Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Krediter till statliga myndigheter
Interpellation 2008/09:470 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2009-04-23
- Inlämnad:
- 2009-04-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2009-05-07
- Sista svarsdatum:
- 2009-05-07
- Besvarad:
- 2009-05-15
Interpellationen
den 23 april
Interpellation
2008/09:470 Krediter till statliga myndigheter
av Bosse Ringholm (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Om statliga myndigheter har svårigheter att hålla sina budgetramar kan regeringen i regleringsbrev ge myndigheterna en så kallad kreditram, det vill säga låna pengar till verksamheten. Ett skäl för en sådan kredit kan vara svårigheten att bedöma anslagsutvecklingen. Krediterna kan sedan regleras i tilläggsbudget eller budgetpropositionen.
Jag vill därför fråga finansministern:
Vilka statliga myndigheter har, enligt finansministerns bedömning, för närvarande möjligheter att utnyttja krediter för sin verksamhet?
Hur stor är den sammanlagda kreditramen som regeringen har beviljat de statliga myndigheterna, och har finansministern gjort några överväganden med anledning av storleken på ramen?
Beräknar finansministern att de statliga myndigheternas krediter kommer att öka under året?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:470
Webb-tv: Krediter till statliga myndigheter
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 45 Anders Borg (M)
Herr talman! Bosse Ringholm har i sin interpellation ställt fyra frågor:
1. Vilka myndigheter har för närvarande möjlighet att utnyttja krediter för sin verksamhet?
2. Hur stor är den sammanlagda kreditramen som regeringen har beviljat de statliga myndigheterna?
3. Har några överväganden gjorts med anledning av storleken på ramen?
4. Beräknas de statliga myndigheternas krediter att öka under året?
Till de anslag som riksdagen beslutat om finns det en möjlighet att koppla en begränsad anslagskredit enligt budgetlagens 6 §. Anslagskrediten får uppgå till högst 10 procent av anvisat anslag, och ett utnyttjande reducerar tillgängliga medel under följande år med motsvarande belopp.
I normalfallet uppgår anslagskrediten till 3 procent för anslag för förvaltningsändamål och övriga anslag, med undantag för regelstyrda anslag där anslagskrediten normalt uppgår till 5 procent. De beviljade anslagskrediterna i myndigheternas regleringsbrev uppgår till sammanlagt 31,3 miljarder kronor.
Regeringen har beviljat anslagskrediter för 314 av totalt 528 anslag. De anslag som har en anslagskredit disponeras av 183 myndigheter, vilket motsvarar de allra flesta myndigheter med anslagsfinansiering.
Regeringen följer noga myndigheternas resursbehov och kostnadsutveckling. Regeringen har möjlighet att under året öka eller minska anslagskrediterna. I den ekonomiska vårpropositionen för 2009 har regeringen gjort en bedömning av myndigheternas utnyttjande av anslagskredit i samband med förbrukningen av anslagsbehållningar. Förbrukningen av anslagsbehållningar ingår som en del av de takbegränsade utgifterna och den budgetpolitiska restriktionen utgörs av utgiftstaket för staten.
Anf. 46 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Jag har ställt fyra frågor till Anders Borg om de statliga myndigheternas kreditmöjligheter. Jag ber att få tacka för svaren på de två första frågorna som är av ren sakkaraktär. Jag har fått svar på dem. De två andra frågorna har jag inte fått något riktigt svar på. Den tredje frågan gäller om regeringen gör någon ny bedömning när det gäller omfattningen av de statliga krediterna. Den sista frågan är naturligtvis också oerhört viktig, nämligen om regeringen gör en bedömning av att krediterna kommer att öka under året. Jag har inte fått något svar på dessa två frågor.
Bakgrunden till att jag har väckt denna diskussion är att det är alldeles uppenbart att det finns flera statliga myndigheter som har en underfinansierad budget, det vill säga att regeringen begär mer av myndigheterna än vad de har fått pengar för. Polisen är ett sådant exempel. Polisen visar hela tiden på ett miljardunderskott. Regeringen säger att polisen ändå ska göra det som regeringen anser att polisen ska göra. Men polisen säger att pengarna inte räcker till. Det fattas 1 miljard, och man får leva på lån.
