Kriminaliseringen av sexköp
Interpellation 2007/08:39 av Yazdanfar, Maryam (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-10-05
- Anmäld
- 2007-10-16
- Besvarad
- 2007-10-23
- Sista svarsdatum
- 2007-10-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 oktober
Interpellation
2007/08:39 Kriminaliseringen av sexköp
av Maryam Yazdanfar (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Den svenska sexköpslagen trädde i kraft 1999. Den kriminaliserar köpare av sex och är en unik lagstiftning. Socialdemokraterna har arbetat hårt internationellt för att påverka andra länder att uppmärksamma det hänsynslösa utnyttjandet av kvinnor. Prostitution är starkt förbundet med människohandel. Därför har det varit viktigt att övertyga andra länder om vikten av att införa förbud mot köp av sexuella tjänster.
Under Europarådets höstsession behandlades en kontroversiell resolution om prostitution. Resolutionen gör bland annat skillnad på frivillig och ofrivillig prostitution. Att ofrivillig prostitution ska bekämpas är självklart. Det kontroversiella är att rapporten erkänner myten om den lyckliga horan och att så kallad frivillig prostitution accepteras, som om det vore vilket yrke som helst. Det innebär alltså att majoriteten av länder som ingår i Europarådet godkänner att vissa män tar sig makten att köpa vissa kvinnors kroppar för att utnyttja dessa att förlusta sig med.
I den svenska delegationen trodde vi att vi var eniga avseende synen på sexköp. Vi trodde att det fanns en svensk inställning om att vi inte vill ha prostitution, men att skulden ska läggas på sexköparen och inte på den utsatta kvinnan. Även om det finns partier i Sveriges riksdag som när lagen stiftades var emot denna har insikten sakta vuxit och under senare tid har det inte höjts några röster för att riva upp lagen.
Moderaternas hantering av resolutionen kom därför som något av en chock. Av de tre moderater som hade rösträtt i voteringen valde två att inte infinna sig medan den tredje, den moderate riksdagsmannen Göran Lindblad, valde att rösta för synen på frivillig prostitution. ”Ett steg framåt”, säger den moderate riksdagsmannen i Aftonbladet den 5 oktober 2007. Det är en allvarlig attitydmarkering gentemot prostitution av det största svenska borgerliga partiet.
Med anledning av detta frågar jag justitieminister Beatrice Ask:
Avser justitieministern att förändra nuvarande lagstiftning så att prostitution accepteras i den riktning som de svenska moderaterna förespråkar i Europarådet?
Debatt
(19 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:39
Webb-tv: Kriminaliseringen av sexköp
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:14 Tisdagen den 23 oktoberProtokoll 2007/08:14 14 § Svar på interpellation 2007/08:39 om kriminaliseringen av sexköp
Protokoll från debatten
Anf. 107 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Maryam Yazdanfar har frågat mig om jag avser att förändra nuvarande lagstiftning så att prostitution accepteras i den riktning som de svenska moderaterna förespråkar i Europarådet.
Låt mig börja med att säga att prostitution naturligtvis inte är någon önskvärd företeelse i ett modernt och jämställt samhälle. Tvärtom finns det många goda skäl för att motverka sexköp med de skador som det leder till för såväl individer som samhälle.
Den svenska lagstiftningen med förbud mot köp av sexuell tjänst har varit i kraft sedan den 1 januari 1999. Det finns många olika uppfattningar om lagen, dess tillämpning och effekter. Enligt uppgifter från polis och socialtjänst har antalet kvinnor i gatuprostitution och antalet köpare i gatumiljö minskat sedan förbudet infördes. Det är dock svårare att veta hur den mer dolda inomhusprostitutionen har påverkats.
Ibland påstås den svenska lagstiftningen ha lett till att mer av prostitutionen förmedlas via Internet. Situationen är emellertid, enligt Socialstyrelsen, likadan i andra länder och har snarare med den nya informationstekniken i sig att göra. Enligt rikskriminalpolisen, som är nationell rapportör om handel med människor, har det kommit tydliga indikationer på att förbudet mot köp av sexuell tjänst har haft positiva effekter när det gäller att förebygga människohandel för sexuella ändamål eftersom Sverige har rykte om sig att vara ett land som det är svårt att bedriva prostitution i, vilket kan verka avskräckande på dem som bedriver handel med människor.
Det finns emellertid inte någon samlad bild eller analys av hur förbudet har tillämpats och vilka effekter förbudet kan ha fått. Inom Justitiedepartementet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till en särskild utredare med uppdrag att utvärdera förbudets tillämpning och effekter. Utredaren bör ges möjlighet att föreslå förändringar i lagstiftningen om det bedöms nödvändigt mot bakgrund av resultatet av utvärderingen.
Något avskaffande av förbudet mot köp av sexuell tjänst är dock inte aktuellt.
Anf. 108 Maryam Yazdanfar (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Beatrice Ask för svaret. Det är ett svar där du är väldigt tydlig när du säger att prostitution naturligtvis inte är en önskvärd företeelse i ett modernt och jämställt samhälle. Det tycker jag är jättebra. Frågan är bara varför justitieministerns egna partivänner, de moderata företrädarna i Europarådet, verkar vara av motsatt åsikt.
Europarådet behandlar våra mest grundläggande värderingar. Det är frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Europarådets röst är stark i de frågorna, och i de frågorna ingår också jämställdhet.
Jag anser att prostitution är en av de yttersta formerna av ojämställdhet i vårt samhälle. Vissa män tar sig rätten att för en stund köpa sig makten över en annan människas kropp. Andra män tar sig rätten att tjäna pengar på en annan människas yttersta utsatthet. Det är en av de yttersta formerna av mäns generella överordning och kvinnors generella underordning.
