hur det ska hanteras. Leif Nysmed var inne på kompetensförlusten. 20 000 byggnadsarbetare har lämnat branschen för att aldrig återvända. Statsrådet adresserade detta lite i sitt svar. En sådan utveckling skulle innebära förlust av en hel generation av kompetens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svaret på detta, Andreas Carlson, är inte en tillfällig höjning av rotavdraget. Det hjälper inte heller att regeringen och Sverigedemokraterna bland annat har valt att avskaffa investeringsstödet för nya hyresbostäder. Detta beslut påverkade 18 000 planerade bostäder, och det riskerar att förvärra bostadsbristen, höja hyrorna och leda till en ännu djupare ekonomisk svacka för väldigt många människor.
Återigen: Om vi ska klara av kompetensutmaningen inom byggbranschen, vad är då regeringens svar? Vad finns det för verktyg i arbetsmarknadslådan som Andreas Carlson kan ta till för att vi ska kunna behålla kompetensen, inte minst inom byggbranschen? Det vore intressant att få höra vad svaret från regeringen är när det gäller inte minst frågan om arbetsmarknadsåtgärder.
Anf. 153 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! När jag sitter här och lyssnar på ledamoten Serkan Köse tänker jag: Vilken tur att Socialdemokraterna inte styr!
De har fullständigt missat det stora problem som vi har i dag med inflationen. De pratar om att pumpa ut pengar på än det ena och än det andra. Det är subventioner, och det är det ena tillägget efter det andra som de anser skulle behövas. Samtidigt skulle det innebära att Riksbanken skulle höja räntan ytterligare.
Vad säger egentligen byggföretagen när det gäller möjligheterna att bygga i dag? Jag tror att en stabil ränta och en låg inflation är det som de önskar allra mest.
När det gäller ett grönt rotavdrag som Socialdemokraterna för fram som någon form av alternativt rotavdrag vet vi alla hur det skulle fungera i praktiken, eller kanske hur det inte skulle fungera i praktiken. Det skulle bli någon form av fusk-rot där den som vågar ta ut svängarna mest är den som vågar göra mest avdrag. För vilken byggare skulle säga nej till att lite grann skriva om vad man egentligen har utfört?
Det handlar någonstans om att överleva för byggaren. Man får därför ha förståelse för att en byggare kan skriva att en innervägg som de har utfört i stället är en tilläggsisolering av en yttervägg. Och helt plötsligt ger det en massa extrapengar i kassan.
Var är rättvisan för den som för några år sedan tilläggsisolerade sina ytterväggar och som i dag inte kan bygga ett nytt kök? Men den som för några år sedan struntade i energikostnaderna och renoverade sitt kök skulle i dag kunna tilläggsisolera sina ytterväggar. Vad är rättvisan i det?
Anf. 154 Leif Nysmed (S)
Fru talman! Jag noterade att jag inte riktigt svarade på vad som hade gjorts under förra mandatperioden. Byggandet av en halv miljon bostäder påbörjades under de senaste åtta åren. Det var ett ganska bra tillskott som efterfrågades på den bostadsmarknaden.
Boverket skriver själva: "Bostadsbyggandet har de senaste fem åren legat fullt i partiet med befolkningsökningen vilket medfört att det latenta bostadsbyggnadsbehovet minskat efter att under lång tid successivt ha ökat."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är alltså vad Boverket själva skriver. Det är ingen sossepropaganda, utan det är en aktiv bostadspolitik som har legat till grund för detta, tillsammans med ett gynnsamt läge med låga räntor.
Det är märkligt att vi står och debatterar mer med Sverigedemokraterna, vilket visar att det kanske är de som styr denna regering väldigt tydligt. Tyvärr kan vi inte interpellera Sverigedemokraterna i detta läge, utan det är regeringen som vi måste interpellera. Och då är det märkligt att vi har mer debatt med Mikael Eskilandersson från Sverigedemokraterna.
Våra frågor kanske borde ställas till honom. Varför har den SD-ledda regeringen genomfört noll reformer under detta år för att få igång bostadsbyggandet? Det framgår om vi tittar på propositionslistan från i våras och från propositionslistan från i höstas. Och varför har sammanträden i civilutskottet inte blivit av? Jo, det är för att det inte finns några förslag på riksdagens bord. Det är tomt i en akut kris.
Min fråga till Sverigedemokraterna som leder regeringen är: Var finns den ekonomiska krisplanen? Det krävs en aktiv konjunkturpolitik för att få igång hjulen igen. Det kanske du kan berätta för Ulf Kristersson en vacker dag när ni träffas och pratar om hur politiken ska se ut framöver, Mikael Eskilandersson.