Försäkringskassan är också ett sådant exempel. Regeringen har gett uppgifter till Försäkringskassan som kostar mer att utföra än vad man ursprungligen fick i sin budget. Försäkringskassan säger att det kommer att bli stora underskott.
Därför tvingades regeringen i tilläggsbudgeten för någon månad sedan att ge extra pengar till polisen och Försäkringskassan. Men trots att man ger extra pengar till polisen och Försäkringskassan kommer det ändå inte att räcka. Därför är det naturligtvis allvarligt att regeringen medvetet driver verksamhet i statliga myndigheter på kredit helt enkelt - på krita, på lån - i stället för att anslå tillräckligt mycket resurser till dessa myndigheter.
Nu bekräftar Anders Borg i sitt svar till mig att nästan alla statliga myndigheter har krediter och har möjlighet att leva på lån. Det är naturligtvis allvarligt eftersom Anders Borg har lyckats försämra de offentliga finanserna, från ett överskott på 70 miljarder kronor som han ärvde av den socialdemokratiska regeringen till ett underskott på nästan 200 miljarder kronor. Det är hans egen bedömning, inte min. Hans bedömning är att han har lyckats gå från plus 70 miljarder till ett minus på ett par hundra miljarder. Det är klart att om det fylls på genom att de statliga myndigheterna ska låna, låna och låna och krediterna bara blir större och större är det allvarligt.
Jag kan förstå att det kanske är bakgrunden till att Anders Borg inte vill göra en bedömning av hur mycket lånen eller krediterna kommer att öka i de statliga myndigheterna. Det är naturligtvis allvarligt om regeringen tappar greppet helt i fråga om låneutvecklingen och kreditutvecklingen i de statliga myndigheterna och om regeringen inte ens gör en bedömning eftersom Anders Borg uppenbarligen inte kan svara på frågan om krediterna kommer att öka i de statliga myndigheterna.
Nu har Anders Borg en chans till när han inte i det skriftliga svar som han läste upp alldeles nyss gav svar på frågan om omfattningen av krediterna och om de eventuellt kommer att öka. Han kan i nästa inlägg i alla fall göra sin bedömning om det kommer att hända någonting på detta område.
Det är klart att det är allvarligt med en finansminister som har lyckats fördärva de offentliga finanserna på ett par år, från ett kraftigt överskott till ett kraftigt underskott, och om underskottet kanske blir ännu större än det som han själv har prognostiserat därför att han har lämnat så stora lånemöjligheter till myndigheterna. Han har alltså begärt mer av myndigheterna än vad myndigheterna har fått pengar för. Det är inte myndigheternas fel om polisen tvingas ha ständiga underskott. Bara polisen i Stockholms län har ett underskott i storleksordningen 50 miljoner kronor trots att man har tvingats reducera antalet civilanställda och vidta en rad andra åtgärder för att få ned sina kostnader. Trots det är det stora underskott inte bara hos polisen i Stockholms län utan även i Gävleborgs län och i en rad andra län också.
Det är uppenbarligen så att många statliga myndigheter inte får de pengar som de behöver ha och att Anders Borg saknar kontroll över den ekonomiska utvecklingen.
Anf. 47 Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig konstatera tre saker.
För det första: Den borgerliga regeringen ökade överskotten i de offentliga finanserna. Det har gjort att vi har kunnat föra en finanspolitik som är bland de mer expansiva inom EU-länderna och industriländerna för att möta nedgången. Det har vi diskuterat i tidigare interpellationer, och jag tänkte därför inte återkomma till det.
För det andra: Det har inte skett några förändringar av regelverket för anslagskrediter, utan anslagskrediter används som anslagskrediter alltid har använts.
För det tredje: Det finns verksamheter - Bosse Ringholm nämner ett par - polisen, Försäkringskassan och Skatteverket, som har ett utnyttjande av anslagskrediter. Det är inte på något sätt anmärkningsvärt men ändå ett utnyttjande av anslagskrediter.
Varför kan jag då inte ge besked om hur detta ska se ut framöver? Det kan jag inte göra av det enkla skälet att vi ska göra en noggrann budgetprövning i höstens budget. Den kommer att ske med utomordentligt hårda restriktioner eftersom vi har stora underskott framåt i de offentliga finanserna. Då måsta alla olika myndigheter vägas av noggrant.