Därför var vi i den svenska Europarådsdelegationen väldigt upprörda över den resolution som under höstsessionen lades fram. Resolutionens huvudsakliga fel, tycker jag, är att man gör skillnad på frivillig och ofrivillig prostitution. Vi i den svenska Europarådsdelegationen trodde att vi hade en enig svensk ståndpunkt i att resolutionen borde avslås. Men den moderata ordföranden i delegationen Göran Lindblad röstade för, och han har också kommenterat sitt ställningstagande med att det är ett steg framåt.
Hur kan det vara ett steg framåt när så många experter som arbetar med frågan intygar att myten om den lyckliga prostituerade kvinnan bara är en myt? Hur kan det vara ett steg framåt när vi ser alla de unga kvinnor som faller offer för hallickar? Hur kan det vara ett steg framåt när vi vet att prostitution är så intimt förknippat med grov och organiserad gränsöverskridande brottslighet?
Vi vet i dag, precis som justitieministern säger, inte vilka effekter som vår sexköpslag har haft. Jag välkomnar därför den utvärdering som Beatrice Ask aviserar. Men det som är klart är, precis som justitieministern säger, att de prostituerade på gatan har blivit färre och att de är klart färre än i våra nordiska grannländer.
Polis och socialtjänst vittnar om att farhågan om att de prostituerade kvinnorna skulle bli mer utsatta för våld lyckligtvis inte har blivit verklighet. Polis och socialtjänst vittnar också om att prostitutionen blivit mer organiserad och internationaliserad, något som har skett i hela Europa och inte är unikt för Sverige.
Det betyder att internationella samarbetsorgan behövs. Internationella samarbetsorgan behövs för att säga precis det som jag och Beatrice Ask säger i interpellationen och i svaret, att prostitution inte är önskvärt. Så trodde jag och mina partikamrater att den moderata linjen var. Men det var innan Europarådet gick till votering och den moderata riksdagsledamoten Göran Lindblad röstade för resolutionen.
Herr talman! Sverige har ett oerhört gott renommé i jämställdhetsfrågor. Vårt arbete för de allra mest utsatta kvinnorna är internationellt väldigt uppskattat. Jag tror att Göran Lindblads agerande i Europarådet har naggat det i kanten. Jag vill därför fråga justitieministern vad hon tänker göra för att återupprätta Sveriges goda rykte i de här frågorna.
Anf. 109 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag tycker att det är väldigt angeläget att vi i dag kan ha den här debatten här, för den har också följts av lite funderingar innan vi kom till den diskussion som har föranlett att vi står just här i dag. Vi vet att ratificerandet av konventionen mot trafficking dröjer. Vi vet att regeringen hade en tveksam röstning när det gällde ett ställningstagande i Genève. Man drog tillbaka sitt namn som medförslagsställare, men man valde ändå att inte ta fajten i Genève i den MR-frågan.
Man har aviserat en översyn av sexköpslagen men inte i vilken riktning. Vi vet att en del namn som har varit aktuella som utredare har oroat oss på grund av vilken inriktning det kan ge. Så det har hänt en hel del samtidigt som regeringen har avvaktat med att ta ställning och vara tydlig. Det kanske är som någon inom alliansen sade under förra mandatperioden: Vi ska vara tysta med den svenska sexköpslagen när vi kommer utanför landets gränser.
Men jag tycker tvärtom. Vi ska tala högt om den och vara stolta över den. Vi måste ha en regering som visar att den är beredd att driva den och inte blir just tyst när man kommer utanför landets gränser.
Beatrice Ask har som justitieminister och företrädare för regeringen möjlighet att vara tydlig, men jag känner inte den tydligheten även om hon använder ord som att det inte är någon önskvärd företeelse. Jag talar om slaveri, sexköp, makt över en kvinna och människohandel för sexuella ändamål som en del av den här problematiken. Jag tycker inte att man kan stanna vid att bara använda orden icke önskvärd företeelse.
Det som utlöste den här debatten var att Göran Lindblad, kollega till mig som är delegationsledare för Europarådet, röstade för en rapport när vi andra hade agerat för att stoppa den. Den var så usel så det gick inte att göra förbättringar genom
amendment
. Det fanns ett sätt i slutändan, och det var att rösta emot för att tydliggöra och hävda svenska uppfattningar.
Nu har Sveriges röst i Europarådet och i vidare kretsar försvagats när det gäller att hävda kvinnors rättigheter. Det är ett ställningstagande som moderater har ett ansvar för. Det kan rättas till mycket kraftfullt, men då krävs en större kraft bakom orden än vad vi kan utläsa av det här interpellationssvaret. Man måste också vara väldigt tydlig med att man inte på sikt genom utredningar har för avsikt att försvaga den svenska sexköpslagen utan har en tanke att man ska kunna förstärka den.
Jag ser inte det här. Jag ser att man uppvärderar polisens arbete, men däremot lyfter man in Internet som oftast används av dem som är motståndare till sexköpslagen. Men vem tror egentligen i dag att just denna organiserade kriminalitet som det finns så mycket ekonomiska intressen i inte skulle finnas på Internet när Internet utvecklas i den omfattning som det gör? Tvärtom finns det någon utredning som visar att till exempel den tyska prostitutionen finns mer på Internet än vad den svenska gör. Den svenska sexköpslagen har också en återhållande effekt på utvecklingen på Internet.
Regeringen talar inte heller om att göra en omvärldsanalys. Vad innebär det att vi har ett ökat tryck på Sverige? De starka ekonomiska intressen som finns i sexindustrin och inom prostitutionen vill naturligtvis också synas på den svenska marknaden. Nu ser både den delen och de som av andra skäl vill öppna den svenska marknaden för att tjäna grova pengar på prostitution att detta har öppnat sig. Man märker det på en gång genom debattinlägg, telefonkontakter, organisationers agerande och inte minst utanför våra gränser.