Anf. 155 Sofia Amloh (S)
Fru talman! Det är ledamoten från Sverigedemokraterna som efterfrågar förslag från oppositionen. Det tycker jag ändå säger ganska mycket om denna SD-regering.
Men jag ska ställa min fråga till statsrådet igen. Hur är man beredd att bemöta de unga blivande byggnadsarbetarna som nu inte kan slutföra sin utbildning? Jag tycker inte att det är gott nog att säga att det beror på inflationen. Visst, det beror på inflationen. Det håller jag med om. Och inflationen drabbar oavsett färg på regeringen. Men den stora skillnaden är hur konsekvenserna blir och hur djup krisen blir, vilket beror på vilken aktiv politik som förs.
Det är där som jag tycker att denna regering för tillfället brister rejält. Det finns väldigt få förslag. Regeringen säger att man följer krisen. Men det kommer inte att räcka. Då kommer denna kris att bli djupare än vad den faktiskt behöver bli.
Åter till de unga blivande byggnadsarbetarna. De säger: "Jag kostar ju ingenting. Detta är en del av min utbildning." Det betalas inte ut pengar till dem. De är inte anställda, utan detta är en del av deras utbildning. Så varför kan de inte få fullgöra en månad eller två på arbetsplatsen? Varför ska de få gå hem? De är ju tvärtom en investering. Det är de som ska vara där när det tar fart igen.
Hur tänker statsrådet se till att de ändå kan fullgöra sin utbildning? Detta är fortfarande min fråga.
Anf. 156 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Låt mig börja med Leif Nysmeds påstående. Nej, det är jag som är statsråd och bostadsminister och svarar för regeringens frågor. Däremot har vi ett väldigt gott samarbete med Sverigedemokraterna, och vi har en majoritet bakom regeringens politik i Sveriges riksdag. Det är kanske någonting som Socialdemokraterna också skulle testa någon gång. Men det är så läget är. Jag har läst i någon tidning att Socialdemokraterna är mer intresserade av det politiska spelet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det fanns en tid när Socialdemokraterna var kända för att ta tag i samhällsproblem, att bygga Sverige, att vårda och underhålla. Det kan man inte beskylla Socialdemokraterna för de senaste åtta åren, för det finns ett eftersatt reformbehov. Det tillsattes en del utredningar, och det gjordes en del bra saker. Men det var inte tillräckligt.
Det är slående att Leif Nysmed lyfter fram hur framgångsrik den förra regeringen var och i en bisats lite grann lyfter fram att det visserligen var ett gynnsamt ränteläge. Pengar var ju gratis, och det var brinnande högkonjunktur under lång tid. Trots det nådde man inte upp till ett byggande i Sverige under ett enskilt år som motsvarade de behov som Boverket listade fanns för varje enskilt år.
Fru talman! Jag vill under min återstående talartid lite raskt besvara interpellantens frågor.
Vi har tillsatt en utredning och gett ett uppdrag till Boverket att ta fram betydande lättnader i fråga om studentbostäder för att öka byggandet av just den typen av bostäder. Det är också viktigt för att unga ska kunna flytta hemifrån och kunna flytta till olika studieorter.
När det gäller nyindustrialisering i norr har Peter Larsson i uppdrag från regeringen att samordna och underlätta detta. Jag står i nära kontakt med Peter Larsson. Han kommer att delrapportera om det uppdrag han har, vilket jag ser fram emot. Det är mycket riktigt så att en hel del mindre orter i dag ser ett expansionstryck som de tidigare inte varit med om, i alla fall inte på länge. Det gäller inte heller bara mindre orter utan även ganska stora städer, där man upplever att man inte riktigt kan bygga på det sätt man vill eftersom det inte finns attraktiv mark tillgänglig.
Här har vi i partierna som tecknade Tidöavtalet visat att vi är överens om att nu reformera strandskyddet så att man ska kunna bygga i mer attraktiva områden. Detta är viktigt inte minst för att få ihop kalkylerna för byggandet, vilket är något som många kommunpolitiker runt om i Sverige - egentligen oavsett partifärg - lyfter fram som väldigt viktigt. Tidigt i morse var jag med i en radiodebatt med Daniel Helldén från Miljöpartiet, och han sa att man absolut inte stöder detta. Det är såklart någonting som Socialdemokraterna kan fundera över, det vill säga hur partiet ser på detta, men vi är i alla fall överens och har en majoritet för planen framåt för strandskyddet.