Jag är den förste att erkänna att Skatteverket har viktiga och centrala arbetsuppgifter, precis på samma sätt som Försäkringskassan och polisen har det. Men jag kan inte föregripa en normal budgetprövning och lämna besked om dessa myndigheters anslag framåt.
Anf. 48 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det är alldeles uppenbart att Anders Borg är medveten om att regeringen har givit flera statliga myndigheter - han nämnde själv Försäkringskassan, polisen och Skatteverket - mer uppdrag och uppgifter än vad de har fått pengar för. Det normala är att de uppdrag och de pengar som man ger en myndighet hänger ihop. Men Anders Borg är medveten om att det inte hänger ihop. Han säger att man ska återkomma och se om man måste göra någon form av justering.
Då börjar jag känna lite oro. Anders Borg verkar inte ha något grepp om de statliga myndigheternas kostnadsutveckling om han inte kan svara mer preciserat. Han säger att han inte kan svara. Det får jag väl se som ett erkännande av att han kanske känner samma oro som jag över att kostnaderna är på väg att eskalera och att han inte riktigt har kontroll över det.
Vi har sett att det som ökar i regeringens ekonomiska politik är arbetslösheten och budgetunderskottet. De offentliga underskotten blir bara större och större. För en kort tid sedan var det stora överskott. Arbetslösheten ökar kraftigt.
Från början sade Anders Borg, Reinfeldt och andra att varsel bara är varsel, det är inte så mycket att bry sig om. Men varsel är nu en realitet i form av arbetslöshet. Var fjärde ung människa i Sverige går utan jobb i dagsläget, trots att Anders Borg i valrörelsen lovade arbete, arbetslinje och att alla skulle få jobb. Numera lovar Anders Borg lite bidrag, inte så mycket bidrag men kanske lite. Men varannan arbetslös i Sverige får inte ersättning från Arbetslöshetskassan. Det går åt mer pengar till arbetslösheten av det enkla skälet att arbetslösheten på kort tid ökat och är på väg att fördubblas med Anders Borgs och regeringens passivitet.
Då är jag orolig för att regeringen är lika passiv när det gäller kostnadsutvecklingen hos de statliga myndigheterna. Anders Borg har uppenbarligen inget svar utan ber att få återkomma i höst. Det hinner hända mycket. Anders Borg har tappat styrpinnen i många andra sammanhang, och risken är att han inte heller kan styra på det här området.
Anf. 49 Anders Borg (M)
Herr talman! Kärnan i den här debatten handlar alltså om anslagskrediter och offentliga finanser. Det är uppenbart att den här regeringen tog stort ansvar för att vårda de offentliga finanserna. Det är därför vi har kunnat möta nedgången med en mycket expansiv finanspolitik.
Vi har anslagskrediter i Sverige. Det har vi haft tidigare, och det har vi nu. Anslagskrediterna är ett system som bygger på att skapa buffertar kring de oförutsägbarheter som finns i mycket omfattande system med olika anslag. Det har inte skett några förändringar i det regelverket, utan det är precis samma regelverk som gäller nu som tidigare.
Vi har ett stort antal myndigheter. Det vore mig fullständigt främmande att här på våren avgöra hur myndighetsanslagen ska prövas i höstens budget. Vi har över 180 myndigheter som berörs. Jag kan naturligtvis inte nu säga att med myndighet A, B eller C ska vi göra på det ena eller det andra sättet. Det vet Bosse Ringholm mycket väl. Det ska ske en hård, noggrann och stram budgetprövning i höst.
Det finns viktiga verksamheter som har anslagskrediter, men det finns många andra viktiga verksamheter i statens hägn. Vi har byggt ett väl fungerande samhälle bland annat på att vi har väl fungerande statliga myndigheter. Då ska vi vårda det systemet och den prövningen noggrant. I det systemet ligger anslagskrediter.
Vi ska inte upprepa debatten om jobbpolitiken. Vi har en expansiv finanspolitik, expansiv penningpolitik och omfattande åtgärder för att vårda kreditsystemet och en jobbpolitik byggd både på en expansiv politik och på satsningar på att göra det mer lönsamt att arbeta, på att förstärka utbildningssystemet, på aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser och för den delen på att vårda efterfrågan genom att satsa på kommunerna.