Det är mycket viktigt att vi inte får en tidsutdräkt mellan den här interpellationsdebatten och en utredning som tittar på sexköpslagen. Jag tror att polisen också skulle bli mycket oroade om de i sin verksamhet mötte ett ökat tryck i form av lagöverträdelser.
Det här är en svår kriminalitet att bekämpa redan i dag, men vi har utvecklat de juridiska metoderna och spaningsarbetet. Det får inte försvåras genom att regeringen är otydlig. Jag menar att Göran Lindblads ställningstagande i Europarådet har försatt oss i en mycket bekymmersam situation som vi snarast måste hantera konsekvent och tydligt.
Anf. 110 Göran Lindblad (M)
Herr talman! Låt mig först instämma i vad justitieministern skriver i sitt svar.
Sedan kan man undra om Maryam Yazdanfar och Carina Hägg har läst samma rapport och deltagit i samma beslut.
Den här rapporten handlar huvudsakligen om tre saker, nämligen att sätta stopp för trafficking i Europa, se till att vi med polisiära och andra medel kraftigt bekämpar all barnsexhandel och se till att tillämpa mänskliga rättigheter även för prostituerade.
Europarådet består av 47 medlemsländer. Situationen ser olika ut i olika medlemsländer när det gäller lagstiftning om prostitution. Det redogörs mycket tydlig i rapporten för hur läget är i olika länder, och Sverige nämns särskilt. Det finns inga förslag i rapporten om att vi skulle ändra vår lagstiftning.
Däremot föreslår rapporten att man ska avskaffa kriminaliseringen av prostituerade i de länder där det i dag är kriminaliserat. Jag kan inte tänka mig att det råder någon som helst delad uppfattning i denna kammare om att vi inte vill kriminalisera de prostituerade. Sverige har en lag, och jag har inte föreslagit att den ska ändras, och det framgår inte heller av debatten och beslutet i Europas parlamentariska församling. Jag tycker att det är väldigt konstigt att det blir en så kraftig reaktion. Men man kan ju driva politik på olika sätt.
Även om rapporten hade varit pro i den lilla delen hade det ändå varit bättre att rösta för alla dessa kraftiga förändringar som gäller trafficking. Man uppmanar alla medlemsländer att fort ratificera traffickingkonventionen, att implementera den och se till att uppföljningen av att den efterföljs i medlemsländer verkligen fungerar. Likadant att man tar dessa krafttag mot barnprostitution och att man ordnar för de stackars människor som hamnar i prostitutionsträsket så att de får sjukvård, möjligheter till andra sociala rättigheter och även har möjlighet till politiskt inflytande, som det står i rapporten.
Sedan vet jag att rapportören, som är en kommunist från Holland, tycker att man ska ha tillåten, lagstiftad och ordnad prostitution. Det står inte rapporten. Nu är Maryam Yazdanfar ny i Europarådsdelegationen och vet kanske inte att brödtexten som rapportören skriver är hans text, och den har vi inte röstat om. Vi har röstat om resolutionen, och vi har röstat om rekommendationen. Det är precis som vi gör på våra vanliga partimöten här hemma. Vi röstar om klämmarna och inte om texten.
Därför tycker jag att det är förvånande att man har upprörts över detta där huvudsyftet är att se till att de människor som hamnar i prostitutionsträsket i de övriga 46 medlemsstaterna ska ha en möjlighet att få hjälp. Det handlar om att bekämpa just det som både Maryam Yazdanfar och Carina Hägg tog upp här, nämligen människor som tjänar pengar på andra utsatta människor. Det framgår mycket tydligt att det är oacceptabelt och att det inte ska tillåtas i något av Europarådets medlemsländer. Därför ser jag fram emot en mer saklig debatt i den här frågan i fortsättningen.
Anf. 111 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Herr talman! Det här är en viktig debatt och en viktig diskussion. Runt om i våra svenska skolor finns det alltför många små flickor och unga flickor som inte lyfter blicken bland alla sina kamrater. Anledningen till detta är de får möta ord som vi kan associera till prostitution på flera olika sätt. Det finns, både i det svenska samhället och runt om i världen, alltför många människor som på olika sätt ser ned på, talar illa om och använder ord som inte är så snälla om de prostituerade.
Vi fick ett tydliggörande från den föregående talaren. Mänskliga rättigheter för de prostituerade är oerhört viktigt, men det handlar framför allt om synen på den prostituerade och synen på sexköp.
Sedan har vi myten om den lyckliga kvinnan - hon finns inte. På 80-talet gjordes en utredning här i Sverige om hur man såg på de prostituerade. Man kan sammanfatta det med att det inte handlade om några känslor över huvud taget. Det handlade enbart om att köpa en tjänst och att inte vidröra varandra. Jag tror att var och en här i kammaren förstår vilken attityd man då hade till den prostituerade. Sverige skiljer sig inte från något annat land i synen på de prostituerade.
Detta handlar också om kriminaliseringen av sexköp. Därför är det glädjande och bra att ministern tydliggör att det inte är önskvärt att få någon förändring när det handlar sexköp.
Men det kunde också vara intressant, inte minst med anledning av hur det ser ut i Europa, att höra om ministern är beredd att gå vidare och driva frågan om att sexköp ska vara kriminaliserat i hela Europa.
Anf. 112 Anne Ludvigsson (S)
Herr talman! Handel med människor - den största andelen är kvinnor - för sexuella ändamål ökar. Det är ett oerhört stort problem i världen. Vi vet också att det finns ett nära samband mellan prostitution och sexslavhandel, som är det ord jag vill använda.
Den svenska sexköpslagen är unik. Den kan förstärkas och förbättras, och den behöver exporteras.
Jag tycker att det är ytterst allvarligt när ordföranden i Europarådets svenska delegation inte röstar som de andra svenska deltagarna i delegationen och står upp för den svenska lagstiftningen.
