Kränkningarna på Lundsbergs skola
Interpellation 2012/13:153 av Dinamarca, Rossana (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-11-26
- Anmäld
- 2012-11-27
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-12-03
- Sista svarsdatum
- 2012-12-10
- Besvarad
- 2012-12-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2012/13:153 Kränkningarna på Lundsbergs skola
av Rossana Dinamarca (V)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Förra hösten fick Skolinspektionen larm om sexuellt våld och gruppvåldtäkter på riksinternatskolan Lundsberg. I slutet av förra året gjorde Skolinspektionen ett besök och upptäckte pennalism – misshandel och hot. När det blev känt strömmade telefonsamtalen in till myndigheten. Anonyma personer berättade då även om sexbrott. Det gällde gruppövergrepp på flickor och pojkar som ”fick trä kondomer på kvastskaft och köra in i varandras ändtarm”, enligt Skolinspektionens tjänsteanteckningar. Skolinspektionen krävde då en rad förändringar.
Skolan hade hela vårterminen på sig att komma till rätta med problemen. Men efter Skolinspektionens besök i slutet av maj bedömdes Lundsberg fortfarande inte uppfylla kraven på en trygg skola. Och efter Skolinspektionens återbesök misshandlades en grupp elever i sitt rum.
I oktober i år kom Skolinspektionens utvärdering. I rapporten slår de fast att det är anmärkningsvärt att det fortfarande förekommer kränkningar i stor utsträckning på Lundsbergs skola.
Enligt skolans eget incidentrapporteringssystem finns det 23 händelser angivna sedan Skolinspektionens besök i slutet av förra året – det har varit olika typer av övergrepp av äldre elever gentemot yngre – och även misshandel. Skolan har själv polisanmält en misshandel och ett fall av olaga hot under hösten.
Förekomst av kränkningar över huvud taget är oacceptabelt. Att eleverna dessutom bor på skolan gör dem extra utsatta och det är framför allt på elevhemmen som övergreppen och kränkningarna sker.
Riksinternaten skiljer sig delvis från andra skolor genom att de har fått sin ställning som riksinternatskola genom regeringsbeslut. Skollagen anger att regeringen får besluta att ge en godkänd fristående skola ställning som riksinternatskola.
Jag vill mot bakgrund av ovanstående ställa följande frågor till utbildningsminister Jan Björklund:
Avser utbildningsministern att dra tillbaka Lundsbergs skolas ställning som riksinternatskola?
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att regeringen inte ska besluta om ställning som riksinternatskola gällande skolor där kränkande behandling av elever förekommer?
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att inga elever i svensk skola ska utsättas för kränkningar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:153
Webb-tv: Kränkningarna på Lundsbergs skola
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:44 Fredagen den 14 decemberProtokoll 2012/13:44 8 § Svar på interpellation 2012/13:153 om kränkningarna på Lundsbergs skola
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Rossana Dinamarca har frågat mig om jag avser att dra tillbaka Lundsbergs skolas ställning som riksinternatskola. Dinamarca undrar även vilka åtgärder jag avser att vidta dels för att regeringen inte ska besluta om ställning som riksinternatskola gällande skolor där kränkande behandling av elever förekommer, dels för att inga elever i svensk skola ska utsättas för kränkningar.
Inledningsvis vill jag betona att utbildningen vid alla skolor i Sverige ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på. Inget annat än nolltolerans ska råda mot kränkningar i skolan.
Regeringen har genomfört en rad insatser på övergripande nivå för att stärka värdegrundsarbetet inom skolan och för att höja effektiviteten i arbetet mot bland annat mobbning och annan kränkande behandling i skolan.
Statens skolinspektion är ansvarig tillsynsmyndighet och ska bland annat se till att huvudmän genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Skolinspektionen förfogar över olika möjligheter att ingripa och kan exempelvis utfärda föreläggande med vite. Bedöms missförhållandena som mycket allvarliga har inspektionen även möjlighet att besluta om att återkalla godkännandet för enskilda huvudmän och att stänga skolor tillfälligt.