Anf. 50 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Anders Borg säger att regeringen har en aktiv jobbpolitik. Den jobbpolitiken har resulterat i 100 000 flera arbetslösa det senaste året. Var fjärde ung människa i vårt land går utan jobb. Det är regeringens jobbpolitik. Regeringen har helt tappat greppet om statsfinanserna och de offentliga finanserna. Från att ha ärvt ett stort överskott är man nu på väg mot ett jätteunderskott på ett par hundra miljarder kronor. Då borde Anders Borg känna lite oro för det faktum att flera statliga myndigheter har fått ett stort uppdrag men för lite pengar. Det är därför polisen går med miljardunderskott.
Anders Borg säger att han inte kan avgöra hur mycket de ska få. Men han är ändå medveten om problemet. Det är väl på ett sätt ett framsteg ändå att han är medveten om att det är ett stort problem. Anders Borg är mästare i att ofta hålla med och säga att han förstår, att han delar uppfattningen, att han är medveten. Men sedan gör han ingenting.
Ander Borg är väldigt angelägen om att vi ska göra något åt de arbetslösa. Vi måste ha en arbetsmarknadspolitik, men han har ingen arbetsmarknadspolitik. Vi har aldrig haft så få människor i arbetsmarknadsutbildning som nu. På ett år har Anders Borg och hans regering halverat antalet personer i arbetsmarknadsutbildning. Det är nu människor skulle få chansen att få en utbildning för att sedan om något år när konjunkturen blir bättre och det finns en efterfrågan på arbetskraft med sin nya utbildning kunna säga: Jag kan ta jobbet, jag har fått en bra utbildning. Nu har Anders Borg halverat arbetsmarknadsutbildningen för de arbetslösa.
Jag är orolig därför att Anders Borg säger en sak och gör någonting helt annat, eller rättare sagt ingenting alls eller väldigt lite.
När det gäller de statliga myndigheternas utveckling är det samma sak. Han är medveten om att Polisen har för lite pengar, Försäkringskassan har för lite pengar, Skatteverket har för lite pengar, och så vidare. Men han gör ingenting, han är bara orolig. Det gör mig orolig.
Anf. 51 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill gärna bidra till Bosse Ringholms goda nattsömn, han ska inte behöva vara orolig. Ett viktigt besked från min sida måste vara att jag inte tänker föregripa budgetprövningen för myndigheterna. Vi ska ha en ordning i Sverige där varje krona prövas noggrant. Det vet Bosse Ringholm mycket väl. Det var den ordning som gällde när Bosse Ringholm var finansminister. Den ska vi inte frångå. Budgetprövningen görs i augusti september. Då avgör vi hur anslaget ska fördelas mellan myndigheterna, och då ska svåra val och noggranna avvägningar göras.
När det gäller jobbpolitiken är det viktigt att man får en riktig bild. Sveriges regering tillhör de mest aktiva bland industriländerna. Det är naturligt, vi drabbas hårt. Vi är ett exportberoende land med tung industri som ser efterfrågan falla kraftigt. Det är därför vi har lagt större aktiva åtgärder än vad de europeiska planerna föreskriver. Det är därför vi har ett system byggt på de största automatiska stabilisatorerna av industriländerna. Det är därför som Sveriges riksbank har valt att kraftfullt sänka räntorna. Vi har gått ut med likviditetsstöd och inlåningsstöd till bankerna via Riksgäldskontoret och Riksbanken för att säkra att den finansiella sektorn fungerar väl. Till det kommer att exportens nedgång dämpas av växelkursen.
Aktiv jobbpolitik, jobbavdraget - hörnstenen är att vi gör det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att vara på arbetsmarknaden. Det gör att arbetsmarknaden fungerar bättre, att lönebildningen fungerar bättre och att sysselsättningen på lång sikt har förutsättningar som är bättre än vad de var innan.
Breda satsningar på utbildning, lärlingssystem och kvalificerade yrkesutbildningar är viktiga åtgärder. Aktiv arbetsmarknadspolitik - ännu en hörnsten i den svenska modellen, som utgör ett värn mot lågkonjunkturens förskräckande effekter på sysselsättningen. Det här är regeringens politik, det är en aktiv jobbpolitik.
Jag ska återkomma till myndighetsanslagen i höst.
Övrigt om interpellationen
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.