Sverige är ett föredöme när det gäller mänskliga rättigheter. Genom kriminaliseringen av sexköp och genom den kvinnofridsproposition som vi har säger vi i Sverige att sexköp innebär att man utsätts för mäns våld. Det är alltså ett angrepp på de mänskliga rättigheterna.
Jag reser mycket runt om i världen och pratar om jämställdhet och demokrati. Jag möter också oerhört många kvinnor som jobbar för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, för att förhindra sexslavhandel och för att stötta de kvinnor som har råkat ut för detta. De är alla otroligt eniga om att det behövs något liknande den svenska sexköpslagen för att komma till rätta med detta problem.
Vi har också sett att det nu finns länder som har följt efter. Norge kommer att anta en lagstiftning nu vid årsskiftet, och det är flera länder som diskuterar detta.
Jag tycker att agerandet i den svenska gruppen bör leda till lite reflexion och eftertanke framför allt i den moderata riksdagsgruppen. Samtidigt vill jag passa på att fråga hur justitieministern kommer att agera för att öka kunskapen - i EU naturligtvis, men också runt om i andra länder vid ministermöten och annat - om den svenska sexköpslagen och dess viktiga betydelse.
Anf. 113 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Jag förutsätter att vi är tämligen överens i denna kammare - inte bara de närvarande utan även de icke närvarande - om behovet av att ha en restriktiv svensk lagstiftning för att komma åt ett problem som inte minst de socialdemokratiska riksdagsledamöterna nu konstaterar att justitieministern tydliggör inte ska förekomma.
Jag som inte finns med i denna delegation känner mig delvis lite frågande. Som riksdagsledamot för Moderaterna och som ledamot i justitieutskottet tycker jag att det är väldigt viktigt att vi följer de här frågorna. Jag tycker att det är viktigt att vi gör den utvärdering av lagstiftningen som justitieministern aviserar för att eventuellt kunna förbättra lagstiftningen i de avseenden som kan tänkas behövas, men också för att vi jobbar på ett sätt som vi normalt sett gjort vid alla regeringar, det vill säga med en ordentlig utvärdering tittar på lagstiftningen och eventuellt förbättrar den.
När jag följer diskussionen i detta vad gäller resolutionen förstår jag vilket svårt arbete ni har med alla dessa länder och den olika syn som finns på prostitution i de olika länderna. Jag delar också uppfattningen om hur viktigt det är att vi försöker sprida en svensk syn.
Samtidigt är det så att i detta kan jag naturligtvis ta ställning för det som det fattades beslut för därför att jag tycker att man ska fördöma trafficking - det tror jag också att alla är överens om. Jag tycker också att man ska fördöma barnprostitution, vilket gjordes i den här resolutionen, och det förutsätter jag också att alla är överens om.
Jag tycker också att det var riktigt att man i de länder där man har kriminaliserat den prostituerade också försöker undanröja den lagstiftningen så att vi får en lagstiftning som är mer lik den svenska. Det tycker jag också är viktigt.
Däremot delar jag inte den uppfattning i resolutionen som säger att man ska dela upp det i en olaglig och en legal verksamhet. Det tycker jag är viktigt att säga.
Jag har sett att det har förekommit något inlägg - inte minst från min moderata riksdagsledamotskollega - som konstaterade att resolutionen antogs utan minsta förslag om förändring och uttryckte en förvåning över att de som uppfattade förslaget som anstötligt inte försökte ändra i texten.
Det är mycket möjligt att den reflexionen är viktig och att de svenska delegaterna hade kunnat arbeta mer på detta, men jag ser det också som ett utslag av självkritik, för uppenbarligen har ni som svenska delegater hamnat i en omöjlig situation där ni antingen har röstat för någonting och fått ta delar ni inte vill ha eller röstat mot delar och fått ta del av något annat ni inte vill ha.
Jag förutsätter att vi arbetar ihop som riksdagsledamöter och också markerar den svenska synen väldigt tydligt även när vi jobbar internationellt.
Anf. 114 Andreas Norlén (M)
Herr talman! Arbetet mot prostitution är utan tvekan en viktig del i arbetet för ett jämställt och humant samhälle. Prostitution innebär alltid ett utnyttjande, och jag delar därför uppfattningen att man inte under några som helst omständigheter kan se prostitutionen som ett yrke bland andra yrken.
Forskning, socialarbetares vittnesmål liksom åtskilliga vittnesmål från prostituerade själva visar att det bakom prostitutionen snart sett alltid finns en problematik som rör missbruk, trauman, fattigdom eller andra liknande förhållanden.
Detta innebär att jag står bakom den svenska lagstiftningen om prostitution, vilket som justitieministern just har sagt också är regeringens och riksdagsmajoritetens hållning. Däremot kommer vi att få en utvärdering av lagstiftningen - och det är naturligtvis bra - för att se hur den har fungerat och om den kan förbättras eller förändras på något sätt.
Lagstiftningen kan inte ensam avskaffa prostitutionen, men däremot har lagstiftningen en mycket betydelsefull normerande effekt. Den sänder signalen att det aldrig är okej att köpa tillträde till en kvinnas kropp - och inte till en mans kropp heller, givetvis.
Ur mitt perspektiv är det framför allt den moraliska signalen som är central när det gäller den här lagstiftningen. Samtidigt har jag också talat med ett antal poliser som uppfattar att den har betydelse även i det praktiska arbetet. Den har betydelse för deras möjligheter att störa verksamheten på gatan, och vi har också sett att gatuprostitutionen har gått ned kraftigt.