Jag kan inte kommentera ett enskilt fall, men när det gäller riksinternaten kan jag säga att jag har tillsatt en arbetsgrupp som bland annat ska se över regelverket. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj nästa år. Som jag även nämnt i tidigare frågesvar till riksdagen avvaktar jag arbetsgruppens redovisning innan jag tar ställning till vilka åtgärder som kan bli aktuella att vidta.
Anf. 2 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Det är en väldigt allvarlig fråga som vi har att debattera här i dag.
Som förälder blir jag mycket illa berörd av det som har framkommit i anmälningar till Skolinspektionen om grova övergrepp av och på barn. Det har handlat om sexuellt våld och gruppvåldtäkter. Skolinspektionen upptäckte efter besök på skolan pennalism, misshandel och hot. När det blev känt strömmade telefonsamtal in till myndigheten. Anonyma personer berättade då även om sexbrott. Det gällde gruppövergrepp på flickor och pojkar, som enligt Skolinspektionens anteckningar fick trä kondomer på kvastskaft och köra in i varandras ändtarm.
Vi måste ha en skola att lita på, en skola som elever och föräldrar kan känna sig trygga med. Förekomst av kränkningar över huvud taget är oacceptabelt. Att elever dessutom bor på skolan gör dem extra utsatta. Det är framför allt på elevhemmen som dessa övergrepp och kränkningar har skett.
Den 28 april 1994 lämnade Lundsbergs skola in en ansökan till Utbildningsdepartementet där skolan anhöll om att få ställning som riksinternat.
Mindre än en månad senare, den 19 maj, beslutade regeringen att Lundsbergs skola skulle få ställning som riksinternatskola. Det finns anledning att tro att beslutet inte har föregåtts av någon närmare granskning eller prövning, varför jag undrar vilka åtgärder regeringen och utbildningsministern avser att vidta för att regeringen inte ska besluta om ställning som riksinternatskola för skolor där kränkande behandling av elever förekommer.
Även om det tidigare inte var så öppet som i dag om kränkningarna på skolan har det funnits misstankar, eller rykten, som man så vill, om att det förekommit pennalism. Det borde rimligtvis ha undersökts närmare.
Jag instämmer med utbildningsministern i att inget annat än nolltolerans mot kränkningar i skolan ska råda. Vi ska ha en skola att lita på. Av den anledningen är det helt orimligt att trots anmärkningar från Skolinspektionen och hot om vitesföreläggande Lundsbergs skola inte har visat sig vidta tillräckligt med åtgärder för att få stopp på kränkningarna, tvärtom. Efter Skolinspektionens återbesök i maj misshandlades en grupp elever i sitt rum.
Det är bra att ministern har tillsatt en arbetsgrupp, men på Lundsbergs skola får man nog anse att det behövs handling nu för elevernas skull. Regeringen är den som beslutar om ställning som riksinternat. Det innebär att en skola har rätt till statsbidrag. Ett återdragande av ställningen som riksinternat skulle vara ekonomiskt kännbart men också en viktig markering av att regeringen menar allvar med att det är nolltolerans mot kränkningar i skolan som ska gälla.
Avslutningsvis vill jag fråga ministern exakt vilket regelverk det är som arbetsgruppen ska se över.
Anf. 3 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag blir naturligtvis också väldigt illa berörd av uppgifter som framkommer i medier och i anmälningar. Samtidigt måste vi, och det utgår jag från att interpellanten också anser, att vi inte kan fatta myndighetsbeslut eller lagstiftningsbeslut på basis av medieuppgifter eller på basis av uppgifter i en anmälan. Vi har myndigheter och rättsväsen för att granska detta, och den granskningen måste få ha sin gång.
Jag har ingen anledning att tro att de uppgifter som kommer fram är felaktiga, men jag måste ju
veta
att de inte är felaktiga eller överdrivna när man fattar beslut. Det är därför som Skolinspektionen granskar detta. De lägger ned betydande kraft på att granska just den skola som interpellanten utgår från i sin interpellation.