När det gäller investeringsstödet visade till och med den rapport som Hyresgästföreningen tog fram att 40 procent av stödet har gått till bostäder som ändå hade byggts. Det är alltså 10 miljarder kronor som har gått till bostäder som ändå hade byggts. I ett läge där vi behöver ta ansvar för ekonomin och för välfärden och där kommunsektorn och inte minst regionerna blöder tycker jag självklart att dessa pengar gör större skillnad i välfärden. Därför är ett stöd som är kostsamt och ineffektivt på detta sätt inget som regeringen ser som en väg framåt.
Anf. 157 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Återigen: Vi står inför en kris i byggsektorn. Det är en kris som inte bara påverkar byggindustrin utan hotar hela vår ekonomi och arbetsmarknad. Vi ser en dramatisk minskning i bostadsbyggandet och en 400-procentig ökning av varslen inom bland annat träindustrin. Det är som sagt inte bara en sektorsspecifik kris utan en kris som berör hela samhället och kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan konstatera att förslagen från nuvarande regering, med stöd av Sverigedemokraterna, är otillräckliga för att möta denna kris. Tusentals arbetare inom byggbranschen står på randen till arbetslöshet, och många företag riskerar konkurs. Som jag nämnde tidigare är situationen i min hemregion Stockholm väldigt akut. Hälften av alla byggnadsarbetare riskerar arbetslöshet, och krisen påverkar - återigen - inte bara byggindustrin utan även vanliga familjer som nu kämpar med de ekonomiska påfrestningarna.
Till skillnad från Sverigedemokraterna och regeringen föreslår vi socialdemokrater en rad konkreta, genomtänkta åtgärder för att stödja byggsektorn och stimulera bostadsbyggandet. Det handlar om alltifrån statliga insatser för att stimulera byggandet, såsom byggstimulanser och krediter, till ett specifikt fokus på ungdoms- och studentbostäder. Vi föreslår mer resurser till utbildningsmöjligheter för kompetensförsörjning, förstärkt arbetsmarknadspolitik och en bostadspolitik som säkrar tillgången på bostäder där de behövs som mest.
Det är väl bra att Peter Larsson har kvar sitt uppdrag, inte minst vad gäller norra Sverige. Det var den socialdemokratiska regeringen som gav Peter Larsson i uppdrag att samordna resurserna och inte minst att se till att vi hanterar den kompetensutmaning vi har i norra Sverige. Det är bra att han har ett fortsatt uppdrag, och det är väl inte minst bra att det finns ett kansli. Men frågan kvarstår: Behovet är mycket större än vad ministern har påpekat här, och därför frågar jag återigen varför man inte vill inrätta en bostadskommission trots att parterna på bostadsmarknaden kräver detta.
Jag tackar för debatten.
Anf. 158 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! I sitt avslutande inlägg var Sofia Amloh inne på att vi är överens om att inflationen förstås påverkar. Men hur djup krisen blir beror på hur aktiv politik som bedrivs, tror jag att ledamoten Amloh sa. Precis så ser sanningen ut.
Med en väldigt aktiv och expansiv politik där man brassar på i ett läge då man behöver ta ansvar riskerar man dock att förvärra situationen. Det skulle drabba inte minst unga byggnadsarbetare på väg in i arbetet om man inte gjorde allt man kan för att få ned inflationen så att räntorna kan börja sänkas igen och vi får mer muskler att använda i bekämpningen av exempelvis arbetslösheten i en lågkonjunktur där inflationen är på mer normala nivåer.
Det är detta ansvar som regeringen nu tar i och med den förda politiken. Jag uppskattar om det finns en stor uppslutning bakom det. Jag har ingenting emot dialog, och jag har ingenting emot samtal. Men det svensk bostadsmarknad behöver, fru talman, är mer av lösningar och mindre av låsningar. Det viktiga är nu att få fram de reformer som hade behövts för länge sedan. De är av strukturell karaktär och handlar om att tillgängliggöra byggbar mark i attraktiva lägen, att korta ledtider och att förenkla och förbättra regelverk. Regeringen arbetar med allt detta i ett högt tempo.
Jag tackar för förtroendet från de socialdemokratiska ledamöterna om de tror att vi skulle kunna göra mer på ett år i lågkonjunktur med hög inflation än vad de själva mäktade med under åtta år i en högkonjunktur där pengar var nästan gratis. Vi kommer dock att fortsätta. Vi kommer att arbeta hårt och lägga fram förslag på strukturreformer som svensk bostadsmarknad behöver - och jag uppskattar förstås om det finns en samsyn när det läggs på riksdagens bord. Den dialogen välkomnar jag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.