Herr talman! Jag tror att det är viktigt, och det är inte minst därför som jag har begärt ordet i denna debatt, att vi är många män som tydligt markerar att vi tar avstånd från prostitution i alla dess former. Jag grundar den inställningen inte minst på att man med tanke på hur utbredd prostitutionen är även i vårt land och hur många kvinnor och barn som blir föremål för trafficking måste inse att det finns många så att säga vanliga män med vanliga jobb och vanliga familjer som köper sexuella tjänster. Utbudet skulle inte vara så stort om efterfrågan inte vore betydande, för att uttrycka sig lite nationalekonomiskt men dock ganska träffande. Därför är det synnerligen angeläget med en omfattande opinionsbildning där som sagt inte minst vi män måste ta ett betydande ansvar.
Det är klart att det i det arbetet inte är någon hjälp att länder som Tyskland har infört ett slags lagreglerad prostitution. Mekanismerna är ju tydliga: Det som är lagligt och reglerat blir mer accepterat. Man sänker trösklarna för människor att utnyttja sådana tjänster, och därmed får man också - vågar jag påstå - ökad prostitution. Därför vore det naturligtvis helt fel väg att gå.
Därför är det bra att vi har en tydlig svensk lagstiftning. Kan vi göra den bättre, så låt oss göra det, men låt oss framför allt arbeta gemensamt med det viktiga opinionsbildande arbetet mot prostitution och för ett samhälle som är jämställt och rättvist.
Anf. 115 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att det känns lite grann som att interpellationsinstitutet i dag fyller något slags funktion av att parlamentariker får prata ut med varandra om något uppdrag som de har någon annanstans och där statsrådet egentligen inte är så inblandat. Möjligen borde riksdagen fundera över ett sådant institut så att ni får prata ut med varandra om detta, för det är ju en otroligt viktig fråga som diskuteras.
Det finns emellertid några saker som har sagts här som jag tycker är viktiga att kommentera. Det ena är naturligtvis: Hur ska man motverka sexköp och prostitution här hemma? Det förekommer ju faktiskt i Sverige och är ett stort problem. Där tycker jag att det är viktigt att vi får en utvärdering av sexköpslagen och de insatser som vi gör, och det kommer.
Vi har också satsat på polisresurser. Vi tycker att det är viktigt med fler poliser i yttre tjänst, för det är där man kan stävja en del av den problematik som finns. Vi arbetar aktivt för att öka samarbetet mellan polisen och andra myndigheter, vilket när det gäller att arbeta med dem som är drabbade av prostitution eller finns i den svängen är helt nödvändigt, och därför är de sociala insatserna otroligt viktiga samtidigt.
Vi arbetar för att få ett utbyte mellan myndigheterna när det gäller
best practice
och hur man ska jobba. Vi tittar på gromningen som är ett bekymmer. Det är ju en del av det som är prostitution på nätet och åtminstone försök till prostitutionsaktiviteter.
Det finns alltså en massa arbete här som är viktigt och som vi jobbar med och som jag tror att det finns ett stöd för i riksdagen också - det får vi väl se när vi lägger fram förslag och så.
Hur ska man värna Sveriges goda rykte? frågar någon. Jag vill nog säga att frågan i stället handlar om hur vi ska påverka attityderna mer internationellt. När man kommer ut i internationella sammanhang är det verkligen inte den goda världen alla gånger. Man behöver ju inte bara sitta i möteslokaler, utan jag brukar ägna mig åt att faktiskt vara ute på stan. Det finns miljöer runt om i Europas städer - och man behöver inte gå in i slummiljöer för att se det - där attityden mot kvinnor och visavi prostitution är helt annorlunda än vad den är här.
Jag kan säga att min erfarenhet av att ha jobbat ganska mycket internationellt är den att den bästa taktiken faktiskt inte är att vara så jäkla storsvensk och tala om att vi minsann har hela lösningen. Jag tror mycket mer på att arbeta med kvinnofrågor utifrån att man faktiskt pratar om de erfarenheter man har och de problem man ser, och att man också tar frågan ur mer än ett perspektiv.
En viktig sak är det arbete som vi bedriver för att få mer att hända när det gäller människohandel.
Vid det senaste informella RIF-mötet - jag berättade om det i justitieutskottet i dag - hade jag ett ganska viktigt inlägg, tycker jag själv. Debatten har handlat om försvunna barn, och jag lyfte fram frågan om de försvunna barn som ingen letar efter. Det är nämligen de som finns i prostitutionssvängen som i väldigt stor utsträckning utnyttjas. De är utlånade, bortlämnade, köpta eller på något annat sätt borta från sina familjer, sina vänner och en trygg famn. Och när vi hittar dem i olika sammanhang har vi ingenstans att leverera dem utan lämnar dem ofta tillbaka till de miljöer där brotten begås. Vi behöver alltså diskutera mycket mer hur vi riggar en ordning för att skapa ett nätverk för att ta hand om problemen.
Vi driver aktivt de här frågorna, och jag kommer naturligtvis att fortsätta göra det.
Det ligger en skillnad i att respektera alla människors mänskliga rättigheter och att förespråka att prostitution ska vara lagligt. Det är en väldigt stor skillnad för mig. Jag är en smula förvånad över att Europarådets parlamentariker antar en sådan resolution, inte minst mot bakgrund av att det finns så skilda uppfattningar i medlemsländerna i frågan. Jag ska gärna gå in lite mer på varför jag tycker att den här resolutionen är problematisk, men jag får göra det i nästa inlägg.
Anf. 116 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Tack, Beatrice Ask! Tack för att du säger att den här resolutionen är problematisk, för det var just därför som vi inte såg hur vi skulle kunna gå in och ändra i den. Den innehåller så mycket grundläggande fel att det är svårt att gå in med några tillägg och försöka ändra i den.
Göran Lindblad kör med ett gammalt knep. Jag har hört det förr: Jag är ny, jag är ung, jag har inte läst rapporten och så vidare. Jag har hört det förr - du är inte den första som säger det.