Jag vill inte och får inte gå in på detaljerna i granskningen av just denna enskilda skola, utan jag nöjer mig med att konstatera att jag också blir illa berörd av uppgifterna. I fortsättningen av den här debatten tänker jag koncentrera mig på det generella regelverket, som jag också uppfattar att interpellanten frågar om.
Vi har mycket riktigt i lagstiftningen dels friskolor, dels något som heter riksinternatskolor. Alla riksinternat som finns är också friskolor. Det finns många friskolor men bara ett fåtal riksinternatskolor. I grunden är de tre riksinternatskolorna - Lundsberg, Sigtuna och Gränna - också fristående skolor. De är privatägda och fristående. Därutöver är de också riksinternatskolor.
Den historiska bakgrunden till detta var att svenskar som flyttade utomlands under en kort period i samband med arbete utomlands i näringslivet eller i andra funktioner inte ville flytta med barnen till en helt ny skola utomlands med en helt ny läroplan, andra språk och så vidare. Därför skulle de kunna gå på internatskolor i Sverige. Det var den historiska bakgrunden till dessa skolor. Detta ansågs angeläget, men i och med att det finns internat blir ju kostnaden för skolan högre. Det är det som är bakgrunden till reglerna.
Jag menar att det finns skäl att ifrågasätta huruvida riksinternatskolor ska ha särskild legal status. Även om man tar bort den statusen och de blir vanliga friskolor får de naturligtvis ha internat om de vill. Det finns inga förbud mot att man låter sina barn bo på internat. Det finns inga hinder för det. Men den särskilda legala statusen är inte längre given. För många elever på dessa skolor är det inte alls så att föräldrarna bor utomlands, och då försvinner det särskilda intresset för Sverige av att ha detta av internationella skäl. Vi har inte tagit ställning än, men detta är bakgrunden till att jag vill granska om det i dag finns motiv att ha en särskild legal ställning för riksinternaten. Det regelverket ser arbetsgruppen nu över.
Jag vill understryka att även om man tar bort särställningen är de fortsatt friskolor och kan bedriva sin verksamhet, och internaten kvarstår väl i den mån skolorna och föräldrarna vill det. Det finns alltså inga hinder. Det förändrar inte verksamheten som sådan om särställningen i lagstiftningen försvinner. Men naturligtvis är det som interpellanten säger att de särskilda statsbidrag som utgår för att skolan är internat då skulle avvecklas.
Det är detta som arbetsgruppen nu tittar på. Den ska återkomma till mig under våren.
Anf. 4 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Jag tvivlar inte på att ministern är lika oroad som jag över det som har framkommit. Nu grundas det dock inte bara på rykten. Skolinspektionens rapporter har ju varit ganska skarpa. Därför menar jag att man borde agera.
Det har tidigare framkommit uppgifter om pennalism.
Uppdrag granskning
har tittat på detta, och även tidigare i dokumentären
Prinsarnas skola
, som filmades under 1997 och 2007, framkom det att det fanns pennalism. Även om det är misstankar borde man ha granskat den här typen av skolor betydligt tidigare. Också regelverken bör man se över med tanke på hur snabbt Lundsberg fick ställning som riksinternat. Det var knappt en månads betänketid. Även detta behöver ses över.
Det är väldigt bra att man vill se över regelverket och om man ska ha den här typen av särställning över huvud taget. Man måste nog också titta på hur tillstånden ges, om de över huvud taget ska ges.
Jag vill ändå ta utbildningsministern på orden. Det han säger i sitt svar är väldigt skarpt, nämligen att det är nolltolerans mot kränkningar som ska råda. Vid tidigare tillfällen har utbildningsministern också talat om att sätta hårt mot dem som utövar kränkningar eller mobbar. I de fall som har uppdagats är det framför allt de som har varit utsatta för kränkningarna som har råkat illa ut. Det är de som har fått sluta på skolan och som har behandlats som illojala mot skolan. Det är allvarligt.