Men jag har faktiskt läst rapporten, och man behöver inte vara en speciellt rutinerad politiker för att se att den här rapporten ger upp. Den säger: Ja, det kommer att finnas män som köper andra människors, företrädelsevis kvinnors, kroppar för att få makt över deras kroppar. Och eftersom vi inte vill eller orkar bekämpa det så reglerar vi det i stället. Då framställs vi dessutom i lite god dager, som om vi egentligen vill hjälpa kvinnorna.
Men var ligger männens ansvar i det här? Den man som bestämmer sig för att han ska exploatera en kvinnas kropp, var kommer han in i det här? Var ligger det samvetet? Ska politiken inte fokusera på det fel som han gör? Ska vi ge upp, resignera och säga: Ja, eftersom det sker, så låt det ske?
Vilka andra brottstyper ska vi låta ske eftersom de sker?
Jag blir väldigt förvånad över att Göran Lindblad fortfarande försvarar sitt agerande. Jag är glad för att Beatrice Ask nu äntligen tar bladet från mun och säger att resolutionen är problematisk. Jag hoppas att Beatrice Ask också förstår varför vi röstade emot den. Jag hoppas också att det blir en diskussion i den moderata gruppen om hur ni ska hantera de här frågorna internationellt i framtiden.
Anf. 117 Carina Hägg (S)
Fru talman! Man skulle kunna diskutera hur man har tagit fram rapporten och brister i analysen under en ganska lång stund här. Jag tycker inte att det här är rätt tillfälle. Nu handlar det ju om att försöka tydliggöra den svenska linjen och den svenska regeringens synpunkter i den här så viktiga frågan. Men vi kan ta den diskussionen vid ett senare tillfälle, kanske utanför kammaren.
Jag är väldigt glad att det är flera män som tar del i den här debatten. Det handlar ju också om män och vilken syn man har på män. Det händer att mina kolleger från Tyskland och andra europeiska länder säger att det inte går att ha den lag vi har i Sverige, och man säger det här på öppna sammanträden och inte i slutna rum. Man menar att så kan man inte ha det, för då måste de svenska männen åka till Baltikum och förlusta sig. Man har alltså en syn på män som går ut på att de inte kan behärska sina lustar och att det här handlar om en sexuell relation. Det handlar om makt över kvinnor.
Den här synen på män i kombination med föreställningen om den lyckliga horan är någonting som vi måste bekämpa och motarbeta när vi hör det och när det kommer upp. Vi kan inte låta det komma in i konkreta beslut och ställningstaganden som vi skulle kunna ställa oss bakom. Det är ju alldeles omöjligt.
Justitieministern talar om på vilket sätt vi ska föra ut de här frågorna, på vilket sätt vi ska debattera och hur vi ska hävda ett svenskt synsätt och vår svenska sexköpslag. Det kan vi alltid fundera på, men det viktiga är ju att vi inte backar när vi möts av de här inställningarna, de här argumenten och de här förslagen, som regeringen gjorde i Genève och som Göran Lindblad gjorde i Europarådet, vilket har fått de här konsekvenserna.
I rapporten markerar man att det är olagligt att utnyttja minderåriga, men samtidigt vet vi ju - det är viktigt att det sägs, för det är så förfärligt att man utnyttjar barn - att man ofta börjar utnyttja ett barn. Snittåldern för att komma in i prostitution och bli utnyttjad är 14 år. Sedan blir de här kvinnorna äldre, de blir vuxna och de blir myndiga. Man måste se sambandet och synliggöra det här.
Anf. 118 Göran Lindblad (M)
Fru talman! Det är intressant och glädjande att riksdagens kammare ägnar en rätt lång tid åt att diskutera ett ärende som har debatterats i Europarådet. Jag vet inte när det hände senast, om det har inträffat över huvud taget.
Jag håller med justitieministern om att det är lite konstigt att vi mer debatterar med varandra än använder interpellationsinstrumentet som det är tänkt, men jag känner mig föranlåten, eftersom jag är apostroferad både i texten i interpellationen och många gånger i talarstolen, att fortsätta på den linjen.
Det är också intressant och glädjande att man från socialdemokratiskt håll tyckte att det är bra att vi är många män. Jag vet inte om det är en tillfällighet att det är kvinnor som debatterar på den socialdemokratiska sidan och män som debatterar på den borgerliga sidan. Jag tror inte att det är så att det inte finns något intresse för detta bland männen i Socialdemokraterna. Jag tror att det är en ren tillfällighet. Men det är ändå en tillfällighet att notera.
Jag röstar inte som de andra. Nej, därför att jag har läst rapporten. Det är möjligt att vi tolkar rapporten olika, men jag tycker likafullt att den här rapporten är viktig när det gäller att sätta stopp för trafficking och när det gäller att tydligt markera mot all barnsexhandel och barnprostitution och att bekämpa detta kraftfullt. Dessutom ger den mänskliga rättigheter till prostituerade.
Debatten har hittills handlat uteslutande om kvinnor. Nu är det flest kvinnor som är prostituerade, men det finns ju faktiskt också utsatta män som är prostituerade. Det här gäller prostituerade över huvud taget. Rapporten är könsneutral därvidlag, och det tycker jag är alldeles utmärkt, därför att det är en av Europarådets viktiga uppgifter, som påpekades här förut, att verka för jämställdhet.
Jag tycker att det är tråkigt om man låter det bästa bli det godas fiende för att det kan vara någon del som man tycker antyder någonting. Visa mig ett enda ställe i rapporten där man föreslår att vi i Sverige ska ändra på vår lagstiftning! Det finns ingenting i rapporten som säger att vi ska göra det. Det finns inget i rekommendationerna som man lämnat till ministerkommittén som talar om det. Tvärtom handlar rekommendationerna om trafficking, barnsexhandel och de prostituerades rättigheter.
Anf. 119 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det är ju tråkigt om ministern känner sig lite överflödig i den här viktiga frågan och den här viktiga debatten. Jag tycker för demokratins skull och för de redskaps skull som vi har här i riksdagen att det väl är jättebra om man kommer från flera partier och debatterar och diskuterar en så här pass viktig fråga. Med anledning av att Göran Lindblad är omnämnd är det positivt att han är närvarande och ger sin syn på den här frågan.
Det är också positivt att det är flera som är med och vittnar om, från flera partier, hur viktig den lagstiftning vi har i Sverige om kriminalisering av sexköp är och att vi även fortsättningsvis ska leva upp till den. Det är också den delen som är positiv i det svar som ministern har gett, och också att en utredning eller en särskild utredare ska tillsättas för att titta på detta inför framtiden och de problem som finns runt omkring kriminaliseringen.
Det är klart att det till vissa delar handlar om att efterleva den lagstiftning vi har. Det är bra att vi har fler poliser som kan arbeta med den här brottsligheten, men det är också viktigt att det fungerar i domstolarna när ärendena kommer dit.
Med tanke på hur vi driver frågor i ett europeiskt perspektiv vill jag påminna om när vi i Sverige införde bilbälteslagen. Vi gjorde det eftersom vi tyckte att det var viktigt att minska dödsolyckorna och skadorna. När vi då var ute i världen pratade vi naturligtvis positivt om den lagstiftning som vi hade infört. Jag hoppas att regeringen på samma sätt pratar positivt om kriminaliseringen av sexköp i ett internationellt perspektiv.
Anf. 120 Anne Ludvigsson (S)
Fru talman! När det gäller människohandel handlar det till över 95 procent om kvinnor. Ibland gömmer man sig bakom ordet människohandel, men det handlar om sexslavhandel med kvinnor.
Vi behöver öka kunskapen om vad det egentligen handlar om. Vi måste kunna se sammanhangen, och då är det viktigt att också se sammanhanget mellan prostitution och sexslavhandel. Det är väl dokumenterat. Ytterst handlar det om mänskliga rättigheter och om kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Jag menar att de som finns i prostitution inte haft möjlighet att välja.
Det gläder mig att vi har en enig syn i dessa frågor, och därför är det oerhört viktigt att vi haft denna debatt i kväll. Nu gäller det att arbeta vidare. Jag ser fram emot den utvärdering som kommer, för om den blir som jag hoppas - och enligt alla prognoser borde den bli det - kan vi använda oss av den i alla internationella sammanhang.
Vi har även ett partipolitiskt arbete att utföra i EU och övriga länder; det måste också erkännas. Runt om i Europa finns en rad myter som vi behöver ta död på. Vidare gäller det att på olika sätt försöka finna våra allierade - Norge, Estland med flera länder är på gång.
Tillsammans ska vi se till att kvinnor runt om i världen får makt att bestämma över sin egen kropp.
Anf. 121 Krister Hammarbergh (M)
Fru talman! Det är naturligtvis viktigt att en lagstiftning är könsneutral. Precis som nyss sades i talarstolen är det i verkligheten ganska uppenbart att det i första hand är kvinnor som hamnar i prostitution. En självklarhet som egentligen kanske inte behöver upprepas är att trafficking och prostitution hänger intimt samman. Nu börjar vi emellertid - tyvärr - se även andra brottstendenser när det gäller trafficking. Bland annat ser vi att unga pojkar tas till Sverige, inte minst för att stjäla ihop pengar, och de behandlas mycket illa. All den typen av brottslighet måste vi med kraft agera mot.
Därför känns det tryggt att ha en justitieminister som är resultatorienterad. Dels flaggar hon för utvärderingen, dels har hon tillsatt och jobbar med en människohandelsutredning som är viktig vad gäller just trafficking. Det är bra att vi har en justitieminister som jobbar seriöst med dessa frågor, att hon inte i första hand går ut och använder sig av pressmeddelanden och
statements
som politisk metod utan framför allt producerar ett material som vi kan vila på och som fungerar i svensk lagstiftning.
Anf. 122 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag kan börja med att säga till Göran Lindblad att jag begärde ordet innan han gjorde sin kommentar om socialdemokratiska män. Det var alltså inte därför jag begärde ordet.
Jag tycker emellertid - kanske till skillnad från justitieministern - att det här är en viktig debatt, och det är bra att den hålls. Att sedan inte formerna alltid passar i det här sammanhanget må vara, men det är jätteviktigt att ha kammaren som debattarena i Sverige. Det är mycket bra att debatten hålls just här.
Vi ska vara stolta över vissa saker i vårt land; jag har haft uppe det ämnet i någon tidigare debatt. En sådan sak är vår prostitutionslagstiftning, som vi ska slå vakt om. Det är något vi i ganska stor enighet beslutat om i denna kammare, och det förpliktar.
Det är just av den anledningen man med viss upprördhet ser att budskapet inte förs vidare. För att ta ett exempel från min tidigare miljö, trafikutskottet, kan jag säga att jag blir lika upprörd nu som när jag då hörde somliga säga att det inte var så viktigt med exempelvis alkohol och bilkörning, att man kanske kunde lätta lite på handen. Möjligen ville man ta efter något annat land som hade en lättare lagstiftning på området och tyckte att det kanske inte var så bra i Sverige.
Vi ska vara väldigt tydliga med våra gemensamma uppfattningar. Vi har en gemensam uppfattning i denna kammare om att vi aldrig ska tillåta prostitution. Därför är det viktigt att vi även internationellt står upp för det som vi varit överens om och det som i det här fallet är allra viktigast, nämligen att det handlar om utnyttjandet av kvinnor. Det är kvinnan som i detta sammanhang är underordnad.
Jag har ganska länge sysslat med sexualpolitik, och när det gäller manlig prostitution kan jag säga att de prostituerade, enligt de sociologiska studier som gjorts, inte befinner sig på samma låga nivå som kvinnorna. Kvinnorna är mer utnyttjade. De används på ett mycket mer hänsynslöst sätt. Därför är det viktigt att även internationellt stå upp för just prostitutionslagstiftningen.