Även om man har tillsatt en arbetsgrupp för att se över regelverk handlar det inte riktigt om att få stopp på den här typen av kränkningar. Det vore kännbart för en skola som Lundsberg - vi vet att det har framkommit även på de andra riksinternaten även om det är allvarligast på Lundsberg - om man miste sin ställning som riksinternat, bland annat för att man då skulle gå miste om statsbidragen. Men naturligtvis är det som har framkommit ett hårt slag mot dem och deras status. Vi har redan sett hur företag har dragit sig undan från att sponsra den här skolan.
Anf. 5 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag vill problematisera detta. Vi har sedan ett par år tillbaka infört en skollagstiftning med mycket skarpare toleransgänser när det gäller kränkningar och mobbning. I någon mening har sådant aldrig varit acceptabelt, men det har aldrig förut funnits några skarpa regler att ta till när sådant händer i skolväsendet.
Den här regeringen har infört en skolinspektion med mycket skarpa sanktionsmöjligheter. Här uppmärksammas något som sannolikt är mycket allvarligt på en skola. Då kräver Rossana Dinamarca att det är jag som ska agera. Men anledningen till att vi har inrättat dessa myndigheter är ju att det är de som ska agera, och de agerar också. De agerar enligt regelverket och lagstiftningen. De dömer ut vite. Det är bland det tuffaste man kan göra. Det har bara dömts ut två viten över huvud taget under de år som den nya skollagen har gällt. Det ena gäller Lundsberg, och det andra gäller Älvdalens kommun.
Det är en mycket tung åtgärd man vidtar. Jag tycker att det är rätt och bra. Men det är konstigt om riksdagen tycker att det är regeringen som ska gripa in när myndigheterna nu agerar om detta inträffar.
Att jag säger så beror inte på att jag försvarar det som eventuellt har skett på Lundsberg, naturligtvis inte. Redan den första inspektionsrapporten var allvarlig. Sedan har det framkommit ytterligare påståenden som får prövas och granskas. Om alla dessa påståenden är riktiga eller om huvuddelen av dem är riktiga är det mycket allvarligt.
Men vi har byggt upp inspektionssystem och lagstiftning för att hantera detta. Ytterst kan Skolinspektionen dra in tillståndet för skolan, alltså tillståndet som friskola. Då får den lägga ned, och då hjälper det inte att vi ger riksinternatbidrag, för det finns ingen skola kvar.
Denna makt har Skolinspektionen fått. Och på den punkten uppfattar jag att riksdagen har varit enig. Jag tycker att det vore fel om vi, när nu myndigheterna börjar agera enligt den nya skarpa lagstiftningen, skulle köra över dem och ta ifrån dem den inspektionsmakt som de har fått och om regeringen i stället skulle börja agera.
Det blir ett väldigt mediefokus på just denna skola. Det beror på att det har skett allvarliga saker. Jag tror inte att man ska bortse från faktorn att Lundsberg har en profil som gör att den blir extra kontroversiell. När det uppstår problem på andra skolor brukar nämligen Dinamarca kräva mer pengar och mer resurser. Men just denna skola ska få mindre resurser när det är problem där. Var och en får väl spekulera i varför Dinamarca agerar just så när det gäller Lundsberg.
Men jag kommer inte att lägga fingrarna emellan om frågan kommer upp på regeringens bord för att inspektionen säger: Nu krävs det tuffa tag, och det är regeringen som ytterst har makten när det gäller riksinternat.
Då kommer jag inte att tveka ett ögonblick. Men det är ytterst Skolinspektionen som har fått makt och myndighet av riksdagen att göra de här granskningarna och vidta åtgärder. De går grundligt till väga.
Den andra frågan om riksinternatskolornas ställning, legalt, är en annan fråga. Riksinternatskolornas ställning, legalt, har ju inte primärt att göra med om det har varit kränkningar på en av dessa skolor eller inte. Det är två helt olika frågeställningar. I det här fallet handlar det om samma skola, men det är två olika frågor.