Anf. 123 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag lovade i mitt tidigare inlägg att tala om vad det var för problem med resolutionen. Jag vill gärna ha det sagt.
Den resolution det handlar om rekommenderar att alla medlemsstater undertecknar, ratificerar, Europarådskonventionen om människohandel. Det är naturligtvis bra. Vidare konstaterar parlamentet att barnprostitution aldrig kan vara frivillig eftersom barn inte kan lämna sitt medgivande till att prostituera sig. Där finns alltså en del bra saker.
Den del av resolutionen som handlar om frivillig vuxenprostitution avviker däremot från det som normalt brukar uttalas, åtminstone i svenska sammanhang, och berör människohandel och prostitution. Påbuden att avstå från att kriminalisera och straffa de prostituerade, liksom att hjälpa dem att lämna sin sysselsättning, är inte det problematiska för Sverige, inte heller att vidta åtgärder när det gäller deras utsatthet och problem, som finns med i resolutionen; det måste vi naturligtvis göra.
Däremot är det mer kontroversiellt att parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att formulera en uttalad policy som innebär att medlemsstaterna ska respektera de prostituerades rätt att fritt välja att arbeta som just prostituerade och att låta dem komma till tals i alla frågor som rör dem. Det är en främmande syn, en ståndpunkt som är väldigt svår att förena med den syn på prostitution som jag tycker att man ska ha.
Maryam Yazdanfar säger att då förstår ministern i alla fall varför de röstade emot. Ja, det gör jag, men låt mig samtidigt säga att min erfarenhet säger mig att när man jobbar i internationella sammanhang får vi - vilket jag också nämnde tidigare - inte vara så storsvenska, för då tycker de att vi som vanligt försöker veta bäst. Och det är inte så populärt när det gäller ett litet land.
Det andra är att om man ska förändra är det inte att bara ställa sig vid sidan av och rösta emot. Jag kan inte detaljerna i hur det var i just detta sammanhang, men min erfarenhet är att man ibland är tvingad att ta sig an det hårda jobbet med att föreslå konkreta förändringar och vara just så jobbig och enveten som man kan vara i olika sammanhang för att försöka driva frågorna.
Jag kommer att fortsätta att driva dessa frågor. Mig veterligt har regeringen inte backat i denna fråga, vilket någon påstod; denne måste ha sagt fel. Jag tycker att det är bra att interpellationsdebatten är bred, men den här typen av debatter syftar i själva verket till att granska regeringens agerande, och det är inte riktigt vad denna debatt handlat om - även om jag tycker att debatten varit intressant.
Jag tror att det går att göra en bra utvärdering. Det finns intresse utomlands för våra erfarenheter. Det är en viktig sak när vi ska försöka agitera och arbeta internationellt.
Jag vill avslutningsvis säga, även om det kanske kommer fler inlägg, att vi arbetar brett med frågorna. Regeringen avser att komma till riksdagen med en handlingsplan mot prostitution och människohandel där vi arbetar över flera departementsgränser.
Det är jämställdhetsministern som är ansvarig för arbetet med handlingsplanen. Jag har engagerat mig ganska mycket i olika delar, även om man inte alltid kan vänta på en handlingsplan utan gör saker vid sidan.
Det är viktigt att vi har ett brett anslag och inte är nöjda med de insatser som görs och inte ens de som görs här hemma. Det är viktigt att det finns mycket debatt och diskussion att ta i samtliga partier, skulle jag vilja påstå.
Jag tror att det var så att resolutionen var skriven av en kommunist eller någon som definitivt stod på vänsterkanten i Europa. Det här med politiska gränser är lite blandat. Det är bra att det är människor av lite olika slag med i debatten oavsett partifärg. Vi har mycket att försöka komma fram till och att driva i frågan.
Anf. 124 Maryam Yazdanfar (S)
Fru talman! Jag vill tacka Beatrice Ask och Göran Lindblad för en konstruktiv och bra debatt. Det var viktigt att ta den här debatten i kammaren precis som det ibland är viktigt att ha debatter i medier och för den delen i Europarådet där också debatten ägde rum.
Det kom fram ett förtydligande. Man talar ofta om att kvinnor hamnar i prostitution. Där vill jag verkligen förtydliga. Jag tror inte att det är någon kvinna som på ett bananskal hamnar i prostitution.
Det är som att säga att någon på ett bananskal råkade bli lastbilschaufför och på samma sätt säga att någon på ett bananskal råkade bli prostituerad. Jag tror inte att det är något som någon väljer. Prostitution finns därför att det finns en efterfrågan. Det är köparna vi måste angripa med lagstiftning för att inte stigmatisera de kvinnor som redan är så utsatta.
Jag tycker också att det finns bra element i den del av resolutionen som Beatrice Ask föredrog. Men det är just stycket om frivillig prostitution som är så problematisk att vi kände att vi inte kunde ställa oss bakom den. Det är så grundläggande för min syn på mänskliga rättigheter att jag inte skulle kunna ha röstat för den, oavsett hur mycket annat gott det stod i den.
Slutligen hoppas jag att det kommer att finnas parlamentarisk insyn i utredningen, att den blir bred och att vi alla får vara med när sexköpslagen utvärderas. Jag vill påpeka att även i det europeiska socialdemokratiska partiet finns element och åsikter som jag absolut inte vill hålla med om. Den debatten tar jag gladeligen också där.
Anf. 125 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag ska bara tacka för att frågan har kommit upp och för en bra debatt. Det är bra att det finns ett engagemang i riksdagen för frågorna. Jag hoppas att vi alla med våra olika uppdrag ute i Europa och på andra håll kan bidra till att föra lite ljus i den här frågan. Det finns många därute som skulle ha glädje av det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.