Om man har misskött sig så grovt att Skolinspektionen bedömer att skolan inte ska få finnas kvar kan Skolinspektionen dra in tillståndet för friskolan. Det vore märkligt om åtgärden i stället skulle bli att regering och riksdag ska fatta ett beslut att dra in riksinternatskolor över huvud taget i Sverige på basis av att en skola i så fall har misskött sig. Den relevanta åtgärden är att slå till mot just den skolan.
Däremot är det en annan fråga som Dinamarca väcker, som måste hållas isär från den andra. Ska vi över huvud taget ha riksinternatskolor i lagstiftningen? Jag är, som sagt, öppen för att se över den frågan.
Anf. 6 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Jag vet att Skolinspektionen har fått starkare mandat att utöva handlingskraft mot skolor som missköter sig. Men det som är skillnaden i det här fallet är att regeringen också kan agera. Ni har makten att kunna agera, eftersom det är regeringen som ger ställning som riksinternat.
Visst kan Lundsberg fortfarande fortsätta som fristående skola. Men det är klart att det skulle spela roll för en skola som Lundsberg om man förlorade sin ställning som riksinternat, både ekonomiskt och statusmässigt.
Det är det ansvaret som jag vill att utbildningsministern ska ta. Det är en viktig markering mot Lundsbergs skola, att den här typen av grova kränkningar och grova övergrepp är helt oacceptabla och att den nolltolerans som Jan Björklund talar om ska råda.
Det här fallet är speciellt, och det handlar inte om vilka det är som sätter sina barn på Lundsbergs skola - jag förstår att det är det som Jan Björklund är ute efter. De här barnen är extra utsatta eftersom de bor på internat. De är kanske långt hemifrån. De har inte sina föräldrar i närheten. De går inte hem efter skolan, utan de är kvar. Och det är framför allt på elevhemmen som grova och sexuella övergrepp och misshandel och annat har förekommit.
Det är det som jag vill komma till. Regeringen har makt. Regeringen har möjlighet att göra någonting utöver det som Skolinspektionen gör. Om inte de övergrepp och kränkningar som har uppdagats på Lundsberg är tillräckliga för att regeringen ska kunna agera undrar jag: Vad är det då som krävs?
Anf. 7 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Regeringen har väldigt mycket makt att utöva mot enskilda människor. Och det är i varje fall min utgångspunkt att vi, när vi utövar den makten mot enskilda människor eller mot institutioner som drivs av människor, måste göra det med rättssamhällets principer som grund.
Denna riksdag har bestämt att det är Statens skolinspektion som tar emot anmälningar, värderar anmälningar, granskar anmälningar, utreder anmälningar och kommer till slutsatser.
Om Statens skolinspektion vänder sig till regeringen - detta har jag gjort klart både i debatten och för Skolinspektionens ledning - och säger att man bör vidta en åtgärd kommer jag inte att tveka att göra det eller att föreslå regeringen att vi ska göra det.
Men jag är inte skolinspektör. Utbildningsdepartementet har inga egna skolinspektörer som åker och granskar skolor. Det är Statens skolinspektion som gör detta.
Jag tänker inte fatta beslut på basis av medieuppgifter eller på basis av påståenden i anmälningar förrän de är granskade. Jag har ingen anledning att tro att påståendena inte är korrekta, men ska man fatta regeringsbeslut måste de värderas och utredas av våra myndigheter. Det är så ett rättssamhälle fungerar.
Jag kommer inte att tveka att vidta de strängaste åtgärder som jag har befogenhet att vidta om det finns skäl att göra det enligt den lagstiftning och de rutiner och processer som vi har byggt upp. Men jag tänker inte göra det förrän underlaget är färdigt. Det får naturligtvis, som interpellanten förstår, mycket långtgående effekter om vi vidtar dessa stränga åtgärder. Ska vi göra det måste det finnas ett riktigt underlag för detta, och det inväntar jag nu. Det är Skolinspektionen som hanterar detta.
Skolinspektionen har än så länge vidtagit den strängaste åtgärd som man hittills har vidtagit sedan den nya skollagen infördes när det gäller just denna skola. Det pågår en fortsatt granskningsprocess. Vi får vi se var det landar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.